Handlingsprogram för meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) i öppen- och slutenvård samt särskilda boenden för äldre i Stockholms län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handlingsprogram för meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) i öppen- och slutenvård samt särskilda boenden för äldre i Stockholms län"

Transkript

1 Handlingsprogram för meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) i öppen- och slutenvård samt särskilda boenden för äldre i Stockholms län Detta handlingsprogram är framtaget av Smittskydd Stockholm, Vårdhygien Stockholms län, Regional Kommunal Hygienkommitté i Stockholms län och Infektionskliniken Karolinska Universitetssjukhuset och fastställt av Central hygienkommitté. Syftet med dokumentet är att ge riktlinjer för att förebygga smittspridning av MRSA i hälsooch sjukvården och särskilda boenden. Handlingsprogrammet ska tillämpas av alla vårdgivare inom Stockholms län. Vid frågor kontakta Vårdhygien Stockholms län, Åke Örtqvist Smittskyddsläkare Eva Tillman Chefläkare

2 2 Innehåll MRSA Inledning och sammanfattning... 4 MRSA Definitioner... 6 PM 1. MRSA Patient, provtagning... 7 Screening... 7 Provtagning på grund av symptom... 7 Smittspårning... 8 Provtagning PM 2. Vård av MRSA-bärare i slutenvård och särskilt boende för äldre Val av vårdplats Personal Patient Besökare När patient ska lämna vårdrum/boenderum Undersökning/behandling utanför vårdavdelning/särskilt boende Förberedelse inför operation (se även Operation sid. 15) Daglig rengöring, desinfektion och städning Slutstädning Tvätt och avfall Patienttransport PM 3. MRSA-bärare på andra enheter Gemensamma rutiner för alla enheter Utrustningskrav i alla rum för undersökning och behandling Daglig rengöring, desinfektion och städning Öppenvårdsmottagning Fysioterapi och arbetsterapi Operation (se även Förberedelse inför operation sid. 12) Hemsjukvård PM 4. MRSA Mödravård, förlossning och BB Screening och provtagning Patient med nyupptäckt MRSA Patient med känd MRSA på mödravårdsmottagning Patient med känd MRSA på förlossningsavdelning Patient med känd MRSA på BB-avdelning... 17

3 3 Patient med känd MRSA vårdas på BB-avdelning och hennes barn på neonatalavdelning. 18 PM 5. MRSA Läkares ansvar och diagnosklassifikation Vid nyupptäckt MRSA Vid känt MRSA-bärarskap MRSA-team Diagnosklassifikation vid klinisk infektion Diagnosklassifikation vid bärarskap Diagnosklassifikation vid vård i enkelrum PM 6. MRSA Utskrivning/överföring till annan vårdenhet inklusive hemsjukvård Patient med MRSA Samvårdad patient PM 7. MRSA Personal, provtagning Vid nyupptäckt MRSA-bärarskap hos patient Vid smittspridning på vårdenhet (sluten och öppen vård) eller särskilt boende Vid smittspårning bland personal kan dessa dokument användas som stöd PM 8. MRSA Uppföljning Avskrivning av MRSA-bärarskapet Bilaga 1. MRSA Patientbrev om provtagning Bilaga 2. MRSA Smittspårningslista (patienter) Bilaga 3. MRSA Sammanställning av smittspårningslista (patienter)... 25

4 4 MRSA Inledning och sammanfattning Många som diagnostiseras med MRSA (Meticillinresistenta Staphylococcus aureus) har inga infektionssymptom, så kallat MRSA-bärarskap. Andra har en infektion orsakad av MRSAbakterierna. MRSA kan upptäckas på olika sätt: vid screening då man söker vård för andra åkommor, vid provtagning på grund av symptom orsakade av MRSA (framför allt hudbölder) och i samband med smittspårning. MRSA (såväl infektion som bärarskap) klassas som allmänfarlig infektion enligt Smittskyddslagen. Behandlande läkare ska därför besluta om förhållningsregler för patienten. Syftet med förhållningsreglerna är att hindra smittspridning. Patienten är skyldig att följa förhållningsreglerna och har också informationsplikt till sjukvården om sin smitta. Den MRSA-bärande patienten har rätt till samma bemötande och vård som andra patienter och får inte undanhållas behandling på grund av MRSAbärarskapet. Personal med sår, eksem eller andra hudlesioner ska inte delta i vård och omvårdnad av patienter med MRSA. Basala hygienrutiner ska tillämpas vid allt arbete med alla patienter. Se och Information aktuell för Särskilda boenden för äldre finns i PM 1, 2, 5, 6 och 7. Vid frågor kontakta Vårdhygien Stockholms län. För kontaktuppgifter se När en patient diagnostiseras med MRSA ska följande utföras: Informera patienten muntligt och skriftligt. Information och riktlinjer finns i Smittskyddsblad för MRSA, för patient respektive läkare på. Se PM 5. Smittspårning ska utföras. Se PM1. Smittspårningslistor ska upprättas. Se Bilaga 2 och Bilaga 3. Särskilda vårdrutiner införs, t.ex. enkelrum med eget hygienutrymme. Se PM 2, PM 3 och PM 4. Kontakta hygiensjuksköterska eller hygienläkare för råd. Kontaktuppgifter finns på Klinisk anmälan enligt Smittskyddslagen genom SmiNet görs av behandlande läkare. Se PM 5. Journalanteckning. Vid utskrivning ska diagnos/diagnoser anges i slutanteckning. Se PM 5. Vid överföring till annan vårdenhet ska information ges om patientens MRSA. Information ska också ges vid överföring av patienter som är provtagna i samband med smittspårning, men där svar ännu inte finns. Se PM 6. Remiss för uppföljning av bärarskapet ska skrivas till MRSA-teamet på Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset. Kontaktuppgifter och remiss finns att hämta på. Se PM 5 och PM 8. Kontakta infektionskonsult om patienten har en klinisk infektion orsakad av MRSA.

5 5 Avskrivning av MRSA (dvs. avskrivning av förhållningsregler för MRSA-bärarskap enligt Smittskyddslagen) kan endast göras av behandlande infektionsläkare vid MRSAteamet i samråd med smittskyddsläkare. Information om den juridiska bakgrunden till handlingsprogrammet finns på Ämnesområden/Lagar och regelverk Alla prov med frågeställning MRSA finansieras via ett centralt anslag och är kostnadsfria för den enskilda vårdenheten. Om allmän odling önskas används separat odlingspinne, rör och remiss (OBS! ej kostnadsfritt).

6 6 MRSA Definitioner För att underlätta läsningen av detta handlingsprogram har vi valt att använda oss av återkommande begrepp som gäller för just detta dokument. Nedan listar vi definitioner av dessa begrepp. Avskriven Patient som varit MRSA-bärare men avskrivits enligt beskrivning i PM 8 Dagsjukvård Exempelvis dialys, dagkirurgi, dagsjukvårdsavdelning Hemsjukvård Vård i patientens hem av personal som organisatoriskt kan tillhöra primärvård, ASIH, sjukhusklinik mm. Korttidsvård Korttidsboende, växelvård, avlastning MRSA-bärare Varje person som vid något tillfälle haft ett positivt MRSA-prov och som inte blivit avskriven via MRSA-teamet (se PM 8) eller klassificerad som transient bärare Närstående Person som bor i samma hushåll som MRSA-bärare Patient Varje person som vårdas i öppen eller sluten vård eller som bor i särskilt boende för äldre Personal Anställd vårdpersonal av alla yrkeskategorier, studenter, praktikanter och gästande vårdpersonal Riskfaktorer Sår, hudlesion, eksem, KAD, övriga urinavledningar, infarter t.ex. CVK och PVK -, PEG och stomi Samvårdad patient (slutenvård) Samvårdad patient (särskilt boende) Screening Slutenvård Smittspårning Särskilt boende Transient bärare Uppföljningsodling Öppenvård Patient som vårdats på samma vårdavdelning under hela eller del av MRSA-bärarens vårdtid Patient som vårdats på särskilt boende under hela eller del av MRSA-bärarens vårdtid och haft personlig omvårdnad eller medicinsk vård av samma personal som MRSA-bäraren Provtagning som görs på alla patienter i en viss situation oavsett om de haft kontakt med MRSA-bärare Vårdavdelning inom akutsjukhus, geriatrik, rehabilitering, psykiatri, hospice, ASIH Provtagning som görs på patienter/personal som haft kontakt med MRSA-bärande patient för att kartlägga varifrån smittan kommer och till vilka den kan ha spridits Behovsprövat boende för äldre (korttidsvård, heldygnsomsorg, servicehus) Person som saknar riskfaktor och har positivt MRSA-prov i näsa och/eller svalg vid ett enstaka tillfälle och negativa prov vid uppföljande MRSA-provtagning (inom ca 1 månad) av näsa, svalg och perineum MRSA-prov som regelbundet tas på samvårdad patient i särskilt boende Mottagning inom primärvård och specialistvård, MVC, BVC, akutmottagning och liknande

