föreslagna riktlinjer för grönytefaktor återremiteras och omarbetas till att bli vägledande snarare än normerande

Transkript

1 Yrkande L, M, KD Kommunstyrelsen Förslag till riktlinjer för grönytefaktorer i plan- och exploateringsprojekt i Göteborgs Stad Syftet med grönytefaktor är att underlätta arbetet med att bygga en attraktiv och långsiktigt hållbar stad. Det vore positivt om det kan användas som verktyg men ser här att kvalitetsnivåerna kan bli fel på grund av metodens styrning. Enligt riktlinjen ska grönytefaktorn användas som en norm inom vilken detaljplanen måste hålla sig. Denna norm ska tillåtas variera mellan de centrala delarna, mellanstaden och de yttre delarna där utgångspunkten är att redan glesa områden fortsatt inte ska bli förtätade likt centrala staden. Det kan finnas en risk att den föreslagna riktlinjen för grönytefaktorer i vissa områden hamnar i konflikt med ambitionen att förtäta Göteborg och skapa klimatvänliga transportmönster samt stadsmässiga kvalitéer. Det riskerar leda till att de glesa områdenas karaktär permanentas och gör det svårt att bygga ut en effektiv kollektivtrafik. Vi riskerar då få sämre trygghet, sämre social hållbarhet och ökad urban sprawl. Det är oklart om normen för grönytefaktor till exempel gör det möjligt att förändra glesa miljonprogramsområden till hållbara stadsdelar enligt UN Habitats definition, eftersom möjligheten att anlägga effektiva gatunät, funktionsblandning, social blandning och hög täthet begränsas. Om vi låter olika vällovliga normer styra stadsutveckling utan möjligheten att se till helheten begränsar vi starkt vilka typer av stadsdelar vi kan bygga. Vi kommer med det här sättet att använda grönytefaktor inte kunna bygga tätt i områden som Angered, Biskopsgården, Frölunda, Bergsjön och liknande platser. Det går också att göra det enkelt för sig genom att inrymma grönområde eller vatten inom detaljplanen. Det framkommer i remissvaren att det finns en risk att kommunala krav bidrar till högre byggkostnader och därmed högre boendekostnader. Detta behöver också belysas tydligare. När det gäller frågan om att staden i och med kravställande kan få sämre betalt för marken så behöver en sådan förändring beräknas. Fastighetskontoret bedömer till exempel att det kan bli ökade kostnader för staden likväl som för bygg- och fastighetsbranschen genom framförallt ökade driftskostnader. Vi ser gärna att verktyget för grönytefaktor används som ett hjälpmedel i planeringen för att välja åtgärder som ger så bra miljöprestanda som möjligt givet förutsättningarna i planen. Grönytefaktor som används på det sättet kan få stor nytta i planprocessen och som vägledning vid gröna investeringar. Beräkningarna kan användas för att hitta bra lösningar som passar planerna, vilka sedan kan utvärderas på vad som varit bäst utifrån sina förutsättningar. På så sätt används det som ett verktyg för att nå ett så bra resultat som möjligt genom att sätta en individuell målnivå för varje plan istället för att låsa målnivåerna till översiktsplanen. FÖRSLAG TILL BESLUT Kommunstyrelsen och kommunfullmäktige föreslås besluta: Att föreslagna riktlinjer för grönytefaktor återremiteras och omarbetas till att bli vägledande snarare än normerande

2 Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 0783/17 Stadsledningskontoret Stadsutveckling Anna Cognell Telefon E-post: Förslag till riktlinjer för grönytefaktorer i plan- och exploateringsprojekt i Göteborgs Stad Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: Riktlinjer för grönytefaktorer i plan- och exploateringsprojekt i Göteborgs Stad, enligt bilaga 2 i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande, fastställs. Sammanfattning Miljö- och klimatnämnden har översänt förslag till riktlinjer för grönytefaktorer i planoch exploateringsprojekt i Göteborgs Stad till kommunfullmäktige för fastställande. Miljö- och klimatnämnden har samtidigt inkommit med förslag till riktlinjer för kompensationsåtgärder för ekosystemtjänster i plan- och exploateringsprojekt för Göteborgs Stad natur, rekreation och andra ekosystemtjänster, vilka kan användas ihop med riktlinjer för grönytefaktor. Ärendena lyfts därför för beslut samtidigt. Grönytefaktorn (GYF) är ett mått på hur mycket ekosystemtjänster ett område ger, det vill säga hur mycket hjälp gröna och blå ytor utgör för att hantera vissa miljöförutsättningar, både miljöproblem och miljötillgångar. Grönytefaktorn är ett verktyg vid planering av ny bebyggelse, i förtätningssituationer och vid förbättringar av befintlig bebyggelse. Stadsledningskontoret anser att det är viktigt med en återkommande uppföljning och utvärdering av både kostnader och effekter. Miljö- och klimatnämnden ansvarar för att uppföljning och utvärdering av resultatet av riktlinjerna, inklusive målnivåer för GYF, sker fem år efter att beslut har fattats. Stadsledningskontorets anser att det är viktigt att de ekonomiska konsekvenserna ingår som en del i utvärderingen och uppföljningen som underlag för beslut vid kommande revidering av riktlinjerna. Ekonomiska konsekvenser I det långa perspektivet kan staden sannolikt få samhällsekonomiska vinster. Det är väldokumenterat att gröna omgivningar har positiva effekter ur ett folkhälsoperspektiv. Flera studier har visat att till exempel tillfrisknande sker såväl snabbare som bättre om man har tillgång till grönska. Andra studier tyder på att fastighetsvärden ökar med närhet till grönområden. Vid miljö- och klimatnämndens remittering av riktlinjerna har nämnder uttryckt att det finns en risk för ökade kostnader till exempel i form av ökade driftskostnader och 1(26)

3 möjligen i vissa fall minskade intäkter vid markförsäljning. Det går dock inte att beräkna dessa innan verktyget har använts en tid. Stadsledningskontorets anser att det är viktigt att de ekonomiska konsekvenserna ingår som en del i utvärderingen och uppföljningen som underlag för beslut vid kommande revidering av riktlinjerna. Barnperspektivet Arbetet med grönytefaktor kan bidra till grönare närområden och synlig dagvattenhantering vilket kan ge trevligare lekmiljöer för barn. Jämställdhets- och mångfaldsperspektiven Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån dessa perspektiv. Miljöperspektivet Fysisk planering med miljöhänsyn är ett viktigt instrument för att kunna bidra till att uppnå nationella och lokala miljökvalitetsmål. Användning av modellen för grönytefaktor förbättrar förutsättningarna för att hantera lokala miljöutmaningar, som exempelvis luftföroreningar, höga bullernivåer, höga vattenflöden och dåliga förutsättningar för rekreation och biologisk mångfald. Omvärldsperspektivet Grönytefaktor utvecklades i Tyskland på 1990-talet och används runt om i världen, till exempel i Oslo, Helsingfors, Southampton, Seattle och Singapore. I Sverige används olika varianter av GYF i flera kommuner, från Ystad i söder till Umeå i norr. Malmö är pionjärer i Sverige sedan Stockholm har utvecklat modellen med en anpassning till respektive planområde. En variant av Malmömodellen har också använts i Göteborg av Älvstranden Utveckling AB för Kvillebäcken och Lindholmen. Regeringen har inom ramen för de nationella miljökvalitetsmålen, beslutat om ett etappmål att ekosystemtjänster ska integreras i ekonomiska ställningstaganden, politiska avväganden och andra beslut i samhället senast Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Miljö- och klimatnämndens handlingar Förslag till riktlinjer för grönytefaktorer i plan- och exploateringsprojekt för Göteborgs Stad Rapport från miljöförvaltningen - Grönytefaktorer i plan- och exploateringsprojekt för Göteborgs Stad. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2(26)

4 Ärendet Miljö- och klimatnämnden har översänt förslag till riktlinjer för grönytefaktorer i planoch exploateringsprojekt i Göteborgs Stad till kommunfullmäktige för fastställande. Riktlinjerna beskriver hur Göteborgs Stad ska arbeta med grönytefaktorer (GYF) i planoch exploateringsprojekt. Miljö- och klimatnämnden har samtidigt inkommit med förslag till riktlinjer för kompensationsåtgärder för ekosystemtjänster i plan- och exploateringsprojekt för Göteborgs Stad natur, rekreation och andra ekosystemtjänster, vilka bör användas ihop med riktlinjer för grönytefaktor. Ärendena lyfts därför för beslut samtidigt. Bakgrund Att ta fram och anpassa ett verktyg som kallas Grönytefaktor (GYF) och som gör det möjligt att använda gröna och blå ytor i stadsplaneringen uppmärksammades i stadens budget 2014 som beskrev att behovet av ett grönyteindex i detaljplaneringen har blivit tydligare. Det nämns även i stadens Grönstrategi samt är en av åtgärderna i handlingsplanen i stadens miljöprogram. Byggnadsnämnden beslutade den 20 december 2016 att inkludera GYF i uppdraget om UN-Habitat i stadsplaneringen. En arbetsgrupp, med representanter för sex förvaltningar i staden har i samarbete med Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) tagit fram ett förslag till hur ekosystemtjänster ska kunna integreras i stadens exploateringsprojekt med hjälp av verktyget grönytefaktor. Grönytefaktor Grönytefaktorn är ett mått på hur mycket ekosystemtjänster ett område ger, det vill säga hur mycket hjälp gröna och blå ytor utgör för att hantera vissa miljöförutsättningar, både miljöproblem och miljötillgångar. Exempel på det är att grönska fördröjer och renar dagvatten, förbättrar lokalklimat och luftkvalitet, minskar buller, erbjuder rekreationsmiljöer och biologisk mångfald. Exempel på gröna ytor som ger poäng är växtbäddar, gröna fasader, gröna tak, vattenytor i dammar och större träd eller buskar. GYF för ett område räknas ut som ett genomsnittligt värde för ett områdes ekoeffektiva area Detta värde ska nå upp till den kvalitetsnivå som utgör grönytefaktorn. Se vidare PM och riktlinjer, bilaga 1 och 2. Grönytefaktorn kan användas vid planering av ny bebyggelse, i förtätningssituationer och vid förbättringar av befintlig bebyggelse. Den modell som tagits fram i Göteborg är en platsanpassad GYF som tar hänsyn till den aktuella platsens miljöutmaningar. Målvärdet på GYF anpassas till platsens förutsättningar och bebyggelsens karaktär. Olika målvärden tillämpas därmed i olika delar av staden. I modellen föreslås att tillämpa GYF både för kvartersmark och för allmän platsmark. Riktlinjer för grönytefaktor Miljö- och klimatnämndens förslag på riktlinjer lyder: Göteborgs Stad ska hantera miljöförutsättningar i stadsplaneringen genom att främja och använda ekosystemtjänster på ett effektivt sätt. Med hjälp av grönytefaktorn tydliggörs vilka gröna och blå ytor och åtgärder som levererar de ekosystemtjänster som bäst hanterar platsens förutsättningar. Grönytefaktorn beräknas enligt följande riktlinjer: Grönytefaktorn ska diskuteras så tidigt som möjligt i plan- och exploateringsprocessen. Platsens miljöförutsättningar ska identifieras och viktas och ligga till grund för beräkningen av grönytefaktorn. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3(26)

