MRSA Öppenvård - checklista
|
|
- Sten Berg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 MRSA Öppenvård - checklista 1. Ansvarig MRSA-sjuksköterska fungerar som kontaktperson gentemot Vårdhygien, Smittskyddsenheten (SME), MRSA-PAL (patientansvarig läkare) och MRSA-bärare. 2. Vårdhygien meddelar odlingsfyndet till den enhet som ordinerat/tagit odlingsprovet. Ansvarig läkare på provtagande enhet informerar patienten och skriver remiss till. 3. Vårdhygien rapporterar nyupptäckta patienter med MRSA till smottagningen per telefon/fax. MRSA-sjuksköterska ansvarar för att boka läkarbesök respektive sjuksköterskebesök. Patient kallas till läkare snarast vid infektion orsakad av MRSA. Patient kallas till läkare inom 2-3 veckor om: - minst två positiva MRSA-odlingar från olika lokaler - en positiv MRSA-odling från perineum Patient med en positiv MRSA-odling från näsa eller svalg kallas till smottagningen för besök till MRSA-sjuksköterska för nya MRSA-odlingar. Även hushållskontakter kallas för odlingsprov. Patientenkät besvaras av patient och positiva hushållskontakter. 4. Behandlande läkare (infektionsspecialist eller ST-läkare i infektionssjukdomar) utses till MRSA-PAL och ansvarar för smittspårning samt uppföljning av patient och de anhöriga som eventuellt är MRSA-bärare. Nybesök till läkare sid. 2 Avskrivning av kontroller och förhållningsregler sid. 3 Återbesök/telefontid sid. 4 Vårdpersonal med MRSA sid. 5 Förskolebarn med MRSA sid. 6 Gravida med MRSA sid. 7 Patient med nyupptäckt MRSA som vårdas på enhet inom sid. 8 SU och som inte kan övertas för vård på Sjuksköterskans uppgifter inför läkarbesök sid. 9 Definitioner sid. 10 1
2 Nybesök till läkare - Ge information om MRSA inklusive lämna smittskyddsblad från SME:s hemsida och den informationsfolder om MRSA som finns på Vårdhygiens hemsida (samt i MRSA-pärm).. - Behandla med antibiotika enligt resistensbesked om klinisk indikation föreligger. Om ej behandlingsindikation ges dekolonisationsbehandling med Descutan och Bactroban Nasal. - Recept på Descutan 2 x (4x15 ml). Normal åtgång är 6 tvättsvampar/person, för dubbeldusch kväll-morgon och kväll samt Bactroban Nasal för lokalbehandling i båda näsöppningar morgon och kväll i 5 dygn. Fritt enligt SML. Recept till alla hushållskontakter inklusive en tub Bactroban Nasal/person. - Informera om samtidig behandling med Bactroban Nasal och helkroppstvätt med Descutan för alla hushållsmedlemmar. Instruktion, se MRSA-pärm. Informera också om att någon gång under denna dekolonisationsbehandling byte till ren handduk, rena kläde och rena sängkläder. - Kontrollodling 2 månader efter avslutad behandling med Bactroban Nasal och Descutan. Skicka bevakning till MRSA-PAS som kallar patienten. - Lämna MRSA-bärarkort. (MRSA-pärm) - Patientenkäten fylls i av läkaren. (MRSA-pärm) - Smittskyddsanmälan via SmiNet. Anmälan skall innehålla uppgifter om smittland, orsak till provtagningen, smittväg, om patienten är förskolebarn eller har ett riskyrke, att förhållningsregler givits, att patienten fått MRSA-bärarkort eller om patienten är transient bärare (definition sid.10). - Skicka bevakning i Melior till MRSA-PAS om återbesök (ex. kontroll av klinisk infektion) planeras. - Om patienten har riskfaktorer och behov av fortsatta kontroller på vårdcentral (t.ex. kroniska bensår, eksem) skrivs remiss till distriktsläkare/distriktssköterska. Informera om att MRSA-PAL kan konsulteras vid behov. - MRSA-PAL ansvarar för att dokumentera MRSA-smitta i Melior. - Diagnosnummer: MRSA-bärare Z22.3C + B U Patienter utan riskfaktorer med negativa odlingar vid tre tillfällen under minst ett år kan avskrivas från kontroller och förhållningsregler enligt SoS riktlinjer från 2010 MRSA Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk, se länk. Lämna informationsblad till patienten (MRSA-pärm). - MRSA-bärarskap kan endast avskrivas av patientansvarig läkare på (MRSA- PAL) i samband med läkarbesök och ska dokumenteras i journalen. Avskrivning görs i samråd med Smittskyddsenheten och eventuellt Vårdhygien (sjukvårdspersonal). - Vid avskrivning ska ett brev skickas till patienten vilket dikteras enligt färdig mall i Melior, MRSA avskrivning av kontroller. 2
3 Avskrivning av kontroller och förhållningsregler vid MRSA-bärarskap 1. Vid nybesök hos läkare får alla patienter utan riskfaktorer skriftlig information om möjlighet till avskrivning (MRSA-pärm) Patienten får själv ringa till undersköterskorna på skliniken vardagar mellan kl. 9:30-11:30, tel , för att boka tid för MRSA-odlingar. Provtagningen bokas till USK. 3. MRSA-odlingar tas från näsöppning, svalg, perineum, eventuella sår, eksem och/eller KAD. Skriv i labbest inför avskrivning samt om patienten tagit antibiotika senaste 4 veckorna. Provsvaren går till MRSA-sjuksköterska, (i första hand rosma9). 4. Efter provtagning bokar kassan tid för brevsvar till MRSA-sjuksköterska. 5. Patienter som inte kommer på sin bokade tid kallas ej utan får själva boka ny tid. 6. När patienten har tre negativa odlingsomgångar under minst ett år, bokar MRSAsjuksköterska patienten till ett läkarbesök för ställningstagande till avskrivning. 3
