Handlingsprogram för meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) i öppen- och slutenvård samt särskilda boenden för äldre i Stockholms län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handlingsprogram för meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) i öppen- och slutenvård samt särskilda boenden för äldre i Stockholms län"

Transkript

1 Handlingsprogram för meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) i öppen- och slutenvård samt särskilda boenden för äldre i Stockholms län Detta handlingsprogram är framtaget av Smittskydd Stockholm, Vårdhygien Stockholms län, Regional Kommunal Hygienkommitté i Stockholms län och Infektionskliniken Karolinska Universitetssjukhuset och fastställt av Central hygienkommitté. Syftet med dokumentet är att ge riktlinjer för att förebygga smittspridning av MRSA i hälsooch sjukvården och särskilda boenden. Handlingsprogrammet ska tillämpas av alla vårdgivare inom Stockholms län. Vid frågor kontakta Vårdhygien Stockholms län, Åke Örtqvist Smittskyddsläkare Eva Tillman Chefläkare

2 2 Innehåll MRSA Inledning och sammanfattning... 4 MRSA Definitioner... 6 PM 1. MRSA Patient, provtagning... 7 Screening... 7 Provtagning på grund av symptom... 7 Smittspårning... 8 Provtagning PM 2. Vård av MRSA-bärare i slutenvård och särskilt boende för äldre Val av vårdplats Personal Patient Besökare När patient ska lämna vårdrum/boenderum Undersökning/behandling utanför vårdavdelning/särskilt boende Förberedelse inför operation (se även Operation sid. 15) Daglig rengöring, desinfektion och städning Slutstädning Tvätt och avfall Patienttransport PM 3. MRSA-bärare på andra enheter Gemensamma rutiner för alla enheter Utrustningskrav i alla rum för undersökning och behandling Daglig rengöring, desinfektion och städning Öppenvårdsmottagning Fysioterapi och arbetsterapi Operation (se även Förberedelse inför operation sid. 12) Hemsjukvård PM 4. MRSA Mödravård, förlossning och BB Screening och provtagning Patient med nyupptäckt MRSA Patient med känd MRSA på mödravårdsmottagning Patient med känd MRSA på förlossningsavdelning Patient med känd MRSA på BB-avdelning... 17

3 3 Patient med känd MRSA vårdas på BB-avdelning och hennes barn på neonatalavdelning. 18 PM 5. MRSA Läkares ansvar och diagnosklassifikation Vid nyupptäckt MRSA Vid känt MRSA-bärarskap MRSA-team Diagnosklassifikation vid klinisk infektion Diagnosklassifikation vid bärarskap Diagnosklassifikation vid vård i enkelrum PM 6. MRSA Utskrivning/överföring till annan vårdenhet inklusive hemsjukvård Patient med MRSA Samvårdad patient PM 7. MRSA Personal, provtagning Vid nyupptäckt MRSA-bärarskap hos patient Vid smittspridning på vårdenhet (sluten och öppen vård) eller särskilt boende Vid smittspårning bland personal kan dessa dokument användas som stöd PM 8. MRSA Uppföljning Avskrivning av MRSA-bärarskapet Bilaga 1. MRSA Patientbrev om provtagning Bilaga 2. MRSA Smittspårningslista (patienter) Bilaga 3. MRSA Sammanställning av smittspårningslista (patienter)... 25

4 4 MRSA Inledning och sammanfattning Många som diagnostiseras med MRSA (Meticillinresistenta Staphylococcus aureus) har inga infektionssymptom, så kallat MRSA-bärarskap. Andra har en infektion orsakad av MRSAbakterierna. MRSA kan upptäckas på olika sätt: vid screening då man söker vård för andra åkommor, vid provtagning på grund av symptom orsakade av MRSA (framför allt hudbölder) och i samband med smittspårning. MRSA (såväl infektion som bärarskap) klassas som allmänfarlig infektion enligt Smittskyddslagen. Behandlande läkare ska därför besluta om förhållningsregler för patienten. Syftet med förhållningsreglerna är att hindra smittspridning. Patienten är skyldig att följa förhållningsreglerna och har också informationsplikt till sjukvården om sin smitta. Den MRSA-bärande patienten har rätt till samma bemötande och vård som andra patienter och får inte undanhållas behandling på grund av MRSAbärarskapet. Personal med sår, eksem eller andra hudlesioner ska inte delta i vård och omvårdnad av patienter med MRSA. Basala hygienrutiner ska tillämpas vid allt arbete med alla patienter. Se och Information aktuell för Särskilda boenden för äldre finns i PM 1, 2, 5, 6 och 7. Vid frågor kontakta Vårdhygien Stockholms län. För kontaktuppgifter se När en patient diagnostiseras med MRSA ska följande utföras: Informera patienten muntligt och skriftligt. Information och riktlinjer finns i Smittskyddsblad för MRSA, för patient respektive läkare på. Se PM 5. Smittspårning ska utföras. Se PM1. Smittspårningslistor ska upprättas. Se Bilaga 2 och Bilaga 3. Särskilda vårdrutiner införs, t.ex. enkelrum med eget hygienutrymme. Se PM 2, PM 3 och PM 4. Kontakta hygiensjuksköterska eller hygienläkare för råd. Kontaktuppgifter finns på Klinisk anmälan enligt Smittskyddslagen genom SmiNet görs av behandlande läkare. Se PM 5. Journalanteckning. Vid utskrivning ska diagnos/diagnoser anges i slutanteckning. Se PM 5. Vid överföring till annan vårdenhet ska information ges om patientens MRSA. Information ska också ges vid överföring av patienter som är provtagna i samband med smittspårning, men där svar ännu inte finns. Se PM 6. Remiss för uppföljning av bärarskapet ska skrivas till MRSA-teamet på Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset. Kontaktuppgifter och remiss finns att hämta på. Se PM 5 och PM 8. Kontakta infektionskonsult om patienten har en klinisk infektion orsakad av MRSA.

5 5 Avskrivning av MRSA (dvs. avskrivning av förhållningsregler för MRSA-bärarskap enligt Smittskyddslagen) kan endast göras av behandlande infektionsläkare vid MRSAteamet i samråd med smittskyddsläkare. Information om den juridiska bakgrunden till handlingsprogrammet finns på Ämnesområden/Lagar och regelverk Alla prov med frågeställning MRSA finansieras via ett centralt anslag och är kostnadsfria för den enskilda vårdenheten. Om allmän odling önskas används separat odlingspinne, rör och remiss (OBS! ej kostnadsfritt).

6 6 MRSA Definitioner För att underlätta läsningen av detta handlingsprogram har vi valt att använda oss av återkommande begrepp som gäller för just detta dokument. Nedan listar vi definitioner av dessa begrepp. Avskriven Patient som varit MRSA-bärare men avskrivits enligt beskrivning i PM 8 Dagsjukvård Exempelvis dialys, dagkirurgi, dagsjukvårdsavdelning Hemsjukvård Vård i patientens hem av personal som organisatoriskt kan tillhöra primärvård, ASIH, sjukhusklinik mm. Korttidsvård Korttidsboende, växelvård, avlastning MRSA-bärare Varje person som vid något tillfälle haft ett positivt MRSA-prov och som inte blivit avskriven via MRSA-teamet (se PM 8) eller klassificerad som transient bärare Närstående Person som bor i samma hushåll som MRSA-bärare Patient Varje person som vårdas i öppen eller sluten vård eller som bor i särskilt boende för äldre Personal Anställd vårdpersonal av alla yrkeskategorier, studenter, praktikanter och gästande vårdpersonal Riskfaktorer Sår, hudlesion, eksem, KAD, övriga urinavledningar, infarter t.ex. CVK och PVK -, PEG och stomi Samvårdad patient (slutenvård) Samvårdad patient (särskilt boende) Screening Slutenvård Smittspårning Särskilt boende Transient bärare Uppföljningsodling Öppenvård Patient som vårdats på samma vårdavdelning under hela eller del av MRSA-bärarens vårdtid Patient som vårdats på särskilt boende under hela eller del av MRSA-bärarens vårdtid och haft personlig omvårdnad eller medicinsk vård av samma personal som MRSA-bäraren Provtagning som görs på alla patienter i en viss situation oavsett om de haft kontakt med MRSA-bärare Vårdavdelning inom akutsjukhus, geriatrik, rehabilitering, psykiatri, hospice, ASIH Provtagning som görs på patienter/personal som haft kontakt med MRSA-bärande patient för att kartlägga varifrån smittan kommer och till vilka den kan ha spridits Behovsprövat boende för äldre (korttidsvård, heldygnsomsorg, servicehus) Person som saknar riskfaktor och har positivt MRSA-prov i näsa och/eller svalg vid ett enstaka tillfälle och negativa prov vid uppföljande MRSA-provtagning (inom ca 1 månad) av näsa, svalg och perineum MRSA-prov som regelbundet tas på samvårdad patient i särskilt boende Mottagning inom primärvård och specialistvård, MVC, BVC, akutmottagning och liknande