5 Exploatören kan välja en valfri kombination av gröna och blå ytor och åtgärder, som tillsammans uppnår den satta grönytefaktornivån. Förfarandet förenklas med hjälp av ett beräkningsformulär. Genomförandet av olika ytor och åtgärder kan hanteras på olika sätt: genom plan- och bygglagen i vissa fall eller på frivillig väg. -Om Göteborgs Stad äger marken ska grönytefaktormetoden tillämpas. Detta gäller även vid markanvisningar. -Om Göteborgs Stad inte äger marken bör åtgärderna frivilligt regleras/beskrivas i avtal med exploatör eller markägare. Enligt vägledningen ska grönytefaktorn tillämpas både för kvartersmark och allmän platsmark. Olika målnivåer kommer att tillämpas beroende på hur marken ska användas och om det är i centrala staden eller i ytterområde. Det finns en exempellista med punktåtgärder. En helhetsbedömning och rimlighetsavvägning ska alltid göras. Riktlinjerna bör tillämpas tillsammans med riktlinjerna för kompensationsåtgärder. Riktlinjerna i sin helhet finns i bilaga 2. Så går det till GYF kommer att behandlas redan vid markanvisning eller förprövning. Bedömning av inriktning på GYF görs gemensamt av representanter från berörda förvaltningar. Som handläggarstöd till riktlinjen finns bland annat ett PM med en rapport samt checklistor som beskriver metoden mer detaljerat, den innehåller även målnivåer för GYF (se nedan). PM:et ska medverka till att lösa problem som handlar om en plats utformning, till exempel när det gäller hantering av extrema regn eller överskridande av bullernivåer. Målnivåer nivåer på grönytefaktor Aktuellt beslut omfattar inte målnivåer för GYF, nivåerna är preliminära och kommer att utvärderas kontinuerligt. Om återkoppling och erfarenhet visar att nivåer behöver justeras underhand så behandlas frågan av stadens arbetsgrupp för GYF och beslutas av styrgruppen inom ramen för riktlinjerna. Miljö- och klimatnämndens bedömning är att det efter cirka fem år bör finnas tillräckligt erfarenhet för en översyn av nivåer på grönytefaktor. Utvärdering och uppföljning Miljö- och klimatnämnden ansvarar, i samverkan med berörda nämnder och styrelser, för uppföljning och förslag på revidering av riktlinjerna. Nämnden gör bedömningen att det är lämpligt att fastställa slutliga GYF-nivåer i samband med att nämnden gör en översyn och tar ställning till eventuell revidering av riktlinjerna efter cirka fem år. Sammanfattning av synpunkter från remissinstanserna Förslagen till riktlinjer har remitterats inom staden i två omgångar. Synpunkter som framförs är till exempel att riktlinjerna inte får leda till en övertro på att allt går att lösa med bibehållen kvalitet på allför små tomter. Vidare har en tänkbar konflikt mellan trygghetsaspekter och gröna strukturer som häckar och träd lyfts. Utifrån att riktlinjerna för grönytefaktorer kommer att införlivas som generellt krav vid markanvisningar och exploatörerna får redovisa hur de uppnått grönytefaktorn - bedömer fastighetsnämnden att byggintressenterna kommer att uppfatta åtgärderna som Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4(26)

6 rimliga och värdehöjande då de ges möjlighet att välja mellan olika åtgärder. Då målvärdena är preliminära och kommer att utvärderas innan de slutligen fastställs kommer de byggande bolagen att vara delaktiga i processen. Förslaget innebär nya arbetsmoment och nya kompetensbehov, synpunkten att tillämpningen kan innebära ökade kostnader, såväl i tid som i bygg- och driftkostnader framförs, liksom att kostnaderna i vissa fall kan bli lägre. De inkomna synpunkterna är överlag positiva framförallt avseende att staden kommer att arbeta mer systematiskt med grönytefaktorer. Stadsledningskontorets bedömning Stadsledningskontoret ser positivt på förslaget till riktlinjer för grönytefaktorer i planoch exploateringsprojekt i Göteborgs Stad. Förslaget har remitterats två gånger och har därmed en bred förankring i aktuella nämnder. Samtidigt som staden förtätar och bygger blandstad är det viktigt att även ha ambitioner när det gäller grönområden och att ekosystemtjänster får utrymme. Det är en utmaning att i den täta staden hantera till exempel effekten av klimatförändringarna och med tanke på ökande risk för skyfall med mera kan arbetet utifrån riktlinjerna utgöra en viktig pusselbit. Kontorets bedömning är att riktlinjerna innebär att plan- och exploateringsprocessen kan arbeta med vissa grön- och miljöfrågor på ett systematiskt och kvalitetssäkrat sätt och mot mer multifunktionella och optimala lösningar. Det kan bli ett viktigt verktyg för att nå nödvändiga kvaliteter i stadsbyggandet. Förslaget till dessa riktlinjer arbetades huvudsakligen fram innan de nya riktlinjerna för styrande dokument, Göteborgs Stads riktlinje för styrande dokument, beslutades. Stadsledningskontorets bedömning är dock att förslaget i huvudsak är i enlighet med de nya riktlinjerna. Stadsledningskontoret anser att det är viktigt med en återkommande uppföljning och utvärdering av både kostnader och effekter. Miljö- och klimatnämnden ansvarar för att uppföljning och utvärdering av resultatet av riktlinjerna, inklusive målnivåer för GYF, sker fem år efter att beslut har fattats. Stadsledningskontorets anser att det är viktigt att de ekonomiska konsekvenserna ingår som en del i utvärderingen och uppföljningen som underlag för beslut vid kommande revidering av riktlinjer. Stadsledningskontorets föreslår att kommunfullmäktige ska fastställa förslag till Riktlinjer för grönytefaktorer i plan- och exploateringsprojekt i Göteborgs Stad enligt bilaga 2 i detta tjänsteutlåtande. Stadsledningskontoret Anna Cognell Planeringsledare Jessica Granath Avdelningschef Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5(26)

7 Bilaga 1 Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum Förslag till riktlinjer för grönytefaktorer i plan- och exploateringsprojekt i Göteborg 43, Beslut Miljö- och klimatnämnden överlämnar förslag till riktlinjer för grönytefaktorer i planoch exploateringsprojekt till kommunfullmäktige för fastställande. Sammanfattning Behovet av en grönytefaktor i detaljplanering uppmärksammades i stadens budget 2014 och är också en av åtgärderna i stadens miljöprogram, som antogs av kommunfullmäktige En arbetsgrupp, med representanter för sex förvaltningar, tog fram ett förslag som remitterades 2015 (se remissredogörelse) remitterades det reviderade förslaget till de nämnder som haft representanter i arbetsgruppen samt Älvstranden Utveckling AB och Göteborgs Hamn. Synpunkterna sammanfattas och kommenteras i bifogad samrådsredogörelse. En arbetsgrupp, med representanter för sex förvaltningar, har i samarbete med Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) tagit fram ett förslag till hur ekosystemtjänster ska kunna integreras i stadens exploateringsprojekt med hjälp av verktyget grönytefaktor. Grönytefaktor (GYF) är en av åtgärderna i stadens miljöprogram och uppmärksammades i stadens budget 2014 och i stadens Grönstrategi. Att ta fram och anpassa ett verktyg som kallas Grönytefaktor (GYF) och som gör det möjligt att använda gröna och blå ytor i stadsplaneringen är en av åtgärderna i stadens miljöprogram, GYF uppmärksammades i stadens budget 2014 och i stadens Grönstrategi. GYF är ett mått på hur mycket ekosystemtjänster ett område ger för att hantera vissa miljöutmaningar. Göteborgsmodellen är platsanpassad, det vill säga den väger in platsens aktuella miljöutmaningar och ska tillämpas på såväl kvartersmark som allmän plats. Målnivåerna har satts utifrån förutsättningarna i det aktuella området och vilken typ av markanvändning som avses. Nivåerna är preliminära och kommer att utvärderas kontinuerligt och vid behov justeras (se bilagt PM om GYF-nivåer och uppföljning). GYF används som ett verktyg tidigt i plan- och exploateringsprocessen utifrån en helhetsbedömning av vilka miljöutmaningar som finns på platsen och syftet med exploateringen. Exploatören väljer sedan olika sorters grön- och blåytor och åtgärder för att nå den satta grönytefaktorn. På kommunal mark blir GYF en del av markanvisningsprocessen, på privatägd mark kan den användas som en frivillig ambition från byggherren. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 6(26)

8 Remisserna Förslagen till riktlinjer har remitterats i två omgångar. De inkomna synpunkterna är överlag positiva, men flera har poängterat att det finns en risk för ökade kostnader, såväl i tid som i bygg- och driftkostnader. Miljöförvaltningens bedömning är dock att metoderna har en sådan flexibilitet att det i kombination med en löpande utvärdering minimerar dessa risker i relation till de vinster de ger för en attraktiv och långsiktigt hållbart bebyggelsemiljö. GYF är ett verktyg för att kunna skapa en tät och grön stad. De åtgärder som baseras på ekosystemtjänster är dessutom ofta mångfunktionella, vilket ger mervärden, och de kan även ersätta konventionella tekniska lösningar. Underlag för beslut Miljöförvaltningens tjänsteutlåtande med diarienummer daterat den 14 mars Vid protokollet Agneta Lundin Dahlberg Ordförande Michael Törnqvist Justerare Hanna Friberg Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 7(26)

9 Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer: 00614/2017 Stadsmiljöavdelningen Hannes Nilsson Telefon E-post: Förslag till riktlinjer för grönytefaktorer i plan- och exploateringsprojekt i Göteborg Förslag till beslut Miljö- och klimatnämnden överlämnar förslag till riktlinjer för grönytefaktorer i planoch exploateringsprojekt till kommunfullmäktige för fastställande. Sammanfattning En arbetsgrupp, med representanter för sex förvaltningar, har i samarbete med Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) tagit fram ett förslag till hur ekosystemtjänster ska kunna integreras i stadens exploateringsprojekt med hjälp av verktyget grönytefaktor. Grönytefaktor (GYF) är en av åtgärderna i stadens miljöprogram och uppmärksammades i stadens budget 2014 och i stadens Grönstrategi. Att ta fram och anpassa ett verktyg som kallas Grönytefaktor (GYF) och som gör det möjligt att använda gröna och blå ytor i stadsplaneringen är en av åtgärderna i stadens miljöprogram, GYF uppmärksammades i stadens budget 2014 och i stadens Grönstrategi. GYF är ett mått på hur mycket ekosystemtjänster ett område ger för att hantera vissa miljöutmaningar. Göteborgsmodellen är platsanpassad, det vill säga den väger in platsens aktuella miljöutmaningar och ska tillämpas på såväl kvartersmark som allmän plats. Målnivåerna har satts utifrån förutsättningarna i det aktuella området och vilken typ av markanvändning som avses. Nivåerna är preliminära och kommer att utvärderas kontinuerligt och vid behov justeras (se bilagt PM om GYF-nivåer och uppföljning). GYF används som ett verktyg tidigt i plan- och exploateringsprocessen utifrån en helhetsbedömning av vilka miljöutmaningar som finns på platsen och syftet med exploateringen. Exploatören väljer sedan olika sorters grön- och blåytor och åtgärder för att nå den satta grönytefaktorn. På kommunal mark blir GYF en del av markanvisningsprocessen, på privatägd mark kan den användas som en frivillig ambition från byggherren. Remisserna Förslagen till riktlinjer har remitterats i två omgångar. De inkomna synpunkterna är överlag positiva, men flera har poängterat att det finns en risk för ökade kostnader, såväl i tid som i bygg- och driftkostnader. Miljöförvaltningens bedömning är dock att metoderna har en sådan flexibilitet att det i kombination med en löpande utvärdering minimerar dessa risker i relation till de vinster de ger för en attraktiv och långsiktigt Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 8(26)