7 7 PM 1. MRSA Patient, provtagning Provta inte patient med känd MRSA. Hen betraktas fortsatt som MRSA-bärare. Provta utlandsvårdad patient enligt särskilt handlingsprogram oavsett tidigare MRSAbärarskap. Se Handlingsprogram för screening av patient med vårdkontakt utomlands. Varje provtagen person ska ges besked om provsvar, såväl positivt som negativt. Screening Ta följande prover vid varje inskrivning i alla typer av slutenvård och hemsjukvård och inflyttning till särskilt boende för äldre (inklusive växelvård). Vid flyttning av patient till annan enhet inom samma vårdgivare tas inte screeningprover på nytt. Patient som har Riskfaktor/er för MRSA (sår, hudlesion, eksem, KAD, övriga urinavledningar, infarter t.ex. CVK och PVK, PEG och stomi) Haft kontakt med sjukvård/tandvård utomlands (som patient eller personal) de senaste 6 månaderna Närstående eller husdjur med MRSA Ta prov från Riskfaktor (ej näsa, svalg, perineum) Då CVK/PVK och sår nyligen lagts om, öppnas ej förband enbart för provtagning. Provtagning sker vid första omläggning. Se separat dokument Handlingsprogram för screening av patient med vårdkontakt utomlands. Näsa, svalg och perineum samt eventuell riskfaktor Ta följande prover vid besök i öppenvård eller dagsjukvård Patient som har Haft kontakt med sjukvård/tandvård utomlands (som patient eller personal) de senaste 6 månaderna Ta prov från Se separat dokument Handlingsprogram för screening av patient med vårdkontakt utomlands. Provtagning på grund av symptom Ta följande prover Patient som har Misstänkt stafylokockinfektion (abscess, impetigo och sårinfektion) Ta prov från Infektionsfokus OBS! MRSA-prov ersätter inte allmän odling.

8 8 Smittspårning Smittspårning vid nyupptäckt MRSA-bärarskap Vårdenhet/särskilt boende där MRSA upptäckts är ansvarig för att utföra smittspårningen och för att upprätta smittspårningslista. Det är också läkare vid denna enhet som står som remittent på remisser för provtagning hos andra vårdgivare. Upprätta smittspårningslista (se bilaga 2). Skriv sammanställningslista efter avslutad smittspårning (se bilaga 3). För smittspårning bland personal se PM 7. Kontakta alltid Vårdhygien vid smittspårning. I slutenvård Smittspårning ska göras då MRSA-bäraren vårdats mer än 8 timmar. Vid nyupptäckt MRSA i prov som tagits vid screening på grund av vård utomlands smittspåras som vid känd MRSA (se sid. 9) Provta endast samvårdad patient. 1) Provta dem som befinner sig på vårdenheten. 2) Provta dem som redan överförts till annan vårdenhet eller till särskilt boende. Informera behandlingsansvarig där. 3) Provta dem som redan skrivits ut till hemmet. Meddela patienten via brev (se bilaga 1). Bifoga remiss till vårdcentral/distriktssköterska och odlingsremisser märkta med avdelningens namn, kombikakod och ansvarig läkare. Varje provtagen person ska ges besked om såväl positivt som negativt provsvar. 4) Provta (utskrivningsodlingar) samvårdad patient vid hans/hennes utskrivning då denna infaller under MRSA-bärarens vårdtid och till och med sju dagar efter att MRSA-bäraren skrivits ut. 5) Provta samtliga kvarvarande samvårdade patienter sju dagar efter MRSA-bärarens utskrivning. Smittspårningen avslutas därefter. 6) Provta inte patient som skrivits in efter MRSA-bärarens utskrivning. 7) Identifiera avdelningar/enheter som vårdat/behandlat MRSA-bäraren inom en månad före diagnostillfället. Samråd med Vårdhygien om eventuell smittspårning på dessa. Ta prov från Näsa, svalg och perineum samt eventuell riskfaktor. I öppenvård Smittspårning ska göras då MRSA-bäraren har riskfaktor och har gjort mer än ett besök på mottagningen. Provta patient med riskfaktorer som besökt mottagningen under den senaste månaden och vid besöket undersökts/behandlats i samma rum som MRSA-bäraren (besök samma dag som MRSA-bäraren, efter MRSA-bärarens besök). Vid tveksamhet diskutera med Vårdhygien. Ta prov från Näsa, svalg och perineum samt riskfaktor.

9 9 I dagsjukvård Smittspårning ska göras då MRSA-bäraren har riskfaktor och har gjort mer än ett besök på dagsjukvårdsenheten. 1) Provta patient med riskfaktor som vårdats/behandlats samtidigt på dagsjukvården och nu finns på vårdavdelning inom slutenvården eller i särskilt boende. Informera behandlingsansvarig på den nya vårdenheten. 2) Provta patient med riskfaktor som vårdats/behandlats samtidigt på dagsjukvården och nu finns i hemmet. Meddela patienten via brev (se bilaga 1). Bifoga remiss till vårdcentral/distriktssköterska och odlingsremisser märkta med avdelningens namn, kombikakod och ansvarig läkare. 3) Patient enligt 1) och 2) som inom kort återkommer till dagsjukvårdsenheten kan odlas där. Ta prov från Näsa, svalg och perineum samt riskfaktor. I hemsjukvård Smittspårning ska göras då MRSA-bäraren har riskfaktor. Vid smittspårning i hemsjukvård ska endast de patienter inkluderas som har riskfaktor och har eller har haft personlig och/eller medicinsk omvårdnad av samma personal som MRSAbäraren den senaste månaden. Kontakta Vårdhygien för samråd om smittspårningens omfattning. Ta prov från Näsa, svalg och perineum samt eventuell riskfaktor. I särskilt boende Vid smittspårning och utskrivningsodling på särskilt boende ska endast de patienter inkluderas som har eller har haft personlig och/eller medicinsk omvårdnad av samma personal som MRSA-bäraren den senaste månaden. Kontakta Vårdhygien för samråd om smittspårningens omfattning. 1) Provta alla patienter på boendet enligt kriteriet ovan. 2) Provta patient som flyttat till annat särskilt boende eller överförts till vårdavdelning inom slutenvård på den nya enheten. Informera omvårdnadsansvarig sjuksköterska där. 3) Ta utskrivningsodlingar på patient i korttidsvård. Provta varje patient som uppfyller kriteriet ovan vid hans/hennes utskrivning då denna infaller under MRSA-bärarens vårdtid och till och med sju dagar efter att MRSA-bäraren skrivits ut. 4) Provta inte patient som skrivits in efter MRSA-bärarens utskrivning. 5) Identifiera avdelningar/enheter som vårdat MRSA-bäraren inom en fyraveckors period före diagnostillfället. Samråd med Vårdhygien om eventuell smittspårning på dessa. Ta prov från Näsa, svalg och perineum samt eventuell riskfaktor.

