Trafiksäkerhetsplan Del 1. Trafiknätsanalys för Falköpings stad

Transkript

1 Trafiksäkerhetsplan Del 1 Trafiknätsanalys för Falköpings stad

2 Beställare Tekniska nämnden. Arbetsgrupp Samhällsbyggnadsförvaltningen Räddningstjänsten. Håkan Gustafsson Pär Larson Lennart Krook Annika Sivefäldt Lennart Lans Bakgrundsmaterial Trafiksäkerhetsplan Del 1 är en revidering av Trafiknätsanalys för Falköpings stad från 2001, som utarbetats av konsultföretaget J&W. 2

3 Förord Trafiksäkerhetsplanen har tagits fram för att få en tydlig bild av det framtida behovet av trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder och hur dessa ska prioriteras. Det gäller såväl stora som små gatu- och vägprojekt med syfte att göra kommunens vägar trafiksäkrare, mer funktionella, miljövänliga och samtidigt mer estetiskt tilltalande samt att skapa förutsättningar för ett trafiksäkerhetstänkande bland kommuninvånarna. Trafiksäkerhetsplanen riktar sig i första hand till beslutsfattare och handläggare inom Falköpings kommun som har ansvar för trafik- och samhällsplanering, men även till kommuninvånarna som informationsmaterial för att höja förståelsen för trafiksäkerhetsarbetet. Målsättningen är att trafiksäkerhetsplanen skall ange en gemensam plattform för beslutsfattande och därigenom ge förutsättningar för ett enigt ställningstagande. Trafiksäkerhetsplanen är en del i handlingsprogrammet för kommunens förebyggande arbete enligt lagen om skydd mot olyckor. Enligt handlingsprogrammet är samverkan mellan kommunens förvaltningar och berörda myndigheter en viktig del av det förebyggande arbetet. I Falköpings kommun utgör Trafiksäkerhetsrådet detta samverkansforum. Ett annat viktigt forum för trafiksäkerhetsfrågor är Folkhälsorådet. Trafiksäkerhetsplanen har delats i två dokument, och Del 1 Trafiknätsanalys och Del 2 Åtgärdsprogram. Genom att skilja på analysen och förslag till åtgärder blir materialet tydligare. I Trafiknätsanalysen beskrivs de olika trafikantkategoriernas behov av framkomlighet och tillgänglighet. Studien av den fysiska trafikmiljön har endast genomförts i staden. De mindre tätorterna i kommunen har betydligt lägre trafikintensitet men delar av analysen kan dock appliceras på dessa gator och vägar. På genomfartslederna, där trafikintensiteten är störst, är Vägverket väghållare. Vägverket, stadsbyggnadsavdelningen, skolledningen och föräldraföreningarna samråder vad gäller trafiksäkerhetsåtgärderna i dessa tätorter. Skolvägarna kartläggs med hjälp av föräldrar och elever och åtgärdas vid behov. Falköping maj

4 Förord Trafiknätsanalys Metod Anspråk funktionsindelning Bilnät Bussnät Utryckningsnät Cykelnät Gång- och cykelpassager Bedömning av kvaliteter Bilnät Bussnät Utryckningsnät Cykelnät Gångpassager...25 Bilagor