10 hållbart bebyggelsemiljö. GYF är ett verktyg för att kunna skapa en tät och grön stad. De åtgärder som baseras på ekosystemtjänster är dessutom ofta mångfunktionella, vilket ger mervärden, och de kan även ersätta konventionella tekniska lösningar. Ärendet Grönytefaktor (GYF) utvecklades i Tyskland på 1990-talet och används runt om i världen, till exempel i Oslo, Helsingfors, Southampton, Seattle och Singapore. I Sverige används olika varianter av GYF i flera kommuner, från Ystad i söder till Umeå i norr. Malmö är pionjärer i Sverige sedan Stockholm har utvecklat modellen med en anpassning till respektive planområde. En variant av Malmömodellen har också använts i Göteborg av Älvstranden Utveckling AB för Kvillebäcken och Lindholmen GYF som verktyg återfinns i flera politiska dokument och beslut i Göteborg. Behovet av att tillämpa en grönytefaktor i detaljplanering uppmärksammades i stadens budget 2014 och är också en av åtgärderna i stadens miljöprogram. På nationell nivå har regeringen, inom ramen för de nationella miljökvalitetsmålen, beslutat om ett etappmål att ekosystemtjänster ska integreras i ekonomiska ställningstaganden, politiska avväganden och andra beslut i samhället senast Byggnadsnämnden beslutade den 20 december 2016 att inkludera GYF i uppdraget om UN-Habitat i stadsplaneringen. En arbetsgrupp, med representanter för sex förvaltningar, har i samarbete med Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, Alnarp tagit fram ett förslag till hur ekosystemtjänster ska kunna integreras i stadens exploateringsprojekt med hjälp av verktyget grönytefaktor. Vad är en grönytefaktor? GYF är ett mått på hur mycket ekosystemtjänster ett område ger, det vill säga hur mycket hjälp vi får av gröna och blå ytor till att hantera vissa miljöutmaningar. Det kan handla om att grönskan fördröjer och renar dagvatten, förbättrar lokalklimat och luftkvalitet, minskar buller, erbjuder rekreationsmiljöer och biologisk mångfald (som är en grundförutsättning för ekosystemtjänster). Målet är att garantera en viss mängd gröna och blå ytor i ett område som exploateras. Nivån kan sättas olika för olika typer av bebyggelseområden och behov. Exploatören kan välja vilka ytor och åtgärder som denne vill satsa på. På så sätt undviks en alltför stor detaljstyrning. GYF för ett område räknas ut som ett genomsnittligt värde för ett områdes ekoeffektiva area Detta värde ska nå upp till den kvalitetsnivå som utgör grönytefaktorn. En platsanpassad grönytefaktormodell (till exempel Göteborgs modell) tar också hänsyn till platsens miljöutmaningar och vilka ekosystemtjänster som bäst behövs just där. Metod för grönytefaktor GYF kommer att behandlas så tidigt som möjligt i planprocessen, redan vid markanvisning eller förprövning. Vid behov kan frågan behandlas flera gånger under processen. Bedömning av inriktning på GYF görs gemensamt av representanter från berörda förvaltningar. Som handläggarstöd till riktlinjen finns bland annat en rapport samt checklistor som beskriver metoden mer detaljerat. Det är viktigt att påpeka att metoden är utformad så att den på ett enkelt sätt ska medverka till att göra stadsutvecklingen mer hållbar. Den kan medverka till att lösa problem som handlar om en plats utformning, till exempel när det gäller hantering av extrema regn eller överskridande av bullernivåer men behöver också kompletteras med andra arbetsmetoder och verktyg. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 9(26)

11 Grönytefaktorer Göteborgsmodellen Den modell som vi tagit fram i Göteborg är en platsanpassad GYF som tar hänsyn till den aktuella platsens miljöutmaningar. Målvärdet på GYF anpassas till platsens förutsättningar och bebyggelsens karaktär. Olika målvärden tillämpas därmed i olika delar av staden. I Göteborg väljer vi att tillämpa GYF även för allmän platsmark. Den kan ofta vara lämplig för åtgärder som hanterar miljöutmaningarna. Det bör även vara samma målsättningar för allmän plats, som oftast är kommunalt förvaltad, som för kvartersmark. I vissa fall kan det vara motiverat med avsteg, till exempel att använda helt andra åtgärder som motsvarar nyttan. Grunderna för avsteg beskrivs i förslaget till riktlinjer. Nivåer på grönytefaktor GYF i Göteborg innebär olika kvalitetsnivåer för olika delar av staden utifrån markanvändning, strategiska mål (enligt översiktsplanen och utbyggnadsplanen) och de förutsättningar som den befintliga stadsstrukturen ger (se bilagt PM Grönytefaktor i plan- och exploateringsprocessen Nivåer och utvärderingar). Det är viktigt att nivåerna styr mot att vi tar tillvara på de ekosystemtjänster som naturen erbjuder och som bidrar till att vi kan bygga en tät och grön stad. Samtidigt måste de vara möjliga att nå. Målnivåerna är preliminära och kommer att utvärderas kontinuerligt. Vid behov kommer målnivåerna att justeras av projektets styrgrupp. Efter en tids användning (cirka fem år) bör det finnas tillräcklig erfarenhet för en översyn för fastställande av GYFnivåer. Miljö- och klimatnämnden föreslås ansvara för uppföljning och översyn (inklusive fastställande av nivåer och eventuella revideringar av riktlinjerna). Förankring av arbetet - remisser Förslaget har remitterats i två omgångar (se bilagorna Samrådsredogörelse och Remissredogörelse). Sammanfattningsvis är de flesta remissinstanserna i stort positiva till förslaget. Flera instanser efterfrågar en tydligare beskrivning av hur nivåerna på grönytefaktorerna satts, vilka mandat som finns och fler exempel. De pekar också på vikten av utvärdering och att en helhetsbedömning görs. Fastighetsbranschen anser att det finns ett gemensamt intresse och ansvar mellan staden och branschen att skapa en attraktiv stad, där kvalitativa grönytor är en viktig del. Det anses finnas en risk att kommunala krav bidrar till högre byggkostnader och därmed högre boendekostnader. Kommunala förvaltningar påpekar att det kan innebära större tidsåtgång för medarbetare. Flera förvaltningar diskuterar om grönytenivåerna bör ingå i riktlinjerna eller inte, men landar i att fördelarna med liggande förslag överväger nackdelarna. Konsekvensbedömningar Ekonomiska perspektivet - konsekvenser för staden Genom att arbeta med verktyget GYF visar staden en högre ambitionsnivå än vad lagen kräver, med syfte att nå stadens mål om en tät, grön och hållbar stad. En högre ambitionsnivå kan innebära ökade kostnader för staden, till exempel i form av ökade driftskostnader och möjligen i vissa fall minskade intäkter vid markförsäljning. Det går dock inte att beräkna dessa innan verktyget har använts en tid. Om man även räknar med att de gröna lösningarna ofta erbjuder flera ekosystemtjänster samtidigt kan de kostnadsmässigt vara ett bättre alternativ än traditionella tekniska lösningar. Genom att Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 10(26)

12 till exempel samordna planeringen av ny vegetation och grönytor med planering av öppna dagvattenlösningar kan samma yta användas för flera ändamål. En jämförelse mellan gröna och tekniska dagvattenlösningar finns i bilagan Grönytefaktor Vegetation och dagvatten Vad kostar det egentligen? I det längre perspektivet kan vi sannolikt få samhällsekonomiska vinster som är svåra att beskriva i kronor och ören. Det är väldokumenterat att gröna omgivningar har positiva effekter ur ett folkhälsoperspektiv. Flera studier har visat att till exempel tillfrisknande sker såväl snabbare som bättre om man har tillgång till grönska. Andra studier tyder på att fastighetsvärden ökar med närhet till grönområden. Jämställdhetsperspektivet Fler människor får en grönare närmiljö, vilket är positivt för hälsa, rekreationsmöjligheter med mera. Mångfaldsperspektivet Inga särskilda aspekter på frågan har funnits utifrån detta perspektiv. Miljöperspektivet Förutsättningarna förbättras för att hantera lokala miljöutmaningar, som exempelvis luftföroreningar, höga bullernivåer, höga vattenflöden och dåliga förutsättningar för rekreation och biologisk mångfald. Omvärldsperspektivet GYF är arbetssätt som används av kommuner både i och utanför Sverige. Det finns inga standardiserade metoder i Sverige. Göteborgs metod innebär en utveckling genom att anpassa GYF till platsens miljöutmaningar. Byggbranschen har visat ett intresse för Göteborgsmodellen och flera exploatörer har använt den redan innan den formellt har blivit antagen. Vi kan med vår modell inspirera andra kommuner att också utveckla en platsanpassad av GYF. Göteborg den 14 mars 2017 Anna Ledin direktör Daniel Eek avdelningschef Bilagor beslut Riktlinjer för grönytefaktorer i plan- och exploateringsprojekt Bilagor övrigt Rapport Grönytefaktorer i plan- och exploateringsprojekt (Koncept) Samrådsredogörelse Remissredogörelse PM Grönytefaktor i plan- och exploateringsprocessen Nivåer och utvärderingar Grönytefaktor vegetation och dagvatten Vad kostar det egentligen Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 11(26)

13 Samrådsredogörelse Datum: Diarienummer: Samrådsredogörelse riktlinjer för grönytefaktor i plan- och exploateringsprojekt Samråd 2016 samt sammanfattning av samråd 2015 Inledning Grönytefaktor återfinns i flera politiska dokument och beslut i Göteborg. Behovet av en grönytefaktor i detaljplanering uppmärksammas i stadens budget 2014 och är också en av åtgärderna i stadens miljöprogram, som antogs av kommunfullmäktige I övrigt finns åtgärden med bland annat i stadens Grönstrategi under rubriken Fortsatt arbete. En arbetsgrupp, med representanter för sex förvaltningar, har tagit fram ett förslag i samarbete med SLU remitterades förslaget till ett antal instanser som inte varit representerade i arbetsgruppen, bland annat Fastighetsägarna, Sveriges byggindustrier, Idrotts- och föreningsnämnden, Framtiden AB och Göteborgsregionens kommunalförbund. För den remissomgången finns en särskild remissredogörelse remitterades det reviderade förslaget till de nämnder som haft representanter i arbetsgruppen samt Älvstranden Utveckling AB och Göteborgs Hamn. De inkomna synpunkterna sammanfattas nedan. Sammanfattning remisserna Sammanfattning remiss 2015 De flesta remissinstanserna är i stort sett positiva till förslaget. Eftersom riktlinjerna remitterades tillsammans med riktlinjer för kompensationsåtgärder för ekosystemtjänster är det ibland svårt att särskilja synpunkterna men framförda synpunkter gäller övervägande förlaget till grönytefaktor. Här följer endast en sammanfattning av de viktigaste synpunkterna. I övrigt hänvisas till remissredogörelsen till 2015 års remiss. Flera instanser efterfrågar en tydligare beskrivning av hur nivåerna på grönytefaktorerna satts, vilka mandat som finns och fler exempel. De pekar också på vikten av utvärdering och att en helhetsbedömning görs. Miljöförvaltningens kommentar: Handlingarna kommer att kompletteras med bilagor som beskriver hur grönytefaktorns nivåer satts och hur uppföljning, utvärdering och revidering ska ske. Vi föreslår att dessa hålls fristående från rapporten Grönytefaktorer i plan- och exploateringsprojekt i Göteborgs Stad för att denna inte ska bli inaktuell så fort till exempel en målnivå justeras. Rapporten En kontextanpassad grönytefaktormodell (SLU rapport 2014:29), som ligger till grund för vår modell, har 14 beräkningsexempel av 12 planområden i Göteborg. Resultaten från beräkningarna är en utgångspunkt för de preliminära målvärdena för Göteborg. Det framgår av riktlinjerna att det alltid ska göras en helhetsbedömning och rimlighetsavvägning. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 12(26)