10 10 Smittspårning vid känt MRSA-bärarskap Smittspårning ska göras då MRSA-bäraren vårdats mer än 8 timmar. Provta endast samvårdad patient. Upprätta smittspårningslista (se bilaga 2). Skriv sammanställningslista efter avslutad smittspårning (se bilaga 3). I slutenvård 1) Provta (utskrivningsodlingar) samvårdad patient vid hans/hennes utskrivning då denna infaller under MRSA-bärarens vårdtid och till och med sju dagar efter att MRSA-bäraren skrivits ut. 2) Provta samtliga kvarvarande samvårdade patienter sju dagar efter MRSA-bärarens utskrivning. Smittspårningen avslutas därefter. 3) Provta inte patient som skrivits in efter MRSA-bärarens utskrivning. Ta prov från Näsa, svalg och eventuell riskfaktor. I särskilt boende inklusive korttidsboende Vid uppföljningsodlingar och utskrivningsodling på särskilt boende ska endast de patienter inkluderas som har eller har haft personlig omvårdnad eller medicinsk vård av samma personal som MRSA-bäraren. Kontakta Vårdhygien för samråd om smittspårningens omfattning. 1) Ta uppföljningsodlingar. Provta första gången en månad efter att MRSA-bärarskapet upptäcktes eller en månad efter att en MRSA-bärare flyttat in på boendet. Därefter provtas var 3:e månad. Vid två negativa odlingstillfällen kan intervallen glesas ut i samråd med Vårdhygien. 2) Provta kvarvarande patienter när MRSA-bäraren flyttar eller avlider. Samråd med Vårdhygien. 3) Ta utskrivningsodlingar inom korttidsvård. Provta varje patient som uppfyller kriteriet ovan vid hans/hennes utskrivning då denna infaller under MRSA-bärarens vårdtid och till och med sju dagar efter att MRSA-bäraren skrivits ut. 4) Provta inte patient som skrivits in efter MRSA-bärarens utskrivning. Ta prov från Näsa, svalg och eventuell riskfaktor. Provtagning Vid provtagning från torra ställen fuktas provtagningspinnen i steril koksaltlösning före provtagning. Urinprov tas i sterilt provtagningsrör. Ange alltid på remissen att MRSA-odling avses. Läkarnamn ska anges och läkare vars namn anges på remissen ska vara informerad om detta. Sår - ta prov från sårkanten KAD ta prov från urinen Annan urinavledning ta prov från urinen och insticksstället Infart/stomi ta prov från instickställe eller stomikant Näsa ta prov i näsans främre del Se även laboratoriets provtagningsanvisningar.

11 11 PM 2. Vård av MRSA-bärare i slutenvård och särskilt boende för äldre Val av vårdplats Patienten ska vårdas/bo i enkelrum med tillgång till egen toalett och egen dusch (undantag vid parboende i särskilt boende för äldre). Om detta inte kan tillämpas ska avvikelserapport skrivas. Kopia på denna skickas till chefläkare/mas och Smittskyddsläkaren. Se även dokumentet Samtidig vård av MRSA- och VRE-bärare, extern länk. Patient inom slutenvård 1) Vårda patienten i första hand på den klinik som ger bästa vård för patientens grundsjukdom. 2) Vid risk för smittspridning kan vård på infektionskliniken vara att föredra. Samråd med infektionsbakjour. Patient inom geriatrisk slutenvård Geriatriska patienter kan vårdas på avd 72, Stockholmsgeriatriken, Sabbatsbergs sjukhus, där 7 platser är avsedda för MRSA-bärare. För kontaktuppgifter, se extern länk. Personal Personal med sår, eksem eller andra hudlesioner ska inte delta i vård och omvårdnad av patienter med MRSA. Utrustningskrav i vårdrum/boenderum och/eller hygienutrymme Tvättställ Flytande tvål Pappershanddukar Alkoholbaserat handdesinfektionsmedel Undersökningshandskar Engångs plastförkläden Alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid Engångs torkduk för ytor Flergångsutrustning Flergångsutrustning t.ex. stetoskop, blodtrycksmanschett, gånghjälpmedel och mobil duschstol ska så långt möjligt vara patientbunden.

12 12 Patient Patienten ska desinfektera händerna före måltid samt tvätta och desinfektera händerna efter toalettbesök. Patient som inte klarar att sköta sin handhygien ska få hjälp av personal. Besökare Instruera besökande som deltar i omvårdnadsarbete om basala hygienrutiner och att dessa ska tillämpas. När patient ska lämna vårdrum/boenderum Det finns inget som hindrar att en person som är MRSA-bärare besöker allmänna utrymmen. Gör en individuell bedömning av patientens smittsamhet och beteende. Det är avgörande för om hen kan vistas utanför vårdrummet. Patient som ska vistas i gemensamma utrymmen (inklusive inom den egna vård/boendeenheten) ska förberedas enl. följande: 1) Täck eventuella sår, infarter, etc. med torrt förband 2) Töm urinpåse 3) Desinfektera tagytor på det hjälpmedel som används vid förflyttning (rullator, rullstol, gåbord etc.). 4) Patienten ska ha rena kläder 5) Patienten ska desinfektera sina händer Undersökning/behandling utanför vårdavdelning/särskilt boende Mottagande enhet informeras om patientens MRSA-bärarskap. Om patienten lämnar vårdavdelningen i sin säng ska även 1) Säng och sänggrindar desinfekteras 2) Sängen renbäddas Förberedelse inför operation (se även Operation sid. 15) 1) Planera hur/var patientens eftervård ska ske (IVA eller post-op). Samråd gärna med Vårdhygien. 2) Patienten ska duscha, eller få hjälp med helkroppstvätt, med klorhexidininnehållande tvål två gånger, kvällen före och på operationsdagens morgon. Sängkläderna byts efter andra duschen/helkroppstvätten. Vid akut operation genomförs dusch/helkroppstvätt om det är möjligt. 3) Planerad operation: Behandling med Bactroban Nasal startas två dagar före operation; salvan appliceras i främre delen av vardera näsborren x 2 under totalt 5 dagar. Akut operation: Behandling med Bactroban Nasal startas före operation; salvan appliceras i främre delen av vardera näsborren x 2 under totalt 5 dagar.

13 13 Daglig rengöring, desinfektion och städning Se 4 och 5 i dokumentet Rengöring och Desinfektion av ytor i vårdmiljö; Golv städas dagligen. I särskilt boende ska städutrustningen vara lägenhetsbunden. Slutstädning Se 6 i dokumentet Rengöring och Desinfektion av ytor i vårdmiljö; Golv städas. I särskilt boende ska städutrustningen vara lägenhetsbunden. Tvätt och avfall Se 7 i dokumentet Rengöring och Desinfektion av ytor i vårdmiljö; Patienttransport 1) Personal som utför patienttransporter ska följa basala hygienrutiner. 2) Efter patienttransporter ska föremål och ytor som patient kommit i kontakt med t ex handtag och brits rengöras och desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid.

