Rehabilitering av patienter med funktionella neurologiska tillstånd

Transkript

1 Rehabilitering av patienter med funktionella neurologiska tillstånd

2 Presentation av oss Caroline Johansson är leg. sjukgymnast. Cecilia Källne är leg. psykolog. vi arbetar i team med bland andra arbetsterapeut, läkare, sjuksköterska och kurator. Rehabiliteringsmedicinska kliniken finns i Jönköping, Nässjö och Värnamo.

3 Upplägg Del 1 Hur lägger vi upp bedömning och rehabilitering? Hur arbetar vi utifrån den biopsykosociala modellen? Kaffepaus Del 2 Förhållningssätt och bemötande. Hur arbetar vi med omdirigerad uppmärksamhet, förbättrad kroppskännedom, generalisering av det nya beteendet.

4 Hur lägger vi upp bedömning och rehabilitering?

5 Välkommen till oss!

6 Nybesök läkare och psykolog

7 Vad har patienten varit med om innan? Akuten, misstänkt stroke? Sökt på vc, domningar och stickningar höger sida. Åratal av utredningar hos distriktsläkare med enstaka besök hos specialistläkare. Utreds på Neurologen, utesluter diagnoser men ingen förklaringsmodell ges.

8 Utredningsdag Fysioterapeuter Arbetsterapeuter Sjuksköterska Psykolog Läkare Kurator Team med och utan patient

9 Hur arbetar vi i team med patienten? Patienten i centrum Patienten i teamet Rehabilitering utifrån patientens mål

10 Välkommen till dagens team!

11 Rehabiliteringsplan - Bakgrund - Resurser - Problem - Mål - Åtgärder - Nästa team Plan utskrivning Kopia

12 Rehabilitering

13 Planering efter rehabperioden Närstående Primärvård, kontakt med rehabkoordinator Skola, arbetsgivare

14 Exempel på fysiska tester Hoover s sign Hip abductor sign Drift without pronation Give way weakness

15 Hur arbetar vi utifrån den biopsykosociala modellen?

16 Vad beror FND på? Biopsykosocial förklaringsmodell. Genetisk predisposition att utveckla tillståndet har klarlagts. Tidigare traumatiska livshändelser är en riskfaktor. Vi kräver inte längre psykiatrisk problematik och stressorer. Finns likheter med NP-tillstånd i sättet att ta emot information. Samsjuklighet vanligt

17 Vanliga orsaker till funktionella tillstånd Biologiska Psykologiska Sociala Predisponerande Genetiska faktorer Strukturell sjukdom Personlighet Depression Ångest Tidigare traumatiska livshändelser Utlösande Fysisk skada / sjukdom Akut dissociation Oro för, eller ökad uppmärksamhet på kroppsliga symptom Aktuella eller hotande traumatiska livshändelser Vidmakthållande Förändringar i nervsystemets funktion. Subtila neuroendokrina förändringar. Oro över orsak. Undvikande av symptomprovokation. Ilska / frustration. Att inte känna sig trodd. Stigmat av att ej få diagnos. Förlust av arbete / oberoende.

18 Biologiska faktorer Amygdala överaktivt. Om vi får samma varningssignal flera gånger slutar vi lyssna. En person med FND kan inte släcka ut stressresponsen lika lätt som andra. Ge patienten förklaring med brandvarnare! Reagerar även vid mindre stressande händelser. Miljö och gener interagerar, vissa blir mer sårbara. Möjlig framtida forskning; oxytocin minskar aktiviteten i amygdala. Vanligt med tidigare fysiska skador, förhöjd uppmärksamhet.

19 Psykologiska faktorer Svårt sätta ord på känslor Vanligt med samsjuklighet (exempelvis ADHD, PTSD, stressproblematik, personlighetssyndrom, alexitymi). Hög förekomst av psykiska trauman men 1/3 av patienterna nekar till psykiska trauman!

20 Vilka behöver kontakt med psykolog? Patienten: Jag behöver inte psykolog!

21 Psykolog kan bidra med Att förtydliga förklaringsmodellen utifrån den individuella livshistorien. Psykoedukation om vilken roll uppmärksamhet och förväntan har i vidmakthållandet av tillståndet. Bedöma förekomst av psykiska trauman och dissociation. Bedöma och behandla eventuell samsjuklighet. Färdighetsträning utifrån KBT. Behandla konsekvenserna av det funktionella tillståndet (sömn, stress, smärta, oförenlig kravnivå).

22 Koppling mellan FND och psykiska trauma Psykiska trauman ses som en riskfaktor. PTSD-symtom kan öka när de fysiska symtomen förbättras, viktigt att förbereda patienten på det! (patientfall) Vanligast att patienten på ett medvetet plan tränger bort tidigare minnen. Jag är ju ett helt traumapaket Fysioterapeutens roll: fånga upp patienten om PTSDsymtom ökar, slussa vidare.