14 Göteborgsregionens kommunalförbund anser att riktlinjerna är en förebild som bör spridas men metoden tar inte tag i hela potentialen kring de tjänster som ekosystemen erbjuder eftersom bara ett urval redovisas. Miljöförvaltningens kommentar: Vi bedömer att metoden behöver hållas relativt enkel för att kunna användas. För många parametrar riskerar att göra metoden för komplicerad för exploatören att använda, med till exempel krav på specialkompetens. Lokalnämnden anser att det inte får leda till en övertro på att allt går att lösa med bibehållen kvalitet på allför små tomter. Miljöförvaltningens kommentar: Metoden innehåller en möjlighet till individuella anpassningar till speciella förutsättningar. Idrotts- och föreningsnämnden pekar på en konflikt mellan trygghetsaspekter och gröna strukturer som häckar och träd. Miljöförvaltningens kommentar: Behovet av trygghetsåtgärder bör framgå i planarbetet och delges exploatören som en viktig förutsättning när denne ska välja åtgärder. Framtiden AB framför att det är positivt att exploatören har möjlighet att välja ytor och åtgärder vilket bidrar till kreativitet och kostnadseffektiva lösningar. Framtiden föreslår att grönytefaktorerna tar hänsyn till icke blå/gröna åtgärder till exempel lä, sol och skugga. Bedömningsgruppen bör följa och främja ny teknik som kan bidra till trivsamma grönområden. Miljöförvaltningens kommentar: lä och skugga kan mycket väl skapas av gröna åtgärder. Metodutveckling inom till exempel grönytor och öppen dagvattenhantering kommer att ingå i den löpande utvärderingen. Fastighetsägarna anser att tvingande åtgärder och särkrav är kostnadsdrivande och att kommunala uppgifter inte ska lämpas över på enskilda företag. Krav måste komma in tidigt i förutsättningarna för projekten. Miljöförvaltningens kommentar: Grönytefaktorn syftar till att gynna gröna multifunktionella lösningar som alternativ till traditionella tekniska lösningar som ändå krävs vid en exploatering och som samtidigt bidrar till en attraktiv boendemiljö. Grönytefaktorn avses gälla för byggherrarna enbart på kvartersmark, byggherren har dessutom möjlighet att själv välja vilka åtgärder som ska göras. För allmän plats, till exempel större grönytor, ansvarar kommunen. Det kommer att finnas lathundar och checklistor som gör att exploatören kan sätta sig in i metoden på ett tidigt stadium. Vilka nivåer som ska gälla redovisas i samband med markanvisningen. Sveriges byggindustrier menar att riktlinjer som ger möjlighet till lokala anpassningar utifrån behov är att föredra. Det är inte önskvärt att kostnader för grönytor ( allmänna gemensamma kostnader ) förs över till byggherrarna. Miljöförvaltningens kommentar: Göteborgsmodellen av grönytefaktor utgår från de lokala förutsättningarna och vilka utmaningar som finns just på den aktuella platsen. Se även kommentarer till Fastighetsägarnas yttrande ovan. Sammanfattning remiss 2016 Alla remissinstanser är positiva till/tillstyrker förslaget men flera påpekar att det kan innebära större tidsåtgång för medarbetare. Flera diskuterar om grönytenivåerna bör ingå i riktlinjerna eller inte, men landar i att fördelarna med förslaget överväger nackdelarna. Flera pekar också på vikten av uppföljning och utvärdering, där bland annat fastighetskontoret kan spela en viktig roll. Park- och naturnämnden pekar på att Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 13(26)

15 kostnader för genomförande och driftskostnader kan öka men i vissa falla kan de bli mindre. Göteborgs Hamn AB föreslår att grönytefaktorer behandlas i översiktsplanen och pekar på de speciella förutsättningar som gäller för hamnområden. Synpunkter som inte tillgodosetts Grönytefaktorer pekas ut i översiktsplanen (Göteborgs Hamn AB). Miljöförvaltningens kommentar: frågan ingår inte i projektets mandat, men det är lämpligt att diskutera frågan vid nästa revidering av översiktsplanen. Utmaningen Rekreation föreslås delas upp i Fysisk aktivitet och Vila och ro (Älvstranden Utveckling AB). Miljöförvaltningens kommentar: Vi håller med om att vissa miljöutmaningar kan delas upp i flera delar men det är samtidigt viktigt att hålla modellen enkel och hanterbar. Utökning av antalet ekosystemtjänster som modellen hanterar (Göteborgsregionens kommunalförbund). Miljöförvaltningens kommentar: Vi bedömer att metoden behöver hållas relativt enkel för att kunna användas. Synpunkter remiss 2016 Fastighetsnämnden Riktlinjerna för grönytefaktorer kommer att införlivas som generellt krav vid markanvisningar och exploatörerna får redovisa hur de uppnått grönytefaktorn. Byggintressenterna bedöms uppfatta åtgärderna som rimliga och värdehöjande då de ges möjlighet att välja mellan olika åtgärder. Då målvärdena är preliminära och kommer att utvärderas innan slutlig faktor fastställs kommer de byggande bolagen att vara delaktiga i processen. Fastighetskontoret kommer att få ett visst merarbete. Miljöförvaltningens kommentar Redovisningen från exploatören till fastighetskontoret kommer att vara ett viktigt underlag för utvärdering och eventuella justeringar av målvärdena. Byggnadsnämnden Grönytefaktorer är i linje med stadens och byggnadsnämndens ambition att bygga en hållbar stad och vara ledande i arbetet. Riktlinjerna kommer att vara viktiga verktyg för att nå målet om att bli en tät, grön och hållbar stad. Det är positivt att arbeta med ekosystemtjänster på ett mer systematiskt och kvalitetssäkrat sätt. Om staden ska växa genom utbyggnad och komplettering krävs det högre kvalitet med tillgång till grönytor och dess ekosystemtjänster. Riktlinjerna kommer att underlätta valet av de mest lämpliga lösningarna utifrån platsens utmaningar och behov. Nämnden pekar på grönytornas mångfunktionalitet, funktion kopplat till klimatförändringar och ett folkhälsoperspektiv. Preliminära målnivåer bör kunna hanteras av andra än kommunfullmäktige - kommunstyrelse. Fördelen är att vid behov kunna göra justeringar. Nackdelen är att målnivåerna inte syns i riktlinjerna. Förslaget innebär något ökad tidsåtgång för handläggarna. Kostnaderna kan bli högre men samtidigt kan nödvändiga kvaliteter i stadsbyggandet säkrare uppnås. Inkomster vid markförsäljning kan minska i samband med grönytefaktor. Miljöförvaltningens kommentar Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 14(26)

16 Förslaget är att projektets styrgrupp beslutar om eventuella nödvändiga justeringar under prövotiden. Fördelen är att den representerar de mest berörda förvaltningarna. Underlag kommer bland annat från fastighetskontoret (se kommentarer ovan). Miljö- och klimatnämnden ansvarar för en större uppföljning, utvärdering och eventuell revidering efter ca fem år. Kretslopp- och vattennämnden Riktlinjerna kommer att var viktiga verktyg i det fortsatta plan- och exploateringsarbetet. Det är en utmaning att i den täta staden hantera till exempel effekten av klimatförändringarna och grönytefaktorn motsvara en miniminivå. Grönytefaktor sammanfaller väl med nämndens strävan att åstadkomma öppna och gröna lösningar för hantering av dagvatten. En nackdel med att målnivåerna inte finns med i riklinjerna är att det skapas en osäkerhet kring deras värde. Det kan också skapa misstänksamhet. Fördelen att smidigt kunna ändra målnivåerna väger upp nackdelarna med att de inte finns med i riktlinjerna. Målvärdena är satta för att vara rimliga att uppnå i alla typer av bebyggelse. Målnivåerna i ytterområdena är alltså inte stränga utan det är snarare målnivåerna i centrum som är undantagsfall. Tidsåtgången bedöms öka något för förvaltningen. Miljöförvaltningens kommentar Se kommentarerna till byggnadsnämndens yttrande ovan. Trafiknämnden Det är viktigt att vi samtidigt som vi förtätar och bygger blandstad även har en rimlig ambition när det gäller grönområden och att ekosystemtjänster får utrymme. Vi ser det som positivt att staden mer systematiskt kommer att jobba med grönytefaktorer. Att även allmänplatsmark ingår ökar stadens trovärdighet, de höga ambitionerna gäller även vår egen markanvändning. Med tanke på ökande risk för skyfall med mera kan detta vara en viktig pusselbit. Kommande trafikförslag behöver inkludera grönytefaktor och det behövs tillräckligt med resurser för skötsel, men det moderna gröna alternativet behöver på sikt inte bli mycket dyrare. Förslaget innebär nya arbetsmoment och nya kompetensbehov. Miljöförvaltningens kommentar Vi noterar trafiknämndens synpunkter. Projektet planerar utbildningsinsatser. Park- och naturnämnden Det är positivt att staden mer systematiskt kommer att arbeta med grönytefaktorer. Att allmänplatsmark ingår ökar trovärdigheten och de höga ambitionerna kommer att påverka vår egen markanvändning. Riktlinjerna innebär att plan- och exploateringsprocessen kan arbeta med vissa grön- och miljöfrågor på ett systematiskt och kvalitetssäkrat sätt och mot mer multifunktionella och optimala lösningar. Det kommer att var ett viktigt verktyg för att nå nödvändiga kvaliteter i stadsbyggandet. Arbetsinsatserna blir något större för förvaltningen och kostnader för genomförande och drift kan bli högre, men i vissa fall lägre. Miljöförvaltningens kommentar: Vi noterar park- och naturnämndens synpunkter. Älvstranden Utveckling AB Älvstranden står fortsatt bakom förslaget och ser arbetsmetoden med viktning av miljöutmaningar som mycket betydelsefull. Älvstranden deltar gärna i de projekt där de är markägare. Genom att tidigt känna till vilka miljöaspekter som behöver prioriteras Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 15(26)

17 ökar möjligheterna att styra mot de mest effektiva grönblå ytorna. En stor fördel med grönytefaktormodellen är att den är enkel genom att inte alltför många miljöaspekter är med. Vi anser däremot fortfarande att rekreation kan delas upp i Fysisk aktivitet och Vila och ro, för att det är olika ytor som behövs. Miljöförvaltningens kommentar Vi håller med om att vissa miljöutmaningar kan delas upp i flera delar men det är samtidigt viktigt att hålla modellen enkel och hanterbar. Utvärderingen bör kunna visa om det finns utrymme för att utveckla modellen genom att dela upp rekreation i två utmaningar. Göteborgs Hamn AB Hänvisar till sitt tidigare yttrande. Det är bra att grönytefaktor studeras tidigt. Hamnen anser att grönytefaktorer bör studeras redan i översiktsplanen för att sedan förfinas vidare i planprocessen. Lämpliga nivåer för respektive delområde bör beskrivas i ÖP. Det är komplicerat att arbeta med grönytefaktor i hamn- och logistikanläggningar då det nästan till 100 procent handlar om stora arealer hårdgjorda ytor. Hamnbolaget har vid olika tillfällen försökt ta fram lämpliga grönytefaktorer men inte lyckats. Vegetation kan utgöra en säkerhetsrisk då man kan utnyttja den för att ta sig in eller ut genom skyddsobjektet. För att kunna bedöma hur riktlinjerna för grönytefaktor påverkar hamnen hade vi gärna sett fler beräkningsexempel. Hamnbolaget ser även att fler referenstal redovisas om vad som kan vara lämpliga inriktningsmål. Det är viktigt att uppföljning och utvärdering görs enligt förslaget. Miljöförvaltningens kommentar Vi instämmer i att det kan finnas svårigheter att sätta nivån för hamn- och logistikytor på grund av deras speciella krav på bland annat säkerhet. Det kommer ofta att bli aktuellt med en rimlighetsbedömning i det enskilda fallet. Det kan till exempel finnas en potential för gröna tak där det finns stora lager och omlastningsutrymmen. Öppen dagvattenhantering kan också vara något att titta på som inte har samma påverkan på säkerheten. Att behandla frågorna i översiktlig planering ser miljöförvaltningen som en bra ansats som inte är i konflikt med de föreslagna riktlinjerna. Det kan tvärtom underlätta arbetet i framtiden. Frågan ägs dock inte av det här projektet. Rapporten har kompletterats med information om detta. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 16(26)