5 1. Trafiknätsanalys I handboken Lugna gatan Svenska Kommunförbundet) presenteras begreppet trafiknätsanalys. Den ingår som ett av flera steg i en planeringsprocess för förnyelse av tätortens trafikmiljö. Istället för att endast söka svaret på frågan: Hur ska vi lösa det här akuta problemet, så bör man under hela planeringsprocessen ställa sig frågan: Hur vill vi med hänsyn till olika anspråk att den här gatan ska fungera och se ut? Syftet med analysen är att närmare studera näten för varje trafikantslag och identifiera de motstridiga anspråk på trafiksäkerhet resp. framkomlighet som finns. Analysen kompletteras sedan med förslag till åtgärder och justeringar för att minska konflikterna och redovisas i Trafiksäkerhetsplan del 2 Åtgärdsprogram. 1.2 Metod Analysen har utförts i fyra skeden: Skede 1 Inventering Detta skede omfattar inventering av data för bl. a. trafikflöden, hastigheter, olycksdata, busslinjenät, gång- och cykelnät, och utryckningsnät. Viktig information om hur trafikanter rör sig fås också genom kartläggning av målpunkter. Bland dessa finns skolor, daghem, fritidsanläggningar, sjukvård och övriga verksamheter. Skede 2 Anspråk funktionsindelning Det andra skedet belyser olika trafikantgruppers anspråk på respektive nät, så som det ser ut idag. Bilnätet t ex delas upp i genomfarts /infartsgator, huvudgator och lokalgator, allt efter länkens funktion. På en genomfartsgata har bilisterna ett större anspråk på framkomlighet än på en lokalgata. Fotgängare har större anspråk på trafiksäkerhet och framkomlighet på en gata med affärer på ömse sidor än på en led utan kringliggande målpunkter. De nät som behandlas är: Bilnät Bussnät Utryckningsnät Cykelnät Gångpassager 5

6 Skede 3 Kvalitetsbedömning av nuvarande trafiknät De olika trafiknäten kvalitetsbedöms utifrån den funktionsindelning som gjorts i skede 2, samt de hastigheter som uppmätts eller bedömts på respektive länk. Bedömningen är gjord med utgångspunkt från mallarna i Lugna gatan. Hastigheten är den storhet som används för de olika kvalitetsbedömningarna. I verkligheten finns naturligtvis även andra faktorer som påverkar det begrepp som vi traditionellt betecknar som kvalitet, t ex topografi, närhet, komfort, estetik etc. Då hastighet är en faktisk storhet, som med lätthet kan användas kompatibelt över hela landet, ligger den som grund för kvalitetsbedömningen i analysen. Kvaliteten redovisas med färgkoder på en uppsättning kartor: grön god standard), gul mindre god standard) och röd låg standard). Ex. Om en gata, som blivit klassad som genomfart/infart, har en medelhastighet på 41 km/h blir kvaliteten på länken låg, sett ur framkomlighetssynpunkt för bilisterna och markeras följaktligen röd. Är länken klassad som en länk i huvudvägnätet med motsvarande hastighet, blir kvaliteten mindre god och markeras gul, eftersom framkomligheten inte är lika viktig på denna gatutyp. Ex. För att gångpassager ska anses ha god kvalitet måste 85% av bilarna köra långsammare än 30 km/h 85 percentilen). Skede 4 Förslag till förändring Det kartmaterial som sammanställts under arbetet jämförs och analyseras för att identifiera kvalitetsbrister och kvalitetskonflikter. Förslag till förändringar redovisas i Trafiksäkerhetsplan del 2 Åtgärdsprogram. 6

7 2 Anspråk funktionsindelning Nätanalysen har huvudsakligen utförts inom den nätstruktur som bildas av de befintliga blandtrafikgatorna inom kommunen. De olika trafiknäten indelas i funktionsklasser enligt följande scheman. Ordningsföljden har valts av utredningstekniska skäl och ger inte uttryck för någon prioritering mellan trafikslagens anspråk. 2.1 Bilnät Biltrafikens anspråk på framkomlighet bedöms utifrån dagens biltrafiknät. Här bedöms dels den enskilda trafikantens hastighetsanspråk och dels den samlade trafikens kapacitetsanspråk. Som underlag för anspråksbedömningarna har dagens gatufunktion och trafikmängder använts. Biltrafiknätets gator och vägar har delats upp efter den primära funktionen på respektive länk enligt tabell. Funktionsindelning Nättyp Länktyp Huvudsaklig trafikuppgift Huvudnät Genomfart eller infart Biltrafik genom eller till en tätort Övriga länkar i huvudnätet Biltrafik mellan tätortens olika områden Lokalnät Länk i lokalnätet Biltrafik inom ett område Det längsta avståndet mellan en start/målpunkt inne i ett område och närmaste anslutning till huvudvägnätet, bör för flertalet körsträckor inte vara längre än 400 m. Hastighetsanspråk Länktyp Färdhastighet Genomfart eller infart 70 km/h eller mer Övriga länkar i huvudnätet 50 km/h Länk i lokalnätet 30 km/h eller gångfart Under bilresans första resp. sista 100 m inom ett område kan hastighetsanspråk begränsas till gångfart. Kapacitetsanspråk Dagens trafikflöden plus de tillskott som beräknas uppstå när eventuella, nu kända utbyggnadsprogram har genomförts. 7