14 14 PM 3. MRSA-bärare på andra enheter Gemensamma rutiner för alla enheter 1) Patient med riskfaktorer tas om möjligt in direkt på behandlings- /undersökningsrummet. 2) Begränsa antalet personal som deltar i undersökning och behandling av patienten. Utrustningskrav i alla rum för undersökning och behandling Tvättställ Flytande tvål Pappershanddukar Alkoholbaserat handdesinfektionsmedel Undersökningshandskar Engångs plastförkläden Alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid Engångs torkduk för ytor Daglig rengöring, desinfektion och städning Se 4 och 5 (särskilt 5.3) i dokumentet Rengöring och Desinfektion av ytor i vårdmiljö; Golv städas dagligen. Öppenvårdsmottagning 1) Duka upp omläggnings- och undersökningsmateriel separat för varje patient på avställningsyta som före påbörjat och efter avslutat arbete desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid. Kassera överblivet engångsmateriel, inkl. obrutna förpackningar. 2) Använd i första hand engångsinstrument. Desinfektera flergångsinstrument i diskdesinfektor. Fysioterapi och arbetsterapi 1) Patienten ska desinfektera sina händer med alkoholbaserat handdesinfektionsmedel då hen kommer till träningslokal. 2) Använd plastförkläde i enlighet med Basala hygienrutiner vid mobilisering, träning eller förflyttning eller byt arbetsdräkt efter avslutad behandling. 3) Fysioterapeut/arbetsterapeut bör inte behandla en MRSA-bärare med riskfaktor samtidigt med andra patienter under ett och samma behandlingstillfälle.

15 15 Gymnastiksal eller annat träningsrum 1) Slutenvårdspatient ska byta om till rena kläder på vårdavdelningen innan träning utförs i gymnastiksalen eller annat träningsrum, samt duscha och byta om på vårdavdelningen efteråt. 2) Öppenvårdspatient med riskfaktor anvisas ett speciellt duschutrymme som ska rengöras och desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid efter användning. 3) Patient utan riskfaktor kan använda allmänt duschutrymme utan efterföljande städning. Bassängbad 1) Patient utan riskfaktor får bada i bassäng och använda det allmänna duschutrymmet i samband med bad. Tätslutande stomi utgör inget hinder för bad. 2) Patient med riskfaktor får inte bada i bassäng. Operation (se även Förberedelse inför operation sid. 12) Före operation 1) Om patienten tas emot i preoperativ-/sängvänthall ska patientens säng stå skild från andra sängar. 2) Begränsa antalet personer i kontakt med patienten. Efter operation 1) Flytta över patienten till säng i operationssalen. 2) Byt anestesislangar. Engångsslangar kasseras. Flergångsslangar rengörs i diskdesinfektor. 3) Kassera framtagna obrutna produktförpackningar med engångsmateriel. 4) Sterilförpackat flergångsmateriel som inte har använts ska desinfekteras, packas om och steriliseras. Daglig rengöring, desinfektion och städning Se 8 i dokumentet Rengöring och Desinfektion av ytor i vårdmiljö; På uppvakningsavdelning Vid uppvakning efter operation bör patienten ha eget rum, i annat fall ska patientens säng stå skild från andra sängar.

16 16 Hemsjukvård Det ska finnas tillgång till handdesinfektionsmedel, handskar, plastförkläde, flytande tvål och pappershanddukar i hemmet. Detta tillhandahålls av den vårdgivare som är ansvarig för hemsjukvården. 1) Förvara höggradigt rena och sterila förband i stängt skåp eller stängd låda hos patienten. Förpackningarna kasseras när materielen inte längre behövs. Lagra därför inte större mängder materiel än det som går åt hemma hos patienten. 2) Duka upp höggradigt rent materiel på avställningsyta som före påbörjat och efter avslutat arbete desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid. 3) Använd i första hand engångsinstrument. Desinfektera flergångsinstrument, använda och oanvända, i diskdesinfektor på mottagning eller vårdavdelning. Avfall Lägg använda förband eller annat använt materiel i plastpåse. Knyt ihop påsen och kasta som konventionellt avfall.

17 17 PM 4. MRSA Mödravård, förlossning och BB Screening och provtagning Se PM 1. Patient med nyupptäckt MRSA För smittspårning se PM 1 och PM 7. För läkarens ansvar se PM 5. Kontakta Vårdhygien. Remiss Vid utskrivning (från förlossningsavdelning eller BB-avdelning) ska den MRSA-bärande kvinnan och hennes barn remitteras till MRSA-teamet på Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna för provtagning och behandling. Barnet ska inte provtas på förlossnings- eller BB-avdelningen. Patient med känd MRSA på mödravårdsmottagning Se PM 1 (smittspårning) och PM 3. Patient med känd MRSA på förlossningsavdelning Val av vårdrum och restriktioner Vårda patienten (och hennes barn) i enkelrum med tillgång till egen toalett och egen dusch Smittspårning Smittspårning ska göras då MRSA-bäraren vårdats mer än 8 timmar. Provta endast samvårdad patient. Upprätta smittspårningslista (se bilaga 2). Skriv sammanställningslista efter avslutad smittspårning (se bilaga 3). Provta (utskrivningsodlingar) samvårdad patient och hennes barn vid hennes utskrivning då denna infaller under MRSA-bärarens vårdtid. Ta prov från Kvinna: näsa, svalg och eventuell riskfaktor. Barn: näsa, navel och eventuell riskfaktor. Patient med känd MRSA på BB-avdelning Val av vårdrum och restriktioner Vårda patienten (och hennes barn) i enkelrum med tillgång till egen toalett och egen dusch.

18 18 Smittspårning Smittspårning ska göras då MRSA-bäraren vårdats mer än 8 timmar. Provta endast samvårdad patient. Upprätta smittspårningslista (se bilaga 2). Skriv sammanställningslista efter avslutad smittspårning (se bilaga 3). 1) Provta (utskrivningsodlingar) samvårdad patient och hennes barn vid hennes utskrivning då denna infaller under MRSA-bärarens vårdtid och till och med sju dagar efter att MRSA-bäraren skrivits ut. 2) Provta samtliga kvarvarande samvårdade patienter och deras barn sju dagar efter MRSAbärarens utskrivning. Smittspårningen avslutas därefter. 3) Provta inte patient som skrivits in efter MRSA-bärarens utskrivning. Ta prov från Kvinna: Näsa, svalg och eventuell riskfaktor. Barn: Näsa, navel och eventuell riskfaktor. Patient med känd MRSA vårdas på BB-avdelning och hennes barn på neonatalavdelning 1) Kvinnan vårdas som ovan 2) Barnet ska om möjligt vårdas på enkelrum på neonatalavdelningen 3) Barnet provtas från näsa, navel och eventuella riskfaktorer vid intagning på neonatalavdelningen 4) Barnet provtas därefter var tredje dag från näsa, navel och eventuella riskfaktorer. Om barnet blir positivt för MRSA sker vård enl. PM 2 och smittspårning enl. PM 1 på neonatalavdelningen. Utskrivning av MRSA-positivt barn BB-avdelning informerar BVC om bärarskapet. Läkare ansvarar för åtgärder enligt PM 5. Daglig rengöring, desinfektion och städning samt slutstädning Se 4, 5 och 6 i dokumentet Rengöring och Desinfektion av ytor i vårdmiljö; Golv städas dagligen.

19 19 PM 5. MRSA Läkares ansvar och diagnosklassifikation Vid nyupptäckt MRSA 1) Informera patienten om diagnos och åtgärder som kommer att vidtas. Information och riktlinjer finns i Smittskyddsblad för MRSA, för patient respektive läkare på. 2) Ge förhållningsregler enligt Smittskyddslagen muntligt och skriftligt. 3) Gör en MRSA-märkning i journalen 4) Gör en smittskyddsanmälan via SmiNet 5) Skriv remiss till MRSA-teamet på Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna som ansvarar för smittspårning av närstående och uppföljning av MRSA-diagnos. Använd remissen till MRSA-teamet - se extern länk. I TakeCare finns även speciell MRSA-anamnes under fliken Övriga blanketter. Vid kliniska frågeställningar kan konsult på infektionskliniken kontaktas. 6) Se till att smittspårning genomförs på den egna enheten enligt PM 1. Smittspårningen kan delegeras men behandlande läkare är ansvarig 7) Samråd med Vårdhygien om smittspårningens inriktning och omfattning 8) Rådgör gärna med infektionsläkare inför eventuell antibiotikabehandling 9) Se även PM 6. Vid känt MRSA-bärarskap 1) Se till att journalen har en MRSA-märkning 2) Rådgör gärna med infektionsläkare inför eventuell antibiotikabehandling 3) Ansvara för att utskrivningsodlingar genomförs enligt PM1 MRSA-team Se PM 8. Diagnosklassifikation vid klinisk infektion 1) Kod för infektionsdiagnos om patienten har klinisk infektion av MRSA 2) Z22.3C Staphylococcus aureus 3) U82.1 Resistens mot meticillin Diagnosklassifikation vid bärarskap Ange som bidiagnos: 1) Z22.3C Bärare av Staphylococcus aureus 2) U82.1 Resistens mot meticillin Diagnosklassifikation vid vård i enkelrum För patient som vårdats på enkelrum pga. MRSA-bärarskap skrivs dessutom åtgärden Smittisolering DV091.

