Ekonomiska konsekvenser Förslagen medför inga ekonomiska konsekvenser för fastighetsnämnden.

Transkript

1 Fastighetskontoret Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 1067/18 Handläggare Lukas Jonsson Telefon: E-post: Yttrande till kommunstyrelsen över motion av Helene Odenjung (L), Jonas Ransgård (M) och David Lega (KD) om att inleda samverkan inspirerad av BID (Business Improvement District) Förslag till beslut I fastighetsnämnden Motionen av Helene Odenjung (L), Jonas Ransgård (M) och David Lega (KD) om att inleda samverkan inspirerad av BID (Business Improvement District) tillstyrks. Sammanfattning I motionen av Helene Odenjung (L), Jonas Ransgård (M) och David Lega (KD) föreslås att Förvaltnings AB Framtiden får i uppdrag att se över möjligheterna att till BIDinspirerade samarbeten i lämpliga områden samt att stadsledningskontoret får i uppdrag att samordna inkommande initiativ. Med utgångspunkt i stadens stora jämlikhetsutmaningar med avseende på exempelvis utbildning, inkomst och trygghet är kontoret involverat i flera samverkansprojekt, bland annat samverkan i Gamlestaden inspirerad av BID. I en utvärdering av arbetet i Gamlestaden framförs att trivseln och tryggheten har ökat samt att den polisanmälda brottsligheten har minskat. Fastighetsnämnden ansvarar för kommunens markförsörjning och är som sådan en viktig aktör i stadsutvecklingen. Minskad kriminalitet och ökad trygghet är inte bara positivt för den enskilde göteborgaren, det utgör också en del av en rationell fastighetsförvaltning som på sikt bidrar till att öka värdet på stadens fasta egendom. Mot bakgrund av detta bedömer fastighetskontoret att det finns anledning för staden att se över möjligheterna till samverkan enligt motionens förslag. Ekonomiska konsekvenser Förslagen medför inga ekonomiska konsekvenser för fastighetsnämnden. Barnperspektivet Minskad kriminalitet och brottslighet i området där barn växer upp förbättrar deras livsoch uppväxtvillkor. Göteborgs Stad Fastighetskontoret, tjänsteutlåtande 1 (3)

2 Omvärldsperspektivet I ett internationellt perspektiv finns det många exempel på BIDs. Dessa organiseras dock på olika sätt i olika länder. Det beror delvis på att lagstiftningen som sätter ramarna för BID som samverkansform skiljer sig åt såväl mellan länder som mellan länders delstater eller provinser. I Sverige finns ingen motsvarande BID-lagstiftning som i många andra länder. Det innebär att såväl förutsättningarna för bildandet av BIDs som erfarenheterna från samverkansformen varierar i stor utsträckning. I studier från Umeås Universitet (Edlund och Westin, 2009) och Institutionen för urbana studier vid Malmö Högskola (Bohman, 2015) redogörs för såväl fördelar som nackdelar förknippade med BID utifrån erfarenheter av olika former av BID-samverkan. Positiva effekter avser huvudsakligen minskad kriminalitet och ökad trygghet samt ökad avkastning och höjda fastighetsvärden för näringsidkare och fastighetsägare. Vidare kan BID-samverkan bidra till en bibehållen mångfald av fastighetsägare i området. De negativa effekter som har iakttagits berör huvudsakligen risken för eventuella utträngningseffekter samt risken för insyns- och ansvarsbrister inom samverkansorganisationen. Jämställdhetsperspektivet, Miljöperspektivet, Mångfaldsperspektivet Fastighetskontoret har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån dessa perspektiv. Ärendet I en motion av Helene Odenjung (L), Jonas Ransgård (M) och David Lega (KD) föreslås att Förvaltnings AB Framtiden inleder samverkan inspirerad av BID samt att stadsledningskontoret ges uppdraget att inrätta en samverkansfunktion till stöd för detta. Fastighetskontoret har fått möjlighet att yttra sig. Yttrande ska lämnas senast den 31 maj. Förvaltningens bedömning Motionens förslag riktar sig i första hand till AB Framtiden och stadsledningskontoret, men eftersom fastighetsnämnden är involverad i stadsutvecklingsprocessen och utövar markägarrollen i staden vill kontoret ändå lämna följande synpunkter. Kontoret instämmer i att Göteborg står inför stora jämlikhetsutmaningar som bland annat tar sig uttryck i stora skillnader mellan olika geografiska områden i staden med avseende på exempelvis utbildningsnivå, inkomst och trygghet. Inom ramen för Göteborgs Stads jämlikhetsarbete är trygghetshöjande, och på andra sätt värdeskapande, samverkansarbeten en viktig förutsättning för att utjämna skillnaderna i livsvillkor mellan göteborgare i olika delar av staden. Med detta som utgångspunkt är fastighetskontoret involverat i flertalet samverkansprojekt och aktiviteter som syftar till bl.a. ökad delaktighet och trygghet. Fastighetskontoret deltar från och med 2017 i föreningen Fastighetsägare i Gamlestaden som är en samverkansorganisation som arbetar för ökad trygghet och trivsel i området. I en utvärdering av det långsiktiga arbetet i Gamlestaden framförs att trivseln och tryggheten i området har ökat. Även nivån på den polisanmälda brottsligheten har gått ner och fastighetsvärdena närmar sig de genomsnittliga i Göteborg. I utvärderingen hänförs mycket av denna positiva utveckling till det långsiktiga samverkansarbetet mellan Göteborgs Stad Fastighetskontoret, tjänsteutlåtande 2 (3)