8 8

9 2.2 Bussnät Kollektivtrafiken i Falköpings kommun bedrivs av Västrafik. För busstrafiken inom staden finns såväl stadstrafik som ett stort antal kompletterande regionala busslinjer. Samtliga bussar angör dels Resecentrum med möjlighet till byte till tåg och dels den nuvarande busstationen i centrum. Funktionsindelning Nättyp Basnät Hastighetsanspråk Länktyp Länk i basnätet Huvudsaklig trafikuppgift Utgör stommen i busstrafiksystemet och omfattar lokal- och regionaltrafik. Färdhastighet mellan hållplatser 30 km/h eller mer Kapacitetsanspråk Kapacitetsbehovet klarläggs och säkras i anslutning till terminaler samt på sträckor där flera linjer löper samman. 9

10 Meter Tåstorp Dotorp Margaretagatan Fredriksberg Ållebergsgymnasiet Aspens Vilhelmsberg Medborgarhuset Postterminalen Resecentrum Pålhammarsgatan Hjorten Trinnöjegatan Stadshuset Warenbergsgatan Annedalsgatan Centrum Busstation Sjukhusentrén Sjukhuset Bergsliden Mössebergsskolan Mössebergsparken Mössebergsgården Bergsängsvägen Norra Bestorp Gläshallsgatan Nils Ericsonsgatan Ängsgatan Bestorp Bredablick Mösseberg Bussnät Funktion Hållplats

11 2.3 Utryckningsnät Nätet omfattar utryckningar med brand- och ambulansfordon, vars behov av framkomlighet bör framhållas i analysen. Polisutryckningar undantas från analysen då deras anspråk är svårdefinierade. I trafiknätsanalysen delas länktyperna in i primära och sekundära utryckningsvägar efter hur angeläget framkomlighetsbehovet är. Vissa större målpunkter såsom skolor, fritidsanläggningar och industrier är utmärkta på kartan. Funktionsindelning Länktyp Omfattning och huvudsaklig trafikuppgift Primär utryckningsväg sjukhus och vårdhem, brandstation och andra väl frekventerade målpunkter Omfattar större delen av biltrafikens huvudnät samt anslutningsgator till för ambulanser och brandfordon. Ger god framkomlighet till de viktigaste målen. Sekundär utryckningsväg rimlig framkomlighet till övriga större Omfattar övriga delar av blandtrafiknätet utom gator med gångfart. Ger utryckningsmål. Hastighetsanspråk Länktyp Primär utryckningsväg Sekundär utryckningsväg Färdhastighet km/h)

12 12

13 2.4 Cykelnät Det cykelnät som analyseras och presenteras i rapporten, är det övergripande nätet, som utgör stommen i cykelnätet och som innehåller de viktigaste länkarna för de cyklister som färdas långt. På kartan redovisas dels cykelvägar som är helt separerade från biltrafik, och dels stråk som går i blandtrafiknätet. Cykelbana som är avskild från biltrafiken endast med en målad linje, räknas ej som separerad.) Funktionsindelning Nättyp Huvudsaklig trafikuppgift Övergripande cykelnäser, centrum, skolor, terminaler och större fritidsanläggningar. För cyklister som färdas längre sträckor t ex mellan bostad och arbetsplat- Lokalt nät För cyklister som dagligen färdas korta sträckor mellan bostad och skola, närservice, busshållplats etc. Anspråk på framkomlighet och trafiksäkerhet Nättyp Färdhastighet mellan hållplatser Övergripande cykelnät Säkerhet med beaktande av vuxna cyklisters trafikförmåga Högre färdhastighet Lokalt nät Lägre färdhastighet Säkerhet med beaktande av barns och äldres trafikförmåga. Anspråk vid korsning av billänk Bilhastighet högst 30 km/h vid cykelpassage i plan. Planskildhet där bilhastigheten är större än 30 km/h. 13