7 7 PM 1. MRSA Patient, provtagning Provta inte patient med känd MRSA. Hen betraktas fortsatt som MRSA-bärare. Provta utlandsvårdad patient enligt särskilt handlingsprogram oavsett tidigare MRSAbärarskap. Se Handlingsprogram för screening av patient med vårdkontakt utomlands. Varje provtagen person ska ges besked om provsvar, såväl positivt som negativt. Screening Ta följande prover vid varje inskrivning i alla typer av slutenvård och hemsjukvård och inflyttning till särskilt boende för äldre (inklusive växelvård). Vid flyttning av patient till annan enhet inom samma vårdgivare tas inte screeningprover på nytt. Patient som har Riskfaktor/er för MRSA (sår, hudlesion, eksem, KAD, övriga urinavledningar, infarter t.ex. CVK och PVK, PEG och stomi) Haft kontakt med sjukvård/tandvård utomlands (som patient eller personal) de senaste 6 månaderna Närstående eller husdjur med MRSA Ta prov från Riskfaktor (ej näsa, svalg, perineum) Då CVK/PVK och sår nyligen lagts om, öppnas ej förband enbart för provtagning. Provtagning sker vid första omläggning. Se separat dokument Handlingsprogram för screening av patient med vårdkontakt utomlands. Näsa, svalg och perineum samt eventuell riskfaktor Ta följande prover vid besök i öppenvård eller dagsjukvård Patient som har Haft kontakt med sjukvård/tandvård utomlands (som patient eller personal) de senaste 6 månaderna Ta prov från Se separat dokument Handlingsprogram för screening av patient med vårdkontakt utomlands. Provtagning på grund av symptom Ta följande prover Patient som har Misstänkt stafylokockinfektion (abscess, impetigo och sårinfektion) Ta prov från Infektionsfokus OBS! MRSA-prov ersätter inte allmän odling.

8 8 Smittspårning Smittspårning vid nyupptäckt MRSA-bärarskap Vårdenhet/särskilt boende där MRSA upptäckts är ansvarig för att utföra smittspårningen och för att upprätta smittspårningslista. Det är också läkare vid denna enhet som står som remittent på remisser för provtagning hos andra vårdgivare. Upprätta smittspårningslista (se bilaga 2). Skriv sammanställningslista efter avslutad smittspårning (se bilaga 3). För smittspårning bland personal se PM 7. Kontakta alltid Vårdhygien vid smittspårning. I slutenvård Smittspårning ska göras då MRSA-bäraren vårdats mer än 8 timmar. Vid nyupptäckt MRSA i prov som tagits vid screening på grund av vård utomlands smittspåras som vid känd MRSA (se sid. 9) Provta endast samvårdad patient. 1) Provta dem som befinner sig på vårdenheten. 2) Provta dem som redan överförts till annan vårdenhet eller till särskilt boende. Informera behandlingsansvarig där. 3) Provta dem som redan skrivits ut till hemmet. Meddela patienten via brev (se bilaga 1). Bifoga remiss till vårdcentral/distriktssköterska och odlingsremisser märkta med avdelningens namn, kombikakod och ansvarig läkare. Varje provtagen person ska ges besked om såväl positivt som negativt provsvar. 4) Provta (utskrivningsodlingar) samvårdad patient vid hans/hennes utskrivning då denna infaller under MRSA-bärarens vårdtid och till och med sju dagar efter att MRSA-bäraren skrivits ut. 5) Provta samtliga kvarvarande samvårdade patienter sju dagar efter MRSA-bärarens utskrivning. Smittspårningen avslutas därefter. 6) Provta inte patient som skrivits in efter MRSA-bärarens utskrivning. 7) Identifiera avdelningar/enheter som vårdat/behandlat MRSA-bäraren inom en månad före diagnostillfället. Samråd med Vårdhygien om eventuell smittspårning på dessa. Ta prov från Näsa, svalg och perineum samt eventuell riskfaktor. I öppenvård Smittspårning ska göras då MRSA-bäraren har riskfaktor och har gjort mer än ett besök på mottagningen. Provta patient med riskfaktorer som besökt mottagningen under den senaste månaden och vid besöket undersökts/behandlats i samma rum som MRSA-bäraren (besök samma dag som MRSA-bäraren, efter MRSA-bärarens besök). Vid tveksamhet diskutera med Vårdhygien. Ta prov från Näsa, svalg och perineum samt riskfaktor.

9 9 I dagsjukvård Smittspårning ska göras då MRSA-bäraren har riskfaktor och har gjort mer än ett besök på dagsjukvårdsenheten. 1) Provta patient med riskfaktor som vårdats/behandlats samtidigt på dagsjukvården och nu finns på vårdavdelning inom slutenvården eller i särskilt boende. Informera behandlingsansvarig på den nya vårdenheten. 2) Provta patient med riskfaktor som vårdats/behandlats samtidigt på dagsjukvården och nu finns i hemmet. Meddela patienten via brev (se bilaga 1). Bifoga remiss till vårdcentral/distriktssköterska och odlingsremisser märkta med avdelningens namn, kombikakod och ansvarig läkare. 3) Patient enligt 1) och 2) som inom kort återkommer till dagsjukvårdsenheten kan odlas där. Ta prov från Näsa, svalg och perineum samt riskfaktor. I hemsjukvård Smittspårning ska göras då MRSA-bäraren har riskfaktor. Vid smittspårning i hemsjukvård ska endast de patienter inkluderas som har riskfaktor och har eller har haft personlig och/eller medicinsk omvårdnad av samma personal som MRSAbäraren den senaste månaden. Kontakta Vårdhygien för samråd om smittspårningens omfattning. Ta prov från Näsa, svalg och perineum samt eventuell riskfaktor. I särskilt boende Vid smittspårning och utskrivningsodling på särskilt boende ska endast de patienter inkluderas som har eller har haft personlig och/eller medicinsk omvårdnad av samma personal som MRSA-bäraren den senaste månaden. Kontakta Vårdhygien för samråd om smittspårningens omfattning. 1) Provta alla patienter på boendet enligt kriteriet ovan. 2) Provta patient som flyttat till annat särskilt boende eller överförts till vårdavdelning inom slutenvård på den nya enheten. Informera omvårdnadsansvarig sjuksköterska där. 3) Ta utskrivningsodlingar på patient i korttidsvård. Provta varje patient som uppfyller kriteriet ovan vid hans/hennes utskrivning då denna infaller under MRSA-bärarens vårdtid och till och med sju dagar efter att MRSA-bäraren skrivits ut. 4) Provta inte patient som skrivits in efter MRSA-bärarens utskrivning. 5) Identifiera avdelningar/enheter som vårdat MRSA-bäraren inom en fyraveckors period före diagnostillfället. Samråd med Vårdhygien om eventuell smittspårning på dessa. Ta prov från Näsa, svalg och perineum samt eventuell riskfaktor.

