trafiknätsanalys för Kristinehamns kommun

Transkript

1 trafiknätsanalys för Kristinehamns kommun Mars 2012

2 Medverkande Beställare: Konsult: Kristinehamns kommun Charlotte Stenberg agnetha Köhler WSP Samhällsbyggnad, Karlstad Cecilia Flygare Catharina Rosenkvist Foton: WSP, om inte annat anges Allmänt kartmaterial: Lantmäteriet 2010 Uppdragsnr:

3 Innehåll Sammanfattning Bakgrund och syfte Övergripande mål Kommunala mål Trafiknätsanalysens position i kommunens planering Syfte Omfattning Anspråk - funktionsindelning Bilnät Bussnät Utryckningsnät Cykelnät Gång- och cykelpassager Bedömning av kvaliteter Definition av kvaliteter Bilnät Bussnät Utryckningsnätet Gång- och cykelnät Kontroll mot olycksstatistik Kontroll av bullernivåer Förslag till förändringar Kontroll av måluppfyllelse framtida investeringar Olösta kvalitetskonflikter och fortsatt arbete...43 WSP Samhällsbyggnad 3

4 Sammanfattning Trafiknätsanalysen är en grundläggande del i kommunens trafiksäkerhetsarbete, vars övergripande mål är att minska antalet dödade och skadade i trafiken. Syftet med trafiknätsanalysen är att identifiera de delar av stadens trafiknät där det finns motstridiga anspråk på framkomlighet och säkerhet samt föreslå åtgärder som minskar eller eliminerar dessa konflikter. Vid avvägningen mellan olika intressen prioriteras säkerheten för oskyddade trafikanter framför framkomligheten för biltrafiken. Nätanalysen omfattar Kristinehamns tätort samt kransorterna Björneborg, Bäckhammar, Nybble och Ölme. I nätanalysen görs först en funktionsindelning av trafiknäten för bilar, bussar, utryckningsfordon samt gående och cyklister. Samtidigt redovisas de anspråk som de olika trafikslagen ställer avseende framkomlighet och säkerhet. Därefter beskrivs hur väl de olika anspråken tillgodoses i dagens trafiknät. Bedömningen görs i en tregradig skala där kvalitetsnivåerna för olika sträckor och korsningar i trafiknätet anges som god kvalitet (grön), mindre god kvalitet (gul) och låg kvalitet (röd). Kvalitetsbedömningen omfattar framkomlighet och säkerhet. Analysen visar att framkomligheten för biltrafik, busstrafik och utryckningstrafik i huvudsak är god medan säkerheten för de oskyddade trafikanterna på många ställen är låg. Med kvalitetsbedömningen som grund föreslås förändringar i trafiknätet så att en önskad avvägning mellan de olika trafikslagens anspråk uppnås. Förändringarna innebär bland annat att: Nya länkar tillkommer i cykelnätet i Kristinehamn, bland annat utmed Tranvägen, Beckasinvägen, Hjalmarsnäsvägen, Norra Staketgatan, Södra Ringvägen och Lagmansgatan. Nya gång- och cykelbanor föreslås också i Björneborg, Bäckhammar, Nybble och Ölme. Hastighetsdämpande åtgärder, exempelvis förhöjda övergångsställen eller cirkulationsplatser, föreslås där gående och cyklister har behov av att korsa biltrafiken och där bilarnas hastighet idag överstiger 30 km/ timme. Någon hastighetsklassificering för biltrafiknätet ingår inte i denna trafiknätsanalys. Istället hänvisas till den hastighetsplan, med förslag till nya hastighetsgränser, som tagits fram och som kommer att beslutas av Tekniska nämnden under år 2012/2013. Mot bakgrund av lagen beträffande företräde för gående vid obevakade övergångsställen bör behovet av varje övergångsställe övervägas. I vissa fall kan det vara befogat att ta bort övergångsställen där få gående passerar eller som är svåra att hastighetssäkra till 30 km/timme. Föreslagna förändringar medverkar till att uppfylla Nollvisionen samt målen i kommunens trafiksäkerhetsprogram. 4 WSP Samhällsbyggnad

5 N Ålkärr Strand Stensta Sandfallet Marieberg Marielund Haga Stenstaliden Varnumsviken Solbacken Stenfallet Villastaden Karlsholm Sunneberg Broängen Jakobsberg Kvarnbyn Sanna Smedby Bro Landa Liljebäck Östermalm Enserud Fältet Södermalm Skymningen Djurgården Kurlanda Drevsta Sörkastet Presterud Skäringsbol Kapurja 0. ÖVERSIKT Kristinehamns tätort samt kransorterna Björneborg, Nybble, Ölme och Bäckhammar Björneborg Vålösundet Rönneberg Nybble Ölme Bäckhammar Strandudden 0 0,5 1 km koordinatsystem: sweref Lantmäteriet

6 Begreppsförklaring Blandtrafiknät, blandtrafikgator De delar av gatunätet som används av både biltrafik av olika slag och gång- och cykeltrafik. Även gator med gång- och cykelbanor, som är avskilda, men i huvudsak löper längs bilkörbanorna anses ingå i blandtrafiknätet. Trafiknät Den sammanhängande struktur av förbindelser som används av ett trafikslag. Trafiknätsanalysen behandlar trafiknäten för bilar, bussar, utryckningsfordon, cyklar och gående. Funktionsindelning Indelning av trafiknätet för ett visst trafikslag i nätdelar med enhetliga anspråk på framkomlighet och trafiksäkerhet. Gatunät Den sammanhängande struktur av gator som är tillgängliga för allmän trafik inom en stad. På delar av gatunätet kan finnas förbud mot vissa trafikslag, t ex gång- och cykeltrafik eller fordon av viss storlek eller tyngd. Av definitionen följer att även vissa sk kvartersgator kan ingå i gatunätet. Gångpassage, Cykelpassage En plats på en gatusträcka där gående respektive cyklister korsar gatan antingen därför att de finner det naturligt eller därför att de styrs mot platsen med fysiska medel såsom exempelvis räcken. I begreppet passage innefattas inte någon särskild utformning, utrustning eller reglering. Dimensionerande timtrafik (Dh) Avser antal fordon eller gående under den timme som valts som utgångspunkt för den trafiktekniska dimensioneringen. Kvalitetsanspråk Önskade egenskaper hos trafiksystemet. Trafik-nätsanalysen behandlar trafiksäkerhet, tillgänglighet och framkomlighet. Kvaliteterna graderas i olika nivåer med färgkoden grön-gul-röd. Risken kan uppdelas enligt följande: Risken för att en trafikolycka ska inträffa. Risken för att inträffade trafikolyckor leder till personskador. Trygghet Människornas upplevelse av att det innebär liten risk att vara trafikant eller uppehålla sig i trafikmiljön. I trafiknätsanalysen behandlas i huvudsak endast risker som orsakas av trafik. Nollvisionen Grundbulten i Regeringens proposition 1996/97:137, Nollvisionen och det trafiksäkra samhället. Där anges bl a att det långsiktiga målet skall vara att ingen dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor inom vägtransportsystemet, samt att väg-transportsystemets utformning och funktion anpassas till de krav som följer av detta. Tillgänglighet Anger den lätthet med vilken olika slag av trafikanter kan nå stadens arbetsplatser, service, rekreation, samt övriga utbud och aktiviteter. Den beror bl a av restid (inklusive väntetider), reskostnader, komfort, regularitet och tillförlitlighet. I trafiknätsanalysen används begreppet tillgänglighet endast i principiella redovisningar av trafiksystemets kvaliteter. Framkomlighet Den del av kvaliteten tillgänglighet som beskriver tidsförbrukning för förflyttningar i trafiknäten som gående, cyklist, buss passagerare eller bilförare gör. Tidsförbrukningen beror av för flyttningens längd och hastighet. Längden beror i sin tur på trafiknätens utformning medan hastigheten beror på länkarnas utformning. Vid förflyttningen i befintliga nät är längden i regel given. Hastigheten blir då avgörande för framkomligheten. Framkomligheten för gående och särskilt för funktionshindrade påverkas i hög grad av fördröjningar vid passager och av passagernas detaljutformning. Trafiksäkerhet I praktisk planering kan begreppet enklast definieras som lågrisk för personskador i trafiken. Egendomsskador ingår sålunda inte i det formella trafiksäkerhetsbegreppet, men ska givetvis tas med i (ekonomiska) analyser av trafikens konsekvenser. 6 WSP Samhällsbyggnad

