Riktlinjer för kompensationsåtgärder och grönytefaktorer i plan- och exploateringsprojekt

Transkript

1 TN 66/16 Tjänsteutlåtande Trafiknämnden Diarienummer 0758/16 Specialist- och sakområden Malin Ekstrand, Ann-Marie Ramnerö Telefon , E-post: Riktlinjer för kompensationsåtgärder och grönytefaktorer i plan- och exploateringsprojekt Förslag till beslut Trafiknämnden föreslås besluta godkänna riktlinjer Kompensationsåtgärder i plan- och exploateringsprojekt uppäva tidigare beslutade riktlinjer för kompensationsåtgärder, trafiknämndens beslut godkänna riktlinjer Grönytefaktorer i plan- och exploateringsprojekt samt föreslå kommunfullmäktige besluta anta riktlinjer Kompensationsåtgärder i plan- och exploateringsprojekt anta riktlinjer Grönytefaktorer i plan- och exploateringsprojekt samt uppdra till miljö- och klimatnämnden i samråd med övriga berörda förvaltningar genomföra revideringar av riktlinjerna för hålla dem aktuella. Sammanfning Sedan 2009 arbetar Göteborgs Stad efter dokumentet Kompensationsåtgärder för natur och rekreation Göteborgs Stads tillämpning i samhällsplaneringen, vilket beslutades i fem tekniska nämnder (i trafiknämnden den 22 januari 2009). År 2012 bildades en arbetsgrupp på uppdrag av direktörerna för de tekniska nämnderna, för se över arbetet med kompensation samt utreda hur staden kan arbeta med grönytefaktorer. Projektresultatet är en uppdaterad och förtydligad metod för kompensationsåtgärder, som utöver natur och rekreation omfar andra ekosystemtjänster. Det har också tagits fram en metod för grönytefaktor, för garantera en viss mängd och kvalitet grönyta vid exploateringar. Metoderna redovisas som två fristående riktlinjer, men bör tillämpas 1(10)

2 tillsammans i stadens arbete med plan- och exploateringsprojekt. Riktlinjerna innebär fler av stadens förvaltningar och bolag kommer vara delaktiga i diskussioner om de gröna frågorna i plan- och exploateringsprocessen. Införande av grönytefaktor finns med som åtgärd 148 i stadens miljöprogram som kommunfullmäktige har ställt sig bakom. För jämföra skillnader i kostnad mellan konventionella lösningar och de med större inblandning av vegetation och dagven har arbetsgruppen tagit fram några typexempel. De redovisas i bilaga Grönytefaktor Vegetation och dagven Vad kostar det egentligen?. Riktlinjerna har varit ute på remiss i de delar av staden som inte ingår i arbetsgruppen och utanför staden. Remissinstanserna är generellt positiva till riktlinjerna och bedömer de kommer bidra till målet om en tät och grön stad, men bedömer också det kan bli ökade kostnader för staden och för bygg- och fastighetsbranschen. Arbetsgruppen bedömer det framförallt är driftskostnaderna som kan bli högre. Om Göteborg ska kunna växa genom komplettering av bebyggda områden krävs det högre kvalitet på de byggda miljöerna när det gäller tillgång och utformning av grönytor och ekosystemtjänster. Syftet med grönytefaktor och kompensation är underlätta arbetet med bygga en raktiv och långsiktigt hållbar stad. Trafikkontoret har deltagit i arbetsgruppen och ser det som positivt staden mer systematisk kommer arbeta med grönytefaktorer (GYF) och kompensera för de intrång som inte kan undvikas. Samtidigt kan vi se en utmaning i i den täta staden bereda plats även för detta. Men med tanke på ökande risk för kraftiga skyfall och behovet av hantera effekterna av klimatförändringen kan detta vara en viktig pusselbit. För trafikkontoret innebär förslaget nya arbetsmoment och nya kompetensbehov. Det kommer också krävas resurser för underhåll, annars kommer vi inte ha en raktiv stad. Ekonomiska konsekvenser Genom arbeta med grönytefaktor och kompensation visar staden en högre ambitionsnivå än vad lagen kräver, med syfte nå stadens mål om en tät, grön