10 10 Smittspårning vid känt MRSA-bärarskap Smittspårning ska göras då MRSA-bäraren vårdats mer än 8 timmar. Provta endast samvårdad patient. Upprätta smittspårningslista (se bilaga 2). Skriv sammanställningslista efter avslutad smittspårning (se bilaga 3). I slutenvård 1) Provta (utskrivningsodlingar) samvårdad patient vid hans/hennes utskrivning då denna infaller under MRSA-bärarens vårdtid och till och med sju dagar efter att MRSA-bäraren skrivits ut. 2) Provta samtliga kvarvarande samvårdade patienter sju dagar efter MRSA-bärarens utskrivning. Smittspårningen avslutas därefter. 3) Provta inte patient som skrivits in efter MRSA-bärarens utskrivning. Ta prov från Näsa, svalg och eventuell riskfaktor. I särskilt boende inklusive korttidsboende Vid uppföljningsodlingar och utskrivningsodling på särskilt boende ska endast de patienter inkluderas som har eller har haft personlig omvårdnad eller medicinsk vård av samma personal som MRSA-bäraren. Kontakta Vårdhygien för samråd om smittspårningens omfattning. 1) Ta uppföljningsodlingar. Provta första gången en månad efter att MRSA-bärarskapet upptäcktes eller en månad efter att en MRSA-bärare flyttat in på boendet. Därefter provtas var 3:e månad. Vid två negativa odlingstillfällen kan intervallen glesas ut i samråd med Vårdhygien. 2) Provta kvarvarande patienter när MRSA-bäraren flyttar eller avlider. Samråd med Vårdhygien. 3) Ta utskrivningsodlingar inom korttidsvård. Provta varje patient som uppfyller kriteriet ovan vid hans/hennes utskrivning då denna infaller under MRSA-bärarens vårdtid och till och med sju dagar efter att MRSA-bäraren skrivits ut. 4) Provta inte patient som skrivits in efter MRSA-bärarens utskrivning. Ta prov från Näsa, svalg och eventuell riskfaktor. Provtagning Vid provtagning från torra ställen fuktas provtagningspinnen i steril koksaltlösning före provtagning. Urinprov tas i sterilt provtagningsrör. Ange alltid på remissen att MRSA-odling avses. Läkarnamn ska anges och läkare vars namn anges på remissen ska vara informerad om detta. Sår - ta prov från sårkanten KAD ta prov från urinen Annan urinavledning ta prov från urinen och insticksstället Infart/stomi ta prov från instickställe eller stomikant Näsa ta prov i näsans främre del Se även laboratoriets provtagningsanvisningar.

11 11 PM 2. Vård av MRSA-bärare i slutenvård och särskilt boende för äldre Val av vårdplats Patienten ska vårdas/bo i enkelrum med tillgång till egen toalett och egen dusch (undantag vid parboende i särskilt boende för äldre). Om detta inte kan tillämpas ska avvikelserapport skrivas. Kopia på denna skickas till chefläkare/mas och Smittskyddsläkaren. Se även dokumentet Samtidig vård av MRSA- och VRE-bärare, extern länk. Patient inom slutenvård 1) Vårda patienten i första hand på den klinik som ger bästa vård för patientens grundsjukdom. 2) Vid risk för smittspridning kan vård på infektionskliniken vara att föredra. Samråd med infektionsbakjour. Patient inom geriatrisk slutenvård Geriatriska patienter kan vårdas på avd 72, Stockholmsgeriatriken, Sabbatsbergs sjukhus, där 7 platser är avsedda för MRSA-bärare. För kontaktuppgifter, se extern länk. Personal Personal med sår, eksem eller andra hudlesioner ska inte delta i vård och omvårdnad av patienter med MRSA. Utrustningskrav i vårdrum/boenderum och/eller hygienutrymme Tvättställ Flytande tvål Pappershanddukar Alkoholbaserat handdesinfektionsmedel Undersökningshandskar Engångs plastförkläden Alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid Engångs torkduk för ytor Flergångsutrustning Flergångsutrustning t.ex. stetoskop, blodtrycksmanschett, gånghjälpmedel och mobil duschstol ska så långt möjligt vara patientbunden.

12 12 Patient Patienten ska desinfektera händerna före måltid samt tvätta och desinfektera händerna efter toalettbesök. Patient som inte klarar att sköta sin handhygien ska få hjälp av personal. Besökare Instruera besökande som deltar i omvårdnadsarbete om basala hygienrutiner och att dessa ska tillämpas. När patient ska lämna vårdrum/boenderum Det finns inget som hindrar att en person som är MRSA-bärare besöker allmänna utrymmen. Gör en individuell bedömning av patientens smittsamhet och beteende. Det är avgörande för om hen kan vistas utanför vårdrummet. Patient som ska vistas i gemensamma utrymmen (inklusive inom den egna vård/boendeenheten) ska förberedas enl. följande: 1) Täck eventuella sår, infarter, etc. med torrt förband 2) Töm urinpåse 3) Desinfektera tagytor på det hjälpmedel som används vid förflyttning (rullator, rullstol, gåbord etc.). 4) Patienten ska ha rena kläder 5) Patienten ska desinfektera sina händer Undersökning/behandling utanför vårdavdelning/särskilt boende Mottagande enhet informeras om patientens MRSA-bärarskap. Om patienten lämnar vårdavdelningen i sin säng ska även 1) Säng och sänggrindar desinfekteras 2) Sängen renbäddas Förberedelse inför operation (se även Operation sid. 15) 1) Planera hur/var patientens eftervård ska ske (IVA eller post-op). Samråd gärna med Vårdhygien. 2) Patienten ska duscha, eller få hjälp med helkroppstvätt, med klorhexidininnehållande tvål två gånger, kvällen före och på operationsdagens morgon. Sängkläderna byts efter andra duschen/helkroppstvätten. Vid akut operation genomförs dusch/helkroppstvätt om det är möjligt. 3) Planerad operation: Behandling med Bactroban Nasal startas två dagar före operation; salvan appliceras i främre delen av vardera näsborren x 2 under totalt 5 dagar. Akut operation: Behandling med Bactroban Nasal startas före operation; salvan appliceras i främre delen av vardera näsborren x 2 under totalt 5 dagar.

13 13 Daglig rengöring, desinfektion och städning Se 4 och 5 i dokumentet Rengöring och Desinfektion av ytor i vårdmiljö; Golv städas dagligen. I särskilt boende ska städutrustningen vara lägenhetsbunden. Slutstädning Se 6 i dokumentet Rengöring och Desinfektion av ytor i vårdmiljö; Golv städas. I särskilt boende ska städutrustningen vara lägenhetsbunden. Tvätt och avfall Se 7 i dokumentet Rengöring och Desinfektion av ytor i vårdmiljö; Patienttransport 1) Personal som utför patienttransporter ska följa basala hygienrutiner. 2) Efter patienttransporter ska föremål och ytor som patient kommit i kontakt med t ex handtag och brits rengöras och desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid.

14 14 PM 3. MRSA-bärare på andra enheter Gemensamma rutiner för alla enheter 1) Patient med riskfaktorer tas om möjligt in direkt på behandlings- /undersökningsrummet. 2) Begränsa antalet personal som deltar i undersökning och behandling av patienten. Utrustningskrav i alla rum för undersökning och behandling Tvättställ Flytande tvål Pappershanddukar Alkoholbaserat handdesinfektionsmedel Undersökningshandskar Engångs plastförkläden Alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid Engångs torkduk för ytor Daglig rengöring, desinfektion och städning Se 4 och 5 (särskilt 5.3) i dokumentet Rengöring och Desinfektion av ytor i vårdmiljö; Golv städas dagligen. Öppenvårdsmottagning 1) Duka upp omläggnings- och undersökningsmateriel separat för varje patient på avställningsyta som före påbörjat och efter avslutat arbete desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid. Kassera överblivet engångsmateriel, inkl. obrutna förpackningar. 2) Använd i första hand engångsinstrument. Desinfektera flergångsinstrument i diskdesinfektor. Fysioterapi och arbetsterapi 1) Patienten ska desinfektera sina händer med alkoholbaserat handdesinfektionsmedel då hen kommer till träningslokal. 2) Använd plastförkläde i enlighet med Basala hygienrutiner vid mobilisering, träning eller förflyttning eller byt arbetsdräkt efter avslutad behandling. 3) Fysioterapeut/arbetsterapeut bör inte behandla en MRSA-bärare med riskfaktor samtidigt med andra patienter under ett och samma behandlingstillfälle.