7 1. Bakgrund och syfte 1.1 Övergripande mål I oktober 1997 antog riksdagen propositionen Nollvisionen och det trafiksäkra samhället. Därmed har trafiksäkerheten fått ökad tyngd bland övriga planeringsmål. Nollvisionens teser har utvecklats till användbara principer i reformprogrammet Säkrare trafikmiljö i tätort, mars 1997, som gavs ut gemensamt av Kommunförbundet, Vägverket och Rikspolisstyrelsen. Det långsiktiga målet är att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken. Reformens syfte är att klarlägga, initiera och stimulera effektiva trafiksäkerhetsåtgärder i gatumiljön. Den fysiska utformningen av trafikmiljön ska vara så tydlig att trafikanterna ska förstå vilka trafikregler som gäller för varje del i gatunätet. Normgivande och dimensionerade för trafiksystemet ska vara trafikantgrupperna barn, äldre och funktionshindrade. I augusti 1998 gavs handboken Lugna Gatan ut av Kommunförbundet. Handboken beskriver en planeringsprocess för förnyelse av stadens blandtrafikgator genom fysiska åtgärder i gatumiljön. Processen ska främja en planering som: Tillgodoser dagens anspråk på trafiksäkerhet, trygghet, låga bullernivåer och god luftkvalitet. Tillgodoser olika trafikantkategoriers behov av tillgänglighet och framkomlighet på rimlig nivå. Lyfter fram önskemålen om att bevara och återskapa historiskt eller stadsbildmässigt värdefulla gatumiljöer samt att försköna stadens gaturum och ge dem identitet och karaktär. Främjar information, delaktighet och medinflytande för alla berörda. Säkerställer att ovan angivna kvalitetskrav tillgodoses i lösningar som är kostnadseffektiva, långsiktigt hållbara och innebär god resurshushållning. WSP Samhällsbyggnad 7

8 1.2 Kommunala mål I kommunens trafiksäkerhetsprogram sattes mål upp för att uppnå en säkrare trafikmiljö och dessa mål ingår numera i denna trafiknätsanalys. Dessa mål är: Att utveckla befintliga planer för gång- och cykelvägnätet i tätorten. Att verka för att trafikmålning utförs. Att utarbeta en plan för säkrare skolvägar. Att notera och följa upp signaler om otrygg trafikmiljö. Att ha en positiv syn på anläggning av hastighetsdämpande åtgärder i områden och avsnitt med stor andel oskyddade trafikanter och där farten är hög. 1.3 Trafiknätsanalysens position i kommunens planering Nedanstående figur visar planeringen av trafikens infrastruktur från vision och målbild till byggande, drift och underhåll. Den visar också var i planeringsarbetet som trafiknätsanalysen kommer in, och vilka stödjande dokument som kan användas för trafiksäkerhetsarbetet. Nollvisionen Vision Reformdokumentet Säkrare trafikmiljö i tätort Målbild Nätanalys och klassifiering Lugna gatan, TRAST Principutformning Detaljutformning Byggande Trafiknätsanalysens position i planeringen. Drift och underhåll 8 WSP Samhällsbyggnad

9 1.4 Syfte Trafiknätsanalysens syfte är att identifiera de delar av blandtrafiknätet där de olika trafikslagen har motstridiga anspråk på framkomlighet och trafiksäkerhet samt därefter söka nätåtgärder som minskar eller eliminerar dessa konflikter. Anspråken på orienterbarhet och tydlighet samt estetik och gestaltning kan i huvudsak tillgodoses genom detaljutformning och gestaltning av gaturummet och påverkar alltså inte nätanalysen. Nätanalysen har följande syften: att funktionsindela trafiknäten och visa vilka anspråk på framkomlighet och trafiksäkerhet som trafikslagen har inom olika delar av näten. att visa var i gatunätet det finns motstridiga intressen. att föreslå nätåtgärder som begränsar dessa konflikter. att visa var det finns kvarvarande kvalitetskonflikter som måste lösas med principutformning. 1.5 Omfattning Trafiknätsanalysen omfattar Kristinehamns tätort samt kransorterna Björneborg, Bäckhammar, Nybble och Ölme. 1.6 Hur förhåller sig trafiknätsanalysen till TRAST och Rätt fart i staden? Trafiknätsanalysen enligt Lugna Gatan beaktar i huvudsak endast trafiksäkerhet, framkomlighet och buller. I Trafik för en attraktiv stad (TRAST), som är en senare tillkommen handbok för trafikplanering, behandlas flera andra aspekter (kvaliteter) som också påverkas av trafiken såsom stadens karaktär, tillgänglighet, miljäpåverkan och trygghet. Begreppet framkomlighet har dessutom ersatts av begreppet tillgänglighet. Den planeringsmetodik som används i trafiknätsanalysen och som består av funktionsindelning, kvalitetsbedömning, förslag till förändringar samt kontroll av måluppfyllelse finns även beskriven i TRAST som en metod att balansera de olika trafikslagens anspråk på säkerhet och framkomlighet. Trafiknätsanalysen utgör således en del av den mer omfattande planeringsmetodik som beskrivs i TRAST. I samband med att ett nytt hastighetssystem infördes i Sverige under 2008 har en metod för att bestämma lämpliga hastighetsnivåer i en stad tagits fram. Metoden som kallas Rätt fart i staden och utmynnar i en så kallad hastighetsplan bygger i princip på den funktionsindelning och kvalitetsbedömning som görs i trafiknätsanalysen. Dessutom utgör gatans karaktär en viktig aspekt för val av hastighetsnivå. Med anledning av att en hastighetsinventering utförts för tätorterna i Kristinehamns kommun hösten 2011 och politiska beslut för en hastighetsplan förväntas tas av Tekniska nämnden 2012/2013, ingår inte något förslag till hastighetsklassificering i denna version av trafiknätsanalysen. WSP Samhällsbyggnad 9

