Långvarig smärta och rehabilitering. Birgitta Nilsson överläkare Smärtcentrum Akademiska sjukhuset spec rehabmedicin och smärtlindring
|
|
- Margareta Eliasson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Långvarig smärta och rehabilitering Birgitta Nilsson överläkare Smärtcentrum Akademiska sjukhuset spec rehabmedicin och smärtlindring
2 Personlig historisk tillbakablick -70 Mekanisk Psykosocial -90 Team, multimodal behandling -00 KBT, ACT, etc
3 Vad är smärta? En obehaglig och emotionell upplevelse till följd av verklig eller möjlig vävnadsskada eller beskriven i termer av sådan skada enl IASP Elektricitet och kemi Förändringar av hjärnans cirkulation på vissa områden, möjliga att mäta En ständig dragkamp mellan ingående smärtimpulser och kroppens egna smärtlindringsvägar
4 Spontan läkningsprocess Hälsa genom sjukvård smärtrehabilitering Korrektion av eget handlings och tankemönster
5 AKUT SMÄRTA inte = LÅNGVARIG skydd, varning, pågående nociception/inflammation vila OK, mediciner OK,
6 LÅNGVARIG SMÄRTA Efter 3-6 mån Ursprunglig skada ofta mindre eller läkt Smärtan inte längre varningssignal Medicin och vila mm hjälper inte Smärtans konsekvenser blir allt större del av besvärsbilden SENSITISERING på perifer nivå, på ryggmärgsnivå och i hjärnan
7 Långvarig smärta Faktorer som minskar smärtan Akut smärta Skada Faktorer som ökar smärtan 0 TID
8 Vad är långvarig smärta? Definition: smärta som varat minst 3 månader Heterogen patientgrupp; Vissa har en bakomliggande sjukdom med smärtmekanismer som helt förklarar smärtan och dess konsekvenser Hos andra dominerar smärtans psyko-sociala konsekvenser och/eller patients fysiska funktionsnedsättning, utan att man kan rimlig förklara det med den bakomliggande smärtmekanismen. Den långvariga smärtan har blivit en sjukdom i sig
9 Ofta hittar man inget vid undersökningar Röntgen och labprover kan vara utan anmärkning Många kan då uppleva att de ej blir tagna på allvar Många kan tycka att de får olika besked Man kan hitta bifynd som finns men ej är förklaring till smärtan. MRT ger diskförändringar hos 30% av friska åringar
10 LIDANDE Humör Ökad muskelspänning Social situation Koncentration SMÄRTA Sömn Ofördelaktigt hållnings- och rörelsemönster Stress Nedstämdhet Aktivitetsmönster Minne
11 När behövs smärtrehabilitering? När besvärsbilden/ funktionsnedsättningen inte motsvaras av fysiskt underlag När beteendefaktorer hos patienten fungerar som vidmakthållandefaktorer för smärtan När besvärsbilden motsvaras av fysiskt underlag men patienten inte hittat ett fungerande sätt att leva
12 Smärta är en mycket stark beteendedeterminant
13 Fear avoidance - Endurance response depression disuse disability skada Spänd muskulatur spänning psykiskt Underaktivitet Undvikande av aktivitet smärta Undvikande av vila Överaktivitet Rädsla för rörelse Rädsla för att vila Sjukdomsrädsla * fritt eftervlaeyen Fritt efter Hasenbring
14 Hur ska man då göra? Våga stanna i smärtupplevelsen Minska rädsla Vid behov identifiera skillnaden smärta/ ångest Öka beteenderepertoir Stanna upp o gör mer aktiva val Hitta alternativ till det som patienten inte kan göra utan direkt smärtökning IMPOWERMENT en viktig uppgift De viktigaste åtgärderna pat ska/ kan göra finns bara inom patienten själv
15 Resignera temporärt för att kunna bygga en plattform baserat på verklighet
16 Riskfaktorer underaktivitet Samsjuklighet i depression/ ångest Katastrofkänslor kring smärta Psykosocial belastning i familjen Överbeskyddande/straffande familj Samsjukskrivning inom familjen Föreställning att vila är vägen att bli frisk Smärtfrihet förutsättning för aktiviteter Fysiskt tungt arbete Vantrivsel på arbetet
17 Riskfaktorer överaktivitet Identitet genom aktivitet Ångestlindring genom aktivitet Föreställning att friska aktiva människor är det enda som duger Självbild att JAG är OK bara som osårad och osårbar Själva vilandet starkt kopplat till smärtökning ( smärthämning av adrenalin borta) Föreställning att all smärta kan tränas bort
