Långvarig smärta och rehabilitering. Birgitta Nilsson överläkare Smärtcentrum Akademiska sjukhuset spec rehabmedicin och smärtlindring

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Långvarig smärta och rehabilitering. Birgitta Nilsson överläkare Smärtcentrum Akademiska sjukhuset spec rehabmedicin och smärtlindring"

Emma Jakobsson
för 5 år sedan
Visningar:

1 Långvarig smärta och rehabilitering Birgitta Nilsson överläkare Smärtcentrum Akademiska sjukhuset spec rehabmedicin och smärtlindring

2 AKUT SMÄRTA inte = LÅNGVARIG skydd, varning, pågående nociception/inflammation vila OK, mediciner OK,

3 LÅNGVARIG SMÄRTA Efter 3-6 mån Ursprunglig skada ofta mindre eller läkt Smärtan inte längre varningssignal Medicin och vila mm hjälper inte Smärtans konsekvenser blir allt större del av besvärsbilden SENSITISERING på perifer nivå, på ryggmärgsnivå och i hjärnan

4 Långvarig smärta Faktorer som minskar smärtan Akut smärta Skada Faktorer som ökar smärtan 0 TID

5 Personlig historisk tillbakablick -70 Mekanisk Psykosocial -90 Team, multimodal behandling -00 KBT, ACT, etc

6 Vad är smärta? En obehaglig och emotionell upplevelse till följd av verklig eller möjlig vävnadsskada eller beskriven i termer av sådan skada enl IASP Elektricitet och kemi Förändringar av hjärnans cirkulation på vissa områden, möjliga att mäta En ständig dragkamp mellan ingående smärtimpulser och kroppens egna smärtlindringsvägar

7 Spontan läkningsprocess Hälsa genom sjukvård smärtrehabilitering Korrektion av eget handlings och tankemönster

8 Smärttyper nociceptiv smärta neurogen smärta idiopatisk smärta psykogen smärta centralt sensitiserad smärta

9 Vad är långvarig smärta? Definition: smärta som varat minst 3 månader Heterogen patientgrupp; Vissa har en bakomliggande sjukdom med smärtmekanismer som helt förklarar smärtan och dess konsekvenser Hos andra dominerar smärtans psyko-sociala konsekvenser och/eller patients fysiska funktionsnedsättning, utan att man kan rimlig förklara det med den bakomliggande smärtmekanismen. Den långvariga smärtan har blivit en sjukdom i sig

10 Ofta hittar man inget vid undersökningar Röntgen och labprover kan vara utan anmärkning Många kan då uppleva att de ej blir tagna på allvar Många kan tycka att de får olika besked Man kan hitta bifynd som finns men ej är förklaring till smärtan. MRT ger diskförändringar hos 30% av friska åringar

11 Varför behövs smärtrehabilitering??

12 LIDANDE Humör Ökad muskelspänning Social situation Koncentration SMÄRTA Sömn Ofördelaktigt hållnings- och rörelsemönster Stress Nedstämdhet Aktivitetsmönster Minne

13 När behövs smärtrehabilitering? När besvärsbilden/ funktionsnedsättningen inte motsvaras av fysiskt underlag När beteendefaktorer hos patienten fungerar som vidmakthållandefaktorer för smärtan När besvärsbilden motsvaras av fysiskt underlag men patienten inte hittat ett fungerande sätt att leva

14 Smärta är en mycket stark beteendedeterminant

15 Fear avoidance - Endurance response depression disuse disability skada Spänd muskulatur spänning psykiskt Underaktivitet Undvikande av aktivitet smärta Undvikande av vila Överaktivitet Rädsla för rörelse Rädsla för att vila Sjukdomsrädsla * fritt eftervlaeyen Fritt efter Hasenbring

16 Hur ska man då göra? Våga stanna i smärtupplevelsen Minska rädsla Vid behov identifiera skillnaden smärta/ ångest Öka beteenderepertoir Stanna upp o gör mer aktiva val Hitta alternativ till det som patienten inte kan göra utan direkt smärtökning IMPOWERMENT en viktig uppgift De viktigaste åtgärderna pat ska/ kan göra finns bara inom patienten själv