och hållbar stad. En högre ambitionsnivå kan innebära ökade kostnader för staden, men det är idag inte möjligt kvantifiera varken den ökade kostnaden eller vinsterna i kronor. Vi ser därför det blir viktigt med kommande uppföljning och utvärdering av både kostnader och effekter. Vi bedömer kostnaderna kan öka, framförallt när det gäller driftskostnader för gröna lösningar. Stadens kostnader kan också bli större med anledning av anläggnings- och skötselkostnader för kompensationsåtgärder, något ökad tidsåtgång i samband med planering samt minskade inkomster vid markförsäljning i samband med grönytefaktor. I samband med stadens planoch exploateringsprocess kommer berörda förvaltningar bedöma kompensationsbehov på samma sätt som idag, men också bestämma inriktning på grönytefaktor. Tidsåtgången för medverkande förvaltningar blir Göteborgs Stad Trafikkontoret, tjänsteutlåtande 2(10)

3 något större än idag. För några förvaltningar som idag inte medverkar i bedömningsarbetet för kompensationsåtgärder bedöms tidsåtgången öka, men också behovet av rätt kompetens. Berörda handläggare kommer få utbildning i arbetsmetoderna. Barnperspektivet Tillämpningen av kompensationsåtgärder och grönytefaktor i plan- och exploateringsprojekt säkerställer en grön närmiljö, vilket är positivt för barns hälsa och inlärning. Jämställdhetsperspektivet Fler människor får en grönare närmiljö, vilket är positivt för hälsa, rekreationsmöjligheter m.m. Mångfaldsperspektivet Inga särskilda aspekter på frågan har funnits utifrån detta perspektiv. Miljöperspektivet Förutsättningarna förbättras för hantera lokala miljöutmaningar, som exempelvis luftföroreningar, höga bullernivåer, höga venflöden och dåliga förutsättningar för rekreation och biologisk mångfald. Omvärldsperspektivet Grönytefaktor och kompensationsåtgärder är arbetssätt som används av kommuner både i och utanför Sverige. Det finns inga standardiserade metoder, men många av metoderna har liknande upplägg. Göteborgs metoder för grönytefaktor respektive kompensationsåtgärder är framtagna för passa Göteborgs förutsättningar. Stefan Eglinger Trafikdirektör Suzanne Andersson Avdelningschef Bilagor Bilaga 1 Grönytefaktor, riktlinjer Bilaga 2 Kompensationsåtgärder, riktlinjer Bilaga 3 Grönytefaktor vegetation och dagven Vad kostar det egentligen? Bilaga 4 Remissredogörelse Göteborgs Stad Trafikkontoret, tjänsteutlåtande 3(10)

4 Ärendet Sedan 2009 arbetar Göteborgs Stad efter dokumentet Kompensationsåtgärder för natur och rekreation Göteborgs Stads tillämpning i samhällsplaneringen, vilket beslutades i fem tekniska nämnder , (i trafiknämnden den 22 januari 2009). År 2012 bildades en arbetsgrupp på uppdrag av direktörerna för de tekniska nämnderna, för se över arbetet med kompensation samt utreda hur staden kan arbeta med grönytefaktorer. Projektresultatet är en uppdaterad och förtydligad metod för kompensationsåtgärder, som utöver natur och rekreation omfar andra ekosystemtjänster. Det har också tagits fram en metod för grönytefaktor, för garantera en viss mängd och kvalitet grönyta vid exploateringar. Metoderna redovisas som två fristående riktlinjer, men bör tillämpas tillsammans i stadens arbete med plan- och exploateringsprojekt. Riklinjerna föreslås antas av kommunfullmäktige. Det finns fler förvaltningar och bolag i staden som är berörda av frågan än de som ingått i arbetsgruppen. Därför har förslaget varit ute på intern remiss inom staden. Resultatet av den remissen redovisas längre fram i tjänsteutlåtandet. Bakgrund 2001 antog kommunfullmäktige motionen Sans och Balans som berörde frågan om kompensation för det intrång i naturmiljö och rekreationsvärden som en exploatering kan innebära. En arbetsgrupp tog fram dokumentet Kompensationsåtgärder för natur