18 Logistik smärtrehab Läkar besök Teamutredning Team konferens Läkar besök Smärtrehabiliteringprogram 3 mån 6 mån 12 mån OBS Ej läkarkontakt
19 Sammanfattning av teamutreding Beskrivning av smärtan Medicinsk förklaring till smärtan Behov av ytterligare förklaring Ytterligare medicinska problemområden Påverkan på vardagen Bidragande faktorer Beteendefaktorer Patientens resurser Patientens förväntningar Teamets bedömning av patientens behov och förslag till åtgärder Rekommendationer och förutsättningar
20 Inklusionskriterier Motiverade för beteendeförändring Medicinskt färdigutredda Någorlunda klara över sin smärtdiagnos Ej pågående psykiatrisk sjukdom. OBS Pågående depression gör att pat ej är mottaglig Ej pågående missbruk Ålder 18-65(helst ej yttre del av intervallet) Redo för beteendeförändring
21 Rehabprogram med andra smärtpatienter efter teamutredning 5 v heltid 1 v heltid 8 v 1 d/v 6 v halvtid 3 d / v
22 23/4 24/4 25/4 28/4 29/4 09:00 Introduktion Madrass & kudde Intro KBT Smärtmedicinering Målformulering AT Gr 1- ATI vån 4 TEAM Kontorsergonomi PS DR PS Arbetsterapeut Kaj Konf.rum v 2. Gr 2 AT vån 4 Konf.rum v. 3 Konf.rum v. 2 Konf.rum v 2. DR 10:00 Doktor Birgitta FIKA 10:30 Vad är långvarig Kontorsergonomi Sociala Konsekvens- Praktisk träning PS smärta? Gr 1 AT vån 4 Konsekvenser Analys Psykolog Johanna Madrass & kudde Q PS SG DR Gr 2- ATI vån 4 Konf.rum v 2. Konf.rum v. 2 Ing. 85 Q 11:30 Avspänning Avspänning Avspänning Avspänning Kurator Andreas Konf.rum v. 3 PS SG 12:00 SG L FIKA FIKA FIKA FIKA U N C H Sjukgymnast Olle 13:00 Anatomi Rehabilitering & Ergonomi & Konsekvens- Vardags- Sjukförsäkring Arbetsmönster Analys Ergonomi SG Q AT PS + SG AT Konf.rum v. 3 Konf.rum v. 3 Konf.rum v. 3 Konf.rum v. 2 Konf.rum v. 3 14:00 RAST RAST RAST RAST RAST 14:15 Intro avspänning Praktisk träning Tankars betydelse Praktisk träning Sammanfattning 15:15 av veckan PS +SG SG PS SG TEAM Sjuksköterska Mari Konf.rum v. 3 Ing.85 Konf.rum v. 3 Ing.85 Konf.rum v
23 Tillfälle 1 Tillfälle 2 Tillfälle 3 Tillfälle 4 Tillfälle 5 Tillfälle 6 Tillfälle 7 Tillfälle 8 07-mar 14-mar 21-mar 28-mar 04-apr 09-maj 16-maj 23-maj 09:00 Ev Ev Ev Ev Ev Ev Ev Ev individuellt individuellt individuellt individuellt individuellt individuellt individuellt individuellt besök besök besök besök besök besök besök besök 10:00 10:00 10:00 10:00 10:00 10:00 10:00 10:00 10:00 FIKA FIKA FIKA FIKA FIKA FIKA FIKA FIKA 10:30 10:30 Mål- Mål- Mål- Mål- Mål- Mål- Mål- SG uppföljning uppföljning uppföljning uppföljning uppföljning uppföljning uppföljning PS + SG PS + SG PS + SG PS + SG PS + SG PS + SG PS + SG Ing 85 Konf.rum v. 3 Grupprum 2 Grupprum 2 Konf.rum v. 3 Grupprum 2 Grupprum 2 Konf.rum v. 3 12:00 LUNCH LUNCH LUNCH LUNCH LUNCH LUNCH LUNCH LUNCH 13:00 13:00 13:00 13:00 13:00 13:00 13:00 13:00 13:00 Mål- Lektion Lektion Smärttoppar Bakslags- Beteendeexp./ Lektion Planering formulering hantering sjukgymnastik framåt TEAM PS + SG PS + SG DR PS + SG PS + SG PS + SG TEAM Konf.rum v.3* Konf.rum v. 3 Grupprum 2 Grupprum 2 Konf.rum v. 3 Grupprum Grupprum 2 14:30 Ev Ev Ev Planering Ev Ev individuellt individuellt individuellt framåt individuellt individuellt Avslutning besök besök besök besök besök TEAM 15:30 Konf.rum v.3*
24 Kontinuerligt arbete med målformulering Analys av pågående resultat Omformulering av mål fysisk träning, hållningskorrigering, avspänning, kommunikation, sömn, soc info, smärtans konsekvenser, ergonomi, arbetssituation
25 Måluppfyllelse efter 8 v resp 12 månader 97 % av egna uppsatta mål uppnådda Skattad måluppfyllelse - långtidsuppföljning % Ej uppfyllt Delvis uppfyllt Helt uppfyllt Vid programavslut Ettårsuppföljning
