GR-nätverket för Mistra Urban Futures

Transkript

1 Anteckningar Lisa Ström GR-nätverket för Mistra Urban Futures Tid och plats: fredagen den 4 december 09:00-12:00 på At Work i Gårda, Göteborg Närvaro: Lisa Ström GR, Magnus Blombergsson Ale, Jesper Persson SLU, Karolina Källstrand Göteborg stad, Karin Meyer Härryda, Tinna Harling Tjörn, Victor Axbom Ale, Magnus Lövdal Ale, Göran Fransson Ale, Erika Bjernhagen Börkén Stenungsund, Gunnel Rydberg GR, Anders Gustafsson Kungsbacka, Peter Reneby Kungsbacka, Hannes Nilsson Alingsås, Johanna Karlsson Alingsås, Maria Lejdebro Härryda, Anna Wallin Härryda, Martin Hallberg Lilla Edet och Linnea Enochsson Ale Frånvaro: Lotta Kjällgren Härryda, Kenneth Fondén Mölndal, Pia Borg Göteborg stad, Elin Johansson Kungsbacka, Cecilia Friberg Lilla Edet, Maria Gunnarsson Partille, Sofia Wiman Öckerö, Johanna Ek Wahlqvist Lerum, Saba Shahriari/Monica Wincentsson Kungälv Utveckling av modell för sociotopvärden och grönytefaktorer i fördjupad översiktsplan för Nödinge, Victor Axbom GIS-ingenjör; Göran Fransson kommunekolog och Magnus Lövdahl plan- och landskapsarkitekt Ale kommun Grunden för arbetet är översiktplanen från 2007 och naturvårdsplanen. Där finns beskrivning av naturvärden och riktlinjer för hur de ska hanteras Kommunen gör tidigt i arbetet med planprogram kartläggningar för att undvika att skada naturvärden vid bebyggelse. Fram tills nu har arbetet fokuserat på biologisk mångfald, men nu försöker kommunen bredda arbetet En sociotopsmodell har tagits fram. Modellen baseras på intervjuer och inventering och redovisas på en karta där olika bokstäver och siffror står för aktiviteter och upplevelser Kommunen har testats i den fördjupade översiktsplanen för Nödinge 1

2 I FÖP-arbetet finns 6 huvudprinciper varav en princip är en sammanhängande grönstruktur Det finns riktvärden framtagna för hur nära boende olika typer av grönytor ska ligga och vad de ska innehålla Det pågår arbete med att ta fram en grönytefaktor. Ett första utkast finns framtaget och tanken är att implementera den i utställningsskedet. Det har visat sig vara oerhört viktigt att ha styrande dokument att kommunicera i samverkan med exploatörerna i tidigt skede Ambitionen är att ta fram en grönplan som antas politiskt Tanken är att bygga vidare på sociotopskartan över hela kommunens detaljplanelagda områden. När karteringen är klar ska en avståndsanalys göras- en nätverksanalys som har syftet att visa på hur tillgängliga grönytorna är. Grönytor kan vara nära avståndsmässigt, men ändå otillgängliga på grund av att de är omringade av barriärer, motorväg eller järnvägsspår exempelvis. Därefter ska invånare geokodas för att det ska vara möjligt att se hur personer når grönytor Syftet med sociotopskartläggning är också att se vad som saknas för att kunna komplettera, med exempelvis parker, lekplatser eller andra rekreationsormråden Metoden är vanligare i större kommuner, men inte lika vanligt i mindre kommuner där grönytor ofta tas för givna Även Härryda har ett avståndsmål med 300 meter till ett attraktivt grönområde att besöka. Göteborg stad har mål o avstånd på 500 meter till natur- eller kulturvärde. En kontextanpassad grönytefaktormodell, Jesper Persson SLU, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning När vi exploaterar förstör vi naturvärden och sociala faktorer kan reduceras. Åtgärder för att motverka detta handlar ofta om att undvika, kompensera och minska skador Att arbeta med grönytefaktorer handlar om att få in naturvärden och sociala värden i tidiga skeden. Sätta en ram för vad som är 2

3 miniminivå. Målsättningen är att skapa en acceptabel vegetationsvolym och på så sätt behålla ekosystemtjänster. I modeller får olika typer av grön- och vattenytor olika värden utefter deras miljökvalité. Värdet multipliceras med ytan och får en kvot över hur ekoeffektiv ytan är Modellen används bl.a. i Malmö, Uppsala, Helringsfors, Oslo m.fl. I alla städer finns målsättningar kopplat till vilka värden som ska uppnås för olika platser I ett projekt som genomfördes 2014 i samarbete mellan SLU och Göteborg stad togs en platsanpassad modell fram. Syftet var att inkludera fler miljöaspekter I arbetet genomfördes olika workshops med olika experter från staden och universitet. Det blev väldigt tydligt att olika ytor betyder väldigt olika för olika personer med varierande kompetenser Ambitionen är att anpassa modellen utefter respektive plats så att olika aspekter får olika värden beroende på hur viktiga de är. Exempelvis är kanske inte dagvattenledning lika viktigt i Västra hamnen, där vattnet kan eldas ut i havet Olika ytor får olika värden beroende på om en har naturfokus eller hälsofokus i modellen Tanken är att kunna jämföra värden mellan olika orter, men även över tid. Det är ett sätt att förenkla en komplex verklighet Det är svårt att avgöra var gränserna går, det får stor effekt på värdet som en plats får Göteborg stad har utifrån rapporten tagit fram riktlinjer för grönytefaktorer. Dokumentet har varit ute på remiss under hösten för att sedan beslutas i KS och KF Diskussion: Vilka utmaningar och kunskapsbehov har din kommun? På vilket sätt skulle Mistra Urban Futures nätverket/gr kunna arbeta vidare? Det är svårt att kräva att exploatörer ska bygga lekplatser och lagutrymmet har minskat för vad kommuner kan kräva. Kommunen kan då lägga till mer allmän platsmark, vilket då innebär att 3

4 kommunen själva måste utföra. Kommunen har dock större utrymme när man äger marken Långsiktigt får implementeringen av grönytor positiva effekter på folkhälsan Det är viktigt att inte enbart jobba med grönytefaktor utan även sociotopsfaktorer. Det är viktigt med markanvändningsmål, det vill säga hur ytan kan användas. Naturskyddet är starkt, men andra värden, exempelvis lekplatser är inte lika starkt skyddade Det är viktigt att hitta modeller för att göra värden mer mätbara och inte lika godtyckliga Även exploatörer har tagit fram liknande modeller, exempelvis Riksbyggen. GR skulle kunna samordna ett arbetssätt och hitta ett ramverk för hur kommunerna arbetar med modeller för urban grönska. Det finns ett stort behov av att dela kunskap. Alla kommuner har stort tryck på att öka bostadsbyggandet och därför blir det väldigt viktigt att hitta arbetssätt för att skapa ekologiskt och socialt goda miljöer. Om samma modell används i hela regionen underlättar det för exploatörerna. Det vore bra med ett gemensamt grepp med Ale och Göteborg som exempel Workshop om nätverket: hur ser nätverkets roll ut idag och hur kan den utvecklas? Arbetet ska resultera i en uppdragsbeskrivning för nätverket där nätverkets uppdrag tydliggörs, syfte, mandat, roller och kopplingen till andra nätverk. I uppdragsbeskrivningen ska det också framgå hur nätverkets arbetssätt ser ut och vad det ska resultera i Arbetsgruppen träffas och jobbar fram ett förslag fredagen den 26 februari klockan Förslaget presenteras på nästa nätverksträff den 4 mars 4

5 Mötestider 2016 Fredag 4 mars kl Tema: Vad har gjorts i olika projekt inom Mistra Urban Futures? Hur ska GR:s nätverk jobba vidare? Vad är teman för året? Fredag 22 april kl Fredag 3 juni kl Fredag 26 augusti kl Fredag 7 oktober kl Fredag 2 december kl Övrigt: Den nya rapporten av GR:s samverkan i Mistra Urban Futures finns att ladda ned på Dokumentation från dagen finns på nätverkets projektplats, klicka på nyckeln på och logga in med användarnamn Mistra, lösen HBstad! (OBS utropstecknet är en del av lösenordet) 5