15 15 Gymnastiksal eller annat träningsrum 1) Slutenvårdspatient ska byta om till rena kläder på vårdavdelningen innan träning utförs i gymnastiksalen eller annat träningsrum, samt duscha och byta om på vårdavdelningen efteråt. 2) Öppenvårdspatient med riskfaktor anvisas ett speciellt duschutrymme som ska rengöras och desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid efter användning. 3) Patient utan riskfaktor kan använda allmänt duschutrymme utan efterföljande städning. Bassängbad 1) Patient utan riskfaktor får bada i bassäng och använda det allmänna duschutrymmet i samband med bad. Tätslutande stomi utgör inget hinder för bad. 2) Patient med riskfaktor får inte bada i bassäng. Operation (se även Förberedelse inför operation sid. 12) Före operation 1) Om patienten tas emot i preoperativ-/sängvänthall ska patientens säng stå skild från andra sängar. 2) Begränsa antalet personer i kontakt med patienten. Efter operation 1) Flytta över patienten till säng i operationssalen. 2) Byt anestesislangar. Engångsslangar kasseras. Flergångsslangar rengörs i diskdesinfektor. 3) Kassera framtagna obrutna produktförpackningar med engångsmateriel. 4) Sterilförpackat flergångsmateriel som inte har använts ska desinfekteras, packas om och steriliseras. Daglig rengöring, desinfektion och städning Se 8 i dokumentet Rengöring och Desinfektion av ytor i vårdmiljö; På uppvakningsavdelning Vid uppvakning efter operation bör patienten ha eget rum, i annat fall ska patientens säng stå skild från andra sängar.

16 16 Hemsjukvård Det ska finnas tillgång till handdesinfektionsmedel, handskar, plastförkläde, flytande tvål och pappershanddukar i hemmet. Detta tillhandahålls av den vårdgivare som är ansvarig för hemsjukvården. 1) Förvara höggradigt rena och sterila förband i stängt skåp eller stängd låda hos patienten. Förpackningarna kasseras när materielen inte längre behövs. Lagra därför inte större mängder materiel än det som går åt hemma hos patienten. 2) Duka upp höggradigt rent materiel på avställningsyta som före påbörjat och efter avslutat arbete desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid. 3) Använd i första hand engångsinstrument. Desinfektera flergångsinstrument, använda och oanvända, i diskdesinfektor på mottagning eller vårdavdelning. Avfall Lägg använda förband eller annat använt materiel i plastpåse. Knyt ihop påsen och kasta som konventionellt avfall.

17 17 PM 4. MRSA Mödravård, förlossning och BB Screening och provtagning Se PM 1. Patient med nyupptäckt MRSA För smittspårning se PM 1 och PM 7. För läkarens ansvar se PM 5. Kontakta Vårdhygien. Remiss Vid utskrivning (från förlossningsavdelning eller BB-avdelning) ska den MRSA-bärande kvinnan och hennes barn remitteras till MRSA-teamet på Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna för provtagning och behandling. Barnet ska inte provtas på förlossnings- eller BB-avdelningen. Patient med känd MRSA på mödravårdsmottagning Se PM 1 (smittspårning) och PM 3. Patient med känd MRSA på förlossningsavdelning Val av vårdrum och restriktioner Vårda patienten (och hennes barn) i enkelrum med tillgång till egen toalett och egen dusch Smittspårning Smittspårning ska göras då MRSA-bäraren vårdats mer än 8 timmar. Provta endast samvårdad patient. Upprätta smittspårningslista (se bilaga 2). Skriv sammanställningslista efter avslutad smittspårning (se bilaga 3). Provta (utskrivningsodlingar) samvårdad patient och hennes barn vid hennes utskrivning då denna infaller under MRSA-bärarens vårdtid. Ta prov från Kvinna: näsa, svalg och eventuell riskfaktor. Barn: näsa, navel och eventuell riskfaktor. Patient med känd MRSA på BB-avdelning Val av vårdrum och restriktioner Vårda patienten (och hennes barn) i enkelrum med tillgång till egen toalett och egen dusch.

18 18 Smittspårning Smittspårning ska göras då MRSA-bäraren vårdats mer än 8 timmar. Provta endast samvårdad patient. Upprätta smittspårningslista (se bilaga 2). Skriv sammanställningslista efter avslutad smittspårning (se bilaga 3). 1) Provta (utskrivningsodlingar) samvårdad patient och hennes barn vid hennes utskrivning då denna infaller under MRSA-bärarens vårdtid och till och med sju dagar efter att MRSA-bäraren skrivits ut. 2) Provta samtliga kvarvarande samvårdade patienter och deras barn sju dagar efter MRSAbärarens utskrivning. Smittspårningen avslutas därefter. 3) Provta inte patient som skrivits in efter MRSA-bärarens utskrivning. Ta prov från Kvinna: Näsa, svalg och eventuell riskfaktor. Barn: Näsa, navel och eventuell riskfaktor. Patient med känd MRSA vårdas på BB-avdelning och hennes barn på neonatalavdelning 1) Kvinnan vårdas som ovan 2) Barnet ska om möjligt vårdas på enkelrum på neonatalavdelningen 3) Barnet provtas från näsa, navel och eventuella riskfaktorer vid intagning på neonatalavdelningen 4) Barnet provtas därefter var tredje dag från näsa, navel och eventuella riskfaktorer. Om barnet blir positivt för MRSA sker vård enl. PM 2 och smittspårning enl. PM 1 på neonatalavdelningen. Utskrivning av MRSA-positivt barn BB-avdelning informerar BVC om bärarskapet. Läkare ansvarar för åtgärder enligt PM 5. Daglig rengöring, desinfektion och städning samt slutstädning Se 4, 5 och 6 i dokumentet Rengöring och Desinfektion av ytor i vårdmiljö; Golv städas dagligen.

19 19 PM 5. MRSA Läkares ansvar och diagnosklassifikation Vid nyupptäckt MRSA 1) Informera patienten om diagnos och åtgärder som kommer att vidtas. Information och riktlinjer finns i Smittskyddsblad för MRSA, för patient respektive läkare på. 2) Ge förhållningsregler enligt Smittskyddslagen muntligt och skriftligt. 3) Gör en MRSA-märkning i journalen 4) Gör en smittskyddsanmälan via SmiNet 5) Skriv remiss till MRSA-teamet på Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna som ansvarar för smittspårning av närstående och uppföljning av MRSA-diagnos. Använd remissen till MRSA-teamet - se extern länk. I TakeCare finns även speciell MRSA-anamnes under fliken Övriga blanketter. Vid kliniska frågeställningar kan konsult på infektionskliniken kontaktas. 6) Se till att smittspårning genomförs på den egna enheten enligt PM 1. Smittspårningen kan delegeras men behandlande läkare är ansvarig 7) Samråd med Vårdhygien om smittspårningens inriktning och omfattning 8) Rådgör gärna med infektionsläkare inför eventuell antibiotikabehandling 9) Se även PM 6. Vid känt MRSA-bärarskap 1) Se till att journalen har en MRSA-märkning 2) Rådgör gärna med infektionsläkare inför eventuell antibiotikabehandling 3) Ansvara för att utskrivningsodlingar genomförs enligt PM1 MRSA-team Se PM 8. Diagnosklassifikation vid klinisk infektion 1) Kod för infektionsdiagnos om patienten har klinisk infektion av MRSA 2) Z22.3C Staphylococcus aureus 3) U82.1 Resistens mot meticillin Diagnosklassifikation vid bärarskap Ange som bidiagnos: 1) Z22.3C Bärare av Staphylococcus aureus 2) U82.1 Resistens mot meticillin Diagnosklassifikation vid vård i enkelrum För patient som vårdats på enkelrum pga. MRSA-bärarskap skrivs dessutom åtgärden Smittisolering DV091.