18 PM Datum: Diarienummer: 00614/2017 Grönytefaktorer i plan- och exploateringsprojekt - Nivåer och utvärderingar Inledning En modell för tillämpning av Grönytefaktorer, som ett verktyg i stadsutvecklingen av Göteborg, har tagits fram av en kommunal arbetsgrupp i samverkan med Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Alnarp. Modellen består av ett förslag till riktlinjer för tillämpning av grönytefaktorer samt checklistor och manualer för beräkning av grönytefaktorer. Syftet med att tillämpa grönytefaktorer i Göteborg är att detta koncept ska medverka till en attraktiv stadsmiljö med gröna ytor för såväl människor som växter och djur, vilket kan bli ett bidrag till den mer hållbara staden. Grönytefaktorn (GYF) i Göteborg kan översiktligt delas in i fyra huvuddelar: Riktlinjer för tillämpningen GYF-nivåer det vill säga kvalitetsmålen Verktyg med bedömningsgrunder och beräkningsmatriser uppföljning, justeringar, utvärdering och översyn/revidering Nivåer på grönytefaktorn i Göteborg Hur har nivåerna tagits fram? Det är viktigt att de nivåer som sätts för grönytefaktorn styr mot att vi tar tillvara de ekosystemtjänster som naturen erbjuder och bidrar till att vi kan bygga en tät och grön stad. Samtidigt måste de vara möjliga att nå och vara rimliga i en avvägning mellan olika allmänna intressen. Modellen innebär att olika kvalitetsnivåer sätts för olika delar av staden utifrån planerad markanvändning, strategiska mål (framför allt översiktsplanen och den strategiska utbyggnadsplaneringen) och de förutsättningar som den befintliga stadsstrukturen ger. Den ambitionsnivå som vi utgår från som normalvärde är en GYF på 0,45. Denna nivå syftar till att kunna göra det möjligt att skapa en tät stadsstruktur som samtidigt är grön, det vill säga förser oss med viktiga ekosystemtjänster. Generellt har den tätare staden sämre förutsättningar för gröna och blå åtgärder då en större del av ytan redan är färdigbyggd och ianspråktagen. I de centrala delarna av Göteborg och i vissa kraftsamlingsområden (enligt Strategi för Göteborg 2035 Utbyggnadsplanering) är också täthet prioriterat. Glesare delar kan utnyttja befintliga gröna strukturer, i den täta staden kan de behöva anläggas/nyskapas. För att kunna förtäta staden enligt utbyggnadsplaneringen och samtidigt kunna sätta upp nåbara målnivåer i till exempel stadskärnan behöver GYF justeras nedåt i vissa områden (se under rubriken Val av nivå på grönytefaktor nedan). Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 17(26)

19 Testräkningar av modellen Vi har tagit fram Göteborgsmodellen av GYF i samverkan med SLU Alnarp. I rapporten En kontextanpassad grönytefaktormodell (SLU Rapport 2014:29) har SLU provräknat GYF för 12 detaljplanerområden i Göteborg, med olika typer av markanvändning och i olika delar av staden, detta för att dels testa modellen som sådan och dels se vad som kan vara lämpliga nivåer i Göteborg utifrån perspektivet att vi ska förtäta staden (se tabell 1). 8 av 12 planer nådde upp till, eller i närheten av, de preliminära målnivåerna. Då alla planerna är befintliga rör det sig om detaljplaner som inte planerats och byggts utifrån en tillämpning av grönytefaktormodellen. Vår bedömning är att de allra flesta av dessa skulle ha kunnat nå målnivåerna om GYF funnits med som ett verktyg i planeringen. Det är värt att notera att även om nivåerna inte är direkt jämförbara så är resultaten jämförbara med GYF i Malmö och Stockholm (vilka saknar målnivåer för industri, gata och park). Tabell 1. Simulerade grönytefaktorvärden (SLU viktad) i jämförelse med de föreslagna prliminära GYF-nivåernas samt GYF i Malmö och Stockholm Område SLU testräknade, viktad Preliminär målnivå GYF GBG MBP syd (Malmö och Lund) Norra Djurgårdsstaden Östergärde 0,04 0,15 (industri) (0,05) (0,13) Sannegårdshamnen 0,16 0,25 0,09 0,22 Tunnlandsgatan 0,20 0,35 0,21 0,38 Kvarteret Kostern 0,20 0,25 0,13 0,17 Artillerigatan 0,17 0,15 (gata) (0,24) (0,57) Kvillebäcken (ursprunglig 0,25 0,35 0,36 0,51 plan) Kvillebäcken (åtgärd med GYF 0,32 0,35 0,43 0,67 enligt Älvstrandens modell) Bratteråsparken 0,24 0,35 0,25 0,21 Järnbrott, delområde 1 0,33 0,35 0,48 1,00 Alivallen 0,42 0,35 0,54 1,09 Stora Billingen 0,43 0,45 0,56 1,38 Vasaplatsen 0,55 (0,65 alternativ viktning) 0,55 (park) (0,91) (2,19) Kronhusparken 0,49 0,55 (park) (0,94) (1,92) Not: Målvärden i Miljöbyggprogram Syd: 0,5-0,6 (kvartersmark bostäder), Målvärde N Djurgårdsstaden: =0,6 (kvartersmark bostäder) Det har varit ett stort intresse för Göteborgsmodellen och flera byggprojekt i Göteborg har redan tillämpat konceptet med GYF-nivåer i sin planering. Poseidon har utgått från modellen i ett pågående projekt i Frölunda och klarar enligt sina beräkningar GYF-nivån med god marginal. Älvstranden har tillsammans med byggintressenter räknat på fyra projekt i Lindholmen under en workshop. Där har man testat GYF på befintliga skisser (dvs de har inte haft med GYF som en planeringsförutsättning). Resultatet är att tre av fyra klarar, eller är mycket nära att klara, nivåerna före aktuell bebyggelsestruktur. Nivåerna är preliminära Vi kan få ett bättre och mer relevant underlag för lämpliga målnivåer först när ett antal planer tagits fram med tillämpningen av GYF som en planeringsförutsättning. Vi har därför valt att sätta preliminära nivåer. SLU lämnar ett förslag på en indelning av GYF- Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 18(26)

20 nivåer i 4 klasser utifrån förutsättningarna för området med en nedre gräns på 0,50; 0,35; 0,20 respektive <20. Vi har anpassat de preliminära nivåerna utifrån översiktsplanens områdesvisa inriktningar och de testräkningar som SLU gjort. Val av nivå på grönytefaktorn Nedanstående matris ska vara en hjälp att sätta rätt nivå på GYF i olika bebyggelsestrukturer och delar av staden. Indelningen grundar sig på den planeringsinriktning som finns i ÖP och i strategin för utbyggnadsplanering (med stöd i trafikstrategin och grönstrategin). Vid överlappande kategorier är markanvändningen stöd för vilken GYF-nivå som ska gälla. Kartan visar Göteborgs Stad med kartan ur Strategi för utbyggnadsplanering markerad inom streckat område. Utbyggnadsplaneringens färgbeteckningar används: Gult område = prioriterat utbyggnadsområde Röd punkt = tyngdpunkt Streckad röd ring = kraftsamlingsområde Orange område = innerstad inklusive Älvstaden samt utvidgad innerstad Område där hög täthet prioriteras: Innerstad inklusive Älvstaden och utvidgad innerstad Kraftsamlingsområde Område med god kollektivtrafik i övrigt: Innerstad inklusive Älvstaden och utvidgad innerstad Kraftsamlingsområde Tyngdpunkt Prioriterat utbyggnadsområde Övriga områden med mindre markanspråk p g a avstånd till kollektivtrafik m m och med naturkvaliteter Övriga områden utan särskild beteckning Grönytefaktor Markanvändning Översiktsplanens områdesindelning 0,15 Gata 0,15 Industri-/verksamhets-område 0,25 Mycket tät bostads- I centrala Göteborg /blandstadsbebyggelse - där hög täthet prioriteras 0,35 Relativt tät bostads- /blandstadsbebyggelse - med god kollektivtrafik I mellanstad och centrala Göteborg Utbyggnadsplaneringens områdesindelning Innerstad inklusive Älvstaden och utvidgad innerstad Kraftsamlingsområde Innerstad inklusive Älvstaden och utvidgad innerstad Kraftsamlingsområde Tyngdpunkt Prioriterat utbyggnadsområde Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 19(26)

21 0,45 Gles bostads- Utanför centrala Göteborg /blandstadsbebyggelse - med (dvs utanför innerstad och naturkvaliteter och mindre förnyelseområde) markanspråk pga avstånd till kollektivtrafik mm 0,55 Park Område utan särskild färgbeteckning Justering av preliminära nivåer Framöver tänker vi oss att om den löpande uppföljningen där byggaktörerna återkopplar hur GYF-verktyget fungerat, och även andra erfarenheter, visar att nivåer eller indelning (utifrån markanvändning och områden enligt utbyggnadsplaneringen) behöver justeras så behandlas frågan av arbetsgruppen för grönytefaktor och eventuella justeringar beslutas av styrgruppen inom ramen för riktlinjerna. Slutgiltiga nivåer Det är lämpligt att fastställa GYF-nivåerna i samband med att miljö- och klimatnämnden gör en översyn och tar ställning till eventuell revidering av riktlinjerna, det vill säga efter ca 5 år (se under Översyn och revidering nedan). De slutgiltiga GYFnivåerna kan fastställas enligt modellen ovan för justering, eller beslutas i lämpligt politiskt organ, beroende på önskemål vid aktuell tidpunkt. Uppföljning, utvärdering och revidering av grönytefaktorn i Göteborg Göteborgsmodellen är en ny utveckling av grönytefaktorkonceptet och det är därför viktigt att det blir en lärande process med möjlighet till justeringar när vi använder modellen. Uppföljning bör ske vid flera olika tillfällen och på olika nivåer. Samordningsansvar för uppföljning och utveckling ligger hos miljöförvaltningen. Miljöoch klimatnämnden kan genomföra revideringar av riktlinjen och underliggande dokument i samråd med övriga berörda förvaltningar, för att hålla dem aktuella. Berörda förvaltningar och bolag ansvarar för löpande uppföljning och datainsamling inom sina respektive områden. Erfarenheter från tillämpningen bör samlas in löpande och ligga till grund för en kontinuerlig utvärdering och kvalitetsutveckling av: Rutiner och stöddokument Ytor och åtgärder och deras värden för olika ekosystemtjänster Tilläggsåtgärder och eventuell värdering Målvärden för grönytefaktorn för olika typer av områden. Grönytefaktorn i översiktlig planering Uppföljning Uppföljningen bör ske löpande med en sammanfattande kontrollpunkt en gång om året. Arbetsgruppen för GYF ansvarar för att hämta in uppgifter inom respektive förvaltning. Fastighetskontoret tillhandahåller den uppföljning som gjorts för varje markanvisning där GYF tillämpats. Uppgifter om allmän plats hämtas in från respektive förvaltare. När det gäller frivillig tillämpning av GYF på privat mark finns inget rapporteringskrav. Där får uppföljning göras via enkät till de projekt som vi känner till. Uppföljningen bör behandla såväl utformningen av verktyg, checklistor och manualer som erfarenheter av hur processen fungerat. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 20(26)