4 Återbesök/telefontid - Vid klinisk infektion återbesök (ev. telefontid) till MRSA-PAL. Vid behov skrivs remiss till hudläkare, öronläkare (hörselgångseksem) eller annan specialist. - Om patienten arbetar inom vård och omsorg, är förskolebarn eller gravid (se sid. 5-7). - Hushållskontakter som har negativa MRSA-odlingar eller bara en positiv odling från näsa eller svalg får ett anhörigkort, vilket ombesörjs av MRSA-PAS. 4
5 Vårdpersonal med MRSA - Boka första besöket till MRSA-PAL. - Fram till första läkarbesöket är patienten avstängd enligt smittskyddslagen, om han/hon arbetar på riskenhet för MRSA (såvida inte sjukskrivning på klinisk indikation föreligger). Personen skall om möjligt återgå i icke patientnära arbete. Återgång i patientnära arbete sker efter samråd med MRSA-PAL och läkare på Vårdhygien, SME och arbetsgivare. Om personen inte arbetar på riskenhet för MRSA, beslutar MRSA-sjuksköterska i samråd med Vårdhygien om avstängning från arbete måste ske, innan läkarbesök. - Patienten kan efter samråd med arbetsgivaren bli avstängd från sitt arbete med anledning av MRSA. Patienten får då ersättning enligt kollektivavtal AB05, (100 % ersättning av lön). Läkare skriver sjukintyg som patienten ger till sin arbetsgivare. Läkare från Vårdhygien tar alltid kontakt med arbetsgivaren. - Patient som inte kan arbeta p.g.a. symtomgivande sjukdom skall vara sjukskriven (sjukpenning). - Patienten skall inte arbeta i patientnära arbete vid: - symtomgivande MRSA-infektion - aktuella hudlesioner - akut övre luftvägsinfektion - antibiotikabehandling mot vilken MRSA-stammen är resistent - Patienten kallas till sjuksköterska 2-3 gånger/år och till PAL en gång/år tills han/hon är bestående hudfrisk och varit upprepat odlingsnegativ i 12 månader. Odlingsprov tas på smottagningen. Därefter görs en förnyad bedömning avseende fortsatta kontroller i samråd med läkare på Vårdhygien och SME. - Kom ihåg att ge patienten tid för återbesök/telefonkontakt. - Kontrollodlingar kan avslutas/avskrivas: Om patienten är bestående hudfrisk och ej har några riskfaktorer (se sid. 10) för MRSA samt vid tre tillfällen under minst ett års tid lämnat odlingsnegativa prover från näsa, svalg och perineum. Avskrivning av förhållningsregler och kontrollodlingar sker vid läkarbesök till MRSA-PAL i samråd med Vårdhygien och SME, se länk till standardbrev. - Patient som arbetar på riskenhet måste vara odlingsnegativ upprepade gånger innan återgång i patientnära arbete. Fortsatta kontroller så länge de arbetar på riskenhet. Vårdhygien bedömer vad som är riskenhet. I samråd med Vårdhygien beslutas hur ofta kontrollodlingar ska tas. Se länk till Socialstyrelsens rekommendationer. 5
6 Förskolebarn med MRSA - Boka första besöket till MRSA-PAL som led i smittspårningen. Förskolans namn, avdelning och adress samt namn och telefonnummer till kontaktpersoner dokumenteras i patientenkäten som led i smittspårningen. - Målsman bör aldrig själv informera förskolan om barnets MRSA-bärarskap. SME kan vid behov (ex. vid hudlesioner) informera förskolan om MRSA-bärarskap men då alltid efter kontakt med föräldrarna. - Ring till SME direkt efter mottagningsbesöket om du misstänker smittspridning på förskolan. MRSA-PAL ansvarar för smittspårning på förskolan och kontaktar SME för hjälp med smittspårningen. Skriv i SmiNet-anmälan om barnet har sår eller andra riskfaktorer. - Barnet skall stanna hemma vid förekomst av hudlesioner (eksem, sår, bölder, impetigo, furunkulos, paronyki) eller ÖLI-symtom (= hostar och/eller nyser). - Särskilda skriftliga förhållningsregler delas ut (MRSA-pärm). - Smittbärarpenning finns inte för barn. Vårdnadshavare kan vara hemma för vård av barn 120 dagar och får därefter ingen ersättning. Viktigt med snar vårdplanering i samverkan med barnomsorg om behov kan förutses. - Kallas en gång/år till läkare för kontroll av hudstatus, följsamhet till förhållningsregler och MRSA-odlingar. Sjuksköterska skickar brev för provsvar. - Kallas dessutom 2-3 ggr/år till sjuksköterska för odling, kontroll av hudstatus och följsamhet till förhållningsregler. Brev för provsvar. - Sjuksköterskan ansvarar för att kalla patienten. - Kontrollodlingar kan avslutas/avskrivas, se länk: Om förskolebarnet är bestående hudfrisk och ej har några riskfaktorer (se sid. 10) för MRSA samt vid tre tillfällen under minst ett års tid lämnat odlingsnegativa prover från näsa, svalg och perineum. Kontrollodlingar avslutas i samråd med SME, se länk till standardbrev. - Om barnet har exempelvis återkommande eksem skrivs remiss till Barnmottagningen alternativt Hudkliniken för bedömning och gradering av eksem. 6