20 20 PM 6. MRSA Utskrivning/överföring till annan vårdenhet inklusive hemsjukvård Patient med MRSA 1) Behandlande läkare och sjuksköterska ska informera mottagande läkare och sjuksköterska om patientens MRSA-bärarskap 2) Vårdplanering ska genomföras i god tid före utskrivningen 3) Vid biståndsbedömning ska behovet av eget rum med tillgång till egen toalett och egen dusch beaktas 4) Vårdhygien informeras av utskrivande enhet inför vårdplanering i de fall patienten ska byta boendeform efter utskrivning 5) Patienten ska tillfrågas om hen har hemtjänst och om hen samtycker till att arbetsledare för personal inom hemtjänst informeras om MRSA-bärarskapet 6) Med patientens samtycke lämnas information om MRSA-bärarskapet till den husläkare där patienten är listad Samvårdad patient 1) Mottagande vårdenhet/särskilt boende informeras om att den samvårdade patienten exponerats för MRSA och redan provtagits 2) Samvårdad patient kan dela rum på den nya enheten i avvaktan på odlingssvar. 3) Om en samvårdad patient flyttats till annan vårdenhet/särskilt boende före provtagning se PM 1 angående smittspårning

Lokal anvisning 2010-09-01

Lokal anvisning 2010-09-01 1(6) VARDHYGIEN Handläggning av MRSA Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent

Läs mer

Möte med centrala samverkansgruppen

Möte med centrala samverkansgruppen Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektörens stab MÖTESANTECKNINGAR 2015-01-30 1 (3) Diarienummer LS 2015-0104 Möte med centrala samverkansgruppen Datum Onsdagen den 21 januari 2015 Tid Kl. 13.30-15.30

Läs mer

Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg.

Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg. Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg. Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare i samarbete med kommunala MASfunktionen Fastställande

Läs mer

Multiresistenta bakterier (MRB) - vårdrutiner Fastställd av Handläggare Gäller fr o m Gäller t o m Version Jan Smedjegård Smittskyddsläkare

Multiresistenta bakterier (MRB) - vårdrutiner Fastställd av Handläggare Gäller fr o m Gäller t o m Version Jan Smedjegård Smittskyddsläkare 1 (8) 1 Bakgrund... 1 2 Syfte... 2 3 Omfattning... 2 4 Ansvar... 2 5 Riskfaktorer för smittspridning... 2 6 Provtagning/screeningrutiner... 2 6.1 Provtagningsanvisning... 2 6.2 Slutenvård - utlandsvårdad...

Läs mer

Lokal anvisning 2010-09-01

Lokal anvisning 2010-09-01 1(6) Handläggning av VRE Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent tillämpas

Läs mer

Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk

Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och

Läs mer

Handlingsprogram för MRSA. inom kommunal hälso- och sjukvård, primärvård samt omsorg i Västra Götaland

Handlingsprogram för MRSA. inom kommunal hälso- och sjukvård, primärvård samt omsorg i Västra Götaland Handlingsprogram för MRSA inom kommunal hälso- och sjukvård, primärvård samt omsorg i Västra Götaland Detta handlingsprogram är reviderat 2014-02-05 Anne Palmé, Vårdhygieniska enheten, SÄS, Borås Mette

Läs mer

Innehåll: Inledning sid 1

Innehåll: Inledning sid 1 Dokumentnamn: MRSA handläggning i Blekinge Vårdhygien Patientsäkerhetsavdelningen Landstingsdirektörens stab Dokid: H: Multiresistenta bakterier 2 Utfärdare: Vårdhygien Godkänt datum: Ansvarig läkare:

Läs mer

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker Sida 1(6) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Eva Gunnarsson (egn011) 2015-11-13 2014-05-13 Rolf Lundholm (rlm005) Fastställt av Granskare Anders Johansson (ljn043) Ylva Ågren (yan001)

Läs mer

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående MRSA Information till patienter och närstående Foto: Lars Johansson och Ulf Sjöstedt/pixgallery Här får du svar på vanliga frågor om MRSA Vad är Staphylococcus aureus (S. aureus)? S. aureus är en bakterie

Läs mer

Multiresistenta bakterier i Primärvård

Multiresistenta bakterier i Primärvård Multiresistenta bakterier i Primärvård VÅRDHYGIEN SKÅNE Utarbetad av: Vårdhygien Skåne och Smittskydd Skåne Godkänd av: Vårdhygien Skåne och Smittskydd Skåne Datum: 2011-06-01 Ersätter 2008-06-27 (Rutiner

Läs mer

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE MRSA INFORMATION PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna broschyr är framtagen oktober 2010 av Smittskydd Stockholm i Stockholms läns landsting Om du vill beställa broschyren eller få

Läs mer

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier Multiresistenta bakterier Inger Andersson, hygiensjuksköterska Bakterier är överlevare! Antibiotika Resistens Resistenta bakterier MRSA Methicillin Resistent Staphyloccus Aureus ESBL Extended Spektrum

Läs mer

Följ rutinerna i dokumentet Screening för multiresistenta bakterier (MRB) på Vårdhygiens hemsida. Kontakta gärna Vårdhygien för samråd.

Följ rutinerna i dokumentet Screening för multiresistenta bakterier (MRB) på Vårdhygiens hemsida. Kontakta gärna Vårdhygien för samråd. Vård av patient med ESBL-producerande bakterier Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. OBS er för vård av patient med ESBLcarba

Läs mer

2014-12-05 www.smittskyddstockholm.se. Multiresistenta bakterier Föreläsning för mödrahälsovården 4 dec 2014 Björn K Eriksson Bitr smittskyddsläkare

2014-12-05 www.smittskyddstockholm.se. Multiresistenta bakterier Föreläsning för mödrahälsovården 4 dec 2014 Björn K Eriksson Bitr smittskyddsläkare Multiresistenta bakterier Föreläsning för mödrahälsovården 4 dec 2014 Björn K Eriksson Bitr smittskyddsläkare Resistenta bakterier enligt smittskyddslagen MRSA ESBL Salmonella mm) ESBL CARBA VRE Staphylococcus

Läs mer

Multiresistenta bakterier (MRB) vårdhygieniska rutiner

Multiresistenta bakterier (MRB) vårdhygieniska rutiner INSTRUKTION 1 (6) INLEDNING Spridning av multiresistenta bakterier (MRB) på vårdinrättningar utgör ett hot mot patientsäkerheten och måste förhindras. Med MRB avses bakterier som är särskilt motståndskraftiga

Läs mer

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående MRSA Information till patienter och närstående Broschyren har sammanställts av Smittskyddsenheten i Uppsala län. En motsvarande broschyr från Smittskydd Stockholm har varit förlaga. Bilder på framsidan:

Läs mer

Riktlinjer för smittspårning samt omhändertagande av patient med methicillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA)

Riktlinjer för smittspårning samt omhändertagande av patient med methicillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Dokumentnamn: MRSA Riktlinjer Utfärdande PE: Centrum för hälso- vårdutveckling Utfärdande enhet: Vårdhygien Östergötland Framtagen av: Vårdhygien Östergötland Målgrupp: Vårdgivare inom Region Östergötland

Läs mer

MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län

MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Riktlinjer

Läs mer

Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA

Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA MAS Bjurholm Flik 19.5. Feb 2012 http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/9259/2007 130 5_20071305.pdf Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende

Läs mer

Vårdprogram för meticillin-resistenta Staphylococcus aureus (MRSA)

Vårdprogram för meticillin-resistenta Staphylococcus aureus (MRSA) Vårdprogram för meticillin-resistenta Staphylococcus aureus (MRSA) gällande inom öppen hälso- och sjukvård samt vård och omsorg i Stockholms län, oavsett huvudman. Vårdprogrammet är avsett för dem som

Läs mer

MRSA. Svar på vanliga frågor om MRSA

MRSA. Svar på vanliga frågor om MRSA MRSA Svar på vanliga frågor om MRSA 1 Broschyren har sammanställts av Smittskyddsenheten i Uppsala län. En motsvarande broschyr från Smittskydd Stockholm har varit förlaga. Produktion: Smittskyddsenheten/Byrå4

Läs mer

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn.

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn. hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn. Vid positiv odling hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn ska epidemiologisk utredning påbörjas. Åtgärder ska vidtas omgående

Läs mer

VRE, vancomycinresistenta enterokocker Godkänt av:

VRE, vancomycinresistenta enterokocker Godkänt av: Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr VRE, vancomycinresistenta enterokocker Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Riktlinjer

Läs mer

Vårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne

Vårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne Riktlinjer för handläggning av patienter med multiresistenta bakterier (MRB) i somatisk vård på sjukhus Utarbetad av: Vårdhygien Skåne, Smittskydd Skåne samt infektionsklinikerna i Skåne Godkänd av: Eva

Läs mer

MultiResistenta Bakterier (MRB)

MultiResistenta Bakterier (MRB) 1 (11) MultiResistenta Bakterier () Generella rekommendationer Det är avdelningspersonalen/behandlande läkare som har skyldighet att informera mottagande enhet om att patienten är ESBL/MRSA/VRE-bärare.