14 14

15 2.5 Gång- och cykelpassager Fotgängarnas anspråk på att korsa biltrafiknätet har analyserats. De aktiviteter som omger länken är avgörande för fotgängarnas behov att korsa gatan. Busshållplatser genererar automatiskt korsningsanspråk och dessa är speciellt utmärkta på kartan Järnvägarna utgör en barriär och delar staden i två delar. Sedan många år är passagerna kanaliserade till väl fungerande planskildheter. Från trafiksäkerhetsynpunkt utgör inte järnvägen något större problem. Anspråket att korsa järnvägen behandlas inte i analysen. Anspråk på gång- och cykelpassager att korsa biltrafiknätet Målpunkter i länkens omgivning Anspråk Butiker, entréer, servicelokaler, busshållplatser etc på Gående ska kunna korsa överallt längs båda sidor om länken. länken. Målpunkterna för gående finns samlade till vissa lägen Gående ska kunna korsa biltrafiklänken längs länken så att gående naturligt väljer att korsa på på bestämda gångpassager. bestämda gångpassager. Inga målpunkter utmed länken. Alla målpunkter samlade på en sida av länken. Gående har inga anspråk på att korsa länken. Anspråk på bilhastighet vid korsning av billänk Gångtrafikens korsningsanspråk Korsa biltrafiklänken var som helst på länken. Korsa biltrafiklänken på bestämda gångpassager. Vid gångpassage som används av många funktionshindrade. Biltrafikens hastighet km/h) Högst 30 utmed hela länken Högst 30 vid gångpassager Gångfart Kapacitetsanspråk Kapaciteten för gående bör klarläggas och säkras vid gångpassager i anslutning till terminaler, idrottsanläggningar och liknande målpunkter med tidvis mycket stora fotgängarflöden. 15

16 16

17 Kvalitetsnivåer Färgkod 3.1 Bilnät 3 Bedömning av kvaliteter Kvalitetsnivå Hur väl tillgodoses anspråket? Kommentar Grön God Helt Godtas alltid Gul Mindre god Delvis Kan godtas begränsad tid eller om andra väsentliga kvaliteter eller kostnader vinns Röd Låg Inte alls Kan inte godtas eller Kan godtas viss begränsad tid För att göra en kvalitetsbedömning av bilisternas framkomlighet, används bilisternas medianhastighet uppmätt eller uppskattad) som ställs mot den aktuella länkens funktion. Därefter avläses kvalitetsnivån i tabellen och länken markeras med motsvarande färg på kartan. Ex. Om den aktuella sträckan är av länktypen Genomfart/Infart och den genomsnittliga hastigheten ligger mellan 50 och 70 km/h är framkomligheten, enligt tabellen, mindre god. Sträckan markeras gul på kartan Bilnät Kvalitet. Då modellen för trafiknätsanalysen är utarbetad i en stadsmiljö något större än Falköping så kommer analysen för Falköping att ge något annorlunda kvalitetsresultat som visar på en god framkomlighet. Detta beror främst på olika trafikmängder och regleringar i de båda orterna. I en större stad finns förmodligen en större tolerans vad gäller bilköer etc. vkvalitetsnivå vid angiven färdhastighet km/h hela dygnet) Länktyp < 30 km/h km/h km/h >70 km/h Genomfart/infart - röd gul grön Huvudlänk röd gul grön grön Lokallänk grön grön grön - 17

18 18

19 3.2 Bussnät I trafiknätsanalysen bedöms busstrafiknätets kvalitet utifrån bussarnas färdhastighet. Hållplatsstopp och andra punktvisa hastighetssänkningar ingår ej i hastighetsbedömningen. Ex. Om en sträcka ingår i basnätet och medelhastigheten är högre än 30 km/h har länken god kvalitet, och markeras grön på kartan Busstrafiknät Kvalitet Andra kvalitetsbegrepp i samband med kollektivtrafik, såsom turtäthet, restid, klimatskydd, avstånd till busshållplats etc. innefattas ej i trafiknätsanalysen. Då kvalitetsbedömningen endast omfattar vägtrafiknätet görs inte motsvarande bedömning för tågtrafiken.. Kvalitetsnivå vid angiven färdhastighet km/h vid Dh) Länktyp < 20 km/h km/h >30 km/h Länkar i basnätet röd gul grön Gult betyder mindre god framkomlighet för busstrafik, men kan godtas om den ger högre kvalitet för GC-trafikens trafiksäkerhet och för trafikbuller. Rött betyder låg framkomlighet som inte kan godtas 19