7 Gravida med MRSA - Mödravården remitterar gravid patient med nyupptäckt MRSA eller tidigare känd MRSA till smottagningen. - kallar dessutom patienten 6 veckor före beräknad partus för MRSA-odlingar och till ett läkarbesök 4 veckor före beräknad partus. Instruktioner för descutantvätt en vecka före beräknad partus. Om MRSA-odlingar är negativa sker vård efter partus i enkelrum på Obstetriken, SU/Östra. Journalkopia skickas till inremitterande, Obstetriken SU/Östra och bevakning i Melior till avd Förlossning sker på Obstetriken SU/Östra. Se PM: Förlossningsvård av känd MRSApatient. Se länk till MRSA direktiv bilaga 7. - Om MRSA-odling är positiv sker eftervård på avd 303. Navelvård av nyfödda enligt PM. Se länk till Vårdhygien, navelvård. - När mor och barn skrivs ut från avd 303 informeras aktuell BVC i samråd med modern att hon är MRSA-bärare. - Kom ihåg att sätta upp patient med barn på MRSA-väntelista för återbesök och MRSAodlingar när barnet är 9 månader. Bevakning till PAS. 7
8 Patient med nyupptäckt MRSA som vårdas på enhet inom SU och som inte kan övertas för vård på - skonsult bedömer patienten och ombesörjer SmiNet-anmälan. - Enheten skriver remiss till MRSA-sjuksköterska på smottagningen, SU/Östra för smittspårning. Uppgift om hushållskontakternas namn, adress, telefonnummer och relation till indexpatienten samt om någon arbetar inom vård/omsorg anges. De kommer att kallas till för MRSA-odlingar. - Vid utskrivning från enheten remitteras patienten till skliniken för återbesök till MRSA-PAL. 8
9 Sjuksköterskans uppgifter inför läkarbesök A MRSA-odlingar: tas från näsöppning, svalg och perineum. Utförs av personal på smottagningen. Vid förekomst av hudlesioner, hörselgångseksem och/eller KAD tas även odlingsprov för MRSA från dessa lokaler. B Ansvar för att följande information finns i MRSA-pärm - Smittskyddsblad från SME:s hemsida (länk) - Informationsfolder om MRSA (länk) - MRSA-bärarkort - Instruktion för huddesinfektion med Descutansvamp (länk) - Patientenkät (länk) - Informationsblad avseende avskrivning (länk) C Kontrollera att MRSA-odling med resistensbesked finns i LabBest, rekvirera annars från berörd enhet. D Informera om helkroppstvätt med Descutan. Dubbelduschar (= två intvålningar) ska göras vid 3 tillfällen (på kvällen, påföljande morgon och nästkommande kväll). För instruktion, se Vårdhygien. E Boka tid för kontrollodling för MRSA 2 månader efter avslutad behandling med Bactroban och Descutan. Om patienten inte har några riskfaktorer, är gravid, förskolebarn eller arbetar inom vård och omsorg får hon tid för telefon/brevsvar till MRSA-PAS för besked om odlingssvaren. Upprepa gärna förhållningsreglerna. Om patienten har riskfaktorer, är gravid, är förskolebarn eller arbetar inom vård och omsorg sätts patienten upp på väntelista för tid inom 6 månader. F Hushållskontakter Svar på MRSA-odlingar lämnas av provtagande sjuksköterska. Om negativ MRSAodling eller vid transient bärarskap skickas ett anhörigkort. De som är odlingspositiva från perineum eller har 2 positiva MRSA-odlingar från näsa och/eller svalg är MRSAbärare och skall få tid för nybesök till MRSA-PAL för indexpatienten. Diagnosnummer: MRSA-bärare utan sjukdomstillstånd: Z22.3C + B U82.1 (om sjukdomstillstånd finns, t.ex. sår, byts Z22.3C ut mot ställd diagnos) Screening av MRSA-bärare: Z22.3C + B95.6 +U AV028 Misstänkt MRSA: Z AV028 (till exempel personal som arbetat i riskområde) MRSA-smittspårning (screening av anhöriga): Z AV028 + AV097 (som vi kallar) Åtgärdskoder: AV028 = Screening avseende resistenta bakterier AV097= Smittspårning (kontakter till indexpatienten) 9
10 Definitioner som gäller på skliniken Transient bärarskap (MRSA-kontamination) - Person utan anamnes på tidigare MRSA-infektion som har positiv MRSA-odling i näsa och/eller svalg vid ett enstaka tillfälle och negativa uppföljande MRSA-odlingar. MRSA-bärare (MRSA-kolonisation) - Person som bär på MRSA och där transient bärarskap (kontamination) har uteslutits. Riskfaktorer för MRSA-bärarskap: - Med individberoende riskfaktorer menas sår, eksem eller annan hudlesion samt främmande material som penetrerar hud eller slemhinna såsom infart, stomi, dränage eller katetrar, inklusive KAD. - Med omgivningsberoende riskfaktorer menas kontakt med vårdinrättning, som patient eller personal, utanför Sverige eller region i Sverige med dokumenterad MRSAspridning. En annan riskfaktor är närkontakt med MRSA-bärare, t ex en hushållsmedlem. Riskenhet Med riskenhet menas avdelning där vården innebär stora risker för smittspridning och patienterna är särskilt mottagliga för MRSA-smitta, exempelvis hudavdelning, brännskadeavdelning, intensivvårdsavdelning, neonatalavdelning, hemodialysenhet, transplantationsavdelning och hematologavdelning. 10
MRSA Öppenvård - checklista
MRSA Öppenvård - checklista 1. Ansvarig MRSA-sjuksköterska (fast vårdkontakt) fungerar som kontaktperson gentemot Vårdhygien, Smittskyddsenheten (SME), patientansvarig läkare och MRSA-bärare. 2. Vårdhygien
Läs merKallelse för uppföljande undersökning av patienter med MRSA
MRSA - Uppföljning i Västerbotten Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare Fastställandedatum: Uppdaterad 2017-02-07 Omfattning Riktlinjerna är skrivna för personal inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens
Läs merRekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA
Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Rekommendationer för planering. De innehåller
Läs merMRSA hos barn inom barnomsorgen