26 Rehabiliteringsmål Kunskap om smärta ( personligt och generellt ) Strategier för att öka/ upprätthålla fysisk kapacitet (= någon form av specifik och någon generell träning) Strategier för återhämtning dagtid och sömn nattetid. Rekreation. Arbets/ aktivitets situationen under kontroll Adekvata copingstrategier ur ett personligt perspektiv
Långvarig smärta och rehabilitering. Birgitta Nilsson överläkare Smärtcentrum Akademiska sjukhuset spec rehabmedicin och smärtlindring
Långvarig smärta och rehabilitering Birgitta Nilsson överläkare Smärtcentrum Akademiska sjukhuset spec rehabmedicin och smärtlindring 170828 AKUT SMÄRTA inte = LÅNGVARIG skydd, varning, pågående nociception/inflammation
Läs merLångvarig smärta en osynlig folksjukdom 120314 Grönvallsalen
Långvarig smärta en osynlig folksjukdom 120314 Grönvallsalen Smärtcentrums undervisningsprogram Läkardelen Birgitta Nilsson överläkare smärtrehab Vad är smärta? En obehaglig och emotionell upplevelse till
Läs merLångvarig smärta Information till dig som närstående
Långvarig smärta Information till dig som närstående Vad kan jag som närstående göra? Att leva med någon som har långvarig smärta kan bli påfrestande för relationen. Det kan bli svårt att veta om man ska
Läs merMultimodal smärtrehabilitering
Smärtenheten NU-sjukvården 2018-03-12 Multimodal smärtrehabilitering Smärtenheten, NU-sjukvården 2 Om multimodal rehabilitering Smärtenheten på Uddevalla sjukhus bedriver multimodal rehabilitering som
Läs merRehabiliteringsgarantin
Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig
Läs merLÅNGVARIG SMÄRTA. Smärtrehabilitering Växjö Mahira Suljevic
LÅNGVARIG SMÄRTA Smärtrehabilitering Växjö 161103 Mahira Suljevic Smärtteori Smärtrehab Kronoberg 2 Stefan Mahnke Mahira Suljevic Remissflöde Remisser helst från Primärvården Bedöms av läkare Grundkurs-4
Läs merArbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD)
Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Sedan 1990 talets början har Mälargården mottagit nackskadade för rehabilitering och har
Läs merBehandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare
Behandling av långvarig smärta Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare Smärta är ett livsviktigt signalsystem.som ibland blir överkänsligt eller dysfunktionellt
Läs merHur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta
Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket
Läs merMysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi
Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi Villa Fridhem 14-15 november 2016 Ulla Caverius, smärtläkare BUSE Frågor och svar på 60 minuter Varför känner vi smärta? Vad händer
Läs merKBT-behandling för tinnitusbesvär i grupp och via Internet
Agenda för tinnitusbesvär i grupp och via Internet Thomas Haak och Katarina Molin Psykologer vid hörsel- och balanssektionen Tinnitusmottagningen Våra behandlingsprogram Internetbaserad Behandlingsresultat
Läs merLångvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult
Långvarig Smärta och Landstinget Halland Stefan Bergman Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Ickemalign Smärta Smärta som varat längre än förväntad läkningstid Smärta
Läs merregionvastmanland.se Smärtrehab Västmanland
Smärtrehab Västmanland Vilka är vi? Vi är en specialistklinik för utredning och för rehabilitering av långvarig smärta. Vi tar emot patienter i arbetsför ålder med långvarig smärta, där annan allvarlig
Läs merSchema: Den komplicerade smärtpatienten, 15 högskolepoäng Avancerad nivå, höstterminen 2011
Institutionen för kirurgiska vetenskaper Schema: Den komplicerade smärtpatienten, 15 högskolepoäng Avancerad nivå, höstterminen 2011 Kursavsnitt 1, v 35 Tisdag 30 augusti 2011 10.00 12.00 Välkommen, registrering,
Läs merHur förklarar man störd central
Hur förklarar man störd central smärtmodulering för patienten? division primärvård 2006 Grafisk formgivning: Cay Hedberg, informationsenheten Förklaringsmodell till centrala smärtmekanismer Det förekommer
Läs merVad är psykisk ohälsa?
Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa används som ett sammanfattande begrepp för både mindre allvarliga psykiska problem som oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för
Läs merAtt leva med smärta - ACT som livsstrategi
Att leva med smärta - ACT som livsstrategi Rikard K Wicksell, med dr, psykolog Sektionen för Beteendemedicinsk Smärtbehandling, Smärtcentrum Karolinska Universitetssjukhuset; Inst Klin Neurovet, Karolinska
Läs merCentrum för cancerrehabilitering
Centrum för cancerrehabilitering Kerstin Cedermark Leg. Sjuksköterska 20171005 Vi är en verksamhet under uppbyggnad Nytt uppdrag Nytt team Nya lokaler Ny verksamhet i Stockholms län Vårt uppdrag Specialiserad
Läs merAkut och långvarig smärta (JA)
Akut och långvarig smärta (JA) Psykologiska faktorer vid långvarig smärta Gemensam förståelse: Smärta är en individuell upplevelse och kan inte jämföras mellan individer. Smärta kan klassificeras temporalt
Läs merPalliativ vård. De fyra hörnstenarna
Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,
Läs merTeamarbete Reumatologi SUS
Teamarbete Reumatologi SUS Teamarbete Reumatologi SUS Tidigt kontakt med teamet Regelbundna teammöten Teambedömning vid sjukskrivning > 6 veckor 3 olika rehabprogram Undervisningsserie: - Öppen för alla
Läs merAcceptans and Commitment Therapy för patienter med smärta vid Lugnvik och Lits hc. med Åshild Haaheim och Ingela Lindström
Acceptans and Commitment Therapy för patienter med smärta vid Lugnvik och Lits hc med Åshild Haaheim och Ingela Lindström Vad vi skall berätta för er i dag? Presentation av oss och vad ACT är Mindfulness
Läs merMultimodal rehabilitering vid långvarig smärta
Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta Smärtdagar för ST-läkare Anestesi och intensivvård Norra Regionen 180222 Anna Saric Specialistläkare i Rehabiliteringsmedicin Smärtrehab/Smärtmottagning NUS
Läs merPsykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta
Psykologiska aspekter på långvarig smärta Kristoffer Bothelius, fil.dr Leg psykolog, leg psykoterapeut Smärtcentrum, Akademiska Sjukhuset Institutionen för Psykologi, Uppsala Universitet kristoffer.bothelius@psyk.uu.se
Läs merFysioterapi vid cancer i bäckenet Thomas Torstensson Leg sjukgymnast, Med Dr, Smärtspecialist Agenda Fysioterapi Bäckencancerrehabilitering Smärta som fenomen Fysisk aktivitet Smärtlindring Funktionsträning
Läs merKropp och själ: Hur dödsångest och ensamhet påverkar symtom
Kropp och själ: Hur dödsångest och ensamhet påverkar symtom Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC Processledare (palliativa cancerprocessen) RCC Helhetssyn: Påverkar
Läs merRehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011
Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...
Läs merTisdag 8 september 2015
Institutionen för kirurgiska vetenskaper Schema: Den komplicerade smärtpatienten, 15 högskolepoäng Avancerad nivå, höstterminen 2015: Kursavsnitt 1, v 37 Tisdag 8 september 2015 10.30 12.00 Välkommen,
Läs merProjekt Multimodal Rehabilitering - MMR 2
Projekt Multimodal Rehabilitering - MMR 2 Eleanor Petitt & Lena Connysson Rehabiliteringsmedicinska kliniken Jönköping Länsklinik Ackreditering CARF Team Hjärna, Team Spinal, Team Soma, Team Smärta Vårdavdelning,
Läs merIMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård
IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig
Läs merInformation om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård 2006. Version: 2010-02-19
Version: 2010-02-19 Information om långvarig smärta projektet långvarig smärta division primärvård 2006 Grafisk formgivning och illustrationer: Cay Hedberg, informationsenheten 1 Förklaringsmodell till
Läs merInformation om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård 2006
Information om långvarig smärta projektet långvarig smärta division primärvård 2006 Grafisk formgivning och illustrationer: Cay Hedberg, informationsenheten 1 Förklaringsmodell till långvarig smärta Långvarig
Läs merLångvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro
Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro Stefan Nilsson, smärtsjuksköterska, Anna Norén, psykolog, Eva Sandstedt, specialistsjukgymnast Innehåll.. Om smärta och smärtfysiologi
Läs merAtt som läkare jobba med beteendeförändring i IBH. Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut
Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut mats.dahlin@psykologpartners.se 013-4655079 Tre böcker Kärnan i IBH Alla jobbar med psykisk ohälsa utifrån
Läs merGOTLANDS HSN 2009/326 1(6) KOMMUN 30 november 2009