20 20 PM 6. MRSA Utskrivning/överföring till annan vårdenhet inklusive hemsjukvård Patient med MRSA 1) Behandlande läkare och sjuksköterska ska informera mottagande läkare och sjuksköterska om patientens MRSA-bärarskap 2) Vårdplanering ska genomföras i god tid före utskrivningen 3) Vid biståndsbedömning ska behovet av eget rum med tillgång till egen toalett och egen dusch beaktas 4) Vårdhygien informeras av utskrivande enhet inför vårdplanering i de fall patienten ska byta boendeform efter utskrivning 5) Patienten ska tillfrågas om hen har hemtjänst och om hen samtycker till att arbetsledare för personal inom hemtjänst informeras om MRSA-bärarskapet 6) Med patientens samtycke lämnas information om MRSA-bärarskapet till den husläkare där patienten är listad Samvårdad patient 1) Mottagande vårdenhet/särskilt boende informeras om att den samvårdade patienten exponerats för MRSA och redan provtagits 2) Samvårdad patient kan dela rum på den nya enheten i avvaktan på odlingssvar. 3) Om en samvårdad patient flyttats till annan vårdenhet/särskilt boende före provtagning se PM 1 angående smittspårning

Lokal anvisning 2010-09-01

Lokal anvisning 2010-09-01 1(6) VARDHYGIEN Handläggning av MRSA Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent

Läs mer

Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg.

Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg. Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg. Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare i samarbete med kommunala MASfunktionen Fastställande

Läs mer

Multiresistenta bakterier i Primärvård

Multiresistenta bakterier i Primärvård Multiresistenta bakterier i Primärvård VÅRDHYGIEN SKÅNE Utarbetad av: Vårdhygien Skåne och Smittskydd Skåne Godkänd av: Vårdhygien Skåne och Smittskydd Skåne Datum: 2011-06-01 Ersätter 2008-06-27 (Rutiner

Läs mer

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE MRSA INFORMATION PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna broschyr är framtagen oktober 2010 av Smittskydd Stockholm i Stockholms läns landsting Om du vill beställa broschyren eller få

Läs mer

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn.

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn. hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn. Vid positiv odling hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn ska epidemiologisk utredning påbörjas. Åtgärder ska vidtas omgående

Läs mer

Miljöbakterie som förvärvat multiresistens.

Miljöbakterie som förvärvat multiresistens. Multiresistenta bakterier i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien och Smittskydd Skåne Godkänd av: Eva Melander VÅRDHYGIEN I SAMARBETE MED SMITTSKYDD, REGION SKÅNE Datum: 2015-02-09 Ersätter

Läs mer

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit 1 Vårdrutin Calicivirusgastroenterit Innehåll BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION... 1 ENSTAKA PATIENT SOM INSJUKNAR... 3 UTBROTT... 4 PERSONALADMINISTRATIV HANDLÄGGNING... 5 BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION

Läs mer

Lokal anvisning 2012-04-30

Lokal anvisning 2012-04-30 1(5) Virusorsakad gastroenterit Lokal anvisning 2012-04-30 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent

Läs mer

Direktiv för handläggning av personal avseende MRSA

Direktiv för handläggning av personal avseende MRSA Direktiv för handläggning av personal avseende MRSA 1 1 Direktiven finns att ladda hem från www.sll.se (Arbeta hos oss, Landstinget som arbetsgivare) samt www.smittskyddsenheten.nu Bilagor: se www.intranat.sll.se

Läs mer

Handlingsprogram för Tuberkulos på vårdavdelning och mottagning samt i hemsjukvård och särskilt boende i Stockholms län

Handlingsprogram för Tuberkulos på vårdavdelning och mottagning samt i hemsjukvård och särskilt boende i Stockholms län Handlingsprogram för Tuberkulos på vårdavdelning och mottagning samt i hemsjukvård och särskilt boende i Stockholms län Detta handlingsprogram är en reviderad version av dokumentet CHK 2/2005 med samma

Läs mer

Clostridium Difficile

Clostridium Difficile Clostridium Difficile sporbildande tarmbakterie Ses framförallt hos äldre (3/4 av fallen > 60 år) och patienter som fått antibiotika el. andra läkemedel som påverkar den normala tarmfloran Senaste 10 åren

Läs mer

Egenkontroll på vårdavdelningar, Vårdhygienisk checklista för

Egenkontroll på vårdavdelningar, Vårdhygienisk checklista för Egenkontroll på vårdavdelningar, Vårdhygienisk checklista för Hitta i dokumentet Syfte: Utvärdering: Medarbetare Patient Vårdrum Arbetsplats Kläder/tvätt Livmedelshantering Minska VRI Uppdaterat från föregående

Läs mer

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation Personlig hygien och hygienrutiner Hässleholms sjukhusorganisation Personlig hygien och basala hygienrutiner Allmänt Du som arbetar i vården kan själv bära på infektioner eller smitta som kan infektera

Läs mer

Vårdhygieniska aspekter inför driftstart av husläkarverksamhet med basal hemsjukvård

Vårdhygieniska aspekter inför driftstart av husläkarverksamhet med basal hemsjukvård 1 (5) Vårdhygien Stockholms län Vårdhygieniska aspekter inför driftstart av husläkarverksamhet med basal hemsjukvård Checklistan kan med fördel fyllas i på datorn och därefter sparas samt mailas in till

Läs mer

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård 1 Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård Innehållsförteckning Sid Ren rutin 2 Omläggning med ren rutin 2 Förbandsmaterial 2 Steril rutin 3 Basala hygienrutiner

Läs mer

Hygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting

Hygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting Hygienkörkortet Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting Presentation Sjuksköterska Molekylärbiolog Kvalitetssamordnare Handläggare & Portugal Hematologiskt Centrum,

Läs mer

Handledning självskattning av basala hygienrutiner på Älvsbyns kommuns äldreboende, omsorgen, hemtjänst och personliga assistenter

Handledning självskattning av basala hygienrutiner på Älvsbyns kommuns äldreboende, omsorgen, hemtjänst och personliga assistenter Handledning självskattning av basala hygienrutiner på Älvsbyns kommuns äldreboende, omsorgen, hemtjänst och personliga assistenter Undersökningen är ett verktyg för att sätta mått på följsamheten till

Läs mer

MRSA - zoonos Ny kunskap om spridning. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Landstinget Gävleborg

MRSA - zoonos Ny kunskap om spridning. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Landstinget Gävleborg MRSA - zoonos Ny kunskap om spridning Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Landstinget Gävleborg Zoonos eller Epizooti Zoonos: Sjukdom som smittar mellan djur och människa Epizooti: Allmänfarlig sjukdom

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida Enheten för vårdhygien Kia Karlman 1(6) Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner ska tillämpas överallt där vård och omsorg bedrivs (SOSFS 2007:19). Syftet är att förhindra smitta från patient till personal

Läs mer

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus

Läs mer

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne Antal fall Antal anmälda fall med resistenta bakterier enligt Smittskyddslagen i Sverige tom 2011-11-25 6000

Läs mer

Riktlinjer avseende handläggning av MRSA för personal i patientnära vårdarbete i Stockholms läns landsting

Riktlinjer avseende handläggning av MRSA för personal i patientnära vårdarbete i Stockholms läns landsting Riktlinjer avseende handläggning av MRSA för personal i patientnära vårdarbete i Stockholms läns landsting Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) har under de senaste åren blivit ett ökande

Läs mer

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Självklart! Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Var vårdar vi våra brukare/patienter? VRE - utbrottet i Västmanland 2008-2010 Totalt 267

Läs mer

A.1 Falldefinition enl SMI

A.1 Falldefinition enl SMI 1 (5) Titel Handlingsplan för omhändertagande av patient med misstänkt eller sannolik SARS (severe acute respiratory syndrome) Dokumenttyp Datum Lokal handlingsplan 2003-03-22 Utfärdare Kommentar Ann-Christine

Läs mer

Alla. Smittsamhet Patienten anses smittsam så länge patienten har pågående diarré.