10 2. Anspråk - funktionsindelning Korsning i huvudvägnätet, Västra Ringvägen- Presterudsvägen. Lokalgata, Trädgårdsgatan. Nätanalysen omfattar biltrafik, busstrafik, utryckningstrafik samt gång- och cykeltrafik. För vart och ett av de olika trafikslagen redovisas ett trafiknät, indelat i funktionsklasser enligt principerna i Lugna gatan. Ordningsföljden har valts av utredningstekniska skäl och ger inte uttryck för någon prioritetsordning mellan trafikslagens anspråk. 2.1 Bilnät Biltrafikanternas anspråk på framkomlighet bedöms utifrån dagens biltrafiknät och kan delas upp i två delar, dels den enskilde trafikantens anspråk på hastighet, dels den samlade trafikens anspråk på kapacitet. Biltrafiknätets vägar och gator funktionsindelas med hänsyn till varje länks primära funktion. Funktionen på länken avgör sedan vilket hastighetsanspråk bilisterna har. Som underlag för anspråksbedömningar har dagens gatufunktion och trafikmängder uppmätta under åren använts. Trafikmängderna redovisas på sidan 13. I Björneborg uppgår trafiken på Kristinehamnsvägen/Degerforsvägen till cirka fordon/dygn (2003). På den anslutande huvudvägen, väg 602, är trafiken cirka 600 fordon/dygn (2003). Funktionsindelning Nättyp Länktyp Huvudsaklig trafikuppgift Huvudnät Genomfart eller infart Biltrafik genom eller till en tätort Huvudgata Biltrafik mellan tätortens olika områden Lokalnät Lokalgata Biltrafik inom ett område Längsta körsträcka mellan en start/målpunkt inne i ett område och närmaste anslutning till huvudnätet bör inte överstiga 400 meter hastighetsanspråk Länktyp Genomfart eller infart Övriga länkar i huvudvägnätet Färdhastighet 70 km/timme 50 km/timme Länk i lokalvägnätet 30 km/timme eller gångfart Under bilresans första (respektive sista) 100 meter inom ett område kan hastighetsanspråket begränsas till gångfart Kapacitetsanspråk Dagens trafikflöden plus de tillskott som beräknas uppstå när eventuella, nu kända utbyggnadsprogram har genomförts 10 WSP Samhällsbyggnad

11 N Ålkärr Strand Stensta Sandfallet Marieberg Marielund Haga Stenstaliden Varnumsviken Solbacken Stenfallet Villastaden Karlsholm Sunneberg Broängen Jakobsberg Kvarnbyn Sanna Smedby Bro Liljebäck Landa Östermalm Enserud Fältet Södermalm Skymningen Djurgården Kurlanda Drevsta Sörkastet Presterud Skäringsbol 1. HUVUDVÄGNÄT FÖR BILTRAFIK Genomfart/infart Björneborg Kapurja Huvudgata Vålösundet Rönneberg Nybble Ölme Bäckhammar Strandudden 0 0,5 1 km koordinatsystem: sweref Lantmäteriet

12 Korsning i huvudvägnätet, Karlstadsvägen-Albinvägen. Länk i huvudvägnätet, Södra Ringvägen. 12 WSP Samhällsbyggnad

13 Ålkärr N Strand (-06) Stensta 2300 (-06) 3000 Sandfallet Varnumsviken Marieberg Stenstaliden (-02) Solbacken 1700 Marielund (-02) Haga Stenfallet 9100 (-10) Villastaden 6600 (-10) 7200 Karlsholm Sunneberg (-06) 4400(-10) Sanna 5300(-10) (-10) Broängen Landa (-10) Fältet 9200 (-10) (-10) 7500 (-10) Bro Enserud 3700 Jakobsberg Smedby 5200(-10) Södermalm Liljebäck 7400 Östermalm (-06) 1300 Kvarnbyn 6700(-06) Skymningen Djurgården Kurlanda 7100(-10) Drevsta Sörkastet Presterud 7500(-06) Skäringsbol (-10) 9200(-10)? (-10) 3100 Strandudden koordinatsystem: sweref Lantmäteriet 0 0,5 1 km 10000(-10) BILTRAFIKFLÖDEN xxxx (-00) Fordon per dygn (mätår) Där inget mätår redovisas är mätningen gjord (-10) 5400(-10) 5200(-10)

14 2.2 Bussnät Busstrafiken i Kristinehamn består dels av tätortstrafik, dels av regional trafik. Tätortstrafiken utgör stommen i stadens busstrafiknät medan den regionala trafiken endast angör vissa punkter i staden. Analysen omfattar i första hand tätortstrafiken. I kransorterna utgörs busstrafiken enbart av regional trafik. Funktionsindelning Nättyp Basnät Huvudsakling trafikuppgift Utgör stommen i busstrafiksystemet. Basnätet omfattar stadstrafikens linjer. Målsättningens är högst 400 meters gångavstånd till hållplats från 90% av tätortens bostäder, arbetsplatser och serviceanläggningar hastighetsanspråk Länktyp Länk i basnätet i ytterområden Länk i basnätet i innerstaden Färdhastighet mellan hållplatser 50 km/timme 30 km/timme Kapacitetsanspråk Kapacitetsbehovet klarläggs och säkras i anslutning till terminaler samt på sträckor där flera linjer strålar samman Resecentrum vid järnvägsstationen. 14 WSP Samhällsbyggnad

15 N Ålkärr Strand Stensta Sandfallet Marieberg Marielund Haga Stenstaliden Varnumsviken Solbacken Stenfallet Villastaden Karlsholm Sunneberg Broängen RESE- CENTRUM Jakobsberg Kvarnbyn Sanna Smedby Bro Landa Liljebäck Östermalm Enserud Fältet Södermalm Skymningen Djurgården Kurlanda Drevsta Sörkastet Presterud Skäringsbol 3. BUSSTRAFIKNÄTET Linjer Regional trafik Björneborg Vålösundet Kapurja Tätortstrafik Hållplatser Regional trafik Tätortstrafik Rönneberg Nybble Ölme Bäckhammar Strandudden 0 0,5 1 km koordinatsystem: sweref Lantmäteriet