Läs mer

1 (7) 8 Referenser... 3 9 Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer... 4 10 Bilaga 2. Checklista... 7

1 (7) 8 Referenser... 3 9 Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer... 4 10 Bilaga 2. Checklista... 7 1 (7) 1 Bakgrund... 1 2 Syfte... 2 3 Omfattning... 2 4 Ansvar... 2 5 Riskfaktorer för smittspridning... 2 6 Provtagning... 2 7 Vård av patient med misstänkt eller konstaterad Clostridium difficile-diarré...

Läs mer

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker Sida 1(7) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Susanne Abrahamsson (san007) 2018-05-17 2016-11-17 Hans Boman (hbn007) Fastställare Inger Bergström (ibm013) Gäller för Landstingsgemensamt

Läs mer

MRSA Öppenvård - checklista

MRSA Öppenvård - checklista MRSA Öppenvård - checklista 1. Ansvarig MRSA-sjuksköterska (fast vårdkontakt) fungerar som kontaktperson gentemot Vårdhygien, Smittskyddsenheten (SME), patientansvarig läkare och MRSA-bärare. 2. Vårdhygien

Läs mer

MRSA Öppenvård - checklista

MRSA Öppenvård - checklista MRSA Öppenvård - checklista 1. Ansvarig MRSA-sjuksköterska fungerar som kontaktperson gentemot Vårdhygien, Smittskyddsenheten (SME), MRSA-PAL (patientansvarig läkare) och MRSA-bärare. 2. Vårdhygien meddelar

Läs mer

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier Multiresistenta bakterier Elisabeth Persson Flodman, hygiensjuksköterska Resistenta bakterier Varför ska vi vara rädda för resistenta bakterier? MRSA VRE ESBL Resistenta bakterier Staphyloccous aureus

Läs mer

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående MRSA Information till patienter och närstående Förlagan till denna broschyr kommer från Smittskyddsenheten i Stockholm. Landstinget information 2008. Tryck, Prinfo Team Offset & Media. Du eller en närstående

Läs mer

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne Uppdaterad: 2010-06-02 Ursprung: 2008-03- 03 Vårdhygien och Smittskydd Skåne i samarbete med vårdföreträdare i

Läs mer

Miljöbakterie som förvärvat multiresistens.

Miljöbakterie som förvärvat multiresistens. Multiresistenta bakterier i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien och Smittskydd Skåne Godkänd av: Eva Melander VÅRDHYGIEN I SAMARBETE MED SMITTSKYDD, REGION SKÅNE Datum: 2015-02-09 Ersätter

Läs mer

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Hygienrutin Verksamhetschef Suzanne Wendahl 1 av 5 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård

Läs mer

Multiresistenta bakterier (MRB) Avsnittet i Vårdhandboken heter Multiresistenta bakterier.

Multiresistenta bakterier (MRB) Avsnittet i Vårdhandboken heter Multiresistenta bakterier. Multiresistenta bakterier (MRB) Avsnittet i Vårdhandboken heter Multiresistenta bakterier. Framtagen av Elaine Walve, MAS Älmhults Kommun Lena Bodin, MAS Uppvidinge Kommun Katarina Madehall, hygiensjuksköterska

Läs mer

MRB - multiresistenta bakterier utbildning kommunal vård

MRB - multiresistenta bakterier utbildning kommunal vård MRB - multiresistenta bakterier utbildning kommunal vård Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska MRSA Värmland Kontrollodlingar: - vårdtagare och vårdpersonal inkl. studenter som arbetat eller legat på

Läs mer

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit 1 Vårdrutin Calicivirusgastroenterit Innehåll BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION... 1 ENSTAKA PATIENT SOM INSJUKNAR... 3 UTBROTT... 4 PERSONALADMINISTRATIV HANDLÄGGNING... 5 BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION

Läs mer

Lokal anvisning 2012-04-30

Lokal anvisning 2012-04-30 1(5) Virusorsakad gastroenterit Lokal anvisning 2012-04-30 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent

Läs mer

VRE, vancomycinresistenta enterokocker

VRE, vancomycinresistenta enterokocker Godkänt den: 2016-12-19 Ansvarig: Birgitta Lytsy Gäller för: Landstinget i Uppsala län Innehåll Bakgrund...2 Smittväg...2 Riskfaktorer för smittspridning...2 Placering/vårdrum...2 Måltider...2 Personal...2

Läs mer

VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (5) VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Virusorsakade gastroenteriter, speciellt

Läs mer

Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA

Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Rekommendationer för planering. De innehåller

Läs mer

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier Multiresistenta bakterier Hygienombudsutbildning Birgitta Sahlström 2015 Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska 2015-02-06 2 Bakgrund Kraftig global ökning Ökat resande ökar risken för bärarskap

Läs mer

VON 2016/ Vård och kontrollodlingar avseende vårdtagare som är bärare av MRSA

VON 2016/ Vård och kontrollodlingar avseende vårdtagare som är bärare av MRSA Direktiv Framtagen av: Vårdhygien i Region Östergötland Fastställd av: Medicinskt ansvariga Sökord i diariet: Målgrupp: Giltig fr.o.m. 2016-03-07 Giltigt t.o.m. 2018-01-01 Fastställd år: 2009, 2014-01-01

Läs mer

Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande

Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande Sida 1(5) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Eva Gunnarsson (egn011) 2015-11-13 2014-05-13 Rolf Lundholm (rlm005) Fastställt av Granskare Anders Johansson (ljn043) Ylva Ågren (yan001)

Läs mer

Multiresistent bakterie (MRB) - screenundersökning och omhändertagande av patient

Multiresistent bakterie (MRB) - screenundersökning och omhändertagande av patient Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdhandboken Giltig fr.o.m: 2015-12-29 Faktaägare: Susanna Lundvall, Hygiensjuksköterska Vårdhygien Fastställd av: Katarina Hedin, ordf medicinska kommittéen

Läs mer

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående MRSA Information till patienter och närstående I denna folder får Du några svar och dessutom tips om vem Du kan vända Dig till med fler frågor. Smittad med MRSA? Vem kan Du fråga och vart kan Du vända

Läs mer

Betahemolyserande streptokocker grupp A hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn Länsövergripande

Betahemolyserande streptokocker grupp A hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn Länsövergripande Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (7) Betahemolyserande streptokocker grupp A hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn Länsövergripande Handläggning Beta hemolyserande streptokocker grupp A orsakar

Läs mer

Hygienkonferens. Hösten 2016

Hygienkonferens. Hösten 2016 Hygienkonferens Hösten 2016 Program Tuberkulos Influensa Kaffe Zika Rapport från utbrott i Sverige Information från vårdhygien Helena Ernlund, Erica Nyman Helena Ernlund, Annica Blomkvist Helena Ernlund

Läs mer

Bakgrund. ESBL och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG) Godkänt av:

Bakgrund. ESBL och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG) Godkänt av: Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr ESBL och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG) Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala

Läs mer

Uppföljning av vårdhygieniska aspekter vid husläkarverksamhet med basal hemsjukvård

Uppföljning av vårdhygieniska aspekter vid husläkarverksamhet med basal hemsjukvård 1 (6) Vårdhygien Stockholms län Uppföljning av vårdhygieniska aspekter vid husläkarverksamhet med basal hemsjukvård Checklistan kan med fördel fyllas i direkt i datorn och därefter sparas samt skickas

Läs mer

Direktiv för handläggning av personal avseende MRSA

Direktiv för handläggning av personal avseende MRSA Direktiv för handläggning av personal avseende MRSA 1 1 Direktiven finns att ladda hem från www.sll.se (Arbeta hos oss, Landstinget som arbetsgivare) samt www.smittskyddsenheten.nu Bilagor: se www.intranat.sll.se

Läs mer

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting. Virusorsakad magsjuka Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare Fastställande datum: Uppdaterad 2014-01-16 Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens

Läs mer

Kategori: Vård Skapat av: Birgitta Lytsy, vårdhygien Skapat den: 2009-02-13 Granskad av: Reviderat av: Reviderat den: 2012-06-27