1 (5) PM Författare: Leif Dotevall 2010-08-25 Godkänd: Ledningsgruppen 2010-08-26 Dnr 00021-2010 MRSA hos barn inom barnomsorgen Gäller barn med: positiv MRSA-odling (meticillinresistenta Staphylococcus
Läs merRekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA
MAS Bjurholm Flik 19.5. Feb 2012 http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/9259/2007 130 5_20071305.pdf Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende
Läs merMeticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk
Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och
Läs merDirektiv för handläggning av personal avseende MRSA
Direktiv för handläggning av personal avseende MRSA 1 1 Direktiven finns att ladda hem från www.sll.se (Arbeta hos oss, Landstinget som arbetsgivare) samt www.smittskyddsenheten.nu Bilagor: se www.intranat.sll.se
Läs merInnehåll: Inledning sid 1
Dokumentnamn: MRSA handläggning i Blekinge Vårdhygien Patientsäkerhetsavdelningen Landstingsdirektörens stab Dokid: H: Multiresistenta bakterier 2 Utfärdare: Vårdhygien Godkänt datum: Ansvarig läkare:
Läs merDirektiv för handläggning av personal avseende MRSA i Stockholms läns landsting
Direktiv för handläggning av personal avseende MRSA i Stockholms läns landsting Innehåll 1. Inledning...3 2. Definitioner av begrepp som används i dokumentet...3 3. Chefsansvar...4 4. Medarbetaransvar...4
Läs merMultiresistenta bakterier
Multiresistenta bakterier Elisabeth Persson Flodman, hygiensjuksköterska Resistenta bakterier Varför ska vi vara rädda för resistenta bakterier? MRSA VRE ESBL Resistenta bakterier Staphyloccous aureus
Läs merHandlingsprogram för MRSA. inom kommunal hälso- och sjukvård, primärvård samt omsorg i Västra Götaland
Handlingsprogram för MRSA inom kommunal hälso- och sjukvård, primärvård samt omsorg i Västra Götaland Detta handlingsprogram är reviderat 2014-02-05 Anne Palmé, Vårdhygieniska enheten, SÄS, Borås Mette
Läs merARB i praktiken MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL
ARB i praktiken MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL Smittspårningskurs Landstingshuset 27 mars Anna Hammarin & Ulla-Britt Thollström Antibiotikaresistenta bakterier Ökar i världen och i Sverige Gör bakterieinfektioner
Läs merLokal anvisning 2010-09-01
1(6) VARDHYGIEN Handläggning av MRSA Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent
Läs merMultiresistenta bakterier
Multiresistenta bakterier Hygienombudsutbildning Birgitta Sahlström 2015 Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska 2015-02-06 2 Bakgrund Kraftig global ökning Ökat resande ökar risken för bärarskap
Läs merResistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018
Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018 Bodil Ardung Tf enhetschef/ smittskyddssjuksköterska Bild från vårdhygien, Uppsala Antibiotikaresistenta bakterier ESBL ESBL carba MRSA VRE Smittspårningspliktiga
Läs merÅtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn.
hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn. Vid positiv odling hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn ska epidemiologisk utredning påbörjas. Åtgärder ska vidtas omgående
Läs merMRSA. Information till patienter och närstående
MRSA Information till patienter och närstående Foto: Lars Johansson och Ulf Sjöstedt/pixgallery Här får du svar på vanliga frågor om MRSA Vad är Staphylococcus aureus (S. aureus)? S. aureus är en bakterie
Läs merMRSA vårdhygieniska aspekter
Godkänt den: 2017-12-11 Ansvarig: Birgitta Lytsy Gäller för: Region Uppsala Innehåll Bakgrund...2 Smittväg...2 Riskfaktorer för smittspridning...2 Patient med misstänkt MRSA (innan odlingssvaret kommit)...2
Läs merMultiresistenta bakterier i Primärvård
Multiresistenta bakterier i Primärvård VÅRDHYGIEN SKÅNE Utarbetad av: Vårdhygien Skåne och Smittskydd Skåne Godkänd av: Vårdhygien Skåne och Smittskydd Skåne Datum: 2011-06-01 Ersätter 2008-06-27 (Rutiner
Läs merMultiresistenta bakterier
Multiresistenta bakterier Inger Andersson, hygiensjuksköterska Bakterier är överlevare! Antibiotika Resistens Resistenta bakterier MRSA Methicillin Resistent Staphyloccus Aureus ESBL Extended Spektrum
Läs merKontroll av methicillinresistenta Staphylococcus aureus Direktiv och handlingsplan för Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Kontroll av methicillinresistenta Staphylococcus aureus Direktiv och handlingsplan för Sahlgrenska Universitetssjukhuset (Denna handlingsplan skall finnas hos alla vårdenhetsöverläkare och vårdenhetschefer
Läs merStafylokocker. Helena Ernlund bitr. smittskyddsläkare öl Infektionskliniken
Stafylokocker Helena Ernlund bitr. smittskyddsläkare öl Infektionskliniken 2018-10-16 1 Stafylokocker: hudbakterier Staphylococcus (släktnamn) Staphylococcus Aureus Staphylococcus Epidermidis (KNS=koagulasnegativa
Läs merMRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län
Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Riktlinjer
Läs merDokumentrubrik Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande
Sida 1(6) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Susanne Abrahamsson (san007) 2018 02 09 2016 02 09 Lars Blad (lbd008) Fastställare Inger Bergström (ibm013) Gäller för Landstingsgemensamt