16 2.3 Utryckningsnät Utryckningsvägarna är viktiga i trafiknätsanalysen. Räddningstjänstens inställelsetid till olika målpunkter är beroende av i vilken hastighet bilarna kan ta sig fram. Framkomligheten i korsningar längs vägen är också av stor betydelse. Primära utryckningsvägar bör därför ges stor vikt vid hastighetsklassificering av biltrafiknätet. För ambulanstransporter finns det både ett hastighetsanspråk och ett anspråk på jämn och rak väg för att inte utsätta patienter för onödigt lidande. I trafiknätsanalysen redovisas de primära ambulansvägarna till och från akutmottagning. Polisens utryckningsvägar varierar beroende på mål och följer inte vissa vägar såsom för ambulans och räddningstjänst. Polisens utryckningsnät redovisas därför inte i trafiknätsanalysen. Funktionsindelning Nättyp Primärt utryckningsnät Sekundära utryckningsväga Övriga utryckningsvägar Huvudsakling trafikuppgift Omfattar större delen av biltrafikens huvudnät samt anslutningsgator till sjukhus och vårdhem, brandstation och andra väl frekventerade målpunkter för ambulanser och brandfordon. Ger god framkomlighet till de viktigaste målen Omfattar övriga delar av blandtrafiknätet utom gator med gångfart. Ger rimlig framkomlighet till övriga större utryckningsmål Omfattar gator med gångfart, samt vissa kvartersgator och delar av gc-nätet som kan behöva nyttjas för att komma åt enstaka byggnader med brandfordon m m. Gör det möjligt att komma nära alla utryckningsmål hastighetsanspråk Länktyp Primärt utryckningsnät Sekundärt utryckningsnät Övriga gator och körbara ytor Färdhastighet mellan hållplatser 50 km/timme 30 km/timme Gångfart Kapacitetsanspråk Klarläggs och säkras för anslutningsgator till sjukhus, brandstation, polishus och andra väl frekventerade målpunkter 16 WSP Samhällsbyggnad

17 N Ålkärr Strand Stensta Sandfallet Marieberg Marielund Haga Stenstaliden Varnumsviken Solbacken Stenfallet Villastaden Karlsholm Sunneberg Broängen Jakobsberg Kvarnbyn Sanna Smedby Bro Liljebäck Landa Östermalm Enserud Fältet Södermalm Skymningen Djurgården Kurlanda Drevsta Sörkastet Presterud Skäringsbol Kapurja 4. PRIMÄRT UTRYCKNINGSNÄT Ambulans och räddningstjänst Räddningstjänst Björneborg Vålösundet Rönneberg Nybble Ölme Bäckhammar Strandudden 0 0,5 1 km koordinatsystem: sweref Lantmäteriet

18 2.4 Cykelnät Cykelnätet delas upp efter funktion i två delar, ett övergripande nät och ett lokalt nät. Det övergripande nätet utgör stommen i cykelnätet liksom huvudgatorna utgör stommen i biltrafiknätet. Det övergripande cykelnätet överensstämmer också till stora delar med huvudgatunätet för biltrafiken. I det lokala cykelnätet görs mestadels korta cykelturer inom närområdet. Det lokala cykelnätet utgörs i huvudsak av lokalgator. Funktionsindelning Nättyp Huvudsakling trafikuppgift Övergripande cykelnät För cyklister som färdas längre sträckor t ex mellan bostad och arbetsplatser, centrum, skolor, terminaler eller större fritidsanläggningar Separat gång- och cykelbana utmed Östra Staketgatan Lokala cykelnät För cyklister som dagligen färdas korta sträckor inom ett område mellan bostad och skola, närservice, busshållplats etc. anspråk på framkomlighet och säkerhet Nättyp Anspråk Övergripande cykelnät 50 km/timme Högre färdhastighet Lokala cykelnät Trafiksäkerhet med beaktande av vuxna cyklisters trafikförmåga Lägre färdhastighet. Trafiksäkerhet med beaktande av barns och äldres trafikförmåga För bägge funktionsklasserna gäller följande: I första hand eftersträvas separata cykellänkar med sådan genhet, profilstandard och frihet från fördröjande passager att de ger högre framkomlighet än närliggande, alternativa förbindelser där cykeltrafiken inte är separerad från biltrafiken. I andra hand utnyttjas lågtrafikerade blandtrafikgator med 30 km/ timme eller gångfart. Anspråk vid korsning av billänk Bilhastighet högst 30 km/timme vid cykelpassage i plan. Planskildhet där bilhastigheten är större än 30 km/timme. Cykeltrafikanters och gångtrafikanters anspråk på att korsa bilnätet sammanfaller oftast till gemensamma punkter, se avsnitt 2.5 Gång- och cykelpassager. Norra Staketgatan är en blandtrafikgata. 18 WSP Samhällsbyggnad

19 N Ålkärr Gustavsvik Strand Stensta Sandfallet Marieberg Marielund Haga Stenstaliden Varnumsviken Solbacken Stenfallet Villastaden Karlsholm Sunneberg Broängen Jakobsberg Kvarnbyn Sanna Smedby Bro Liljebäck Landa Östermalm Enserud Fältet Södermalm Skymningen Djurgården Kurlanda Drevsta Sörkastet Presterud Skäringsbol 5. ÖVERGRIPANDE NÄT FÖR CYKELTRAFIK Separat cykelbana Björneborg Blandtrafik Kapurja Förskola Vålösundet Skola Rönneberg Nybble Ölme Bäckhammar Strandudden 0 0,5 1 km koordinatsystem: sweref Lantmäteriet

20 2.5 Gång- och cykelpassager Det finns ingen anledning att, som underlag för nätanalysen, indela gångnätet i funktionsklasser med skilda anspråk på färdhastighet längs gångnätets länkar. Däremot finns anledning att redovisa de gå endes anspråk på att korsa biltrafiknätets länkar med god trafiksäkerhet och framkomlighet. Cyklisterna har ofta anspråk på att korsa biltrafiknätet i samma punkter som de gående. Övergångsställe i Björneborg Gående och cyklisters anspråk på att korsa biltrafiknätet Målpunkter i länkens omgivning Butiker, kontors- och bostadsentréer, servicelokaler, busshållplatser eller liknande målpunkter finns på båda sidor av länken. Målpunkterna för gående finns samlade till vissa lägen längs länken så att gående naturligt väljer att korsa på bestämda gångpassager. Anspråk Gående och cyklister ska kunna korsa var som helst utmed biltrafiklänken Gående och cyklister ska kunna korsa biltrafiklänken på bestämda gång- och cykelpassager Separat gång- och cykelväg på Dalavägen under järnvägen Inga aktiviteter/målpunkter utmed länken. Alla aktiviteter/målpunkter är samlade på ena sidan av länken. Gående och cyklister har inga anspråk att korsa biltrafiklänken Anspråk på bilhastighet vid korsning av billänk Kungsgatan, affärsgata i Kristinehamn, är gågata Gång- och cykeltrafikens korsningsanspråk Korsa biltrafiklänken var som helst utmed länken. Korsa biltrafiklänken på bestämda gång- cykelpassager. Vid gångpassage som används av många funktionshindrade. Biltrafikens hastighet Högst 30 km/timme utmed hela länken Högst 30 km/timme vid gång- och cykelpassager Gångfart 20 WSP Samhällsbyggnad