Kategori: Vård Skapat av: Birgitta Lytsy, vårdhygien Skapat den: 2009-02-13 Granskad av: Reviderat av: Reviderat den: 2012-06-27 Titel: Förvaltning: Alla Verksamhet/division: Alla Clostridium difficile diarré - Lokala riktlinjer Separat dokument avpassat för kommunal vård och omsorg finns tillgänglig på www.akademiska.se/vardhygien

Läs mer

Virusorsakad Gastroenterit inom vården

Virusorsakad Gastroenterit inom vården Virusorsakad Gastroenterit inom vården Vårdhygienisk handläggning Smittskydd/Vårdhygien DLL Bakgrund - ökat antal utbrott Smittsamhet hög Problemets omfattning varierar över åren VIRUSORSAKAD GASTROENTERIT

Läs mer

Kategori: Vård/medicinska riktlinjer Skapat av: MRSA-gruppen i Uppsala län Skapat den: Reviderat av: Vårdhygien Reviderat den:

Kategori: Vård/medicinska riktlinjer Skapat av: MRSA-gruppen i Uppsala län Skapat den: Reviderat av: Vårdhygien Reviderat den: Förvaltning: Alla Verksamhet/division: Alla ID.nr Titel: MRSA Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Godkänt den: Dokumenttyp Vårdrutin Kategori: Vård/medicinska

Läs mer

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Virusorsakade gastroenteriter, speciellt calicivirus, ger upphov till plötsligt insättande kräkningar och diarréer

Läs mer

Handlingsplan Diarienr: Ej tillämpligt 1(10)

Handlingsplan Diarienr: Ej tillämpligt 1(10) Handlingsplan Diarienr: Ej tillämpligt 1(10) Dokument ID: 09-87365 Fastställandedatum: 2016-05-27 Giltigt t.o.m.: 2017-05-27 Upprättare: Signar K Mäkitalo Fastställare: Signar Mäkitalo Vancomycinresistenta

Läs mer

MRSA, VRE och ESBL. 11 november 2015. Lokalt smittskyddsansvariga inom primärvården. Ulla-Britt Thollström (Anna Hammarin) Smittskydd Stockholm

MRSA, VRE och ESBL. 11 november 2015. Lokalt smittskyddsansvariga inom primärvården. Ulla-Britt Thollström (Anna Hammarin) Smittskydd Stockholm MRSA, VRE och ESBL Lokalt smittskyddsansvariga inom primärvården 11 november 2015 Ulla-Britt Thollström () Smittskydd Stockholm 2015-11-23 Sidan 1 Antibiotika resistenta bakterier Ökar i världen och i

Läs mer

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation Personlig hygien och hygienrutiner Hässleholms sjukhusorganisation Personlig hygien och basala hygienrutiner Allmänt Du som arbetar i vården kan själv bära på infektioner eller smitta som kan infektera

Läs mer

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit 2012-03-26 1 (5) Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit Innehållsförteckning Förutsättningar... 1 Utbrott... 2 Handtvätt... 2 Dokumentation/information...

Läs mer

Sår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Sår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Sår - Rena rutiner Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Allmänt om sår och behandling Förebygga uppkomst av sår Sårläkning Rena sår ska hållas rena Begränsad antibiotikaanvändning Hindra smittspridning

Läs mer

Revisionsnr: 1 Giltigt t.o.m.:

Revisionsnr: 1 Giltigt t.o.m.: Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-130119 Fastställandedatum: 2015-03-03 Upprättare: Helena K Scheele Sandström Giltigt t.o.m.: 2017-03-03 Fastställare: Signar Mäkitalo GAS - Grupp A Streptokocker

Läs mer

Förlagan till denna broschyr Stockholm och Uppsala. kommer från Smittskyddsenheterna i 2

Förlagan till denna broschyr Stockholm och Uppsala. kommer från Smittskyddsenheterna i 2 MRSA I nformation till patienter och närstående Förlagan till denna broschyr Stockholm och Uppsala. kommer från Smittskyddsenheterna i 2 D u eller en närstående har blivit smittad av MRSA M ånga frågor

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida Enheten för vårdhygien Kia Karlman 1(6) Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner ska tillämpas överallt där vård och omsorg bedrivs (SOSFS 2007:19). Syftet är att förhindra smitta från patient till personal

Läs mer

Basala hygienrutiner

Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner Åsa Nordlund Hygiensjuksköterska Varför? För att skydda vårdtagaren För att skydda personalen Superbakterier spreds på äldreboende i Gävle hygienen var för dålig Gävle12 april 2016

Läs mer

Egenkontroll på vårdavdelningar, Vårdhygienisk checklista för

Egenkontroll på vårdavdelningar, Vårdhygienisk checklista för Egenkontroll på vårdavdelningar, Vårdhygienisk checklista för Hitta i dokumentet Syfte: Utvärdering: Medarbetare Patient Vårdrum Arbetsplats Kläder/tvätt Livmedelshantering Minska VRI Uppdaterat från föregående

Läs mer

Clostridium Difficile

Clostridium Difficile Clostridium Difficile sporbildande tarmbakterie Ses framförallt hos äldre (3/4 av fallen > 60 år) och patienter som fått antibiotika el. andra läkemedel som påverkar den normala tarmfloran Senaste 10 åren

Läs mer

Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander

Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander VÅRDHYGIEN SKÅNE Datum: 2015 03-25 Sida 1 (6) Virusorsakad gastroenterit

Läs mer

Dokumentets Titel. MRSA handlingsprogram för Landstinget Dalarna

Dokumentets Titel. MRSA handlingsprogram för Landstinget Dalarna Ägare: Smittskyddsenheten Framtaget av (förf) Anders Lindblom, Hygienläkare Marianne Janson, Hygiensjuksköterska Annica Blomkvist, Hygiensjuksköterska Nils Kuylenstierna, Verksamhetschef, Infektionskliniken

Läs mer

Sår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013

Sår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Sår Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens

Läs mer

Handlingsprogram för MRSA inkl riskområden och rutiner (methicillinresistent Staphylococcus aureus) Landstinget i Värmland

Handlingsprogram för MRSA inkl riskområden och rutiner (methicillinresistent Staphylococcus aureus) Landstinget i Värmland 1 (12) Smittskydd Värmland Upprättad av: Smittskydd Värmland/ml Upprättad: 1999-11-28 Reviderad av: Eva Andersson, Gun Fridh, Ann-Mari Gustavsson, Sven Erik Lundin Reviderad: 2007-06-21 Reviderad av: Eva

Läs mer

Handlingsprogram för Tuberkulos på vårdavdelning och mottagning samt i hemsjukvård och särskilt boende i Stockholms län

Handlingsprogram för Tuberkulos på vårdavdelning och mottagning samt i hemsjukvård och särskilt boende i Stockholms län Handlingsprogram för Tuberkulos på vårdavdelning och mottagning samt i hemsjukvård och särskilt boende i Stockholms län Detta handlingsprogram är en reviderad version av dokumentet CHK 2/2005 med samma

Läs mer

Handlingsprogram för Tuberkulos på vårdavdelning och mottagning samt i hemsjukvård och särskilda boenden i Stockholms län

Handlingsprogram för Tuberkulos på vårdavdelning och mottagning samt i hemsjukvård och särskilda boenden i Stockholms län Handlingsprogram för Tuberkulos på vårdavdelning och mottagning samt i hemsjukvård och särskilda boenden i Stockholms län Åke Örtqvist Smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Eva Tillman Chefläkare Södersjukhuset

Läs mer

Inledning... 2 Syfte... 2 Ansvar... 2 Basala hygienrutiner... 2

Inledning... 2 Syfte... 2 Ansvar... 2 Basala hygienrutiner... 2 DOKUMENTET ÄR UNDER REVIDERING Märk journalen under OBS-knapp! Gäller samtliga MRB! Bärarskap av MRSA, VRE, ESBL Ett utskrivet dokument är alltid en kopia, giltig version finns på webben MRB=Multi Resistenta

Läs mer

MRB i praktiken. Antibiotikaresistenta bakterier. MRB i smittskyddslagen

MRB i praktiken. Antibiotikaresistenta bakterier. MRB i smittskyddslagen Ulla-Britt Thollström/ MRB i praktiken ESBL, ESBLcarba, VRE och MRSA Lokalt smittskyddsansvariga 14 april 216 & Ulla Britt Thollström Ulla-Britt Thollström/ Antibiotikaresistenta bakterier Ökar i världen

Läs mer

INSTRUKTION, BILAGA 1 Uppdaterings-/revideringsdatum Dnr/id-nummer Sida (8) Styrkraft Gäller fr.o.m. Utgåva Rekommendation

INSTRUKTION, BILAGA 1 Uppdaterings-/revideringsdatum Dnr/id-nummer Sida (8) Styrkraft Gäller fr.o.m. Utgåva Rekommendation 2015-07-02 1 (8) Virusgastroenterit Checklista vid utbrott inom kommunal hälso- och sjukvård Södra Älvsborg, SÄBO Basala hygienrutiner ska tillämpas i alla vårdsituationer och av alla personalkategorier.