och rekreation som i december 2008 till januari 2009 antogs av miljönämnden, park- och naturnämnden, trafiknämnden, fastighetsnämnden och byggnadsnämnden. Dokumentet innehöll riktlinjer för kompensation i Göteborgs Stad. Metoden bygger på frivillighet. Som framtida utveckling nämndes inkludera exempelvis kulturmiljöer, ekosystemtjänster, miljökvalitetsmål och buller. Kompensationsmetoden har använts i staden sedan 2009, framförallt i samband med framtagande av detaljplaner. Det står också i översiktsplanen borttagna värden ska kompenseras så de gröna kvaliteterna bevaras. När det gäller grönytefaktor uppmärksammades behovet av en metod för detaljplaneringen i stadens budget för Införande av grönytefaktor finns med som åtgärd 148 i stadens miljöprogram som kommunfullmäktige har ställt sig bakom. Uppdraget Direktörerna för stadsbyggnadskontoret, park- och naturförvaltningen, fastighetskontoret, trafikkontoret och miljöförvaltningen gav förvaltningarna i uppdrag under 2012 påbörja arbetet se över kompensationsmetoden och utreda användning av grönytefaktor. Redan 2009 hade byggnadsnämnden gett stadsbyggnadskontoret i uppdrag utreda en utveckling av kompensationsåtgärder med bland annat ekosystemtjänster. Till projektet knöts en styrgrupp med representanter från de berörda förvaltningarna. Projektet har under arbetets gång kompletterats med representanter för förvaltningen kretslopp och ven. Miljöförvaltningen har samordnat projektet. Göteborgs Stad Trafikkontoret, tjänsteutlåtande 4(10)

5 Mål för uppdraget Styrgruppen beslutade i december 2012 om en projektplan med det övergripande målet: Att bidra till värna och utveckla de kvaliteter som finns i Göteborg och som skapar raktiva boendemiljöer och områden för rekreation och naturvärden. Detta sker genom vi synliggör och använder ekosystemtjänster i planeringen. Verktygen medverkar till vi på ett långsiktigt hållbart sätt kan förena dessa värden med stadens behov av utbyggnad. Projektmålet för kompensationsåtgärder var utvärdera, utreda och revidera den befintliga metoden samt föreslå en utvidgning med miljöaspekterna ekosystemtjänster och buller (de aspekter som inte behandlas av projektet Uppdatering av riktlinjer för buller). För grönytefaktor var målet ta fram ett förslag till verktyg för grönytefaktor, med utgångspunkt i andra städers modeller men vid behov utveckla en egen anpassning. Uppdraget avser åtgärder inom plan- och exploateringsprojekt. Stadens mål är bygga en tät, grön och hållbar stad. I Göteborgs Stads Grönstrategi för en tät och grön stad är det beslutat Göteborg ska vara en stad där ekosystemtjänster tas tillvara. Om Göteborg ska kunna växa genom komplettering av bebyggda områden krävs det högre kvalitet på de byggda miljöerna, till exempel när det gäller tillgång till och utformning av grönytor. Ett övergripande intresse för staden är bygga en raktiv och långsiktigt hållbar stad. Syftet med grönytefaktor och kompensation är göra Göteborgs stadsutveckling mer långsiktigt hållbar, genom värna befintliga gröna kvaliteter och skapa nya gröna stadsmiljöer. På så sätt säkras de ekosystemtjänster som naturmiljöer och grönska tillhandahåller, vilket kan ge stora samhällsekonomiska vinster. Genom arbeta med grönytefaktor och kompensation visar staden en högre ambitionsnivå än vad lagen kräver. Det är i enlighet med stadens budget för 2016, vilken uttrycker Göteborg ska vara en föregångare inom miljö och en av världens mest progressiva städer i åtgärda klimat- och miljöproblem. Resultat Resultatet är två riktlinjer: kompensationsåtgärder respektive grönytefaktorer. Riktlinjerna kommer tillämpas tillsammans i stadens arbete med plan- och exploateringsprojekt. Både kompensation och grönytefaktor kommer behandlas så tidigt