Bilaga till tjänstutlåtande om remiss av regional handlingsplan för grön infrastruktur kontorets svar på länsstyrelsens enkätfrågor

Transkript

1 Bilaga - enkätfrågor Utfärdat BN Diarienummer 0402/18 Bilaga till tjänstutlåtande om remiss av regional handlingsplan för grön infrastruktur kontorets svar på länsstyrelsens enkätfrågor Övergripande frågor 1. Synpunkter på handlingsplanens innehåll och uppbyggnad? Vi anser att materialets omfattning, nästan 350 sidor, gör att strukturen och läsbarheten i materialet behöver utvecklas och renodlas. Enligt uppgift från länsstyrelsen är sådana ändringar också på gång vilket är bra. 2. a) Vad behöver du som aktör för ytterligare regionalt underlag för att bidra till arbetet med grön infrastruktur? All typ av digitalt underlag (GIS m.m) som vi kan lägga in i våra egna system, är till stor hjälp för att vi ska kunna få ett bättre planerings- och kunskapsunderlag och en effektivare hantering av frågan i stadsplaneringen. Den korta handläggningstiden tillät inte för oss att närmare titta på GIS-materialet eftersom det inte fanns utlagt på hemsidan. Det vore bra att skapa en portal där man regionalt/nationellt kan utbyta t.ex. naturinventeringar som kommuner gjort i olika projekt. b) Vilket material har du som kan komplettera handlingsplanen på den regionala nivån Stadsbyggnadskontoret arbetar med att ta fram ett planeringsunderlag för ekosystemtjänster och grön-blå infrastruktur som kan vara ett viktigt underlag i arbetet. Arbetet beräknas vara klart till årsskiftet. Byggnadsnämnden har även beslutat om en prioriteringslista för stadens fortsatta arbete med skydd av naturområden och detta ligger också som ett underlag för framtida planering. 1(7)

2 I övrigt lämnar vi till andra förvaltningar att svara på detta då det ofta är andra nämnder som ansvarar för denna typ av underlag, men vi utgår från att det finns gott om lokalt material att dela med sig av och att det i de flesta fall redan är gjort. 3. Stöd, samverkan och goda exempel är viktiga förutsättningar för genomförande av åtgärderna. Lämna ytterligare synpunkter på hur vi tillsammans kan underlätta genomförandet. Det vore bra med ett forum eller någon form av portal där kommuner har möjlighet att sprida goda exempel, lägga ut idéer till projekt osv. som andra kommun kan medverka i eller ta del av. Vi tycker också att det vore användbart om exempelvis länsstyrelsen kunde ge ut en årlig rapport/sammanställning med goda exempel på hur kommuner har arbetat med grön infrastruktur, som inspiration till andra kommuner. 4. Bedömer ni att handlingsplanen kommer att vara till nytta för ert arbete? Ja det gör vi. Handlingsplanen kan exempelvis vara till hjälp när Göteborgs stad ska prioritera vilka områden som ska skyddas som naturreservat eller genom andra skyddsformer. Byggnadsnämnden har beslutat om prioriteringslista för skydd av natur som ska revideras varje år. Handlingsplanen kan vara till stöd vid den årliga revideringen. Åtgärder i handlingsplanen kan också enkelt lyftas in i skötselplaner eller vara till hjälp när vi ska skriva föreskrifter och vi kan även hänvisa till handlingsplanen i skötselplaner. Vi anser dock att det finns vissa begränsningar i användbarheten i planeringssammanhang som tas upp under punkt 2a ovan men som bör kunna förbättras framöver. 5. Övriga synpunkter? Här hänvisas till de generella synpunkter som framförs i kontorets tjänsteutlåtande. Synpunkter på urval av insatsområden Kontoret har inga synpunkter på detta. Urvalet ligger i linje med Göteborgs stads tankar om ansvarsbiotoper och utpekade värdeelement (se rapporten Arter och naturtyper i Göteborg ansvarsarter och ansvarsbiotoper, R 2016:9). Synpunkter på urval av åtgärder, ansvariga aktörer, intresse att arbeta med åtgärderna mm Generellt anser kontoret att det borde finnas ett intresse av att arbete med frågorna då naturens ekosystemtjänster är avgörande för möjligheten att kunna nå ett långsiktigt hållbart samhälle men också skapa ett robust samhälle. Kontoret har några kommentarer till specifika åtgärder, nedan uppdelade per insatsområde. För insatsområdet Fysisk planering som verktyg tar vi upp samtliga åtgärder eftersom de alla kan anses ligga inom eller beröra byggnadsnämndens ansvarsområde. För övriga insatsområden tar vi endast upp sådana åtgärder som bedöms beröra nämndens verksamhet på något sätt. Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret, bilaga till tjänsteutlåtande 2(7)