21 N Ålkärr Strand Stensta Sandfallet Marieberg Marielund Haga Stenstaliden Varnumsviken Solbacken Stenfallet Villastaden Karlsholm Sunneberg Broängen Jakobsberg Kvarnbyn Sanna Smedby Bro Liljebäck Landa Östermalm Enserud Fältet Södermalm Skymningen Djurgården Kurlanda Drevsta Sörkastet Presterud Skäringsbol 6. GÅNG- OCH CYKELPASSAGER Övergångställe på huvudgata Björneborg Planskild korsning Kapurja Gågata Vålösundet Bilfritt Gata med stor mängd korsande fotgängare Rönneberg Nybble Ölme Bäckhammar Strandudden 0 0,5 1 km koordinatsystem: sweref Lantmäteriet

22 3. Bedömning av kvaliteter Kvalitetsbedömningarna i trafiknätsanalysen omfattar trafiksäkerhet och framkomlighet och genomförs i samma ordningsföljd som anspråken för trafiknäten i föregående kapitel. 3.1 Definition av kvaliteter Trafiksäkerhet och trygghet Risken för att dödas eller skadas allvarligt i trafiken bör fortlöpande minskas mot noll. De som går eller cyklar inom staden bör inte hindras eller störas av biltrafiken så att deras livskvalitet begränsas i avsevärd grad. Särskilt gäller att barn, äldre och funktionshindrade bör kunna förflytta sig tryggt och säkert mellan bostaden och sina vanligaste målpunkter. Krockvåldskurva. Kurvan i figuren ovan visar sambandet mellan hastighet och risken att bli dödad i en trafikolycka för bil mot fotgängare, för bil mot bil i sidokrock och för bil mot bil i frontalkrock. Kurvorna visar att i trafiknätet bör hastigheten på biltrafiken inte vare högre än ca 30 km/timme där gående och cyklister korsar gatan. Vidare bör hastigheten inte vare högre än 50 km/timme där det finns risk för sidokrock mellan två personbilar. I trafiknätsanalysen är kvalitetsbedömningen av trafiksäkerheten baserad på hur väl dessa båda villkor är tillgodosedda. Framkomlighet Stadens gatunät bör utformas, dimensioneras och regleras så att gående, cyklister, busstrafikanter och bilister ges möjlighet att med rimlig lätthet få tillgång till stadens utbud och aktiviteter. Därvid bör barnens, de äldres och de funktionshindrades behov och prestationsförmåga vara dimensionerande. I de fall anspråken på framkomlighet för olika trafikslag står i konflikt med varandra bör framkomligheten för gående av olika kategorier samt för cyklister, busstrafikanter och utryckningsfordon prioriteras före biltrafikanternas anspråk på framkomlighet. 22 WSP Samhällsbyggnad

23 Kvalitetsnivåer För att beskriva hur väl olika anspråk tillgodoses för varje trafikslag används en tregradig skala. Kvalitetsnivåerna beskrivs med färgkoderna grön, gul och röd, där grön färgkod står för god kvalitet, gul står för mindre god kvalitet och röd står för låg kvalitet. Färgkod Kvalitetsnivå Hur väl tillgodoses anspråket? Kommentar Grön God Helt Godtas alltid Gul Mindre god Delvis Kan godtas begränsad tid eller kan godtas om andra väsentliga kvaliteter eller kostnader vinns Röd Låg Inte alls Kan inte godtas eller kan god tas viss begränsad tid WSP Samhällsbyggnad 23

24 3.2 Bilnät Biltrafikens framkomlighet bedöms enligt tabellen: Länktyp Kvalitetsnivå vid angiven färdhastighet (km/timme vid DH) < > 70 Genomfart/Infart - röd gul grön Huvudgata röd gul grön grön Lokalgata grön grön grön - Enstaka punktvisa hastighetsnedsättningar i huvudnätet ger ingen kvalitetssänkning. Gult betyder mindre god framkomlighet för biltrafiken men kan godtas om den ger högre kvalitet för gåendes och cyklisters trafiksäkerhet. Rött betyder låg framkomlighet för biltrafiken men kan godtas under begränsad tid, om den ger högre kvalitet på gåendes och cyklisters trafiksäkerhet. Av kartan framgår att framkomligheten för biltrafiken huvudsakligen är god både i Kristinehamn och kransorterna. Huvudgatorna i centrumområdet i Kristinehamn har mindre god framkomlighet liksom Tallundsvägen/Djurgårdsvägen, delar av Karlstadsvägen samt Stenstaliden och Magister Löfs väg. Hastighetsmätningar på Västerlånggatan, Södra Staketgatan och Östra Staketgatan visar att medelhastigheten på dessa gator är km/timme. På de delar av Norra och Östra Staketgatan, samt Strandvägen där hastigheten under dagtid är begränsad till 30 km/timme bedöms framkomligheten för biltrafiken vara låg. Detta gäller även för Djurgårdsvägen där den rekommenderade hastigheten är 30 km/timme. I Björneborg bedöms framkomligheten som mindre god på genomfartsvägen. Även i Bäckhammar har delar av huvudvägnätet mindre god framkomlighet. På Vänersviksvägen i Ölme där den skyltade hastigheten är 30 km/timme under dagtid är framkomligheten för biltrafiken låg. Kapaciteten i biltrafiknätet beror i huvudsak på kapaciteten i de mer tra fikerade korsningarna. Samtliga korsningar i huvudnätet bedöms ha god framkomlighet. 24 WSP Samhällsbyggnad

25 N Ålkärr Strand Stensta Sandfallet Marieberg Marielund Haga Stenstaliden Varnumsviken Solbacken Stenfallet Villastaden Karlsholm Sunneberg Broängen Jakobsberg Kvarnbyn Sanna Smedby Bro Liljebäck Landa Östermalm Enserud Fältet Södermalm Skymningen Djurgården Kurlanda Drevsta Sörkastet Presterud Skäringsbol 7. FRAMKOMLIGHET I BILTRAFIKNÄTET God standard Björneborg Mindre god standard Kapurja Låg standard Vålösundet Signal Flervägsstopp Rönneberg Nybble Ölme Bäckhammar Strandudden 0 0,5 1 km koordinatsystem: sweref Lantmäteriet

26 3.3 Bussnät Busstrafikens framkomlighet bedöms enligt tabellen: Länktyp Kvalitetsnivå vid angiven färdhastighet exklusive hållplatsstopp (km/timme vid DH) < > 30 Länkar i basnät röd gul grön Busshastigheten avser färdhastighet exklusive hållplatsstopp. Enstaka punktvisa hastighetsnedsättningar i bussnätet ger ingen kvalitetssänkning. Gult betyder mindre god framkomlighet för busstrafik men kan godtas om den ger högre kvalitet på gåendes och cyklisters trafiksäkerhet. Rött betyder låg framkomlighet som inte kan godtas. Av kartan framgår att framkomligheten i bussnätet till övervägande del är god i de studerade orterna. På vissa gator där färdhastigheten bedöms vara mellan 20 och 30 km/timme är framkomligheten mindre god. Del av Vänersviksvägen i Ölme med mindre god framkomlighet. WSP Samhällsbyggnad