GOTLANDS HSN 2009/326 1(6) Förslag till beslut - införande av ett centralt smärtrehabteam på Gotland Förslag till beslut - införande av ett centralt smärtrehabteam på Gotland...1 Bakgrund 2 Beräknad kostnad
Läs merInformation om långvarig smärta
Information om långvarig smärta Normal upplevelse vid beröring och tryck TRYCK! Förklaringsmodell till långvarig smärta Långvarig och tidigare svårbegriplig smärta kan idag förklaras med stöd av modern
Läs merSmärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se
Smärta och obehag Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län leg. sjuksköterska Palliativ vård- undersköterskans roll Smärta och obehag i palliativ vård Majoriteten av palliativ omvårdnad
Läs merKvinnors ohälsa och faktorer som påverkar återgången till arbete
Kvinnors ohälsa och faktorer som påverkar återgången till arbete Vitalis Signe Vitalis Ingrid Anderzén, Uppsala universitet Projekt inom samordningsförbunden Totalt har 24,4 miljoner delats ut av maximala
Läs merKRAFT & BALANS. Upplägg och Schema
KRAFT & BALANS Kraft och Balans är en utbildning som bygger på den senaste forskningen stress och återhämtning. Kursen finns till för den som behöver landa, hitta redskap och ha någon att ta stöd i på
Läs merOlika aspekter på smärta Karin Lundbäck, smärtsjuksköterska Margareta Bergström, specialistsjukgymnast inom smärta och smärtrehabilitering
Olika aspekter på smärta Karin Lundbäck, smärtsjuksköterska Margareta Bergström, specialistsjukgymnast inom smärta och smärtrehabilitering Olika aspekter på smärta Smärtrehab Smärtcentrum (190101) Långvarig
Läs merKan man med egna aktiviteter minska smärta?
Kan man med egna aktiviteter minska smärta? Berig 2012-03-20 Kaisa Mannerkorpi Specialistsjukgymnast, Docent SU/Sjukgymnastiken GU/Avd för Reumatologi Att beskriva smärta Lokalisation? Karaktär? Intensitet?
Läs merLångvarig smärta och utmattning. likheter och olikheter vid rehabilitering
Långvarig smärta och utmattning likheter och olikheter vid rehabilitering Doc. Carl Molander, 2017 Sjukvårdspanoramat förändras ska Rehabiliteringsmedicin göra en insats? Klassiska uppdrag inom rehabiliteringsmedicin:
Läs merSmärtdagarna 2011. Primärvårdssymposium. Utredning, diagnostisering och behandling av långvarig smärta
ST-läkare du erhåller intyg efter genomgången kurs Primärvårdssymposium Smärtdagarna 2011 Inbjudan till konferens i Stockholm den 28-29 mars 2011 TALARE Huddinge Solna Karsten Ahlbeck Specialistläkare
Läs merOro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt
Oro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt Anna Kagelind Kurator Kirurgiska kliniken Universitetssjukhuset Örebro 2019-05-13 Presentationens upplägg Kurators del i
Läs merAlternativ till läkemedelsbehandling vid smärta. Siri Jareborg, leg sjukgymnast, MSc Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset
Alternativ till läkemedelsbehandling vid smärta Siri Jareborg, leg sjukgymnast, MSc Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Fysisk aktivitet Hållning Styrka rörelseomfång Lokal kyla Cirkulation Lägesändringar
Läs merSmärtbehandling - kvalitetsmål med bilaga
Godkänt den: 2017-06-29 Ansvarig: Rolf Karlsten Gäller för: Akademiska sjukhuset VÅRT MÅL ÄR ATT VARJE PATIENT VID AKADEMISKA SJUKHUSET skall få en så bra smärtlindring som möjligt. Ibland kan det på grund
Läs merSmärta och smärtbehandling med inriktning mot långvarig smärta, 15 högskolepoäng Avancerad nivå, höstterminen 2017
Institutionen för kirurgiska vetenskaper Smärta och smärtbehandling med inriktning mot långvarig smärta, 15 högskolepoäng Avancerad nivå, höstterminen 2017 Schema Kursavsnitt 1, v 36 Tisdag 5 september,
Läs merSamtal med den döende människan
Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627
Läs merRegelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg
Utvecklingsavdelningen 2012-01-01 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2012 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merFörhållningssätt i sjukskrivarrollen. Doktorns dilemma
Förhållningssätt i sjukskrivarrollen Doktorns dilemma http://lartorget.sll.se/public/courseid/65894/langsv/publicpage.do?item=32877256 Vad som kan vara problematisk med Försäkringsmedicin? Sjukpenning
Läs merSMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter
Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet Borg-RPE-skalan Din upplevda ansträngning 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 Ansträngande 16 17 Mycket
Läs merKarin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin. Den goda sömnen
Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin Den goda sömnen Varför behöver vi sova? Hjärnans återhämtning Laddar batterierna Fyller på energidepåer i cellerna Spolar rent - Eliminerar avfall.