3 fastighetsägare, lokalt näringsliv och lokala föreningsverksamheter. Samverkan inspirerad av BID i fler områden skulle därför kunna bidra till stadens arbete inom Jämlikt Göteborg. Utöver BID-inspirerad samverkan i Gamlestaden är kontoret involverat i flertalet andra trygghetssamarbeten, exempelvis i Tynnered där kontoret under 2017 har deltagit i arbetet med att ta fram en handlingsplan tillsammans med polisen och flera andra aktörer, bland annat fastighetsägare. Kontoret har även deltagit i arbetet att beräkna kostnaderna för uppförandet av trygghetsfrämjande kameror samt varit delaktiga i arbetet att utforma ett åtgärdsprogram i syfte att åstadkomma en tryggare stadsmiljö inom vallgraven. Göteborgs Stad är den största markägaren i staden. Fastighetsnämnden ansvarar för kommunens markförsörjning och är som sådan en viktig aktör i stadsutvecklingen. Det strategiska markförsörjningsuppdraget innefattar bland annat en rationell och långsiktig förvaltning och utveckling av stadens fastigheter. Det innebär att nämnden har anledning att uppmuntra och vara en aktiv part i trygghetshöjande och på andra sätt värdeskapande samverkansarbeten. Minskad kriminalitet och ökad trygghet är inte bara positivt för den enskilde göteborgaren, det utgör också en del av en rationell fastighetsförvaltning som på sikt bidrar till att öka värdet på stadens fasta egendom. Mot bakgrund av ovanstående bedömer fastighetskontoret att det finns anledning för staden att se över möjligheterna till samverkan enligt motionens förslag. Kontoret vill framhålla vikten av att en aktör är drivande i arbetet och att samverkansorganisationer från Göteborgs Stad avsätter resurser för ändamålet. Kontoret anser att AB Framtiden är en lämplig aktör med hänsyn till koncernens engagemang i Gamlestaden, långsiktigheten i verksamheten och fastighetsinnehavet samt att bolagen inom koncernen har en värdefull lokal förankring och kännedom. Fastighetskontoret instämmer i motionens förslag att den samordnande funktionen hos kommunen lämpligen bör ligga hos stadsledningskontoret. Vid ett eventuellt inrättande av denna funktion är det viktigt att det utvecklas tydliga arbetssätt för att underlätta för stadens organisationer att prioritera och fördela resurser mellan olika samverkansarbeten på ett ändamålsenligt sätt, inte minst eftersom behoven är stora i flera områden. Det skulle även underlätta kontorets arbete inom det boendesociala området och utgöra ett underlag för planeringen av sociala boenden i olika delar av staden. Martin Öbo Fastighetsdirektör Stephan Cedergren Utvecklingschef Bilagor 1. Motionen Göteborgs Stad Fastighetskontoret, tjänsteutlåtande 3 (3)