som möjligt i planprocessen, förslagsvis vid förprövning, på för- och startmöte eller strax efter och vid behov flera gånger under processen. Bedömning av kompensationsbehov och inriktning på grönytefaktor görs gemensamt av representanter från berörda förvaltningar. Som handläggarstöd till vardera riktlinjen finns bland annat en rapport samt en checklista som beskriver metoderna mer detaljerat. Det är viktigt påpeka metoderna är utformade för vara enkla metoder för göra stadsutvecklingen mer hållbar. De kan inte lösa alla problem som handlar om en plats utformning, till exempel när det gäller dagvenhantering, hantering av extrema regn eller överskridande av bullernivåer. Därför måste metoderna kompletteras med andra arbetsmetoder och verktyg. Göteborgs Stad Trafikkontoret, tjänsteutlåtande 5(10)

6 Kompensationsåtgärder Arbete med kompensationsåtgärder är inget nytt för staden, men omfningen kan bli något större med de nya riktlinjerna eftersom fler ekosystemtjänster omfas och även allmänplatsmark kommer ingå. I samband med uppdateringen av riktlinjerna från 2008/2009 gjordes en uppföljning av metodens resultat. Uppföljningen visade kompensation utfördes i samband med cirka 5-15 procent av detaljplanerna. Eftersom metoden också innebär man tidigt försöker hitta åtgärder som undviker eller minimerar skada så kompensation inte ska behövas, så är ett lågt värde ett gott resultat. Uppföljningen visade också åtgärder oftare utförs i samband med exploatering på kommunens mark än på privat mark. Riktlinjerna beskriver en uppdaterad och förtydligad metod för användning av kompensationsåtgärder, vilken ska tillämpas i princip alla detaljplaner som staden tar fram. Metoden omfar biologisk mångfald, rekreation och andra ekosystemtjänster som exempelvis lokalklimat, venutjämning och bullerdämpning. Av tidigare beskrivna utvecklingsmöjligheter har projektet inte arbetat vidare med miljökvalitetsmålen, som till stor del istället behandlas i miljöprogrammet. Det gäller också kulturmiljö som inte har prioriterats i det här arbetet. Principen är densamma som i riktlinjerna från Funktioner och värden som riskerar skadas eller förloras vid en exploatering ska i första hand skyddas genom undvika eller minimera skada. Först om detta inte är möjligt, det vill säga exploatering kommer innebära negativ påverkan, ska funktioner och värden som går förlorade kompenseras. Kompensationsåtgärder ska inte vara ett sätt rättfärdiga olämpliga exploateringar. Det ska vara en kompensation för ett skadat eller försvunnet värde där enda alternativet är exploatering, inte ett sätt underlätta en olämplig exploatering. Val av kompensationsåtgärder ska bygga på närhetsprincipen: nära i funktion, plats och tid och ha minst samma värde. Det ska också ingå en bedömning av kostnad och nytta, där den åtgärd som ger mest nytta bör väljas. Kostnaden för kompensationsåtgärderna står staden eller exploatören för, beroende på vem som äger marken. I vissa fall kan åtgärderna säkras genom planbestämmelser i en detaljplan. Om den möjligheten saknas är utgångspunkten lösa frågorna genom exploateringsavtal i de fall som staden inte äger marken. Det finns ingen laglig möjlighet tvinga en exploatör finansiera kompensationsåtgärder, vilket innebär det måste lösas på frivillig väg. Finansieringen är beroende av vem som äger marken enligt följande varianter: Åtgärderna finansieras av fastighetsnämnden om exploatering planeras på kommunägd mark (även markanvisad sådan) och åtgärderna utförs inom planområdet och är till för områdets behov. Åtgärderna finansieras centralt inom budgeten för exploateringsinvesteringar om exploatering planeras på kommunägd mark (även markanvisad sådan), men där Göteborgs Stad Trafikkontoret, tjänsteutlåtande 6(10)