22 Uppföljning av hur GYF-nivåerna och verktyg etc fungerar för byggintressenterna sker inom ramen för fastighetskontorets markanvisningsprocess. Erfarenheter från kommunala bostadsbolag och Älvstranden Utveckling AB hämtas in av arbetsgruppen. Utvärdering Utvärdering bör ske på olika nivåer och med olika intervall. Den löpande uppföljningen av hur stöddokumenten fungerar bör också utvärderas löpande för att kunna förtydliga och förbättra checklistor och manualer vid behov. Arbetsgruppen ansvarar för eventuella justeringar. Utvärdering av de preliminära GYF-nivåerna för eventuella justeringar bör ske i samband med uppföljningens kontrollpunkt. Utgångspunkten är främst feedback från byggintressenterna (via fastighetskontorets markanvisningsverksamhet och synpunkter från andra informationskanaler) och erfarenheter hos berörda förvaltningar och kommunala bostadsbolag (samordnas via arbetsgruppen). De frivilliga projekt som vi känner till bör också kontaktas. Styrgruppen beslutar om justeringar av de preliminära nivåerna. Utvärdering inför eventuell revidering av riktlinjer och fastställning av GYF-nivåer behandlas nedan. Översyn och revidering Plan- och exploateringsprocessen sträcker sig över en längre tidsperiod. För att kunna göra en tillräckligt omfattande utvärdering och få underlag för en översyn av riktlinjerna behöver det därför gå en tid innan vi har tillräckligt med data. En period av cirka fem år efter att riktlinjerna börjat tillämpas bör kunna vara en inriktning för översynen. Översynen bör ta ett helhetsgrepp på hur riktlinjerna och de olika stöddokumenten har fungerat, dels som process och dels det konkreta resultatet. En viktig fråga är: vilka nivåer har man lyckats nå i olika områden och för olika markanvändningar? Vid behov kan ett antal projekt följas upp i detalj med bedömningar i fält. Utöver det material som finns om processen från den löpande uppföljningen så bör en enkät skickas till berörda förvaltningar med frågor om hur processen har fungerat. I samband med översynen är det lämpligt att även se över de olika poängnivåer som finns för respektive miljöutmaning och behovet av att komplettera verktyget med nya ytor etc. Detta sker i samverkan med berörda förvaltningar och eventuellt med motsvarande expertgrupper som under ledning av SLU tagit fram den nuvarande poängsättningen (se SLU Rapport 2014:29). Miljöförvaltningen ansvarar för översynen i samverkan med arbetsgrupp och styrgrupp. Beslut om revidering tas av miljö- och klimatnämnden. Utveckling i övrigt Ett utvecklingsområde som bland annat flera remissinstanser pekat på är att få in GYF och ekosystemtjänster i översiktsplanen (ÖP). Idag används områdesindelningen i ÖP som stöd för vilka GYF-nivåer som ska eftersträvas men GYF behandlas inte som sådan. En revidering av ÖP planeras starta under Det är då lämpligt att väcka frågan om hur GYF kan behandlas i den översiktliga planeringen. Ett annat utvecklingsområde är möjligheterna att kunna räkna poäng för åtgärder som exempelvis fågelholkar, biotopåtgärder och boplatser för pollinerande insekter. Verktyget är förberett för en sådan utveckling. Frågan kan behandlas vid översynen eller tidigare om behovet uppstår. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 21(26)

23 Bilaga 2 Riktlinjer för grönytefaktorer i plan- och exploateringsprojekt för Göteborgs Stad Innehåll 1. Inledning... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2. Omfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.1 Bakgrund Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.2 Lagbestämmelser Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.3 Riktlinjerna för grönytefaktor i Göteborg Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.4 Vägledning och avsteg Fel! Bokmärket är inte definierat. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 22(26)

24 1. Inledning Dessa riktlinjer beskriver hur Göteborgs Stad ska arbeta med grönytefaktorer i plan- och exploateringsprojekt. Syftet är att säkerställa att göteborgarna även i framtiden har tillgång till grönska och dess ekosystemtjänster samtidigt som staden växer. Grönytefaktorn är också ett viktigt verktyg i arbetet med att uppfylla miljökvalitetsmålen. Grönytefaktorn är ett mått på hur mycket ekosystemtjänster ett område ger, det vill säga hur mycket hjälp vi får av gröna och blå ytor att hantera vissa miljöförutsättningar (både miljöproblem och miljötillgångar). Det kan handla om att grönskan fördröjer och renar dagvatten, förbättrar lokalklimat och luftkvalitet, minskar buller, erbjuder rekreationsmiljöer och biologisk mångfald. Genom att sätta mål för grönytefaktorn och utgå från platsens behov och förutsättningar styr modellen mot de åtgärder som är mest effektiva och bäst behövs. Målet är att garantera en viss mängd grönyta i ett område som exploateras. Nivån kan sättas olika för olika typer av bebyggelseområden och behov. Det kan inrymma kompensationsåtgärder men även kvalitetsförbättringar. Både kvantitet och kvalitet räknas. Exploatören kan välja vilka ytor och åtgärder som denne vill satsa på. På så sätt undviks en alltför stor detaljstyrning. 2. Omfattning Riktlinjerna beskriver hur grönytefaktorn ska tillämpas i samband med kommunens plan- och exploateringsarbete, främst vid framtagande av detaljplaner och markanvisning. Även mer övergripande planering och bygglov kan beröras. Exempel på gröna och blå ytor som metoden räknar med är olika typer av vegetation, gröna tak och väggar samt vattenytor. 2.1 Bakgrund Grönytefaktor är en åtgärd i miljöprogrammet och fanns också med i stadens budget för 2014 ( grönyteindex ). Syftet med grönytefaktorn i Göteborg är att den ska medverka till en attraktiv stadsmiljö med gröna ytor och åtgärder för såväl människor som växter och djur och som också bidrar till den hållbara staden. I Göteborgs stads Grönstrategi för en tät och grön stad är det beslutat att Göteborg ska vara en stad där ekosystemtjänster tas tillvara. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 23(26)

25 Exempel på miljöförutsättningar och ytor med ekosystemtjänster som hanterar förutsättningarna: Miljöförutsättningar (problem och tillgångar) Tillgång till rekreationsmiljöer Dagvattenhantering: vattenkvalitet och översvämningar Luftkvalitet Gröna och blå ytor Grönska på mark, träd, buskar, vattenytor Grönska på mark, träd, buskar, vattenytor Ekosystemtjänster Grönska och vatten erbjuder goda rekreationsmiljöer för både vila och aktivitet Grönska och öppna vattenmagasin både renar och fördröjer dagvatten Grönska i rätt höjd fångar upp luftföroreningar Mjuka material dämpar buller Vegetationsklädda tak, grönska på vägg, buskar Buller Grönska på mark, vegetationsklädda tak, buskar Lokalklimat Träd, buskar Träd och buskar svalkar under värmeböljor och skyddar mot vind Biologisk mångfald Grönska på mark, träd, vattenytor Gröna och blå ytor hyser biologisk mångfald 2.2 Lagbestämmelser Möjligheten att ställa tvingande krav på grönytefaktorer i plan- och exploateringsprojekt är reglerade. En del grönytefaktoråtgärder kan sammanfalla med åtgärder som krävs av andra skäl och kan då säkras med hjälp av plan- och bygglagen. Plan- och bygglagen anger att kommunen i en detaljplan kan bestämma till exempel hur allmänna platser ska användas och utformas (4 kap. 5 och 8 ), om vegetation och markytans utformning (4 kap. 10 ) och vissa skyddsåtgärder (4 kap. 12 ). Andra åtgärder får lösas på annat sätt och frivillig väg, både av staden och av andra aktörer. Staden kan också reglera saken genom tvingande markanvisningsavtal och genomförandeavtal. Inför planering av ny bebyggelse på stadens mark görs markanvisningar till olika byggintressenter. Efter beslut om markanvisning upprättar kommunen ett markanvisningsavtal där intressenten förbinder sig att acceptera de villkor som gäller vid markanvisningen. Ett av villkoren kan då vara att intressenten förbinder sig att arbeta i enlighet med stadens principer om grönytefaktorer. När marken så småningom överlåts eller upplåts till byggintressenten skrivs detta villkor även in i genomförandeavtalet. I de fall då mark som ska planläggas ägs av någon annan än kommunen kan kommunen inte tvinga någon att använda grönytefaktorer. Staden bör dock informera om metodens fördelar samt om stadens egna mål och intentioner med förhoppning om att inspirera. I bästa fall kan en frivillig ambition från en byggherre redovisas i ett exploateringsavtal. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 24(26)

26 2.3 Riktlinjerna för grönytefaktor i Göteborg Göteborgs Stad ska hantera miljöförutsättningar i stadsplaneringen genom att främja och använda ekosystemtjänster på ett effektivt sätt. Med hjälp av grönytefaktorn tydliggörs vilka gröna och blå ytor och åtgärder som levererar de ekosystemtjänster som bäst hanterar platsens förutsättningar. Grönytefaktorn beräknas enligt följande riktlinjer: Grönytefaktorn ska diskuteras så tidigt som möjligt i plan- och exploateringsprocessen. Platsens miljöförutsättningar ska identifieras och viktas och ligga till grund för beräkningen av grönytefaktorn. Exploatören kan välja en valfri kombination av gröna och blå ytor och åtgärder, som tillsammans uppnår den satta grönytefaktornivån. Förfarandet förenklas med hjälp av ett beräkningsformulär. Genomförandet av olika ytor och åtgärder kan hanteras på olika sätt: genom plan- och bygglagen i vissa fall eller på frivillig väg. -Om Göteborgs Stad äger marken ska grönytefaktormetoden tillämpas. Detta gäller även vid markanvisningar. -Om Göteborgs Stad inte äger marken bör åtgärderna frivilligt regleras/beskrivas i avtal med exploatör eller markägare. 2.4 Vägledning och avsteg Arbetsgången är att redan i samband med markanvisning informeras byggintressenten om riktlinjerna och gällande målnivåer. Riktlinjerna och målnivåer tas också upp i samband med förprövning och/eller startmöte för en detaljplan. Därefter identifierar representanter från berörda förvaltningar områdets viktigaste miljöförutsättningar, till exempel luftföroreningar, buller, dagvattenproblem och parkbrist. Exploatören väljer olika sorters gröna och blå ytor och åtgärder av olika storlek utifrån de ekosystemtjänster som ytorna och åtgärderna ger. Den sammanlagda funktionen av ytorna och åtgärderna ska uppnå en viss nivå och motsvara platsens förutsättningar. Grönytefaktorn ska tillämpas i alla områden, över hela staden, för både kvartersmark och allmän platsmark. Olika målnivåer kommer att tillämpas beroende på hur marken ska användas och om det är i centrala staden eller i ytterområde. I vissa fall kan det vara motiverat att samordna lösningar mellan markägare/byggherrar, eller att använda andra åtgärder. Det finns därför ett visst utrymme för exploatören att välja andra typer av lösningar, avgränsningar och samarbeten som motsvarar nyttan men detta ska kunna motiveras. En exempellista på punktåtgärder har tagits fram, som kan användas för att förbättra resultatet. En helhetsbedömning och rimlighetsavvägning ska alltid göras. Metoden beskrivs mer detaljerat i rapporten Grönytefaktorer i plan- och exploateringsprojekt i Göteborgs Stad samt checklista, beskrivningar av gröna och blå ytor, punktåtgärder och beräkningsformulär. Se även rapporten En kontextanpassad grönytefaktormodell (Sveriges lantbruksuniversitet, rapport 2014:29). Dessa riktlinjer bör tillämpas tillsammans med riktlinjerna för kompensationsåtgärder. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 25(26)

27 Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 26(26)

28 Hållbar stad öppen för världen GRÖNYTEFAKTORER I PLAN- OCH EXPLOATERINGSPROJEKT I GÖTEBORGS STAD Räkna med ekosystemtjänster för en tät och grön stad

29 GRÖNYTEFAKTORER I PLAN- OCH EXPLOATERINGSPROJEKT I GÖTEBORGS STAD Förord Detta arbete beskriver arbetet med grönytefaktorer i plan- och exploateringsprojekt i Göteborgs Stad. I samband med arbetet med grönytefaktorer utvecklades också arbetet med kompensationsåtgärder. Dessa båda arbeten redovisas i fristående delar, men bör tillämpas tillsammans. Detta dokument har utarbetats av Hannes Nilsson, Karolina Källstrand Miljöförvaltningen, projektledare Evelina Eriksson Stadsbyggnadskontoret, biträdande projektledare Lennart Gustafson, Karolina Alvarsson, Ylva Offerman Park- och naturförvaltningen Malin Ekstrand Trafikkontoret Lukas Memborn, Christian Schiötz Fastighetskontoret Britt-Inger Nordlander, David Johnson, Sara Malmroth, Linnea Lundberg, Jenny Lindh Kretslopp och vattenförvaltningen Arbetet har letts av en styrgrupp bestående av Helena Bjarnegård, Cecilia Strömer Park- och naturförvaltningen Gunnar Persson Stadsbyggnadskontoret Ulf Edgren, Elisabeth Gondinger Fastighetskontoret Ann-Marie Ramnerö, Pernilla Rydeving Miljöförvaltningen Anders Roth, Ann-Marie Ramnerö Trafikkontoret Annika Malm Kretslopp och vattenförvaltningen 2 3