Läs mer2014-12-05 www.smittskyddstockholm.se. Multiresistenta bakterier Föreläsning för mödrahälsovården 4 dec 2014 Björn K Eriksson Bitr smittskyddsläkare
Multiresistenta bakterier Föreläsning för mödrahälsovården 4 dec 2014 Björn K Eriksson Bitr smittskyddsläkare Resistenta bakterier enligt smittskyddslagen MRSA ESBL Salmonella mm) ESBL CARBA VRE Staphylococcus
Läs merMRB - multiresistenta bakterier utbildning kommunal vård
MRB - multiresistenta bakterier utbildning kommunal vård Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska MRSA Värmland Kontrollodlingar: - vårdtagare och vårdpersonal inkl. studenter som arbetat eller legat på
Läs merMRSA. Information till patienter och närstående
MRSA Information till patienter och närstående Förlagan till denna broschyr kommer från Smittskyddsenheten i Stockholm. Landstinget information 2008. Tryck, Prinfo Team Offset & Media. Du eller en närstående
Läs merMultiresistenta bakterier. Vad är det? Bakterier där tidigare vedertagna antibiotika inte längre fungerar. Smittskydd Värmland
Multiresistenta bakterier Vad är det? Bakterier där tidigare vedertagna antibiotika inte längre fungerar. 1 MRB multiresistenta bakterier Kraftig global ökning av MRB. Hög förskrivning av antibiotika leder
Läs merPersonalinfektioner Rekommendationer för vård- och omsorgspersonal i Region Uppsala
Personalinfektioner Rekommendationer för vård- och omsorgspersonal i Region Uppsala Personalskydd Det bästa skydd mot nedsmittning av personalen är kunskap om riskerna och om sjukdomens smittvägar. Personalen
Läs merSändlista remisser MRSA SMI Strama SFVH SKL AV Läkarförbundet Läkaresällskapet Smittskyddsläkarföreningen Infektionsläkarföreningen
Sändlista remisser MRSA SMI Strama SFVH SKL AV Läkarförbundet Läkaresällskapet Smittskyddsläkarföreningen Infektionsläkarföreningen Barnläkarföreningen Skolläkarföreningen SFAM MRSA i förskolan Underlag
Läs merMRSA i Östergötland 2018
MRSA i Östergötland 218 Statistik Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) Utfall och trend Under 218 anmäldes i Sverige totalt 3864 nya fall av MRSA. I Östergötland var antalet anmälda nya fall
Läs merMRSA - methicillinresistent Staphylococcus aureus - hygienrekommendationer
Dok-nr 07861 Författare Version Anna-Karin Blom, hygiensjuksköterska, Smittskydd Vårdhygien 3 Godkänd av Giltigt fr o m Magnus Roberg, vårdhygienöverläkare, Smittskydd Vårdhygien 2018-09-10 MRSA - methicillinresistent
Läs merMRSA i förskolan. Underlag och rekommendationer för handläggning
MRSA i förskolan Underlag och rekommendationer för handläggning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten.
Läs merRiktlinjer för smittspårning samt omhändertagande av patient med methicillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA)
Dokumentnamn: MRSA Riktlinjer Utfärdande PE: Centrum för hälso- vårdutveckling Utfärdande enhet: Vårdhygien Östergötland Framtagen av: Vårdhygien Östergötland Målgrupp: Vårdgivare inom Region Östergötland
Läs merSmittspårning, grundkurs nov 2017
Smittspårning, grundkurs nov 2017 MD, PhD Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Jenny.stenkvist@sll.se Upplägg Smittspårning: Vem? Vad? Hur? Varför? Att ta med hem Smittspårning: Vem? Oftast Du!
Läs merMRSA 2013. Smittskyddsenheten, Karin Strand 2014-03-25
MRSA 2013 2013 har 72 fall av MRSA anmälts till smittskyddsenheten. Tre av fallen har visat sig vara transienta bärare*. De sista tre åren har antal fall ökat något i Östergötland. Det har inte skett några
Läs merMRSA. Information till patienter och närstående
MRSA Information till patienter och närstående Broschyren har sammanställts av Smittskyddsenheten i Uppsala län. En motsvarande broschyr från Smittskydd Stockholm har varit förlaga. Bilder på framsidan:
Läs merHandlingsprogram för meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) i öppen- och slutenvård samt särskilda boenden för äldre i Stockholms län
Handlingsprogram för meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) i öppen- och slutenvård samt särskilda boenden för äldre i Stockholms län Detta handlingsprogram är framtaget av Smittskydd Stockholm,
Läs merAntibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården
Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården Charlotta Hagstam, Primärvården Annette Skovby, Klinisk Mikrobiologi Åsa Göransson, Vårdhygien Eva Gustafsson, Smittskydd Mikrobiologisk
Läs merMRSA. Svar på vanliga frågor om MRSA
MRSA Svar på vanliga frågor om MRSA 1 Broschyren har sammanställts av Smittskyddsenheten i Uppsala län. En motsvarande broschyr från Smittskydd Stockholm har varit förlaga. Produktion: Smittskyddsenheten/Byrå4
Läs merMultiresistenta bakterier (MRB) - vårdrutiner Fastställd av Handläggare Gäller fr o m Gäller t o m Version Jan Smedjegård Smittskyddsläkare
1 (8) 1 Bakgrund... 1 2 Syfte... 2 3 Omfattning... 2 4 Ansvar... 2 5 Riskfaktorer för smittspridning... 2 6 Provtagning/screeningrutiner... 2 6.1 Provtagningsanvisning... 2 6.2 Slutenvård - utlandsvårdad...