23 Sociala faktorer Ibland en omhändertagande omgivning, exempelvis pappan som kastar sig fram till dottern för att hjälpa henne med stolen. Ibland en krävande omgivning där symtomförbättring innebär att kraven ökar, man hamnar återigen på en orimlig kravnivå. Kaotisk familjesituation, ohållbar arbetssituation, partnerrelationen. Tänk på att förbättringar ska generaliseras!

24 Funktionella kognitiva symtom Faktorer som oro, attentional dysregulation (att koncentrera sig väldigt mycket) och self-monitoring i kombination med kognitiva misstag avgörande. Inkonsekventa symtom. Ex om någon berättar om minnesproblem men läser komplexa böcker. Kommer ofta till utredningen ensamma, kan ta sig hem själv. Kan berätta i detalj om sina symtom (till skillnad från person med demens). Dissociativ amnesi förekommer, exempelvis retrograd amnesi.

25 Diskutera: Vanligt att vi inom sjukvården utgör en vidmakthållande faktor! På vilket sätt?

26 Kaffepaus

27 Förhållningssätt och bemötande

28 Hur många av er vet med säkerhet att ni inte har genetisk sårbarhet att utveckla funktionellt neurologiskt tillstånd?

29 Vi måste sluta tänka vi och dem. Var nyfiken, lyssna och försök förstå! Fundera: har jag själv varit med om liknande upplevelse? Berätta för grannen!

30 Förhållningssätt, principer Utforska patientens tilltro och förståelse för diagnosen Använd en förklaringsmodell som är greppbar för patienten Använd ett språk som patienten förstår Öppen och konsekvent kommunikation gentemot patienten från alla i teamet Skapa förväntan att bli bättre Skapa förtroende innan du utmanar patienten Målinriktad rehabilitering

31 Förhållningssätt, principer Hitta lagom belastning: komfortzon, utveckling, överbelastning. Undvika överbelastning och för mycket stress, samtidigt viktigt att man utmanar sig och inte blir rädd för att närma sig sina gränser. Hitta nivån för utveckling! Undvik för stora variationer i funktion.

32 Förhållningssätt, principer Tillsammans med patienten se förmåga Att tillsammans med patienten undersöka vilka diskrepanser som finns i funktionen i olika situationer. Främja självständighet Undvik passiva behandlingar och anpassningar/hjälpmedel Förbättringar måste generaliseras till olika miljöer! Uppmuntra till närståendes delaktighet.

33 Förhållningssätt, principer Vid avslut av rehabperiod gör förebyggande plan för återfall samt en hanteringsplan Lära sig leva med funktionellt tillstånd och lära känna sina symtom Alla blir inte helt återställda men det kan bli bättre

34 Hur arbetar vi med Omdirigering av uppmärksamhet Förbättrad kroppskännedom Generalisering av nytt beteende

35 Uppmärksamhet Rörelsemönster som beror på uppmärksamhet och tilltro. Återinlära rörelser genom att omrikta uppmärksamhet och uppmärksamma ogynnsamma föreställningar och beteenden. Symtomen förändras beroende på uppmärksamhet och distraktion. Automatiska rörelser. Patientexempel.

36 Attention-switching ability Viktigt som förklaringsmodell och för behandlingen. Suppression. Att medvetet tänka på en rörelse gör att rörelsen försvåras. Träna sig på att släppa fokuset på rörelsen och växla fokus till något annat, exempelvis något utanför kroppen. Musik, spegel, samtal För FND-patienter är känslan av att vara agent satt ur spel (exempelvis trycka på en knapp-höra en ton).

37 Omdirigering av uppmärksamhet

38 Lära sig känna igen tillfällen när kroppen funkar. Förväntan, tro på den egna förmågan.

39 Förbättrad kroppskännedom Börja på den nivån du vet att patienten klarar Använd spegel eller filma med patientens mobil för att medvetandegöra ogynnsam hållning eller rörelsemönster Visa att normal rörelse kan förekomma Avslappning Basal kroppskännedom: Resan genom kroppen och inbalanseringar Patientexempel

40 Generalisering av nytt beteende Psykologen: Arbetar med att patienten ska generalisera sina framsteg till andra miljöer, hur förklara symtomen? Vidmakthållande av framsteg. Erbjuder med kurator parsamtal, ger förklaringsmodell till närstående. Sjukgymnasten: Förbereda fortsatt träning efter avslutad rehabilitering Rapportera/överföra till primärvård och friskvård Tillsammans med patienten planera egenträning Uppföljning vid teamåterbesök efter utskrivning

41 Läsa mer: Sammanställning av aktuell forskning i Handbook of Clinical Neurology vol.139

42 Professor Mark Edwards Leder forskningsteam vid St Georges hospital i London. Forskar om de kognitiva processerna bakom funktionella tillstånd. FND kan beskrivas som en perceptionsstörning. Förväntan viktigt (ex. gå på is) kommer att dela med sig av sin forskning vid Rehabveckan 2018!