30 INNEHÅLL SAMMANFATTNING Sammanfattning... 5 Inledning... 6 Vad är en grönytefaktor?...6 Omfattning... 8 Bakgrund...8 Lagbestämmelser...9 Riktlinjer för grönytefaktorn i Göteborg...10 Vägledning och avsteg...11 I vilket sammanhang ska metoden användas? Vad omfattas? Var tillämpas metoden? När behövs olika grönytor? Hur bestäms det vilka grönytor som ska användas? Rutiner för grönytefaktorn i planprocessen Juridiska och ekonomiska konsekvenser samt ansvar Uppföljning och utveckling Förklaring av ord och begrepp...16 Denna rapport beskriver hur Göteborgs Stad ska arbeta med grönytefaktorer i plan- och exploateringsprojekt. Syftet är att säkerställa att göteborgarna även i framtiden har tillgång till grönska och dess ekosystemtjänster samtidigt som staden växer. Grönytefaktorn är också ett viktigt verktyg i arbetet med att uppfylla miljökvalitetsmålen. Grönytefaktorn är ett mått på hur mycket ekosystemtjänster ett område ger, det vill säga hur mycket hjälp vi får av gröna och blå ytor att hantera vissa miljöutmaningar. Det kan handla om att grönskan fördröjer och renar dagvatten, förbättrar lokalklimat och luftkvalitet, minskar buller, erbjuder rekreationsmiljöer och biologisk mångfald. Genom att sätta mål för grönytefaktorn och utgå från platsens behov och förutsättningar styr modellen mot de åtgärder som är mest effektiva och bäst behövs. Gröna lösningar hanterar ofta flera olika miljöutmaningar samtidigt, vilket innebär att kostnaderna i vissa fall kan minska eller att kvaliteterna kan öka. Eventuella merkostnader får exploatören eller kommunen stå för. Möjligheten att ställa krav genom grönytefaktorer i plan- och exploateringsprojekt är reglerade. Vissa åtgärder kan dock sammanfalla med åtgärder som krävs även av andra skäl och som regleras av plan- och bygglagen. Andra åtgärder får lösas på frivillig väg, både av staden och av andra aktörer. Staden kan också reglera saken genom markanvisningsavtal och genomförandeavtal. Arbetsgången är att representanter från berörda förvaltningar i ett tidigt skede av planprocessen identifierar planområdets viktigaste miljöutmaningar, till exempel luftföroreningar, buller, dagvattenproblem och parkbrist. Bedömningsarbetet görs så tidigt som möjligt, gärna samtidigt med arbetet med kompensationsåtgärder om det går. Exploatören väljer olika sorters grön och blå ytor av olika storlek och åtgärder utifrån de ekosystemtjänster som ytorna och åtgärderna ger. Den sammanlagda funktionen av ytorna och åtgärderna ska uppnå en viss nivå och motsvara platsens utmaningar. Foton: Mikael Svensson och Andreas Lindgren, Scandinav bildbyrå 4 5

31 INLEDNING Denna rapport syftar till att konkretisera arbetet med grönytefaktorer. RÄKNA UT GRÖNYTEFAKTOR GYF VAD ÄR EN GRÖNYTEFAKTOR? Grönytefaktorn är ett mått på hur mycket ekosystemtjänster ett område ger, det vill säga hur mycket hjälp vi får av gröna och blå ytor och åtgärder att hantera vissa miljöutmaningar. Det kan handla om att grönskan fördröjer och renar dagvatten, förbättrar lokalklimat och luftkvalitet, minskar buller, erbjuder rekreationsmiljöer och biologisk mångfald. Det finns ett antal olika modeller för grönytefaktor som räknas på lite olika sätt. Det gemensamma målet är att garantera en viss mängd grönyta i ett område som exploateras. Nivån kan sättas olika för olika typer av bebyggelseområden och behov. Det kan inrymma kompensationsåtgärder men även kvalitetsförbättringar. Både kvantitet och kvalitet räknas. Exploatören kan välja vilka ytor och åtgärder som denne vill satsa på. På så sätt undviks en alltför stor detaljstyrning. Grönytefaktorn för ett område räknas ut genom att området först delas upp i olika delytor, till exempel gräsmatta, buskar och täta, hårdgjorda ytor. De olika delytorna har olika värden utifrån hur bra de är på att leverera olika ekosystemtjänster, det vill säga hur eko-effektiva de är. Täta tak har inget värde, det vill säga 0, täta markytor kan till exempel ha värdet 0,25, gräsmatta kan till exempel ha värdet 0,6 och buskvegetation kan till exempel ha värdet 0,6. Värdet varierar för olika ekosystemtjänster eftersom ytorna är olika bra för att till exempel hantera dagvatten, biologisk mångfald eller rekreation. Därefter multipliceras arean för varje delyta med ytans värde och respektive ytas eko-effektiva area fås. Sist summeras delytornas eko-effektiva areor och delas med områdets totala area. Resultatet är värdet på hela områdets grönytefaktor. En platsanpassad grönytefaktormodell (till exempel Göteborgs modell) tar också hänsyn till platsens miljöutmaningar och vilka ekosystemtjänster som bäst behövs. Områdets totala yta är 80 m 2. *Gräsmarken under buskarna och buskarnas ytor räknas var för sig. Därför överstiger summan den totala ytan. GYF= YTA VÄRDE m2 EKO-EFFEKTIV AREA (PRODUKT) Mark, gräs 0, ,0 Buske, solitär 0,4 3 1,2 Tak, tät Yta,tät, hård 0, ,5 SUMMA 83* 15,7 summan av alla delytors ekoeffektiv area totala ytan Figur 1: Schematisk beräkning av grönytefaktorn (GYF) för ett litet område, en 80 m2 stor radhustomt med byggnad, markytebeläggning, gräsmatta och buskar. 15,7 = = 0,20 80 Vad är ekosystemtjänster och varför är de viktiga? Ekosystemtjänster är de produkter och tjänster som naturens växter och organismer ger oss människor och som påverkar vårt välbefinnande. Några exempel är pollinering, vattenreglering och naturupplevelser. Flera ekosystemtjänster blir viktigare för människan i och med vår urbanisering och att jordens klimat förändras. Träd, gräsmattor, takodlingar och annan växtlighet renar luft och vatten samt isolerar mot kyla eller värme, vilket blir allt viktigare för städer som växer och en värld med allt större klimatskillnader. Ekosystemtjänster är alltså inte bara grunden för vår välfärd utan även grunden för vår framtida livskvalitet. Läs mer på 6 7

32 OMFATTNING MILJÖUTMANINGAR GRÖNA OCH BLÅ YTOR EKOSYSTEMTJÄNSTER Tillgång till rekreationsmiljöer Grönska på mark, träd, buskar, vattenytor Grönska och vatten erbjuder goda rekreationsmiljöer för både vila och aktivitet BAKGRUND Direktörerna för de tekniska förvaltningarna gav år 2012 uppdraget att en arbetsgrupp skulle bildas för att bland annat ta fram ett förslag till grönytefaktor för Göteborgs Stad. Grönytefaktorn är en åtgärd i miljöprogrammet och fanns också med i stadens budget ( grönyteindex ). Syftet med grönytefaktorn i Göteborg är att den ska medverka till en attraktiv stadsmiljö med gröna ytor och åtgärder för såväl människor som växter och djur och som också bidrar till den hållbara staden. I Göteborgs Stads Grönstrategi för en tät och grön stad är det beslutat att Göteborg ska vara en stad där ekosystemtjänster tas tillvara. Grönytefaktorn utvecklades i Tyskland på 1990-talet. I Sverige används olika varianter av grönytefaktorn i flera kommuner. Malmö var en pionjär när Västra Hamnen omvandlades till bostadsområde i samband med bomässan Grönytefaktorn finns i Miljöbyggprogram Syd som används av Malmö och Lund vid markanvisningar. Stockholm har utvecklat modellen i samband med utvecklingen av Norra Djurgårdsstaden med fler delfaktorer och en anpassning till de höga naturvärden som områdets ekmiljöer har. Ytterligare utveckling har skett med de ekosystemtjänstbaserade verktyg som tagits fram inom projektet C/O City, som bland annat används i Stockholm. En variant av Malmömodellen har också använts i Göteborg av Älvstranden Utveckling AB för Kvillebäcken och Lindholmen. Foto: Anna Dillner, Scandinav bildbyrå Det finns olika miljöutmaningar att ta hänsyn till i olika områden. I Göteborg vill vi utveckla grönytefaktormodellen genom att väga in platsens förutsättningar och behov, det vill säga ta fram en mer platsanpassad grönytefaktor. En platsanpassad grönytefaktor tar hänsyn till aktuella miljöutmaningar och möter platsens utmaningar. Observera att en och samma grön- eller blåyta ofta hanterar flera olika miljöutmaningar, så det behövs inte alltid skilda lösningar utan det kan gå bra med en och samma. Se figur 2 på nästa sida. För kommunerna är fysisk planering ett viktigt instrument för att kunna bidra till att uppnå våra nationella och lokala miljökvalitetsmål. I detta arbete kan grönytefaktorn vara ett hjälpmedel. Dagvattenhantering: vattenkvalitet och översvämningar Luftkvalitet Buller Grönska på mark, träd, buskar, vattenytor Vegetationsklädda tak, grönska på vägg, träd i vissa fall, buskar Grönska på mark, vegetationsklädda tak, buskar Grönska och öppna vattenmagasin både renar och fördröjer dagvatten Grönska i rätt höjd fångar upp luftföroreningar Mjuka material dämpar buller Lokalklimat Träd, buskar Träd och buskar svalkar under värmeböljor och skyddar mot vind Biologisk mångfald Grönska på mark, träd, vattenytor Gröna och blå ytor hyser biologisk mångfald Figur 2. Exempel på miljöutmaningar och ytor med ekosystemtjänster som hanterar utmaningarna. LAGBESTÄMMELSER Möjligheten att ställa krav på grönytefaktorer i plan- och exploateringsprojekt är begränsade. En del grönytefaktoråtgärder kan sammanfalla med åtgärder som krävs även av andra skäl och som kan säkras med hjälp av plan- och bygglagen. Plan- och bygglagen anger att kommunen i en detaljplan kan bestämma till exempel hur allmänna platser ska användas och utformas (4 kap. 5 och 8 ), bestämma om vegetation och markytans utformning (4 kap. 10 ) och bestämma om vissa skyddsåtgärder (4 kap. 12 ). Andra åtgärder får lösas på annat sätt och frivillig väg, både av staden och av andra aktörer. Staden kan också reglera saken genom markanvisningsavtal och genomförandeavtal. 8 9