27 N Ålkärr Strand Stensta Sandfallet Marieberg Marielund Haga Stenstaliden Varnumsviken Solbacken Stenfallet Villastaden Karlsholm Sunneberg Broängen Jakobsberg Kvarnbyn Sanna Smedby Bro Liljebäck Landa Östermalm Enserud Fältet Södermalm Skymningen Djurgården Kurlanda Drevsta Sörkastet Presterud Skäringsbol 8. FRAMKOMLIGHET I BUSSTRAFIKNÄTET God standard Björneborg Mindre god standard Kapurja Låg standard Vålösundet Signal Flervägsstopp Rönneberg Nybble Ölme Bäckhammar Strandudden 0 0,5 1 km koordinatsystem: sweref Lantmäteriet

28 3.4 Utryckningsnätet Utryckningstrafikens framkomlighet bedöms enligt tabellen: Kvalitetsnivå vid angiven färdhastighet Länktyp (km/timme vid DH) < 30 < > 70 Länk i det primära utryckningsnätet röd gul grön grön Länk i det sekundära utryckningsnätet gul grön grön - Övriga gator och körbara ytor grön grön - - Enstaka punktvisa hastighetsnedsättningar i utryckningsnätet ger inte kvalitetssänkning. Gul betyder mindre god framkomlighet för utryckningstrafik men kan godtas om man får högre kvalitet på gåendes och cyklisters trafiksäkerhet. Rött betyder låg kvalitet som inte kan godtas. Av kartan framgår att utryckningsnätet i kransorterna är av god kvalitet. Detta gäller även för större delen av utryckningsnätet i Kristinehamn. Inne i centrumområdet samt på Djurgårdsvägen är framkomligheten mindre god. Väg 603 i Björneborg är en del av utryckningsnätet och omgjord till miljöprioriterad genomfart. 28 WSP Samhällsbyggnad

29 N Ålkärr Strand Stensta Sandfallet Marieberg Marielund Haga Stenstaliden Varnumsviken Solbacken Stenfallet Villastaden Karlsholm Sunneberg Broängen Jakobsberg Kvarnbyn Sanna Smedby Bro Liljebäck Landa Östermalm Enserud Fältet Södermalm Skymningen Djurgården Kurlanda Drevsta Sörkastet Presterud Skäringsbol 9. FRAMKOMLIGHET I DET PRIMÄRA UTRYCKNINGSNÄTET Björneborg God standard Vålösundet Kapurja Mindre god standard Låg standard Signal Flervägsstopp Rönneberg Nybble Ölme Bäckhammar Strandudden 0 0,5 1 km koordinatsystem: sweref Lantmäteriet

30 3.5 Gång- och cykelnät Säkerheten i det övergripande nätet beaktas utifrån vuxna cyklisters trafikförmåga. På gator och i korsningar där gående och/eller cyklister blandas med biltrafik beror säkerheten på bilarnas hastighet. God kvalitet för gående och cyklister kräver att biltrafikens hastighet inte överstiger 30 km/timme. Vid högre hastighet krävs separata cykelbanor och planskilda korsningar. Trafiksignaler medför inte bättre säkerhet utan är enbart en framkomlighetshöjande åtgärd. Kvalitetsnivå för gc-trafiken vid angiven färdhastighet (medelhastighet) för biltrafiken < > 40 grön gul röd Gult betyder mindre god kvalitet och kan godtas under begränsad tid. Rött betyder låg kvalitet och kan inte godtas. Av kartan framgår att det finns stora brister i säkerheten för gående och cyklister både i Kristinehamn och kransorterna. Sämst är säkerheten i korsningarna med biltrafikens huvudnät. Inom centrumområdet i Kristinehamn där biltrafikens hastighet är lägre (30-40 km/timme) är säkerheten bättre. God kvalitet uppnås dock endast där de oskyddade trafikanterna har en egen bana separerad från biltrafiken eller där biltrafikens hastighet är lägre än 30 km/timme. 30 WSP Samhällsbyggnad

31 N Ålkärr Strand Stensta Sandfallet Marieberg Marielund Haga Stenstaliden Varnumsviken Solbacken Stenfallet Villastaden Karlsholm Sunneberg Broängen Jakobsberg Kvarnbyn Sanna Smedby Bro Liljebäck Landa Östermalm Enserud Fältet Södermalm Skymningen Djurgården Kurlanda Drevsta Sörkastet Presterud Skäringsbol 10. SÄKERHET I GÅNG- OCH CYKELNÄTET God standard Björneborg Mindre god standard Vålösundet Kapurja Skola Låg standard Inventering pågår God standard Mindre god standard Låg standard 603 Förskola 602 Skola Rönneberg Nybble Ölme Bäckhammar Strandudden 0 0,5 1 km koordinatsystem: sweref Lantmäteriet

32 3.6 Kontroll mot olycksstatistik Som en kontroll av kvalitetsbedömningen jämförs denna med polis- och sjukhusrapporterade olyckor med personskador (STRADA) under 10 år, 2002 till och med Av kartan framgår att de mest olycksdrabbade vägarna i det kommunala vägnätet är Västra Ringvägen, Dalavägen, Stationsgatan, Kungsgatan, Skaraborgsvägen och Presterudsvägen. Av den översiktliga olycksstatistiken framgår inte vilka trafikantgrupper som varit inblandade i olyckorna. Oftast är det dock oskyddade trafikanter som blir svårt skadade eller dödade i tätortstrafiken. Antalet olyckor med oskyddade trafikanter bedöms kunna minskas om åtgärder vidtas för att öka dessa trafikanters säkerhet, där standarden idag är låg. Platser med många gångoch cykeltrafikanter bör prioriteras vid val av åtgärd. Korsningen Västerlånggatan/Norra Staketgatan var tidigare en av de mest olycksdrabbade korsningarna i Kristinehamn. En ombyggnad av korsningen år 2001 till hastighetssäkrad gångpassage har inneburit en kraftig reducering av olyckorna. 32 WSP Samhällsbyggnad

33 N Ålkärr Strand Stensta Sandfallet Marieberg Marielund Haga Stenstaliden Varnumsviken Solbacken Stenfallet Villastaden Karlsholm Sunneberg Broängen Jakobsberg Kvarnbyn Sanna Smedby Bro Liljebäck Landa Östermalm Enserud Fältet Södermalm Skymningen Djurgården Kurlanda Drevsta Sörkastet Presterud Skäringsbol 11. RAPPORTERADE OLYCKOR MED PERSONSKADOR År Björneborg Lindrig olycka Kapurja Svår olycka Vålösundet Dödsolycka Rönneberg Nybble Ölme Bäckhammar Strandudden 0 0,5 1 km koordinatsystem: sweref Lantmäteriet