Alla. Smittsamhet Patienten anses smittsam så länge patienten har pågående diarré. Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr Clostridium difficile diarré Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Riktlinjer Godkänt

Läs mer

Lathund till Checklista för egenkontroll Vårdverksamhet inom VG Primärvård

Lathund till Checklista för egenkontroll Vårdverksamhet inom VG Primärvård Lathund till Checklista för egenkontroll Vårdverksamhet inom VG Primärvård Lathunden innehåller förtydligande avseende vad som minst bör vara uppfyllt för att svara ja i Checklista för egenkontroll. Lathunden

Läs mer

Smittsam lungtuberkulos Godkänt av:

Smittsam lungtuberkulos Godkänt av: Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr Smittsam lungtuberkulos Godkänt av: Styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Godkänt den: Dokumenttyp Vårdrutin Kategori: Vård/medicinska

Läs mer

HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB

HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB Allmänt Handlingsplan med syfte att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning vid förskolan. Spridning av infektioner i förskolan går

Läs mer

Mål med smittskydd. Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom. Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling

Mål med smittskydd. Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom. Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling Mål med smittskydd Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling Sidan 1 Smittskyddslagen I varje landsting ska det finnas en smittskyddsläkare. 1:9 SmL

Läs mer

Influensasäsongen 2014-2015 vid SÄS

Influensasäsongen 2014-2015 vid SÄS Influensasäsongen 2014-2015 vid SÄS Ett vårdhygieniskt perspektiv Kort fakta om SÄS En del av Västra Götalandsregionen Ett av tre stora länssjukhus med alla medicinska specialiteter Ett komplett akutsjukhus

Läs mer

Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro län

Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro län Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro län Rubrik specificerande dokument Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro län Omfattar

Läs mer

Vårdhygien rutin och ansvar

Vårdhygien rutin och ansvar SDF Norr, Öster och Väster Sociala omsorgsförvaltningen Arbetslivsförvaltningen Vårdhygien rutin och ansvar Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten

Läs mer

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Läs mer

1(7) HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING FÖRSKOLAN PROSTEN

1(7) HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING FÖRSKOLAN PROSTEN 1(7) HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING FÖRSKOLAN PROSTEN 2(7) Innehåll Allmänt... 3 Förebyggande insatser... 3 Vid insjuknande på förskolan... 3 Återgång till förskolan efter sjukdom... 3 Konkreta åtgärder

Läs mer

Distriktsveterinärernas hygienpolicy

Distriktsveterinärernas hygienpolicy Policy 2010-09 Distriktsveterinärernas hygienpolicy Bilden av organisationen skapas av oss som arbetar inom den. Därför är det viktigt att vi tänker på liknande sätt och arbetar mot samma mål. Det förhållningssätt

Läs mer

Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning. Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland

Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning. Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland Vårdrelaterad urinvägsinfektion (VUVI) Den vanligaste vårdrelaterade infektionen (25-30%)

Läs mer

SMITTSPÅRNING. Regelverk. 27 April 2015. Mats Ericsson smittskyddsläkare. Smittskyddsenheten

SMITTSPÅRNING. Regelverk. 27 April 2015. Mats Ericsson smittskyddsläkare. Smittskyddsenheten SMITTSPÅRNING Regelverk 27 April 2015 Mats Ericsson smittskyddsläkare Gällande regelverk SFS 2004:168 Smittskyddslag SFS 2004:255 Smittskyddsförordning SOSFS 2005:23 Smittspårningsföreskrift Smittskyddslagen

Läs mer

Vankomycinresistenta Enterokocker. Utbrott i Västmanland 2008 / 2009

Vankomycinresistenta Enterokocker. Utbrott i Västmanland 2008 / 2009 Vankomycinresistenta Enterokocker Utbrott i Västmanland 2008 / 2009 Daniel Heimer, hygienöverläkare Eva Edberg, hygiensjuksköterska 1 Monet - Water Lillies 2 Superbakterie på Centrallasarettet 3 Invasiva

Läs mer

2015-02-16 Karin Persson www.smittskyddstockholm.se

2015-02-16 Karin Persson www.smittskyddstockholm.se Kikhosta Anmälnings- och smittspårningspliktig Vad är kikhosta? Kikhosta = Pertussis är en luftvägsinfektion som orsakas av kikhostebakterien Bordetella pertussis. Inkubationstiden 1 2 veckor. Bakterien

Läs mer

Vårdhygien - Basala hygienrutiner

Vårdhygien - Basala hygienrutiner Dokumenttyp Rutin Beslutad av (datum och ) Ledningsgruppen vård och omsorgsförvaltningen (2013-09-09 ) Giltig fr.o.m. 2013-09-09 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller för Vård- och

Läs mer

VÅRDHYGIEN. Datum: 2012-01-09 Ersätter:

VÅRDHYGIEN. Datum: 2012-01-09 Ersätter: Infektionsmanualer för operationsavdelningar Godkänd av: Eva Melander, verksamhetschef Datum: 2012-01-09 : Sida 1 (7) Infektionsmanualerna för operationsavdelningarna är tänkta att vara en hjälp i planeringen

Läs mer

Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25

Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25 Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25 Lite bra att veta.. 1 Beskrivning av avdelningen Avdelning 12-25 har 33 vårdplatser och därtill tillkommer 3 vårdplatser på

Läs mer

Aseptik och hygien i hemmiljö. Kati Valkama Hygienskötare Hygienenheten, ÅUCS 23.10.2015

Aseptik och hygien i hemmiljö. Kati Valkama Hygienskötare Hygienenheten, ÅUCS 23.10.2015 Aseptik och hygien i hemmiljö Kati Valkama Hygienskötare Hygienenheten, ÅUCS 23.10.2015 Innehåll Infektionerna i hemmiljö Förebyggande av infektioner Basala hygienrutiner Multiresistenta bakterier Bärare

Läs mer

Hygienombudsutbildning Skellefteå 8 oktober 2013

Hygienombudsutbildning Skellefteå 8 oktober 2013 Hygienombudsutbildning Skellefteå 8 oktober 2013 12.30 Välkommen och hemsida Hygienronder/ Lena Nyheter och förändringar kring Multiresistenta bakterier, vinterkräksjuka /Lena VRI - mätning av basala hygienrutiner/mari

Läs mer

RIKTLINJER FÖR HANTERING AV SMITTFÖRANDE AVFALL

RIKTLINJER FÖR HANTERING AV SMITTFÖRANDE AVFALL RIKTLINJER FÖR HANTERING AV SMITTFÖRANDE AVFALL INOM SKOLHÄLSAN Hantering och märkning av smittförande avfall som uppkommer i den kommunala hälso- och sjukvården regleras i Socialstyrelsens föreskrifter

Läs mer

Vårdhygien rutin och ansvar

Vårdhygien rutin och ansvar SDF Norr, Öster och Väster Sociala omsorgsförvaltningen Arbetslivsförvaltningen Vårdhygien rutin och ansvar Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten

Läs mer

Så kan vi minska spridning av

Så kan vi minska spridning av Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm t kh Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen.