Läs merSmittspårningskurs mars 2018
Smittspårningskurs mars 2018 MD, PhD Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Jenny.stenkvist@sll.se Aktörer i smittskydd Lokalt Regionalt Nationellt Internationellt Sjukhus/ kommun Primärvård Vårdhygien
Läs merMRSA Handlingsplan för Meticillinresistenta Stafylococcus aureus
Innehållsansvarig: Eva Lindgren, Överläkare, Läkare Infektion (evali49); Thomas Wahlberg, Verksamhetschef, Ledningsgrupp M3 (thowa2) Granskad av: Christer Printz, Överläkare, Kvalitetsfunktion (chrpr)
Läs merLokal anvisning 2010-09-01
1(6) Handläggning av VRE Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent tillämpas
Läs merSmittspårning Vem, vad, hur och varför? Grundkurs, nov 2018
Smittspårning Vem, vad, hur och varför? Grundkurs, nov 2018 MD, PhD Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Jenny.stenkvist@sll.se Huvudbudskap smittspårning Vem? Oftast Du! (den som tagit provet)
Läs merSmittskydd i skolan. Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala
Smittskydd i skolan Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala Dagens föreläsning Multiresistenta bakterier MRB. MRSA Blodsmitta Vinterkräksjuka Smittskydd- Barnvaccinationsprogrammets
Läs merPATIENTER OCH NÄRSTÅENDE
MRSA INFORMATION PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna broschyr är framtagen oktober 2010 av Smittskydd Stockholm i Stockholms läns landsting Om du vill beställa broschyren eller få
Läs merMultiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Värmland
Multiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska 2018-12-06 QUIZ Fråga 5 MRB Vad betyder det att en bakterie är multiresistent? 1 Att det är resistent mot alla typer av antibiotika.
Läs merMultiresistenta bakterier (MRB) Avsnittet i Vårdhandboken heter Multiresistenta bakterier.
Multiresistenta bakterier (MRB) Avsnittet i Vårdhandboken heter Multiresistenta bakterier. Framtagen av Elaine Walve, MAS Älmhults Kommun Lena Bodin, MAS Uppvidinge Kommun Katarina Madehall, hygiensjuksköterska
Läs merAnmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL
Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL Biträdande smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Antibiotikaresistenta bakterier Ökar i världen och i Sverige Gör bakterieinfektioner
Läs merRutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg.
Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg. Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare i samarbete med kommunala MASfunktionen Fastställande
Läs merBetahemolyserande streptokocker grupp A hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn Länsövergripande
Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (7) Betahemolyserande streptokocker grupp A hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn Länsövergripande Handläggning Beta hemolyserande streptokocker grupp A orsakar
Läs merSmittskyddsdagen 2011-04-13. 2011-04-13 Smittskyddsenheten
1 Smittskyddsdagen 2011-04-13 2 08.30-09:15 Frukost 09:15-09:20 Presentation 09:20-10:40 MRSA Signar 10.40-11:00 Fruktpaus 11:00-11:10 MRSA Remissen och personal. Åsa. 11:10-11:45 ESBL Statistik. Roger/Ylva
Läs merPublicerat för enhet: Infektionsklinik Version: 3
Publicerat för enhet: Infektionsklinik Version: 3 Innehållsansvarig: Eva Wennerholm, Sektionsledare, Infektionsmottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus (evasu2) Giltig från: 2017-06-13 Godkänt av: Agneta
Läs merMRSA. Information till patienter och närstående
MRSA Information till patienter och närstående Denna broschyr är utarbetad av Smittskydd Stockholm, MRSA-teamet, Infektionskliniken, Danderyds sjukhus AB och Vårdhygien Stockholm 2017 Om du ha mer information
Läs merFlödesschema vid smittspårning
Flödesschema vid smittspårning GCC Therese Malm Smittskydd Mål Den övergripande målsättningen för smittspårning är att finna de personer som är smittade för att ge dem lämplig vård och förhållningsregler
Läs merINFORMATION OCH INTYG OM GENOMFÖRD MRSA-SCREENING
INFORMATION OCH INTYG OM GENOMFÖRD MRSA-SCREENING INRESANDE UTLÄNDSK STUDENT GENOMGÅNGET UTLANDSARBETE/PRAKTIK INOM HÄLSO/SJUKVÅRD GENOMGÅNGEN SJUKVÅRDANDE BEHANDLING UTANFÖR SVERIGE Förekomsten av antibiotikaresistenta
Läs merMRSA, VRE och ESBL. 11 november 2015. Lokalt smittskyddsansvariga inom primärvården. Ulla-Britt Thollström (Anna Hammarin) Smittskydd Stockholm
MRSA, VRE och ESBL Lokalt smittskyddsansvariga inom primärvården 11 november 2015 Ulla-Britt Thollström () Smittskydd Stockholm 2015-11-23 Sidan 1 Antibiotika resistenta bakterier Ökar i världen och i
Läs merRevidering av rutiner för Multiresistenta bakterier (MRB) april Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Revidering av rutiner för Multiresistenta bakterier (MRB) april 2017 Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhuset Viktigt Detta är en sammanfattning av nyheter och förändringar ersätter INTE rutinerna
Läs merINFORMATION OCH INTYG OM GENOMFÖRD MRSA SCREENING
INFORMATION OCH INTYG OM GENOMFÖRD MRSA SCREENING INRESANDE UTLÄNDSK STUDENT GENOMGÅNGET UTLANDSARBETE/PRAKTIK INOM HÄLSO/SJUKVÅRD GENOMGÅNGEN SJUKVÅRDANDE BEHANDLING UTANFÖR SVERIGE Förekomsten av antibiotikaresistenta
Läs merSMITTSKYDDSENHETEN/VÅRDHYGIEN. MRSA Information till patienter, smittbärare och närstående
SMITTSKYDDSENHETEN/VÅRDHYGIEN MRSA Information till patienter, smittbärare och närstående Du (eller en närstående) har blivit smittad med MRSA. Vem kan du/ni fråga eller få hjälp av? Många frågor dyker
Läs merDokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.