7 kompensationsåtgärderna till skillnad från ovan inte enbart är till för områdets behov alternativt de kommer utföras utanför planområdet. Åtgärderna finansieras av en privat exploatör eller markägare om denne frivilligt åtagit sig det. Dessa frivilliga åtgärder redovisas i ett exploateringsavtal som skrivs innan detaljplanen antas. Det måste framgå i avtalet åtgärderna är frivilliga. Syftet med kompensationsåtgärder är undvika förluster av gröna värden och ekosystemtjänster. Viss kompensation kan krävas av miljöbalken, till exempel i samband med tillstånd och dispenser. Åtgärder som ska kompenseras enligt miljöbalken ska inte dubbelkompenseras genom dessa riktlinjer. Grönytefaktor Riktlinjerna beskriver en nyframtagen metod för grönytefaktor. Den är en utveckling av andra kommuners metoder, framförallt med utgångspunkt i Miljöbyggprogram SYD (Malmö och Lund). Målet är säkerställa tillgång till grönytor och dess ekosystemtjänster samtidigt som staden växer. Begreppet grönyta omfar här både grönska och ven, till exempel träd, planteringar, vegetationsklädda tak och väggar, dammar och gräsmor. Grönytefaktorn är ett mått på hur mycket ekosystemtjänster ett område ger, det vill säga hur mycket hjälp vi får av gröna och blå ytor hantera vissa miljöförutsättningar (problem och tillgångar). Det kan till exempel handla om grönskan fördröjer och renar dagven, förbättrar lokalklimat och luftkvalitet samt erbjuder rekreationsmiljöer. Göteborgsmetoden är till skillnad från utgångsmetoderna platsanpassad. Det innebär den tar hänsyn till platsens förutsättningar och vilka ekosystemtjänster som mest behövs där. Genom sätta mål för grönytefaktorn och utgå från platsens förutsättningar styr modellen mot de åtgärder som är mest effektiva och mest behövs. Principen är planområdets miljöförutsättningar identifieras och viktas sinsemellan av berörda förvaltningar. Det görs i samband med behovsbedömningen av kompensationsåtgärder. Detta ligger sedan till grund för vilka gröna och blå ytor som bör prioriteras på platsen. Exploatören väljer en valfri kombination och mängd av olika ytor, som tillsammans uppnår det målvärde (kvalitetsnivå) som staden s upp. Detsamma gör den eller de förvaltningar som kommer förvalta den allmänna platsmarken. Målet är i planområdet eller delområdet uppnå ett värde på grönytefaktorn som anpassats till platsens förutsättningar och bebyggelsens karaktär. Grönytefaktor ska tillämpas i princip alla detaljplaner i hela staden, på både kvartersmark och allmän platsmark. Till en början används preliminära målvärden för olika typer av bebyggelse, eftersom det krävs test av metoden i ett antal detaljplaner för komma fram till vilket värde som motsvarar en lagom grön kvalitetsnivå i olika delar av staden. Förvaltningarna kommer ta beslut om en slutlig faktor efter en tids användning och utvärdering, senast inom fem år efter påbörjad användning. Eventuella merkostnader för grönytor står staden eller exploatören för, beroende på vem som äger marken. När staden äger marken i ett område som Göteborgs Stad Trafikkontoret, tjänsteutlåtande 7(10)

8 ska detaljplaneläggas kommer ett markanvisningsavtal skrivas med byggintressenten, där denne förbinder sig arbeta i enlighet med stadens principer för grönytefaktor. När marken överlåts eller upplåts skrivs det in i genomförandeavtalet byggnationen ska ske i enlighet med fastställd grönytefaktor. Högre krav på byggintressenten kan leda till staden får sämre betalt för marken. I de fall marken inte ägs av staden finns det inget lagstöd tvinga en exploatör använda grönytefaktor, men i bästa fall kan byggherren göra ett frivilligt åtagande. En åtgärd kan ibland också falla under vedertagna planbestämmelser som till exempel plantering, men regleras