Läs merLäkemedel, beteenden och terapi vid långvarig smärta. Mats Rothman Petra Lostelius Enheten för Psykosomatisk Medicin
Läkemedel, beteenden och terapi vid långvarig smärta Mats Rothman Petra Lostelius Enheten för Psykosomatisk Medicin Utgångspunkter Långvarig smärta är inte = akut smärta utsträckt i tid Fler känselkroppar
Läs merHur ser livssituationen ut i detalj? Stressorer? Copingmekanismer?
1. Snar kontakt. 2. Läkarbedömning. 3. Ospecifik stödkontakt är ineffektivt. 4. Krisomhändertagande, ta hand om ev kränkningsupplevelse. 5. Kartläggning, medvetandegörande. Hur ser livssituationen ut i
Läs merDisposition. Procedursmärta. Procedursmärta. Långvarig smärta hos barn med JIA. Långvarig smärta hos barn med JIA. ±? ı????è? Ñ?è????
Multidisciplinär behandling av långvarig smärta Uppsalamodellen Barnreumatologi Lillemor Berntson Eva Gåve Svensk barnsmärtförening Vårmöte i Uppsala 14-15 april 2011 Disposition Procedursmärta hos patient
Läs merPreliminära resultat Tolkprojektet Smärtrehabiliteringen DS/Huddinge
1 Preliminära resultat Tolkprojektet Smärtrehabiliteringen DS/Huddinge Monika Löfgren docent, leg sjukgymnast Högspecialiserad smärtrehabilitering, Smärtcentrum, Danderyds sjukhus AB 2 2 Bakgrund Patientgrupp
Läs merLänsgemensam vårdöverenskommelse
Hälso- och sjukvård Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 2.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Specialiserad rehabiliteringsklinik Sörmland Utfärdande förvaltning: Sökord:
Läs merVad är smärta? Obehaglig förnimmelse och känslomässig upplevelse som följer en verklig hotande vävnadsskada eller beskrivs som en sådan.
Smärta-Lidande-Behandling Torsdagen den 2016-01-28 Föreläsare: Läkaren Mauritz Johansson Mauritz Johansson har arbeta på Smärtkliniken på Sollefteå Sjukhus är numera pensionerad. Har arbetat med smärtproblematik
Läs merSmärtmekanismer och samsjuklighet
Smärtmekanismer och samsjuklighet Gunilla Brodda Jansen, PBM, specialist Rehabmedicin och Smärtlindring, Docent Karolinska Institutet Långvarig smärta Förekomst av långvariga smärtor 40-65%. Heterogen
Läs merPsykosexuellt omhändertagande
Psykosexuellt omhändertagande Kuratorns arbete Carin Lövmar, Socionom, Leg Psykoterapeut Forma Nova KBT AB carin.lovmar@formanovakbt.se www.formanovakbt.se 2018-05-23 Psykosexuellt omhändertagande Kuratorskontakt
Läs merFörsäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinskt beslutsstod
Försäkringsmedicinskt beslutsstöd socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinskt beslutsstod Beslutsstödet Framtaget av Socialstyrelsen och Försäkringskassan Ge vägledning för de frågor som läkare,
Läs merREHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se
REHABKURSER Tel:031-919600 Adress Göteborg: Järntorgsgatan 8 (Järnhälsans lokaler. Vån 3) Adress Landvetter: Milstensvägen 2 (Hälsans Hus lokaler) info@active-rehab.se Artrosskola Artrosskola enl BOA (Bättre
Läs merLångvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:
Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv
Läs merResultat efter rehabilitering
Resultat efter rehabilitering UTMATTNINGSSYNDROM OCH LÅNGVARIG SMÄRTA SKANDINAVIENS FRÄMSTA INOM BETEENDEPSYKOLOGI Resultat utmattningssyndrom Totalt behandlades 636 patienter med utmattningssyndrom. Efter
Läs merLångvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:
Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv
Läs merSmärta och obehag. pkc.sll.se
Smärta och obehag Palliativ vård- undersköterskans roll Majoriteten av palliativ omvårdnad inom Vård- och omsorg utförs av undersköterskor och vårdbiträden (Socialstyrelsen, 2006) Beck, Törnqvist, Broström
Läs merVälkommen. till föreläsning om. utmattningssyndrom
Välkommen till föreläsning om utmattningssyndrom Kärt barn har många namn Neurasteni (1869) Utmattningsdepression (1989) Utmattningssyndrom (2003) Vad är stress? Biologiskt perspektiv Ett tillstånd då
Läs merFörsäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod
Försäkringsmedicinskt beslutsstöd socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod Beslutsstödet Framtaget av Socialstyrelsen och Försäkringskassan Ge vägledning för de frågor som läkare,