Läs mer

Vårdhygieniska aspekter inför driftstart av husläkarverksamhet med basal hemsjukvård

Vårdhygieniska aspekter inför driftstart av husläkarverksamhet med basal hemsjukvård 1 (5) Vårdhygien Stockholms län Vårdhygieniska aspekter inför driftstart av husläkarverksamhet med basal hemsjukvård Checklistan kan med fördel fyllas i på datorn och därefter sparas samt mailas in till

Läs mer

Clostridium difficile diarré (CD)

Clostridium difficile diarré (CD) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Hälso- och sjukvårds ledning, Sjukvårdsledning Riktlinje Clostridium difficile diarré (CD) Bakgrund Clostridium difficile (CD) är en sporbildande bakterie som förekommer

Läs mer

Basala hygienrutiner

Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada Vårdrelaterade infektioner 1.Urinvägsinfektioner 2. Blodförgiftning på grund av centrala infarter 3.Postoperativa sårinfektioner 4. Lunginflammationer

Läs mer

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne Antal fall Antal anmälda fall med resistenta bakterier enligt Smittskyddslagen i Sverige tom 2011-11-25 6000

Läs mer

Tillämpa alltid dessa rutiner. Gäller alla personalkategorier och till alla patienter/ vårdtagare

Tillämpa alltid dessa rutiner. Gäller alla personalkategorier och till alla patienter/ vårdtagare Dokumentnamn: Städ och rengöring Berörd verksamhet: Sektor Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: MAS MAS 2016-05-01 Städ och rengöring Goda städrutiner God städning är viktig för att minska mängden

Läs mer

Handledning självskattning av basala hygienrutiner på Älvsbyns kommuns äldreboende, omsorgen, hemtjänst och personliga assistenter

Handledning självskattning av basala hygienrutiner på Älvsbyns kommuns äldreboende, omsorgen, hemtjänst och personliga assistenter Handledning självskattning av basala hygienrutiner på Älvsbyns kommuns äldreboende, omsorgen, hemtjänst och personliga assistenter Undersökningen är ett verktyg för att sätta mått på följsamheten till

Läs mer

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. er för vård av patient med smittsam tuberkulos Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare Fastställande datum: Uppdaterad 2015-10-15 Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-,

Läs mer

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus

Läs mer

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Självklart! Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Var vårdar vi våra brukare/patienter? VRE - utbrottet i Västmanland 2008-2010 Totalt 267

Läs mer

Infektionsambassadör. Vad är det?

Infektionsambassadör. Vad är det? Välkomna! Infektionsambassadör Vad är det? Infektionsambassadör Ni kan bidra till utveckling och god medicinsk kvalité 4 Värdegrund: Ständigt bättre patienten alltid först! Andra sjukdomar Undernäring/brister

Läs mer

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård 1 Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård Innehållsförteckning Sid Ren rutin 2 Omläggning med ren rutin 2 Förbandsmaterial 2 Steril rutin 3 Basala hygienrutiner

Läs mer

Vårdhygienisk standard - Instrument för utvärdering genom självskattning. Formulär

Vårdhygienisk standard - Instrument för utvärdering genom självskattning. Formulär Vårdhygien Stockholms län Vårdhygienisk standard - Instrument för utvärdering genom självskattning. Formulär Självskattning genomförd vid Enhetens benämning. Vårdinriktning/Specialitet Verksamhetschef..

Läs mer

Basala hygienrutiner Länsövergripande

Basala hygienrutiner Länsövergripande Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (5) Basala hygienrutiner Länsövergripande Basala hygienrutiner ska tillämpas där vård och omsorg bedrivs (SOSFS 2015:10). Syftet är att förhindra smitta från

Läs mer

Hygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting

Hygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting Hygienkörkortet Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting Presentation Sjuksköterska Molekylärbiolog Kvalitetssamordnare Handläggare & Portugal Hematologiskt Centrum,

Läs mer

MRSA - zoonos Ny kunskap om spridning. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Landstinget Gävleborg

MRSA - zoonos Ny kunskap om spridning. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Landstinget Gävleborg MRSA - zoonos Ny kunskap om spridning Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Landstinget Gävleborg Zoonos eller Epizooti Zoonos: Sjukdom som smittar mellan djur och människa Epizooti: Allmänfarlig sjukdom

Läs mer

HANDLINGSPLAN CALICI 2011/2012. Förebyggande arbete Första linjen Vårdplatsstruktur Intern allvarlig händelse

HANDLINGSPLAN CALICI 2011/2012. Förebyggande arbete Första linjen Vårdplatsstruktur Intern allvarlig händelse HANDLINGSPLAN CALICI 2011/2012 Förebyggande arbete Första linjen Vårdplatsstruktur Intern allvarlig händelse 2011/2012 Innehåll 1. Förebyggande arbete Hygien en uppdatering 3 Frågor till patienten 3 Dokumentation

Läs mer

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA Infomöte för de som arbetar med ensamkommande flyktingbarn 16 juni 2014 Sidan 1 Normalflora 3 kg av en människas vikt består av bakterier Vi har 10 ggr

Läs mer

Riktlinjer avseende handläggning av MRSA för personal i patientnära vårdarbete i Stockholms läns landsting

Riktlinjer avseende handläggning av MRSA för personal i patientnära vårdarbete i Stockholms läns landsting Riktlinjer avseende handläggning av MRSA för personal i patientnära vårdarbete i Stockholms läns landsting Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) har under de senaste åren blivit ett ökande

Läs mer

Smittsam lungtuberkulos handläggning av misstänkta och konstaterade fall

Smittsam lungtuberkulos handläggning av misstänkta och konstaterade fall Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Hälso- och sjukvårds ledning Riktlinje Smittsam lungtuberkulos handläggning av misstänkta och konstaterade fall Innehåll Bakgrund...1 Smittvägar och smittsamhet...1

Läs mer

SMITTSKYDDSENHETEN/VÅRDHYGIEN. MRSA Information till patienter, smittbärare och närstående

SMITTSKYDDSENHETEN/VÅRDHYGIEN. MRSA Information till patienter, smittbärare och närstående SMITTSKYDDSENHETEN/VÅRDHYGIEN MRSA Information till patienter, smittbärare och närstående Du (eller en närstående) har blivit smittad med MRSA. Vem kan du/ni fråga eller få hjälp av? Många frågor dyker

Läs mer

A.1 Falldefinition enl SMI

A.1 Falldefinition enl SMI 1 (5) Titel Handlingsplan för omhändertagande av patient med misstänkt eller sannolik SARS (severe acute respiratory syndrome) Dokumenttyp Datum Lokal handlingsplan 2003-03-22 Utfärdare Kommentar Ann-Christine

Läs mer

Virusorsakad gastroenterit på sjukhus

Virusorsakad gastroenterit på sjukhus 1(7) Innehåll: 1.Bakgrund 2. Syfte 3. Omfattning. Ansvar 5. Tillvägagångssätt 5.1 Bedömning av situation 5.2 Tillägg till basala hygienrutiner Handtvätt med tvål och vatten 5.3 Definition utbrott, kohortvård

Läs mer

Bakgrund. Smittsam lungtuberkulos Godkänt av:

Bakgrund. Smittsam lungtuberkulos Godkänt av: Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr Smittsam lungtuberkulos Godkänt av: Styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Vårdrutin Godkänt den: 2015-11-18 Kategori:

Läs mer