17 Riskfaktorer underaktivitet Samsjuklighet i depression/ ångest Katastrofkänslor kring smärta Psykosocial belastning i familjen Överbeskyddande/straffande familj Samsjukskrivning inom familjen Föreställning att vila är vägen att bli frisk Smärtfrihet förutsättning för aktiviteter Fysiskt tungt arbete Vantrivsel på arbetet

18 Riskfaktorer överaktivitet Identitet genom aktivitet Ångestlindring genom aktivitet Föreställning att friska aktiva människor är det enda som duger Självbild att JAG är OK bara som osårad och osårbar Själva vilandet starkt kopplat till smärtökning ( smärthämning av adrenalin borta) Föreställning att all smärta kan tränas bort

19 Logistik smärtrehab Läkar besök Teamutredning Team konferens Läkar besök Smärtrehabiliteringprogram 3 mån 6 mån 12 mån OBS Ej läkarkontakt

20 Sammanfattning av teamutreding Beskrivning av smärtan Medicinsk förklaring till smärtan Behov av ytterligare förklaring Ytterligare medicinska problemområden Påverkan på vardagen Bidragande faktorer Beteendefaktorer Patientens resurser Patientens förväntningar Teamets bedömning av patientens behov och förslag till åtgärder Rekommendationer och förutsättningar

21 Inklusionskriterier Motiverade för beteendeförändring Medicinskt färdigutredda Någorlunda klara över sin smärtdiagnos Ej pågående psykiatrisk sjukdom. OBS Pågående depression gör att pat ej är mottaglig Ej pågående missbruk Ålder 18-65(helst ej yttre del av intervallet) Redo för beteendeförändring

22 Rehabprogram med andra smärtpatienter efter teamutredning 5 v heltid 1 v heltid 8 v 1 d/v 6 v halvtid 3 d / v

23 Rehabiliteringsmål Kunskap om smärta ( personligt och generellt ) Strategier för att öka/ upprätthålla fysisk kapacitet (= någon form av specifik och någon generell träning) Strategier för återhämtning dagtid och sömn nattetid Arbets/ aktivitets situationen under kontroll Adekvata copingstrategier ur ett personligt perspektiv

24 Patientfall Man 57 år, sambo, två vuxna barn, tungt säsongsarbete mån/år Ryggsmärtor sedan ungdomen Mrt degenerativa förändringar ländrygg 1 års anamnes på smärta från svanskotan Omöjligt sitta alltså omöjligt att arbeta Helt slutat med träning o all fysisk aktivitet Ortoped uteslutit operation Diklofenak, amitryptilin, tramadol provat utan tillräcklig nytta o effekt

25 Åtgärder vid läkarbesök sept Remiss till sjukgymnast för att starta träning Inbjudan till undervisningsprogram om smärtsjukdomen Remiss till teamutredning Uppmanades till kontakt med arbetsgivare för arbetsträning

26 Teamutredning november Pat hade börjat träna men fortsatta behov sågs Perioden efter smärtdebuten den värsta i patientens liv Köra på- dra sej undan- startat träning Dotter med nydiagnosticerad bipolär sjukdom Behov starta arbetsträning framgick

27 Rehabprogram Arbetat med individuell målsätting Fortsatt fysisk träning Ökat sociala aktiviteter Patienten bedöms som kapabel men med stora begränsningar Vid programslut i arbete på 50%

28 1 år efter rehabprogram I arbete på 100% Uppehållit fysisk träning Kommit på sej själv med att inte alls ha ont vissa dagar

29 Måluppfyllelse efter 8 v resp 12 månader 97 % av egna uppsatta mål uppnådda Skattad måluppfyllelse - långtidsuppföljning % Ej uppfyllt Delvis uppfyllt Helt uppfyllt Vid programavslut Ettårsuppföljning

Relevanta dokument

Långvarig smärta och rehabilitering. Birgitta Nilsson överläkare Smärtcentrum Akademiska sjukhuset spec rehabmedicin och smärtlindring

Långvarig smärta och rehabilitering Birgitta Nilsson överläkare Smärtcentrum Akademiska sjukhuset spec rehabmedicin och smärtlindring 20160829 Personlig historisk tillbakablick -70 Mekanisk ---80 Psykosocial