33 RIKTLINJER FÖR GRÖNYTEFAKTORN I GÖTEBORG Göteborgs Stad ska hantera miljöutmaningar i stadsplaneringen genom att främja och använda ekosystemtjänster på ett effektivt sätt. Med hjälp av grönytefaktorn tydliggörs vilka gröna och blå ytor och åtgärder som levererar de ekosystemtjänster som bäst hanterar platsens miljöutmaningar. Foto: Mikael Svensson, Scandinav bildbyrå Grönytefaktorn hanteras enligt följande riktlinjer: Grönytefaktorn ska diskuteras så tidigt som möjligt i plan- och exploateringsprocessen. Platsens miljöutmaningar ska identifieras och viktas och ligga till grund för beräkningen av grönytefaktorn. Exploatören väljer en valfri kombination av gröna och blå ytor och åtgärder, som tillsammans uppnår den satta grönytefaktornivån. Förfarandet förenklas med hjälp av ett beräkningsformulär. Genomförandet/utförandet av olika ytor och åtgärder kan hanteras på olika sätt: genom plan- och bygglagen i vissa fall eller på frivillig väg. Om Göteborgs Stad äger marken ska grönytefaktormodellen tillämpas. Detta gäller även vid markanvisningar. Om Göteborgs Stad inte äger marken bör åtgärderna frivilligt regleras/beskrivas i avtal med exploatör eller markägare. VÄGLEDNING OCH AVSTEG Metoden beskrivs mer detaljerat i separat checklista Bedömning av platsanpassad grönytefaktor. Se även rapporten En kontextanpassad grönytefaktormodell (Sveriges lantbruksuniversitet, rapport 2014:29). I vilket sammanhang ska metoden användas? Riktlinjerna beskriver hur grönytefaktorn ska tillämpas i samband med kommunens plan- och exploateringsarbete, främst vid framtagande av detaljplaner och markanvisning. Även mer övergripande planering och bygglov kan beröras. Vad omfattas? Riktlinjerna reglerar mängden och kvaliteten av ett antal angivna gröna och blå ytor och åtgärder såsom till exempel grönska på mark i olika former, vegetationsklädda tak, buskar, träd och vattenytor. Ytornas förmåga att hantera ett antal miljöfrågor som tillgång till rekreationsmiljöer, dagvattenrening och -fördröjning, luftkvalitet, buller, lokalklimat och biologisk mångfald är central. Var tillämpas metoden? Grönytefaktorn ska tillämpas i alla områden, över hela staden. Grönytefaktorn används främst på kvartersmark i andra modeller. I Göteborg väljer vi att tillämpa den i alla områden och även för allmän platsmark som oftast förvaltas av kommunen. Det finns flera skäl för detta: Det finns miljöutmaningar att hantera i alla områden. Allmän platsmark kan ofta vara lämplig för åtgärder som hanterar miljöutmaningarna. Markanvändningen på allmän plats kan påverka livsmiljön på samma sätt som på kvartersmark. Det kan vara dagvatten från trafikytor, stenlagda torg, etcetera. Den kommunförvaltade marken bör uppnå samma kvalitetsnivå på eko-effektiviteten som den vi eftersträvar av exploatörerna. Olika typer av allmän plats har olika förutsättningar för eko-effektiviteten. Parkmark och natur har goda förutsättningar medan trafikområden är begränsade av den funktion de ska tillhandahålla med körbanor, spårtrafik och gång- och cykelbanor

34 Rutiner för grönytefaktorn i planprocessen Natur, kultur och sociotop och andra kartunderlag i Infovisaren och på goteborg.se Foto: Peter Svenson När behövs olika grönytor? För varje planområde och eventuellt även för delområden måste miljöutmaningarna och behovet av gröna och blå ytor och åtgärder tidigt identifieras och viktas. Detta bör alltid göras i allt planarbete men behövs också för beräkningen av grönytefaktorn. Göteborgsmodellen kan genom viktningen premiera de ytor och åtgärder som bäst hanterar de utpekade miljöutmaningarna eftersom dessa ges större tyngd i beräkningen. Det är då som dessa ytor och åtgärder behövs som bäst. Hur bestäms det vilka grönytor som ska användas? På samma sätt som i övriga grönytefaktormodeller väljer exploatören vilka ytor och åtgärder som man satsar på. Om man vill satsa på ytor och åtgärder med högre ekoeffektivitet så behövs mindre area och vill man satsa på lägre effektivitet så krävs större area. Ytbeskrivningar och värden finns listade. Samma typ av beräkningsformulär som för övriga modeller har tagits fram som stöd. I Göteborg är målet att i planområdets delar uppnå ett målvärde på grönytefaktorn som anpassas till platsens förutsättningar och bebyggelsens karaktär. Olika målvärden tillämpas därmed i olika delar av staden. I den tätbebyggda staden sätts en lägre ambitionsnivå än i stadens ytterområden. Likaså ska en park nå ett högre målvärde än exempelvis kvartersmark. Till en början sätts preliminära målvärden som ska utvärderas inom fem år. De olika modellernas värden på grönytefaktorn går inte att jämföra rakt av då de bland annat baseras på olika ingångsvärden. I Göteborgsmodellen har expertgrupper bedömt de olika ytornas värde på en skala 0 1. Till exempel har grönska på mark naturlik plantering fått högsta värde 1 för miljöutmaningen biologisk mångfald och 0,4 för lokalklimat. Vegetationsklätt tak (2 7 cm) har fått värdet 0 för rekreation och 0,6 för buller. Viktning av miljöutmaningarna är ytterligare en hjälp att styra mot de effektivaste ytorna och åtgärderna på platsen. I vissa fall kan det vara motiverat att samordna lösningar mellan markägare/byggherrar eller att använda helt andra åtgärder. Det finns därför ett visst utrymme för exploatören att välja andra typer av lösningar, avgränsningar och samarbeten som motsvarar nyttan men detta ska kunna motiveras. En exempellista på punktåtgärder har också tagits fram, som kan användas för att förbättra resultatet. En helhetsbedömning och rimlighetsavvägning ska alltid göras och olika avsteg måste motiveras, dokumenteras och följas upp för att kunskaperna ska kunna tas tillvara. Grönytefaktorn diskuteras tidigt Det är viktigt att grönytefaktorn diskuteras tidigt i plan- och exploateringsprocessen. Redan i samband med markanvisning informerar fastighetskontoret byggintressenten om riktlinjerna och om vilka målnivåer för grönytefaktor som ska gälla. Riktlinjerna och målnivåer tas också upp i samband med förprövning och/eller startmöte för en detaljplan. Även om den slutliga beräkningen kan göras sent, bör man tidigt göra en rimlighetsbedömning. Vissa åtgärder kan också behöva planeras tillsammans med andra. Bedömningarna av grönytefaktorer och de värden som kan bli aktuella för kompensationsåtgärder kan, där det är möjligt, med fördel samordnas. Övergripande planering underlättar I fördjupade översiktsplaner (FÖP) och övergripande program är det viktigt att i lokaliseringsbedömningarna överväga och beskriva behov av gröna och blå ytor och åtgärder. Det är viktigt att formulera vilken funktion olika områden har och ska ha, för att lättare kunna återkoppla detta till detaljplanearbetet. Även avgränsningen av planområden kan behöva studeras ur ett grönyteperspektiv. Detaljplanen behandlar grönytefaktorn En bedömning och viktning av platsens miljöutmaningar ska göras i varje nytt detaljplaneärende. Görs ett program till detaljplan kan bedömningen göras redan i detta skede. Bedömningen sker utifrån befintliga dokument och underlag som till exempel: Ge rum för landskapet, Park- och naturförvaltningens parkprogram Göteborgs grönstrategi Bedömnings- och viktningsarbetet leds av stadsbyggnadskontoret men görs i nära samarbete med övriga berörda förvaltningar som en integrerad del av planarbetet. Redan vid förmötet eller startmötet till detaljplanen eller programmet bör frågan om grönytefaktorn och olika målnivåer tas upp så att eventuella synpunkter från övriga förvaltningar kommer med i arbetet. Även externa eller privata exploatörer bör vara med i diskussionen på ett tidigt stadium för att uppnå en större förståelse för och enighet om eventuella åtgärder. Vid viktningen av planområdets miljöutmaningar ska checklistan Bedömning av platsanpassad grönytefaktor användas. Möjliga lösningar diskuteras och det görs en helhetsbedömning med en ekonomisk kostnads- och nyttoavvägning. Vissa av åtgärderna i grönytefaktormodellen kan säkras i plan- och exploateringsarbetet genom planbestämmelser, till exempel detaljplanebestämmelser om utformning av allmän plats, vegetation och markyta och skyddsåtgärder mot översvämning, erosion och störningar från omgivningen. Andra åtgärder går av olika skäl inte att bestämma och får lösas på annat sätt och på frivillig väg, både av staden och av andra aktörer. Målnivåer för olika delområden (till exempel parker, gator och kvartersmark) skrivs in i planbeskrivningen samt i trafikförslag, projekteringsplan och parkförslag

35 Foto: Mostphotos.com Markanvisning och grönytefaktor När kommunen äger marken i ett område som ska detaljplaneläggas tillämpar fastighetsnämnden ofta en så kallad markanvisning och ett markanvisningsavtal. Genom en markanvisning får en byggintressent en ensamrätt under två år att utveckla ett förslag till byggnation. Om kommunen är nöjd med förslaget överlåts eller upplåts marken till byggintressenten till ett marknadsmässigt pris. Byggintressenten kan då genomföra projektet i enlighet med förslaget. En markanvisning innebär också att byggintressenten får följa ett antal generella och ibland projektspecifika krav som kommunen ställer vid markanvisningen. Kommunens program för miljöanpassat byggande har använts som generellt krav under några år. Stadens arbete med grönytefaktor ska tillämpas på samma sätt. I samband med markanvisning informerar fastighetskontoret byggintressenten om riktlinjerna och om vilka målnivåer för grönytefaktor som gäller. I ett tidigt markanvisningsavtal skrivs det in att byggintressenten förbinder sig att arbeta i enlighet med riktlinjerna. När marken så småningom överlåts eller upplåts till byggintressenten skrivs det in i ett genomförandeavtal att byggnationen ska ske enligt riktlinjerna. I samband med bygglovsskedet följer fastighetskontoret upp att riktlinjerna följs, genom att byggintressenten redovisar beräknade målnivåer för sin fastighet. I de fall då mark som ska planläggas ägs av någon annan än kommunen, exempelvis ett byggbolag eller en privatperson, kan kommunen inte tvinga någon att använda sig av grönytefaktorer. I de fallen kan staden informera om metodens fördelar samt om stadens egna mål och intentioner med förhoppning om att inspirera. I bästa fall kan en frivillig ambition från en byggherre redovisas i ett exploateringsavtal. Juridiska och ekonomiska konsekvenser samt ansvar Den kvalitetsnivå som vi sätter genom grönytefaktorn är en del i att bygga en attraktiv och långsiktigt hållbar stad. Det är därför ett övergripande kommunalt intresse. Möjligheten att ställa krav på grönytefaktorer i plan- och exploateringsprojekt är begränsade. En del åtgärder kan sammanfalla med åtgärder som krävs även av andra skäl och som kan säkras med hjälp av plan- och bygglagen. Övriga åtgärder får lösas på annat sätt och frivillig väg, både av staden och av andra aktörer. Att arbeta med grönytefaktorer som främjar grönare lösningar framför mer tekniska alternativ kan innebära ökade kostnader för privata exploatörer eller kommunen. Kretslopp och vatten har gjort en översiktlig analys av dagvattenanläggningar som visar att anläggningskostnaderna kan vara jämförbara men att drift och underhåll kan vara mer kostnadskrävande. I vissa fall kan också kostnaderna minska, när man räknar på utförande, drift, underhåll och över tid. Framför allt kommer de sammantagna nyttorna att öka. Uppgifterna och förvaltningen av kommunal mark är uppdelade på olika nämnder. Åtgärderna utförs och sköts av den berörda kommunala förvaltningen. Till exempel hanteras ansvaret för dagvatten enligt de principer som gäller för staden. För närvarande ansvarar Kretslopps- och vattennämnden för tillkommande kommunala avloppsanordningar för dagvatten inom verksamhetsområden, medan markförvaltaren ansvarar för avledning och ledning till avloppsanordning. Uppföljning och utveckling Göteborgsmodellen är en ny utveckling av grönytefaktorkonceptet och det är därför viktigt att det blir en lärande process med möjlighet till justeringar när vi använder modellen. Uppföljning bör ske vid flera olika tillfällen och på olika nivåer. Samordningsansvar för uppföljning och utveckling ligger hos miljöförvaltningen. Miljö- och klimatnämnden kan genomföra revideringar av riktlinjen och underliggande dokument i samråd med övriga berörda förvaltningar, för att hålla dem aktuella. Berörda förvaltningar och bolag ansvarar för löpande uppföljning och datainsamling inom sina respektive områden. Erfarenheter från tillämpningen bör samlas in löpande och ligga till grund för en kontinuerlig utvärdering och kvalitetsutveckling av: Rutiner och stöddokument. Ytor och åtgärder och deras värden för olika ekosystemtjänster. Tilläggsåtgärder och eventuell värdering. Målvärden för grönytefaktorn för olika typer av områden. Grönytefaktorn i översiktlig planering. Foto: Mostphotos.com 14 15