3 Insatsområde: Fysisk planering som verktyg Komplettera handlingsplanen: Ta fram en checklista att använda vid fysisk planering, om sådan inte tas fram nationellt Bra åtgärd. En checklista kan var ett smidigt och enkelt sätt att implementera arbetet med grön infrastruktur i stadsplaneringen. Komplettera handlingsplanen: Hitta formerna för att allt eftersom omvandla nytt kunskapsunderlag till planeringsunderlag så att handlingsplanen hålls uppdaterad. Bra åtgärd. Se synpunkterna ovan. Fortsatt arbete med planeringsunderlag, Riksintressen: Värdebeskrivningar för kapitel 4-områden saknas för t ex Vänern och Tiveden. För Bohuskusten och för Vättern finns värdebeskrivningar från 70-talet. När länsstyrelsen tar fram nya värdebeskrivningar för riksintresseområden ska grön infrastruktur vara ett av perspektiven. Det är bra att se över värdebeskrivningar för riksintressena eftersom bedömningen av påverkan på detsamma i planeringssammanhang försvåras om de är otydliga. Fortsatt planeringsunderlag, jordbruksmark: För många kommuner med jordbruksmark är det svårt att prioritera var man ska bygga. En klassning av jordbruksmarken behövs som stöd. Vilken status har regionalt värdefullt odlingslandskap ur prioriteringssynpunkt? Bra åtgärd som kan underlätta bedömningarna av lämplig markanvändning vid planering. En klassning av jordbruksmarken är även ett bra stöd vid prioritering av vilken områden är viktigast att skydd (genom naturreservat eller andra skyddsformer.) Fortsatt arbete med planeringsunderlag, samverkan: hitta fler former för samverkan mer mellan kommunerna när kunskaps-/planeringsunderlag tas fram. Detta ger större helhetssyn på landskapet och är mer kostnadseffektivt. Bra åtgärd. Kanske kan länsstyrelsen exempelvis ansvara för att anordna temadagar eller sammankalla nätverksträffar. Stärk Länsstyrelsens rådgivande funktion i planeringsprocessen (LST): o Förankra handlingsplanen och hur den ska användas i fysisk planering hos alla berörda enheter. Förankring även hos politiska nämnder för att ge handläggare stöd i sitt arbete och ge mer tyngd till handlingsplanen. o Efterfråga underlag om grön infrastruktur och ekosystemtjänster vid kommunsamråd Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret, bilaga till tjänsteutlåtande 3(7)

4 Bra åtgärd som är i linje med det arbete som pågår inom staden. o Använd handlingsplanen som underlag i samråd om strategisk miljöbedömning Bra åtgärd som kan ge ett bra stöd i arbetet med strategisk miljöbedömning. o Utveckla länsstyrelsens planyttranden för att stärka grön infrastruktur och ekosystemtjänster Det är bra om länsstyrelsen kan utveckla sina yttranden att innefatta även dessa frågor. Generellt efterfrågar kontoret mer avvägningar mellan olika intressen i länsstyrelsens yttranden över planer. Inkludera grön infrastruktur och ekosystemtjänstperspektivet i den kommande regionala strukturbilden, exempelvis rekreation, besöksnäring och andra värden som övergripande berör hela regionen. Bra åtgärd som är i linje med det lokala arbete som stadsbyggnadskontoret just nu gör med att ta fram planeringsunderlag för ekosystemtjänster och blå-grön struktur. Stärk mellankommunal planering: Inkludera grön infrastruktur och ekosystemtjänstperspektivet i Målbild 2035 för stråket Göteborg-Borås. Ekosystemtjänster kan användas som ett användbart verktyg, som visar på grönstrukturens värden i stråket för människor och näringsliv. Dessutom skulle målbilden kunna visa på ett förhållningssätt till de grå stråken som barriärer i landskapet. Det är bra att genomföra ett pilotprojekt kring grå och gröns stråk. Det utpekade stråket Göteborg-Borås är lämpligt för detta då de aktuella kommunerna och GR gemensamt kommit överens om att det utpekade stråket ska fungera som testarena. Stärk mellankommunal planering: Det finns ett behov av riktlinjer för hur strukturbilden i Göteborgsregionen ska tolkas i planeringen, så att de gröna kilarna får avsedd tyngd. Det är viktigt att bland annat lyfta fram och tydliggöra deras sociala, miljömässiga och ekonomiska värden (ekosystemtjänster) i ett regionalt perspektiv. Bra åtgärd. Kontoret delar synen att det är svårt att tolka in grönkilarnas betydelse när man går från strukturbildens principiella beskrivning till verklighet. Stärk samverkan inom planprocessen: o Utveckla samverkan mellan exempelvis planerare och ekologer. Detta för att utnyttja kompetens fullt ut, och för att förankra arbetet hos så många som möjligt. Här hänvisar vi till tidigare framförda synpunkter rörande att det också behövs stödjande material för att underlätta i planprocessen. Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret, bilaga till tjänsteutlåtande 4(7)