20 20

21 3.3 Utryckningsnät Utryckningsnätets kvalitet bedöms efter vilken hastighet fordonen kan hålla längs en sträcka av viss länktyp. Även under rusningtrafik är det viktigt att utryckningstrafiken i det primära nätet har god framkomlighet. Enstaka punktvisa hastighetssänkningar ger dock ingen kvalitetssänkning. Däremot måste långvariga stopp stillastående trafik i mer än 30 sekunder) förhindras och ger därmed en kvalitetssänkning. Ex. Om en sträcka ingår i det sekundära utryckningsnätet och det inte går att köra fortare än 30 km/h på denna sträcka är framkomligheten mindre god och sträckan markeras med gult på kartan Kvalitet på utryckningsnät. Uppgifter om primära och sekundära utryckningsvägar, dess framkomlighet och viktiga målpunkter har tagits fram i samarbete med Räddningstjänsten. Kvalitetsnivå vid angiven färdhastighet km/h vid Dh) Länktyp < 30 km/h km/h km/h >70 km/h Primärt utryckningsnät röd gul grön grön Sekundärt utryckningsnät gul grön grön - Gult betyder mindre god framkomlighet, men kan godtas om man får högre kvalitet för gåendes och cyklisters säkerhet och för buller. Rött betyder låg kvalitet och kan ej godtas. 21

22 22

23 3.4 Cykelnät Separeringsgrad och biltrafikens färdhastighet på blandtrafiklänkar avgör kvaliteten på cykellänken och avser både framkomlighet och säkerhet. Andra faktorer som påverkar kvaliteten för cyklister, t ex beläggning, standard och underhåll, ingår inte i bedömningen. Eftersom risken att dödas eller skadas allvarligt är mångdubbelt större vid höga hastigheter jämfört med hastigheter under 30 km/h, används den hastighet som överskrids av 15 % av bilförarna i analysen. Ex. Om en sträcka ingår i huvudvägnätet, ej är separerad från biltrafik och 85- percentilen ligger på över 50 km/h, har länken låg kvalitet och markeras röd på kartan Övergripande cykelvägnät Kvalitet. Kvalitetsnivå vid angiven separeringsgrad Länktyp Kvalitetsnivå vid angiven färdhastighet 85-percentil Länk i det övergripande cykelnätet utmed biltrafik Separerad cykelbana < 30 km/h km/h > 50 km/h grön gul röd Ej biltrafik grön 23

24 Cykelnät Kvalitet God kvalitet Mindre god kvalitet Låg kvalitet Planskildheter Meter 24

25 3.5 Gångpassager Trafiksäkerheten för fotgängarnas passager av biltrafiknätet beror på biltrafikens hastighet. Den hastighet som överskrids av 15% av bilisterna har använts i kvalitetsbedömningen. Ex. Om det ligger affärer på båda sidor om en länk så finns ett anspråk på att korsa länken längs hela sträckan och om 15 % av bilisterna kör fortare än 30 km/h är länken av mindre god kvalitet och markeras gul på kartan Kvalitetsnivå för korsande fotgängare vid hastighet som överskrids av 15% av bilisterna < 30 km/h km/h > 50 km/h Kvalitetsnivå grön gul röd Gult betyder mindre god kvalitet och kan godtas under begränsad tid. Rött betyder låg kvalitet och kan inte godtas 25

26 Meter Gångpassager Kvalitet God kvalitet Mindre god kvalitet Låg kvalitet

27 Bilagor 27

28 28

29 Meter Trafikflöden Medelvärde för trafikmängd under ett vardagsdygn 0000 Trafikräkning Uppskattad trafikmängd 2001