VRE - Vård av patient Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. Alla patienter har rätt till samma medicinska omhändertagande,
Läs merMultiResistenta Bakterier (MRB)
1 (11) MultiResistenta Bakterier () Generella rekommendationer Det är avdelningspersonalen/behandlande läkare som har skyldighet att informera mottagande enhet om att patienten är ESBL/MRSA/VRE-bärare.
Läs merMRB vad göra? Vårdhygien. 3 maj Kerstin Möller, Vårdhygien Västra Götaland
MRB vad göra? Vårdhygien 3 maj 2017 Kerstin Möller, Vårdhygien Västra Götaland Vårdhygien i samarbete med verksamheter Tvärprofessionella team som bistår för att uppfylla HSL krav på god hygienisk standard
Läs merRiktlinjer avseende handläggning av MRSA för personal i patientnära vårdarbete i Stockholms läns landsting
Riktlinjer avseende handläggning av MRSA för personal i patientnära vårdarbete i Stockholms läns landsting Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) har under de senaste åren blivit ett ökande
Läs merMRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland
MRB multiresistenta bakterier MRB MRSA ESBL ESBLcarba VRE Övriga gramnegativa multiresistenta bakterier MRSA methicillinresistent stafylococcus aureus En hudbakterie Orsakar: - Bölder - Hudinfektioner
Läs merMultiresistenta bakterier. Här för att stanna?
Multiresistenta bakterier Här för att stanna? Bakterier är överlevare! Antibiotika Resistens Glycopeptider Penicilliner Kloramfenikol Aminoglykosider Streptograminer Tetracykliner Makrolider Kinoloner
Läs merProtokoll Sektionsmöte
Läkarsektionen 2009/04/28 Protokoll Sektionsmöte Tid. 17.00 Plats. Styrelserummet, övervåningen MF Närvarande. Karin Brandell, Matti Eladhari, Max Grönholdt Klein, Anna Höög, Karin Johnsson, Madeleine
Läs merVON 2016/ Vård och kontrollodlingar avseende vårdtagare som är bärare av MRSA
Direktiv Framtagen av: Vårdhygien i Region Östergötland Fastställd av: Medicinskt ansvariga Sökord i diariet: Målgrupp: Giltig fr.o.m. 2016-03-07 Giltigt t.o.m. 2018-01-01 Fastställd år: 2009, 2014-01-01
Läs merLuftvägssmitta, Smittspårningsutbildning Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska
Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning 2018 Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska Allmänfarliga Difteri Fågelinfluensa Smittspårningspliktiga luftvägsinfektioner Pneumokocker med nedsatt
Läs merMultiresistenta bakterier
Multiresistenta bakterier Emilia Titelman Infektionsläkare 140408 Antal fall 2 500 Anmälningspliktig antibiotikaresistens i SLL 2000-2013 Källa: Folkhälsomyndigheten * ESBL-karba: 12 fall 2013 2 000 1
Läs merScreening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande
Sida 1(5) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Eva Gunnarsson (egn011) 2015-11-13 2014-05-13 Rolf Lundholm (rlm005) Fastställt av Granskare Anders Johansson (ljn043) Ylva Ågren (yan001)
Läs merMRSA. Information till patienter och närstående
MRSA Information till patienter och närstående I denna folder får Du några svar och dessutom tips om vem Du kan vända Dig till med fler frågor. Smittad med MRSA? Vem kan Du fråga och vart kan Du vända
Läs merKategori: Vård/medicinska riktlinjer Skapat av: MRSA-gruppen i Uppsala län Skapat den: Reviderat av: Vårdhygien Reviderat den:
Förvaltning: Alla Verksamhet/division: Alla ID.nr Titel: MRSA Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Godkänt den: Dokumenttyp Vårdrutin Kategori: Vård/medicinska
Läs merVRE - hygienrekommendationer
Enterokocker är en grupp tarmbakterier som normalt ingår i normalfloran. Anledningen till att dessa bakterier lätt sprids i vårdmiljö är att de är naturligt resistenta (motståndskraftiga) mot ett flertal
Läs merRESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA
RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA Infomöte för de som arbetar med ensamkommande flyktingbarn 16 juni 2014 Sidan 1 Normalflora 3 kg av en människas vikt består av bakterier Vi har 10 ggr
Läs mer2015-02-16 Karin Persson www.smittskyddstockholm.se
Kikhosta Anmälnings- och smittspårningspliktig Vad är kikhosta? Kikhosta = Pertussis är en luftvägsinfektion som orsakas av kikhostebakterien Bordetella pertussis. Inkubationstiden 1 2 veckor. Bakterien
Läs merVad händer om en allvarlig smitta sprids på förskolan?