Läs mer

VÅRDHYGIEN. Datum: 2011-02-15 Ersätter:

VÅRDHYGIEN. Datum: 2011-02-15 Ersätter: Infektionsmanualer för operationsavdelningar Godkänd av: Eva Melander, verksamhetschef : Sida 1 (7) Infektionsmanualerna för operationsavdelningarna är tänkta att vara en hjälp i planeringen för arbetet

Läs mer

Smittsamma sjukdomar på vårdavdelning lokala anvisningar

Smittsamma sjukdomar på vårdavdelning lokala anvisningar Dokumentets Titel Smittsamma sjukdomar på vårdavdelning lokala anvisningar Ägare: Vårdhygien Framtaget av (förf) Marianne Janson Annika Blomkvist Gäller för: Landstinget Dalarna Dalarnas kommuner Dokumentkategori:

Läs mer

Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende

Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende Toftaängen Detta är Fyrklövern! På Fyrklövern finns 16 platser avsedda för korttidsvård såsom rehabilitering, växelvård

Läs mer

2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun

2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun 2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun 1 1. Smitta och smittvägar Smittvägar Smitta kan överföras på olika sätt. I vård- och omsorgsarbete är kontaktsmitta

Läs mer

Rengöra och städa. Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län

Rengöra och städa. Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län Rengöra och städa Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län Vårdgivarnas arbete med vårdhygien Nationell verksamhetstillsyn 2011 Socialstyrelsen Syfte granska vårdgivarnas centrala direktiv för

Läs mer

Maria Larsson ÄLDRE- OCH FOLKHÄLSOMINISTER

Maria Larsson ÄLDRE- OCH FOLKHÄLSOMINISTER Förord Vårdrelaterade infektioner är ett problem inom kommunal vård och omsorg, liksom i övrig hälsooch sjukvård. Kontakterna mellan de olika vårdformerna är tät och risken för smittspridning är stor.

Läs mer

Hygienombud NUS utbildning 2015 program

Hygienombud NUS utbildning 2015 program Hygienombud NUS utbildning 2015 program 12.30 Välkommen Vårdhygien - vad har hänt sen sist? MRB och smittutredningar 13.30 Workshop Nu har vi mätt- hur går vi vidare? Samarbete - Hur kan vårdhygien stötta?

Läs mer

Protokoll för vårdhygienisk standard i särskilda boendeformer

Protokoll för vårdhygienisk standard i särskilda boendeformer Protokoll för vårdhygienisk standard i särskilda boendeformer Utarbetad av Nätverksgruppen för hygiensjuksköterskor med kommunalt ansvar Omarbetad 2008 Bygger på SFSS protokoll från 1998, utarbetat av

Läs mer

Vårdhygieniska rutiner för kommunerna i södra Älvsborg

Vårdhygieniska rutiner för kommunerna i södra Älvsborg 1 (6) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Hälso- och sjukvård Ansvarig: MAS Fastställare: Gäller fr.o.m: 2014-10-31 Diarienummer: Utgåva/version: Uppföljning: 2016 Vårdhygieniska rutiner för

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av:

Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av: RIKTLINJE Dokumentnamn RUTIN Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 2011-11-01 Gemensam med Regionen:

Läs mer

HEMSJUKVÅRD VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG

HEMSJUKVÅRD VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG 2012-11-06 14. Magsjuka - Gastroenterit Diarré och/eller kräkningar kan ha många orsaker, t ex en reaktion på läkemedel/antibiotika, kirurgiska sjukdomar, bakterier och virus. Virusorsakad gastroenterit

Läs mer

Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett. Lena Lindberg Hygiensjuksköterska 2013 02 27

Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett. Lena Lindberg Hygiensjuksköterska 2013 02 27 Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett Lena Lindberg Hygiensjuksköterska 2013 02 27 Bakgrund Stick- och skärskador utgör den största risken för överföring av blodburen smitta i sjukvården.

Läs mer

Välkommen till avdelning 604

Välkommen till avdelning 604 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Geriatrik Sahlgrenska, Högsbo sjukhus Informationen ska vara en vägledning för dig under vårdtiden hos oss. Är det något du undrar över tveka inte att fråga personalen!

Läs mer

Mässling - vårdhygieniska aspekter Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien /

Mässling - vårdhygieniska aspekter Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien / Titel: Förvaltning: Verksamhet/division: Mässling - vårdhygieniska aspekter Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien / ID.nr Dokumenttyp Vårdrutin Godkänt den: 2013-03-12

Läs mer

Registreringsrutiner för armprotesmottagning, gåskola och ortopedteknisk specialistläkarmottagning på Bräcke Diakoni RehabCenter Sfären (öppen vård)

Registreringsrutiner för armprotesmottagning, gåskola och ortopedteknisk specialistläkarmottagning på Bräcke Diakoni RehabCenter Sfären (öppen vård) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Avdelningen för närsjukvård Rehabilitering-Habilitering-Hjälpmedel Registreringsrutiner för armprotesmottagning, gåskola och ortopedteknisk specialistläkarmottagning på

Läs mer

Information om arbetskläder och omklädningsrum för studerande på Skaraborgs Sjukhus, SkaS.

Information om arbetskläder och omklädningsrum för studerande på Skaraborgs Sjukhus, SkaS. Information om arbetskläder och omklädningsrum för studerande på Skaraborgs Sjukhus, SkaS. Arbetskläder Studenter/elever får låna arbetskläder på sjukhuset. Arbetskläder byts dagligen, se bifogade PM om

Läs mer

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Information till familjer med barn i förskola Smitta som sprids på förskolan ställer till bekymmer för barn, personal, syskon och föräldrar. Barn i

Läs mer

Hygieniska frågor vid planering och hantering av förråd

Hygieniska frågor vid planering och hantering av förråd Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-82417 Fastställandedatum: 2015-09-21 Giltigt t.o.m.: 2016-09-21 Upprättare: Anita A Johansson Fastställare: Signar Mäkitalo Hygieniska frågor vid

Läs mer

INFORMATION NYA MEDARBETARE ÄHO. Välkommen som medarbetare inom äldre- och handikappomsorgen i Orsa kommun!

INFORMATION NYA MEDARBETARE ÄHO. Välkommen som medarbetare inom äldre- och handikappomsorgen i Orsa kommun! INFORMATION NYA MEDARBETARE ÄHO Välkommen som medarbetare inom äldre- och handikappomsorgen i Orsa kommun! Organisationen Socialförvaltningen ansvarar över att alla som bor eller tillfälligt vistas i kommunen

Läs mer

STI. Praktiskt handläggande

STI. Praktiskt handläggande STI Praktiskt handläggande SmL Smittspårning Statistik Riktlinjer Klamydia.se Bemötande Fallbeskrivningar Praktiskt tänk Agenda Smittskyddslagen (SmL ) Omfattar; Klamydia,Gonorre, Hiv, Syfilis, Hepatit

Läs mer

VÅRDHYGIEN Viktigare än någonsin. Snart vårt sista vapen

VÅRDHYGIEN Viktigare än någonsin. Snart vårt sista vapen VÅRDHYGIEN Viktigare än någonsin Snart vårt sista vapen Bodil Lund, övertandläkare Anders Samuelsson, överläkare Käkkirurgiska kliniken Enheten för käkkirurgi Vårdhygien Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Område 6 Med detta informationshäfte

Läs mer

Vårdhygienska aspekter

Vårdhygienska aspekter Sidan 1 (18) September 2015 Vårdhygienska aspekter - för mottagningsverksamhet för vårdvalsområden inom somatisk specialistvård Lokaler som används för vård och omsorg ska enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Sammanställning över taxekoder som kan användas vid rapportering av vårdhändelser i öppen vård

Sammanställning över taxekoder som kan användas vid rapportering av vårdhändelser i öppen vård Sammanställning över taxekoder som kan användas vid rapportering av vårdhändelser i öppen vård Översikt över de taxekoder som kan användas vid rapportering av öppenvårdsbesök. För de flesta vårdgrenar

Läs mer

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Skellefteå 2012-02-03 Lena Skedebrant Smittskyddssköterska Västerbottens läns landsting lena.skedebrant@vll.se Exempel på medicinska

Läs mer

Vad styr tandvården? Vad innebär en god hygienisk standard?