4 Handling 2018 nr 46 Motion av Helene Odenjung (L), Jonas Ransgård (M) och David Lega (KD) om att inleda samverkan inspirerad av BID (Business Improvement District) Göteborg den 7 februari 2018 Stadsplanering och BID-inspirerat samarbete Stadsplanering är en viktig nyckel för att människor ska känna trygghet och trivas i sitt närområde. Genom väl byggda områden blir det fler ögon på gatan och bättre underlag för service till närboende. Stadsplanering kan dock inte ensamt vända otrygga platser till trivsamma. Inte heller kan kommun och polis göra det själva. Det handlar om att det behövs samverkan för att lyckas med sociala insatser, samverkan mellan fastighetsägare, polis och kommun. Ett exempel på formaliserat samarbete är så kallade BIDs, business improvement districts. Ett BID innebär att fastighetsägare, kommun, lokalt näringsliv, civilsamhälle och boende samverkar långsiktigt om trygghet och utveckling inom ett geografiskt område. Olika områden har olika förutsättningar, därför behövs utveckling utifrån platsens förutsättningar genom att komplettera och förbättra existerande samhällelig service. I Sverige saknas lagstiftning på området, men det går att skapa BID-inspirerad samverkan. Ett sådant exempel är i Gamlestan som gått från ett område med organiserad brottslighet, vardagskriminalitet och avflyttningar till ett mer trivsamt område. Där har bland annat Poseidon varit delaktiga och viktiga aktörer i processen. För ett BIDinspirerat samarbete behövs lokal kunskap, analys, tydliga mål och systematisk uppföljning. Initiativ i utsatta områden I sju utsatta områden i Sverige gör nu BRÅ (brottsförebyggande rådet) en särskild satsning där en form av samverkan mellan polis, kommun och fastighetsbolag testas, som tidigare haft goda resultat i bland annat Vivalla. Detta arbete har likheter med BIDinspirerat samarbete. Göteborgs stad har som bekant problem med ojämlikhet beroende på var du bor i staden, vilket senaste jämlikhetsrapporten åter visade. Några av Sveriges särskilt utsatta områden ligger i Göteborg och i flera av dessa områden är allmännyttan stora ägare. En del av dessa områden skulle kunna förbättras av BID-inspirerat samarbete. En nyckel i detta är de kommunala bostadsbolagen och stadens inställning till att bidra. Det finns ett behov av formaliserat arbete där kommunen är en viktig part. Då behövs bättre samordning inom staden och möjlighet och kompetens hos allmännyttan att vara med i BID-arbete. Vi vill därför att Framtiden AB får i uppdrag att se över möjligheten till BID-inspirerade samarbeten i lämpliga områden och att Stadsledningskontoret får i uppdrag att skapa en väg in till staden för att samordna initiativ. Framtiden AB 1(2)

5 behöver i samspel med andra fastighetsägare välja lämpliga områden eftersom olika områden har olika behov. Exempel på platser kan vara Västra Nordstan och Bergsjön där det finns olika fastighetsägare som tillsammans kan hjälpas åt för att lyfta områdena. FÖRSLAG TILL BESLUT Kommunstyrelsen och kommunfullmäktige föreslås besluta: Att Förvaltnings AB Framtiden får i uppdrag att se över möjligheten till BIDinspirerade samarbeten i lämpliga områden. Att Kommunstyrelsen får i uppdrag att skapa en väg in till staden för att samordna initiativ. Helene Odenjung (L) Jonas Ransgård (M) David Lega (KD) 2(2)