då inte som just grönytefaktor. Syftet med grönytefaktor är bygga en raktiv och långsiktigt hållbar stad, vilket är ett övergripande intresse för staden. Förvaltningen av kommunal mark är dock uppdelad på olika nämnder i staden och det behövs en principiell modell för hur det praktiska ansvaret för grönytor på allmän platsmark ska fördelas. Grundprincipen är den som förvaltar marken/anläggning också är ansvarig för drift och underhåll av grönytefunktioner. Om någon annan verksamhet än förvaltaren har stor nytta av åtgärderna fördelas eventuella kostnader via överenskommelser med denne vid planskedet. Fördelningen redovisas i planbeskrivningen. För närvarande, enligt en tillfällig överenskommelse i staden, ansvarar kretsloppoch vennämnden för tillkommande kommunala avloppsanordningar för dagven inom verksamhetsområdet. Markförvaltaren ansvarar för avledning och ledning till avloppsanordning. Kostnadsbedömning av arbete med grönytefaktor För jämföra skillnader i kostnad mellan konventionella lösningar och de med större inblandning av vegetation och dagven, måste man titta på både anläggnings- och driftskostnader. Se bilaga (Grönytefaktor Vegetation och dagven Vad kostar det egentligen?). Anläggningskostnader för gröna dagvenlösningar kan, beroende på val av lösning, vara av samma storleksordning som för konventionella. Gröna lösningar kräver dock en regelbunden skötsel för fungera som avsett och driftskostnaderna kan därför bli högre. De gröna lösningarna är dock multifunktionella och eftersom en lösning kan ge flera olika funktioner och värden kan de kostnadsmässigt vara ett bättre val. Gröna lösningar bidrar också med mervärden för människor och miljön som är svåra värdera i kronor. Att sträva efter högre kvalitet på grönytor vid nybyggnation kan innebära en något minskad täthet, eftersom vissa gröna ytor och dagvenlösningar är mer ytkrävande än konventionella lösningar. Andra gröna ytor kan med fördel placeras på tak och väggar och tar inte någon extra mark i anspråk. Genom samordna planeringen av ny vegetation och grönytor med planering av öppna dagvenlösningar kan dock ytor användas för flera ändamål. Det kan alltså uppkomma behov av extra driftmedel för skötsel av gröna lösningar, men det är inte säkert gröna lösningar i längden kostar mer än konventionella lösningar. Vinsterna bedöms dock bli större, speciellt om man vid öppna lösningar kan använda öppna ytor för omhänderta dagvnet vid större skyfall och på så sätt minska skadekostnader i samband med översvämning. Många kostnader, till exempel för anpassning av stadens Göteborgs Stad Trafikkontoret, tjänsteutlåtande 8(10)

9 dagvensystem till ett förändrat klimat med mer intensiva regn och höjd havsnivå, kommer uppstå oavsett användningen av grönytefaktor. Men med användning av grönytefaktor och därmed gröna dagvenlösningar kan vi arbeta förebyggande i varje detaljplan och därmed ta höjd för kommande klimatförändring. Frågan om fördelning av driftmedel för dagvenanläggningar mellan stadens förvaltningar är olöst. Frågan hanteras utanför detta projekt. Tills vidare hanteras ansvarsfrågan i respektive detaljplan enligt gällande principer. Förankring av arbetet Det finns fler förvaltningar i staden som är berörda av frågan än de som ingått i arbetsgruppen, och flera bolag är också berörda. Exploatörer blir också berörda av förslaget. Därför genomfördes en remiss under hösten 2015 inom kommunen och till några berörda branschorganisationer och föreningar. Det innebar en möjlighet yttra sig över riktlinjerna samt underliggande dokument (en rapport per riktlinje samt bilaga över ekonomiska konsekvenser av grönytefaktor) Inkomna synpunkter från remissen Det har inkommit positiva synpunkter kring staden får gemensamma riktlinjer för