Vad styr tandvården? Vad innebär en god hygienisk standard? Vad styr tandvården? Vad innebär en god hygienisk standard? Lagar som styr tandvården Tandvårdslagen SFS 1985:125 Patientsäkerhetslagen SFS 2010:658 Smittskyddslagen SFS 2004:168 Patientdatalagen SFS

Läs mer

Rutin hantering av sexuellt överförbar infektion barnmorska Ungdomsmottagningen

Rutin hantering av sexuellt överförbar infektion barnmorska Ungdomsmottagningen Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Carina Olausson Filipsson, gruppledare/kurator, 2013-10-04 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem):

Läs mer

Aktuellt om MRSA-bakterien på svingårdar

Aktuellt om MRSA-bakterien på svingårdar Aktuellt om MRSA-bakterien på svingårdar Detta informationspaket innehåller bakgrundsuppgifter om meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) och dess spridning och betydelse för svinens hälsa. Dessutom

Läs mer

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland Innehållsförteckning Sida: 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Omvårdnads- och serviceinsatser. inom äldreomsorgen

Omvårdnads- och serviceinsatser. inom äldreomsorgen Omsorgsnämnden Omvårdnads- och serviceinsatser inom äldreomsorgen Antaget av Omsorgsnämnden 090526 Så här går en ansökan om bistånd till: Alla insatser inom kommunens äldreomsorg inleds med att du gör

Läs mer

Att förebygga smittspridning Hur gör jag? Helene Andersson Infektionskliniken Danderyds sjukhus AB

Att förebygga smittspridning Hur gör jag? Helene Andersson Infektionskliniken Danderyds sjukhus AB Att förebygga smittspridning Hur gör jag? Helene Andersson Infektionskliniken Danderyds sjukhus AB Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien inom hälso och sjukvården m.m. SOSFS 2007:19 Föreskrifter

Läs mer

MAS riktlinje - tillika förtydligande av allmänna villkor i kundval i de avsnitt som gäller hemrehabilitering samt basal hemsjukvård.

MAS riktlinje - tillika förtydligande av allmänna villkor i kundval i de avsnitt som gäller hemrehabilitering samt basal hemsjukvård. Dokumentets namn Ansvarsfördelning yrkesgrupper Kommunal Hälsooch sjukvård Riktlinje till KHV och BHV Beslutat styrgrupp kundval 2010 05 17 Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska

Läs mer

Vård hemma vid influensa

Vård hemma vid influensa 2009-07-02 1(5) Vård hemma vid influensa De allra flesta som får influensa tillfrisknar på egen hand, utan behandling eller sjukhusvård. Men många får hjälp och omvårdnad i sina hem, av personal från kommuner

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. Rutiner. Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland

Hälsa Sjukvård Tandvård. Rutiner. Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland Hälsa Sjukvård Tandvård Rutiner Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland 1 En trygg och säker vård Vårdrelaterade infektioner leder till att många patienter utsätts för komplikationer

Läs mer

Välkommen till. Solhällan. Solvägen 37. Vård- och omsorgsboende

Välkommen till. Solhällan. Solvägen 37. Vård- och omsorgsboende Välkommen till Solhällan Solvägen 37 Vård- och omsorgsboende Lägenhet på Solhällan På Solhällan finns 48 lägenheter fördelat på fyra olika enheter. Hälften av lägenheterna ligger i markplan och andra hälften

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

T VÅ L VÅRDHYGIEN 2015

T VÅ L VÅRDHYGIEN 2015 T VÅ L VÅRDHYGIEN 2015 1 EN GOD VÅRDHYGIEN ÄR EN FÖRUTSÄTTNING FÖR EN BRA VÅRD Ett vårdhygieniskt arbetssätt är en grundförutsättning för att kunna ge en bra vård. Vem som bär på en smittsam mikroorganism

Läs mer

Infektionssjukvård 2011

Infektionssjukvård 2011 Anmäl senast 17 oktober och ta del av boka-tidigterbjudande gå 4, betala för 3! Infektionssjukvård 2011 Multiresistenta bakterier och antibiotika användning Hepatiter -senaste forskning kring vård och

Läs mer

Basal hygien i vård och omsorg

Basal hygien i vård och omsorg SOSFS 2015:10 (M och S) Föreskrifter Basal hygien i vård och omsorg Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Basala hygienrutiner och smittvägar

Basala hygienrutiner och smittvägar Basala hygienrutiner och smittvägar smittskydd@liv.se 2014-08-30 1 Lagtext Alla som bedriver vård har ansvar att ge god vård med god hygienisk standard. Finns skrivet i Hälso- och sjukvårdslagen, Smittskyddslagen

Läs mer

Stor okunskap om hivtestning bland landets vårdcentraler

Stor okunskap om hivtestning bland landets vårdcentraler Författare: Kajsa Althén och Fredrik Petterson Stor okunskap om hivtestning bland landets vårdcentraler Vid en rundringning till 28 vårdcentraler i tre städer i Sverige uppvisar många en stor okunnighet

Läs mer

Informationshäfte till dig som ska opereras dagkirurgiskt vid Verksamhetsområde Ortopedi Malmö

Informationshäfte till dig som ska opereras dagkirurgiskt vid Verksamhetsområde Ortopedi Malmö Informationshäfte till dig som ska opereras dagkirurgiskt vid Verksamhetsområde Ortopedi Malmö Denna broschyr innehåller viktig information inför och efter din operation. Välkommen till Verksamhetsområde

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

stöd och hjälp i det egna boendet.

stöd och hjälp i det egna boendet. Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Samverkansrutin mellan ASIH och hemtjänsten i Solna 15-09-25 SID 1 (10)

Samverkansrutin mellan ASIH och hemtjänsten i Solna 15-09-25 SID 1 (10) Samverkansrutin mellan ASIH och hemtjänsten i Solna 15-09-25 SID 1 (10) Innehåll Rutin för samverkan mellan ASIH och hemtjänsten i Solna... 3 Bakgrund:... 3 Inskrivning... 3 Samordnad Individuell Plan

Läs mer

Fungerar hygienrutinerna inom äldreomsorgen?

Fungerar hygienrutinerna inom äldreomsorgen? Fungerar hygienrutinerna inom äldreomsorgen? Instrument och steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2011 Författare: Christine Pålerud, Kerstin Sundblad Handledare: Maria Hansby 1 Sammanfattning

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Krokoms kommun, socialnämnden. Information om vård och omsorg i Krokoms kommun

Krokoms kommun, socialnämnden. Information om vård och omsorg i Krokoms kommun Krokoms kommun, socialnämnden Information om vård och omsorg i Krokoms kommun Vad är hemtjänst? Med hemtjänst avses den sociala service och omvårdnad som utförs i din bostad eller i särskilt boende, utifrån

Läs mer

HYGIENPLAN Tingsryd Kommuns förskolor 2011-2014

HYGIENPLAN Tingsryd Kommuns förskolor 2011-2014 2012-08-03 1(9) HYGIENPLAN Tingsryd Kommuns förskolor 2011-2014 2012-08-03 2(9) Innehållsförteckning Allmänna hygienråd... 3 Infektionsutbrott... 4 Livsmedelshantering... 5 Städråd och tvättråd... 6 Blodspill...

Läs mer