Läs merAD/HD utredning och behandling på specialistnivå -när den är som bäst
AD/HD utredning och behandling på specialistnivå -när den är som bäst Kerstin Arnsvik Malmberg Specialist i Barn och ungdomspsykiatri Med.dr. BUP Skärholmen Stockholm Indikatorer för utredning När ett
Läs merStrokerehabilitering Internationella strokedagen 2014
Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014 Hélène Pessah-Rasmussen Docent, överläkare Christina Brogårdh Docent, leg sjukgymnast VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin 1 2 I den skadade delen
Läs merTRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET
TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET Therese Eskilsson Lektor, Med Dr, leg sjukgymnast Samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi, Umeå universitet Stressrehabilitering, Norrlands
Läs merLångvarig smärta 100903 OLM 1
Långvarig smärta 100903 OLM 1 Långvarig smärta långvarig smärta/värk är en mycket vanlig orsak till att söka sjukvård och andelen patienter verkar till att öka. mellan 40-60% av befolkningen beräknas ha
Läs merRehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?
Rehabiliteringsgarantin 2013 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering för att återgå i arbete Rehabiliteringsgarantin ökar tillgången på KBTbehandlingar och multimodal rehabilitering
Läs merGrön rehabilitering. Pilotverksamhet på Tenhults naturbruksgymnasium och Stora Segerstad och Värnamo naturbruksgymnasium
Grön rehabilitering Pilotverksamhet på Tenhults naturbruksgymnasium och Stora Segerstad och Värnamo naturbruksgymnasium Typ av sjukskrivningar 50% Mer än hälften av de som är sjukskrivna lider av långvarig
Läs merPassage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå
Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå Psykiatriska kliniken Skellefteå Vad är Passage? Hästunderstödd behandlingsform vid psykiatriska kliniken, Skellefteå lasarett.
Läs merEffektiv behandling av smärta
Effektiv behandling av smärta Olaf Gräbel terapigrupp Smärta Definitioner Neuropatisk vs Nociceptiv Nytta vs skada Frågor Smärta Smärta är en obehaglig sensorisk och/eller känslomässig upplevelse förenad
Läs merAkut och långvarig smärta (EB)
Akut och långvarig smärta (EB) Smärta är en subjektiv och individuell upplevelse där smärtan kan uttryckas på ett flertal olika sätt. Nociception är benämningen för aktivitet i smärtsystemet och nervfibrer
Läs merFörsäkringsmedicinskt beslutsstöd.
Försäkringsmedicinskt beslutsstöd www.socialstyrelsen.se/riktlinjer Beslutsstödet Framtaget av Socialstyrelsen och Försäkringskassan Ge vägledning för de frågor som läkare, handläggare på Försäkringskassan
Läs merRapportens sammanfattning och rekommendationer. Presenterades i Stockholm
Rapportens sammanfattning och rekommendationer Presenterades i Stockholm 161020 1 Det var en gång för länge, länge sedan (eller lite historisk perspektiv) 2 1990 talet På uppdrag av Socialstyrelsen (SoS)
Läs merRehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?
Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp
Läs merUtbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare
Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare 2017-01-26 Schema för dagen: 08:30 Inledning 08:45 Regionens arbete med sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen, rehabkoordinatorns roll 09:15 FIKA 09:35
Läs merKommunens Rehabiliteringsavdelning
Kommunens Rehabiliteringsavdelning (KRA) KOMMUNENS REHABILITERINGSAVDELNING (KRA) Vård och omsorg Välkommen till KRA rehabilitering och vardagsträning Du har av din biståndshandläggare blivit beviljad
Läs merEvidensbaserat samarbete mellan primärvård och psykiatri
Evidensbaserat samarbete mellan primärvård och psykiatri Martin Rödholm, Med.Dr, överläkare psykiatri Uppdrag psykisk Hälsa, SKL Primärvårdskonferensen 2017-09-28 Svenska Psykiatrikongressen 2017 Uppdrag
Läs merMultimodal rehabilitering vid Menières sjukdom
Multimodal rehabilitering vid Menières sjukdom Ulla-Stina Johansson, Leg. Psykolog ulla-stina.johansson@vgregion.se Fysioterapeut balans Läkare Psykolog Grupp rehabilitering Patient Fysioterapeut stress
Läs merLångvarig smärta. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast!
Unika utbildningsdagar! Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera
Läs merAgenda. Psykologisk behandling vid tinnitus och ljudkänslighet: Internet- och gruppbaserad KBT-behandling. Vad gör vi psykologer?
Agenda Psykologisk behandling vid tinnitus och ljudkänslighet: Internet- och gruppbaserad KBT-behandling Rikskonferens audionom- och pedagogdagarna 2017 Thomas Haak & Lisa Nordin Leg. psykologer Hörsel-
Läs merMultimodal rehabilitering enligt rehabiliteringsgarantin. Gnosjö vårdcentral Angelika Bansal kurator Ulrica Nilsson rehabsamordnare
Multimodal rehabilitering enligt rehabiliteringsgarantin Gnosjö vårdcentral Angelika Bansal kurator Ulrica Nilsson rehabsamordnare Gnosjö vårdcentral har ca 9500 listade. Vårdcentralens läkarbemanning
Läs merVO Smärtrehabilitering
VO Smärtrehabilitering Sektion för specialiserad smärtrehabilitering Organisation 1993-2013 Rehabcentrum Lund- Orup senare Rehabiliteringsmedicinska kliniken (division 3) Sektionen för högspecialiserad
Läs merChecklista individuell behandling för stress- och utmattningsproblematik
Checklista individuell behandling för stress- och utmattningsproblematik 10-13 sessioner Behandlingen är i grunden en självhjälpsbehandling, vilket innebär att patienten har ett stort eget ansvar för att
Läs merFysisk aktivitet och träning vid KOL Dahlheimers Hus Ewa-Lena Johansson Med dr. spec sjukgymnast
Fysisk aktivitet och träning vid KOL Dahlheimers Hus 2016-03-11 Ewa-Lena Johansson Med dr. spec sjukgymnast ewa-lena.johansson@vgregion.se 2015 WHO:s medlemsländer i Europaregionen har antagit en strategi
Läs merTILL DIG SOM VÅRDAS AKUT
TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering
Läs merFysioterapeutens roll i ett vulvateam. Åsa Rikner, leg sjukgymnast
Fysioterapeutens roll i ett vulvateam Åsa Rikner, leg sjukgymnast Bakgrund Diagnoser Dyspareuni Vestibulodyni (primär och sekundär) Vaginism Orsaker STRESS Svampinfektioner Urinvägsinfektioner Täta samlag
Läs merRegelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg
Utvecklingsavdelningen 2013-03-06 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2013 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merUtbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare
Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare Schema för dagen: Tid Program 08:30 Inledning 08:45 Regionens arbete med sjukskrivnings- och rehabprocessen 09:15 Fika 09:35 Försäkringsinformation och samverkan
Läs merPatienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:
Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL
Läs merFrölunda Specialistsjukhus. Smärtcentrum
Frölunda Specialistsjukhus Smärtcentrum Smärta är en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada eller hotande vävnadsskada eller beskriven i termer av sådan skada. Smärtan
Läs merEn processutvärdering av multimodala team inom ramen för rehabiliteringsgarantin
En processutvärdering av multimodala team inom ramen för rehabiliteringsgarantin Irene Jensen, professor och uppdragsansvarig Therese Hellman, med dr och projektledare Gunnar Bergström, docent Hanna Bonnevier,
Läs merMedicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng
Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng Tema Neuro och Rörelse Skriftlig tentamen 23 mars 2012 OBS!!! Frågorna skall läggs i separata lila omslag enligt nedan: Martin Gunnarsson: 1, 3, 4, 6,
Läs merÅsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå
Att vara professionell i gränslandet mellan livets svårigheter och psykisk sjukdom- vilken kunskap krävs för det? Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org
Läs merEn modernisering av läkarutbildningen
En modernisering av läkarutbildningen (om avskaffandet av AT-tjänstgöringen och därmed psykiatrisk praktik för Sveriges läkare) - Karl Lundblad, ST-läkare Psykiatri, Ordförande ST-läkare i psykiatri, STrepresentant
Läs mer