grönytefaktor och kompensationsåtgärder. Det ses som positivt frågorna kommer uppmärksammas tidigt i planprocessen. Riktlinjerna ses som bra verktyg för säkra ekosystemtjänster samt gröna och blå värden samtidigt som staden förtätas. De flesta inkomna synpunkter rör riktlinjerna för grönytefaktor, med framförallt önskemål om förtydliganden av metoden. Det har inkommit flera synpunkter på man inte får ha en övertro på allt går lösa med bibehållen kvalitet på för små tomter. Man ser båda riktlinjerna kommer innebära fler aktörer kommer vara delaktiga i processen framöver, vilket kan ställa krav på rätt kompetens hos olika aktörer i staden. Riktlinjerna innebär rimligen ökade kostnader för staden, men eftersom riktlinjerna är allmänt hållna är det svårt bedöma ekonomiska konsekvenser. Det är viktigt med uppföljning framöver, av både kostnader och effekter. Fastighetsbranschen anser det finns ett gemensamt intresse och ansvar mellan staden och branschen skapa en raktiv stad, där kvalitativa grönytor är en viktig del. Det anses finnas en risk kommunala krav bidrar till högre byggkostnader och därmed högre boendekostnader. En sammanfning av inkomna synpunkter samt hur synpunkterna har bemötts redovisas i bilagd remissredogörelse. Trafikkontorets synpunkter Vi har deltagit i arbetsgruppen och står bakom förslaget som gruppen tagit fram. Vi ser det som positivt staden mer systematisk kommer arbeta med grönytefaktorer (GYF) och kompensera för de intrång som inte kan undvikas. Tidigare har vi i staden använt kompensationsmetoden för kvartersmark. Genom förslaget till revidering kommer även allmänplatsmark Göteborgs Stad Trafikkontoret, tjänsteutlåtande 9(10)

10 ingå. Detta bör öka stadens trovärdighet, de höga ambitionerna kommer i högre grad än tidigare påverka vår egen markanvändning. Och förutsättningarna för en raktiv stad blir bättre. Samtidigt kan vi se en utmaning i i den täta staden bereda plats även för detta. Men med tanke på ökande risk för kraftiga skyfall och behovet av hantera effekterna av klimatförändringen kan detta vara en viktig pusselbit. För trafikkontoret innebär förslaget nya arbetsmoment och nya kompetensbehov. Vi har tidigare inte deltagit i bedömningen om kompensationsåtgärder. Tidsåtgången för trafikkontoret planerande enhet bedöms öka med förslaget. Det kommer också behövas tid för utbildning, och det är därför bra arbetsgruppen som tagit fram förslaget redan nu börjat planera för utbildningen. Kommande trafikförslag behöver inkludera GYF och det måste finnas tillräckligt med både utrymme och tid i planeringsprocessen för detta. Det är också viktigt det finns tillräckligt med resurser för skötsel av det vi anlägger. I bilagan Grönytefaktor vegetation och dagven Vad kostar det egentligen? finns en beskrivning av olika alternativ med kostnader. Merkostnaden varierar och det moderna gröna alternativet behöver på sikt inte bli mycket dyrare. Det är också viktigt utformningen av grönskan och så vidare inte innebär sikten skyms eller trafiksäkerheten påverkas negativt på andra sätt. Och det krävs resurser för underhåll, annars kommer vi inte ha en raktiv stad. I det fall anläggningar ligger under mark är det viktigt ta hänsyn till kommande skötsel. Framkomligheten för kollektivtrafiken måste ha hög prioritet och anläggningar som i samband med drift och underhåll riskerar försämra den kan inte accepteras. Grundprincipen om den som förvaltar marken/anläggningen också ska vara ansvarig för drift och underhåll av grönytefaktorer är bra. Skrivningen om kostnaden ska kunna omfördelas om någon annan verksamhet än markförvaltaren har stor nytta av åtgärden får inte leda till komplicerade förhandlingar och gränsdragningar. Göteborgs Stad Trafikkontoret, tjänsteutlåtande 10(10)