34 3.7 Kontroll av bullernivåer Bullernivåerna utmed närmaste husfasad samt för personer som vistas på gång- och cykelbanor i blandtrafiknätet är beroende av biltrafikens flöde och hastighet. Kvalitet vad gäller bullerstörning från fordonstrafiken vid närmaste bostadsfasad bedöms enligt följande kriterier: Kvalitetsnivå vid angiven trafikbullernivå, dba Vid fasad < > 65 Kvalitetsnivå grön gul röd Gul betyder mindre god kvalitet, men kan godtagas under begränsad tid. Röd betyder låg kvalitet och kan inte godtagas. Av kartan framgår att bullernivåerna vid närmaste husfasad uppgår till dba utmed en stor del av huvudnätet för biltrafik i centrala Kristinehamn. På några delar av Västerlånggatan, Västra Ringvägen och Tallundsvägen samt ett par mindre segment av Presterudsvägen överstiger bullernivåerna 65 dba. En halvering av biltrafikflödet på en gata medför att bullernivån minskar med 3 dba. Det krävs således stora förändringar av trafikflödet för att någon märkbar förändring av bullernivån ska åstadkommas. I stadsmiljö är det ofta svårt att minska utomhusnivåerna på grund av att det inte är möjligt att sätta upp plank eller andra bullerskärmar. Istället får åtgärderna inriktas på att minska inomhusnivåerna, exempelvis genom fönsterbyte. På grund av små trafikflöden har inga bullerberäkningar genomförts i kransorterna. 34 WSP Samhällsbyggnad

35 N Ålkärr Strand Stensta Sandfallet Marieberg Marielund Haga Stenstaliden Varnumsviken Solbacken Stenfallet Villastaden Karlsholm Sunneberg Broängen Jakobsberg Kvarnbyn Sanna Smedby Bro Liljebäck Landa Östermalm Enserud Fältet Södermalm Skymningen Djurgården Kurlanda Drevsta Sörkastet Presterud Skäringsbol Kapurja Vålösundet Rönneberg Strandudden 0 0,5 1 km koordinatsystem: sweref Lantmäteriet 12. BULLER FRÅN VÄGTRAFIK VID NÄRMASTE BOSTADSFASAD < 55 dba dba > 65 dba

36 4. Förslag till förändringar Med kvalitetsbedömningar och konfliktanalyser som underlag prövas förändringar av trafiknätsstrukturen och funktionsindelningen så att en önskad avvägning mellan trafikslagens olika anspråk uppnås. Kan till exempel biltrafik flyttas över till en mer trafiktålig länk? Kan nätproblem lösas eller minskas genom regleringsåtgärder som förändrar trafikfördelningen i nätet? Gående, cyklister, busstrafik och utryckningstrafik prioriteras före biltrafikens anspråk på framkomlighet. Enstaka punktvisa hastighetsnedsättningar medför inte kvalitetssänkning i bil- buss- och utryckningsnäten. Förslag til nya hastighetsgränser inom tätorterna enligt metoden Rätt fart i staden, kommer att tas fram under 2012 och ett politiskt beslut om hastighetsplanen kommer att tas tidigast 2012/2013. Bilnät Några av de gator som idag betraktas som huvudgator inom centrumområdet i Kristinehamn har främst funktionen som lokalgator för trafik inom centrum. Detta gäller Staketgatorna samt Västerlånggatan på delen mellan Norra Staketgatan och Södra Staketgatan. Av säkerhets- och miljöskäl är det också angeläget att styra bort genomfartstrafik från dessa gator till Ringvägarna. Därför föreslås att nämnda gator klassificeras som lokalgator, vilket bland annat innebär att framkomlighetskraven för biltrafiken kan sänkas. Huvudgator till/från centrum kommer att vara Västerlångatan, Kungsgatan, Jakobsbergsgatan, Skaraborgsvägen och Tegelslagaregatan. Där dessa gator möter Staketgatorna bör någon form av hastighetsdämpande portar, som markerar början på lokalnätet, anläggas. Västra Ringvägen föreslås på sikt byggas om med syfte att skapa en attraktivare och säkrare stadsmiljö. Vägen kommer då att smalnas av från fyra till två körfält och korsningarna kommer att göras om till cirkulationsplatser. Föreslagna nya länkar i huvudnätet framgår av karta 13 och är: 1. Ny väg till Östra Vålösundet och Picassoudden (exploateringsområde). 2. Ny ringled sydväst om staden som avlastar Presterudsvägen och Västra Ringvägen när områdena Östra Vålösundet och Presterud byggs ut. 3. Ny väg mellan Lagmansgatan och väg som avlastar Rådmansgatan från tung trafik. Ombyggd korsning i huvudvägnätet, Västra Ringvägen- Tuvetgatan-Albinvägen. I kransorterna Björneborg, Bäckhammar, Nybble och Ölme föreslås inga nya huvudvägar i bilnätet. 36 WSP Samhällsbyggnad

37 N Ålkärr Strand Stensta 3 Sandfallet Marieberg Marielund Haga Stenstaliden Varnumsviken Solbacken Stenfallet Villastaden Karlsholm Sunneberg Broängen Jakobsberg Kvarnbyn Sanna Smedby Bro Liljebäck Landa Östermalm Enserud Fältet Södermalm Skymningen Djurgården Kurlanda Drevsta Sörkastet Presterud Skäringsbol 2 Kapurja Vålösundet 1 Rönneberg Strandudden 0 0,5 1 km koordinatsystem: sweref Lantmäteriet 13. FÖRSLAG TILL FÖRÄNDRAT HUVUDVÄGNÄT FÖR BILTRAFIK Genomfart/infart Huvudgata Ny länk i huvudnätet

38 Buss- och utryckningsnät För buss- och utryckningsnätet erfordras inga förändringar. Cykelnät Cykelnätet bör vara uppbyggt av länkar som kan vara: helt friliggande cykelvägar i grönområden och parker, separata cykelbanor längs med gator, lågtrafikerade lokalgator där cykeltrafik blandas med biltrafik, gångfartsområde, där gående och cyklister prioriteras. Utmed gator i huvudvägnätet som är hastighetsklassificerade till 50 eller 70 km/timme bör gång- och cykeltrafiken vara separerad från biltrafiken. Nya cykelbanor föreslås bland annat utmed Norra Staketgatan, Västerlånggatan, Södra Ringvägen, Irisdalsvägen, Beckasinvägen och Tranvägen samt utmed några gator i kransorterna. I punkter där cykeltrafiken korsar biltrafiken och där bilarnas hastig het överskrider 30 km/timme föreslås hastighetsdämpande åtgärder så att bilarnas hastighet säkerställs till 30 km/timme. Exempel på hastighetsdämpande åtgärder i korsning är förhöjd cykelöverfart, förhöjd korsning eller cirkulationsplats. Gångnät På samma sätt som i cykelnätet föreslås hastighetsdämpande åtgärder i korsningspunkter där biltrafikens hastighet överskrider 30 km/timme. Friliggande cykelbana genom grönområdet vid badhuset. Cykelbanan binder samman Tapiren - Badhuset - gästhamnen - skärgården Behovet av varje övergångsställe bör övervägas. I vissa fall kan det vara befogat att ta bort övergångsställen där få gående passerar eller som är svåra att hastighetssäkra till 30 km/timme. 38 WSP Samhällsbyggnad