5 o Hitta nya former för att se till att grön infrastruktur finns med genom hela planprocessen, till exempel mellan kommun och byggaktör. Stärka genomförandefasen, exploateringsavtal mm. Bra åtgärd. Göteborgs stad gör detta genom sitt arbete med grönytefaktorer och kompensationsåtgärder. Förslag till åtgärder inom regional planering av infrastruktur föreslås tas fram i dialog med Västra Götalandsregionen. Bra åtgärd men även berörda kommuner behöver involveras i arbetet. Förslag till åtgärder inom planeringsprocessen för infrastruktur föreslås tas fram i dialog med Trafikverket Bra åtgärd. Vi vill dock påpeka att även kommunerna planerar för infrastruktur och därför bör involveras i detta arbete. Insatsområde: Västerhavets värdefulla marina ekosystem Det är mycket bra med mer inventeringar och utredningar då vi generellt har dåligt med kunskap om de marina ekosystemen. Bilda fler marina skyddade områden Bra åtgärd. Kontoret ser positivt på att bilda marina naturreservat och kontoret bedömer att även marina biotopskydd kan vara en bra skyddsform att arbeta vidare med. Förstärk tillämpningen av lagstiftningen när det gäller planering och mer restriktivt byggande i strandzonen. Förbättra vägledningen till kommunerna. Kontoret anser att tillämpningen i strandzonen, i och med strandskyddet, är tillräckligt reglerat sett till restriktiviteten. Ökad vägledning kring frågan är dock positivt. Lägg in utvecklingsområden för havsstrandängarna i den kommunala översiktsplaneringen, så att dessa har möjlighet att förflytta sig inåt land när havsnivån stiger Kontoret ställer sig tveksam till genomförbarheten i denna åtgärd sett till dels detaljnivån i exempelvis ÖP men också beroende på att det fortfarande är oklart vilka planeringsnivåer som ska gälla sett till havshöjningen. Åtgärden bör därför istället vara att utreda möjligheten att genomföra de utvecklingsområden som avses. Insatsområde: Sjöar och vattendrag Generellt vet vi relativt lite om åtminstone våra vattendrag, vilket blir allt mer tydligt nu när miljökvalitetsnormen för vatten kommit att bli en viktig och i många fall avgörande och styrande planeringsfaktor. Klassningar av vattendrag är ofta baserade på antaganden Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret, bilaga till tjänsteutlåtande 5(7)

6 och extrapoleringar. Det vore därför bra att i handlingsplanen, likt åtgärderna för Västerhavet, ha med mer övervakande och utredande åtgärder, särskilt av de vattendrag och sjöar som klassats som vattenförekomster. Detta skulle underlätta för såväl arbetet med miljökvalitetsnormerna i sig som stadsplaneringen. Man kan också tänka sig att framtagande av lokala åtgärdsprogram för vattenförekomsterna borde kunna vara en åtgärd i handlingsplanen. Skapa och bevara ekologiska kantzoner. Inkludera ekologiska kantzoner i kommunala planeringen som betydelsefulla ekosystemtjänster. En bra åtgärd som är i linje med miljökvalitetsnormerna för vatten och det arbete som behöver ske med dessa såväl i befintliga miljöer som i nyplanering. Arbete med att inkludera kantzoner i stadsplaneringen pågår. Vi vill dock vara tydliga med att sådana inte kommer att kunna anläggas överallt i den bebyggda stadsmiljön. Insatsområde: Våtmarker Här lämnas inga specifika synpunkter på åtgärder men kontoret vill framföra att det är bra att både skydda befintliga våtmarker och att arbeta för att nya anläggs. Våtmarker är ofta en bristvara idag men är viktiga både som livsmiljöer och vattenrenare. Insatsområde: Odlingslandskapet Öka arealen biologiskt funktionella gräsmarker genom att planera för mångfunktionella grönytor i tätort som stärker både naturvärden och ekosystemtjänster. Bra åtgärd. Hur sådana ytor ska utformas och vilka funktioner som kan samnyttjas kan dock behöva utredas och testas vidare. Insatsområde: Skogen Inga åtgärder som anses beröra byggnadsnämndens verksamhet. Insatsområde: Skyddsvärda lövträd i landskapet Ta fram kommunala trädplaner som tillsammans med analysresultat i denna plan bildar underlag för planering av nätverk av träd i översiktsplaner och detaljplaner Bra åtgärd som vi tror kan underlätta hanteringen av frågan i efterföljande planering. Bilda nya områdesskydd som stärker värdetrakter och värdekärnor. Denna åtgärd berör sannolikt staden i begränsad omfattning då vi, ur ett regionalt perspektiv har få värdetrakter och värdekärnor. Det vore dock bra om länsstyrelsen konkretiserade vilken typ av skydd som avses och hur det ska skapas. Införa marklov för fällning av skyddsvärda träd i detaljplan Bra åtgärd som redan nyttjas i detaljplaner där det anses nödvändigt. Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret, bilaga till tjänsteutlåtande 6(7)

7 Insatsområde: Information, förankring och utveckling Inga åtgärder som bedöms beröra byggnadsnämndens verksamhet. Det är dock bra att denna åtgärd är med då förankring och förståelse för frågan är avgörande för hur framgångsrikt arbetet kommer att bli. Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret, bilaga till tjänsteutlåtande 7(7)