Vad händer om en allvarlig smitta sprids på förskolan? Bra med tydlighet! Exempel på smittsamma sjukdomar Salmonella Shigella Giardia EHEC Hepatit A MRSA Halsfluss, svinkoppor, calicivirus Smittskyddslagen-smittsamma
Läs merFlödesschema vid smittspårning
Flödesschema vid smittspårning Högbo 150311 Therese Malm Smittskydd Mål Den övergripande målsättningen för smittspårning är att finna de personer som är smittade för att ge dem lämplig vård och förhållningsregler
Läs merTarmsmitta. Malin Bengnér Smittskyddsläkare
Tarmsmitta Malin Bengnér Smittskyddsläkare Fall 1 Kent 47 år söker med buksmärta och diarré sedan tre dygn. Feber 38 C. Vad göra? Provtagning F-odling: Salmonella Förhållningsregler Smittskyddsanmälan
Läs merMultiResistenta Bakterier. ESBL ESBLcarba. tarmbakterier VRE MRSA PNSP
MRB MultiResistenta Bakterier ESBL ESBLcarba tarmbakterier VRE MRSA PNSP ESBL Extended Spectrum BetaLactamases -Grupp av enzymer hos gramnegativa tarmbakterier -Bryter ner betalaktamring i betalaktamantibiotika
Läs merAnmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL
Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL Biträdande smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Innehåll Mer info Handlingsprogram Epidemiologi Smittskyddslagen Smittspårning
Läs merHandläggning vid smittspårning av klamydia
Handläggning vid smittspårning av klamydia Målgrupp: Läkare och övrig personal med smittspårarkompetens samt deras chefer Smittskyddslagen (2004:168)... 1 Vad innebär Behandlande läkare?... 1 Utbildning
Läs merMRB i praktiken. Antibiotikaresistenta bakterier. MRB i smittskyddslagen
Ulla-Britt Thollström/ MRB i praktiken ESBL, ESBLcarba, VRE och MRSA Lokalt smittskyddsansvariga 14 april 216 & Ulla Britt Thollström Ulla-Britt Thollström/ Antibiotikaresistenta bakterier Ökar i världen
Läs merVårdhygien i Västra Götaland 2018
Vårdhygien i Västra Götaland 2018 Vårdhygieniska enheter i Västra Götaland Fyra enheter Södra Älvsborg Skaraborg Göteborg och södra Bohuslän NU-sjukvården: Norra Bohuslän, Norra Älvsborg, Dalsland Vårdhygien
Läs merPublicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 7
Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 7 Innehållsansvarig: Els-Marie Rolén, Överläkare, Infektionsklinik läkare (elshe1) Giltig från: 2018-05-08 Godkänt av: Magnus Söderbergh, Chefläkare, Utvecklingsenhet
Läs merHYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019
HYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019 Fika Innehåll MRB, MRSA, ESBL, ESBL-CARBA, VRE vad innebär alla förkortningar? Riskfaktorer Vad är en smittspårning? Nyheter från Vårdhygien Regionala
Läs merVårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne
Riktlinjer för handläggning av patienter med multiresistenta bakterier (MRB) i somatisk vård på sjukhus Utarbetad av: Vårdhygien Skåne, Smittskydd Skåne samt infektionsklinikerna i Skåne Godkänd av: Eva
Läs merRevisionsnr: 1 Giltigt t.o.m.:
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-130119 Fastställandedatum: 2015-03-03 Upprättare: Helena K Scheele Sandström Giltigt t.o.m.: 2017-03-03 Fastställare: Signar Mäkitalo GAS - Grupp A Streptokocker
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Hepatit B - Handläggning av patienter på Infektion
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 19985 su/med 2019-05-03 5 Innehållsansvarig: Anders Eilard, Överläkare, Läkare (aneil); Rune Wejstål, Universitetssjukhusö, Läkare (runwe) Godkänd av:
Läs merBlodsmitta. Helena Palmgren Smittskyddsläkare Landstinget i Uppsala län. Smittskyddsenheten
Blodsmitta Helena Palmgren Smittskyddsläkare Landstinget i Uppsala län Smittväg Bra att veta om alla infektioner För att kunna leta smittkälla Inkubationstid Reservoir För att veta hur lång tid man har
Läs merSmittskyddsutbildning för primärvården Smittskydd Västra Götaland
Smittskyddsutbildning för primärvården 2017 Smittskydd Västra Götaland Fall Den 12 mars: samtal från mikrobiologen till medicinavdelning Hepatit A antikroppar IgM Man född -57 liggandes på Alingsås Lasarett.
Läs merKlamydia.. och lite annan STI. Foto: Folkhälsomyndighetens Pressarkiv
Klamydia.. och lite annan STI Foto: Folkhälsomyndighetens Pressarkiv Klamydia Den vanligaste allmänfarliga sjukdomen. 2017: 965 fall i Jönköpings län 2018: Hittills, 906 fall 2017: 211 ( av 341) -ärenden,
Läs merDokumentets Titel. MRSA handlingsprogram för Landstinget Dalarna
Ägare: Smittskyddsenheten Framtaget av (förf) Anders Lindblom, Hygienläkare Marianne Janson, Hygiensjuksköterska Annica Blomkvist, Hygiensjuksköterska Nils Kuylenstierna, Verksamhetschef, Infektionskliniken
Läs merMultiresistenta bakterier (MRB) vårdhygieniska rutiner
INSTRUKTION 1 (6) INLEDNING Spridning av multiresistenta bakterier (MRB) på vårdinrättningar utgör ett hot mot patientsäkerheten och måste förhindras. Med MRB avses bakterier som är särskilt motståndskraftiga
Läs merUtbrott förskola. Smittskydd i Primärvården 29 november Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuköterska. Smittskydd Vårdhygien
Utbrott förskola Smittskydd i Primärvården 29 november 2017 Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuköterska Utbrott = fler sjukdomsfall än vanligt Magsjuka-diarré, kräkning Streptokocker Impetigo Resistenta bakterier
Läs merMRB Multiresistenta bakterier
MB Multiresistenta bakterier 2018-11-27 Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska Ann-Mari Gustavsson, 2018-11-27 1 Modern sjukvård kan inte bedrivas utan effektiva antibiotika Höftprotes-operationer Transplantationer
Läs merFörlagan till denna broschyr Stockholm och Uppsala. kommer från Smittskyddsenheterna i 2
MRSA I nformation till patienter och närstående Förlagan till denna broschyr Stockholm och Uppsala. kommer från Smittskyddsenheterna i 2 D u eller en närstående har blivit smittad av MRSA M ånga frågor
Läs merMål med smittskydd. Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom. Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling
Mål med smittskydd Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling Sidan 1 Smittskyddslagen I varje landsting ska det finnas en smittskyddsläkare. 1:9 SmL
Läs merMedicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner
Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Skellefteå 2012-02-03 Lena Skedebrant Smittskyddssköterska Västerbottens läns landsting lena.skedebrant@vll.se Exempel på medicinska
Läs mer