39 N Ålkärr Strand Stensta Sandfallet Marieberg Marielund Haga Stenstaliden Varnumsviken Solbacken Stenfallet Villastaden Karlsholm Sunneberg Broängen Jakobsberg Kvarnbyn Sanna Smedby Bro Liljebäck Landa Östermalm Enserud Fältet Södermalm Skymningen Djurgården Kurlanda Drevsta Sörkastet Presterud Skäringsbol 14. FÖRSLAG TILL FÖRÄNDRING AV CYKELNÄTET Björneborg Förslag till separat cykelbana Kapurja Bef. cykelbana med separerad trafik Bef.cykelbana med blandtrafik Vålösundet Bef. planskild korsning Planerad planskild korsning Förskola Skola Rönneberg Nybble Ölme Bäckhammar Strandudden 0 0,5 1 km koordinatsystem: sweref Lantmäteriet

40 5. Kontroll av måluppfyllelse Föreslagna förändringar av trafiknätet har till syfte att lösa eller minska olika slag av nätproblem genom prioriteringar och avvägningar mellan trafikslagens anspråk på framkomlighet och säkerhet. Nedan värderas effekterna av föreslagna åtgärder samt görs en avstämning mot nollvisionen och kommunens trafiksäkerhetsprogram. Effekter för biltrafiken Den genomsnittliga färdhastigheten för biltrafiken kommer med föreslagen hastighetsklassificering att minska något då hastigheten på vissa länkar och i vissa korsningspunkter sänks. Kapaciteten i biltrafiknätet bedöms vara fortsatt god. Effekter för kollektivtrafiken Om busshållplatsernas lägen samordnas med gång- och cykelpassager som hastighetssäkras till 30 km/timme, minimeras fördröjningarna för busstrafiken samtidigt som dess resenärer får säkra gångvägar till och från hållplatserna. Effekter för utryckningstrafiken Enstaka punktvisa hastighetsnedsättningar i utryckningsnätet medför ingen kvalitetssänkning. Om utryckningsvägen innehåller flera punkter med 30 km/timme innebär detta en kvalitetssänkning, som dock får godtas om gående och cyklisters trafiksäkerhet får högre kvalitet. Effekter för gång- och cykeltrafiken Förslagna förändringar innebär utbyggnad av separata cykelbanor utefter huvudvägnätet samt att biltrafikens hastighet säkerställs till 30 km/timme vid gång- och cykelpassager. Detta ökar trafiksäkerheten för gående och cyklister, framförallt för barn, äldre och funktionshindrade. Trafiksäkerhetseffekter Föreslagna förändringar medverkar till att uppfylla målen i kommunens trafiksäkerhetsprogram om utveckling av gång- och cykelvägnätet, säkrare skolvägar samt en positiv syn på hastighetsdämpande åtgärder i områden och avsnitt med stor andel oskyddade trafikanter. 40 WSP Samhällsbyggnad

41 6. framtida investeringar I detta kapitel redovisas investeringar som föreslagits i kapitel 4. Nya länkar i bilnätet Föreslagna nya länkar i huvudnätet framgår av karta 13. En ny länk i bilnätet är Lagmansgatans förlängning fram till riksväg. Övriga nya länkar i bilnätet är ny väg till Östra Vålösundet och Picassoudden samt en ny ringled sydväst om staden som avlastar Presterudsvägen och Västra Ringvägen. Korsningar Ombyggnad av korsning till cirkulationsplats föreslås i tre korsningar vilket framgår nedan. Nya cirkulationsplatser Korsning Fältvägen-Södra Staketgatan Tallundsvägen-Västra Ringvägen Skaraborgsvägen-Västra Ringvägen Cykelvägar Nya cykelvägar föreslås i Kristinehamn, Björneborg, Bäckhammar, Nybble och Ölme. Objekten är presenterade utan prioritet. Nya gång- och cykelvägar Kristinehamn gata mellan Arenavägen Beckasinvägen Djurgårdsvägen Filipstadsvägen Irisdalsgatan Lagmansgatan Norra Staketgatan Sannagatan Södra Kyrkogatan Södra Ringvägen Tallundsvägen Tranvägen Västerlånggatan Ålkärr sjösidan Kransorterna Björneborg Bäckhammar Nybble Ölme Vålösundsvägen-Tranvägen Presterudsvägen-Geijervägen Televägen-Rådmansgatan Södra Ringvägen-Gamla Kyrkogatan Rådmansgatan-Närkevägen Västerlånggatan-Prästgatan Fermgatan-Tranvägen Östra Staketgatan-Västra Bangatan Oxlyckegatan-Vallbygatan Västra Ringvägen-Fältvägen Presterudsvägen-Beckasinvägen Norra Staketgatan-Tegelslagaregatan Ålkärrsvägen-Strandskogsvägen WSP Samhällsbyggnad 41

42 Gång- och cykelpassager Där cykeltrafiken korsar biltrafikens huvudnät samt vid befintliga övergångsställen vidtas åtgärder för att dämpa bilarnas hastighet till 30 km/timme. Tre nya planskilda korsningar för gång- och cykeltrafiken föreslås varav två är belägna utmed Ringvägarna i Kristinehamns tätort och en är belägen i Björneborg. 42 WSP Samhällsbyggnad

43 7. Olösta kvalitetskonflikter och fortsatt arbete Om befintliga gång- och cykelpassager på Ringvägarna hastighetssäkras till 30 km/timme, kan biltrafikens framkomlighet komma att försämras i sådan omfattning att vägarnas funktion som huvudgator, med uppgift att leda trafiken förbi centrumområdet, åsidosätts. Därför bör en noggrann analys av behov och tänkbara åtgärder avseende dessa gång- och cykelpassager göras. Antalet gående och cyklister samt andelen barn, äldre och funktionshindrade är avgörande för valet av åtgärd. Tänkbara åtgärder är i första hand planskilda passager, cirkulationsplatser, avsmalningar samt flyttning eller borttagning av befintliga övergångsställen. Nästa steg i planeringsprocessen blir att utarbeta principförslag till trafikteknisk utformning samt gestaltning av de länkar och korsningar som ska åtgärdas. Föreslagna åtgärder konsekvensbeskrivs och stäms därefter av mot uppställda mål innan beslut om genomförande fattas. WSP Samhällsbyggnad 43

44

45

46 WSP Samhällsbyggnad Box Karlstad Besök: Lagergrens gata 8 Tel: Fax: