Förskolans kvalitetsredovisning

Transkript

1 o Förskola Handläggare o Vårt diarienummer Datum Sidan 1(17) Förskolans kvalitetsredovisning rganisation Smassens förskola består av 7 avdelningar. I höstas utökades förskolan med en avdelning, (före detta Sjögläntan) och har därigenom blivit en 7 avdelnings förskola. Vi har fyra avdelningar för barn i åldrarna 1-3 år och tre avdelningar för barn 3-5 år. Under året har 130 barn varit inskrivna. Förskolan har verksamhet 06:30-18:30 varje dag. Samtliga 21 anställda på förskolan har högskoleutbildning till förskollärare. Förskolechefen är ansvarig för 7 avdelningar. Förskolan har samarbete med specialpedagog, talpedagog, psykolog, habilitering, familjehälsan, Bvc och IF ( Individ och familjeomsorgen). Vi har en stor och härlig gård som vi fått delvis rustad under året. Vi har naturen runt knuten och även en mindre skog på gården. Den inre miljön förändrar vi efter barnens behov och intressen och verksamhetens utveckling för att skapa de bästa förutsättningarna för lek och lärande. Systematiskt kvalitetsarbete Styrning och ledning Förskolechefen är ansvarig för det systematiska kvalitetsarbetet på Smassens förskola. Syftet är; att de nationella målen ska uppfyllas att identifiera utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse. att all personal som arbetar på förskolan samt barn och vårdnadshavare är delaktiga. att kvalitetsarbete bedrivs i Lok gruppen Struktur för systematiskt kvalitetsarbete, se bilaga1, där framgår när det sker, vad som sker, vem som ansvarar, vilket ansvar var och en har samt var dokumentationen/materialet förvaras/skickas.

2 Delaktighet och kommunikation Alla som arbetar på Smassens förskola har ett eget ansvar att ta del av information som finns på Edwise. Alla är delaktiga i skrivandet av arbetsplan och kvalitetsredovisning. Arbetet sker på utvecklingsdagar och bedrivs i mixade grupper från alla avdelningar med mycket gott resultat och delaktighet. Lok gruppen (Lokalt kvalitetsarbete) arbetar tillsammans med förskolechefen med att driva utvecklings arbetet för hela förskolan och i den egna arbetsgruppen. Vårdnadshavare ges möjlighet att vara delaktiga genom att undervisningen presenteras på föräldramöten, samrådsmöten, verksamhetsvisningar, i utvecklingssamtal och i synlig dokumentation på avdelningen. Förskolans stöd och utvecklingsteam Förskolan har tillgång till en utbildad specialpedagog. Den yrkesprofessionen utgör tillsammans med förskolechefen förskolans stödteam. Specialpedagogen delas mellan flera av kommunens förskolor. Specialpedagogens arbete riktar sig framförallt mot förskolans arbetslag. Specialpedagogen kartlägger och observerar verksamheten/utbildningen, därefter handleds arbetslagen för att vidareutveckla utbildningen. På förskolan följs kommunens arbetsplan, och dess rutiner, för barn med särskilda behov. I kommunen finns även tillgång till talpedagog som arbetar på liknande sätt som specialpedagogen. Vid behov finns tillgång till utbildade lekarbetspedagoger samt lekarbetsrum på förskolan. Förskolan har vid behov tillgång till de olika yrkeskompetenserna vid kommunens centrala elevhälsa. Specialpedagogens arbete har lett till: Att dokumentationen från barnkonferenserna har förbättrats Att uppföljningen runt handlingsplaner har förbättrats Att förskolläraren analyserar sitt eget agerande i större utsträckning Att överlämningen mot skolan har fått en bättre struktur Att barnkonferenserna har fått en ny o viktigare betydelse Större medvetenhet att det finns mycket som går att göra innan resurs krävs Processförbättringar Då arbetet med att få struktur och dokumentation på vad det är vi gör och få en gemensam tanke omkring hur vi kan/bör förbättra olika delar, växer en organisation med ramar och förbättringsområden fram. Ex. plan mot kränkande behandling och förbättring av rutiner och mallar för dokumentation. Arbetet försvåras ibland av att datatekniken inte fungerar tillfredsställande. Förbättringar kommer att ske. Vi måste förbättra organisationen så att vår planeringstid, dagtid går att genomföra för alla personalgrupper och att verksamheten blir planerad/organiserad på ett bättre sätt.

3 Dokumentation/verksamhetsplanering Verksamhetens planering sker efter nedanstående modell. Till modellen finns tre dokumentationsmallar med frågeställningar. Utgå från Tema och projekt planering. Besluta om vad som ska observeras/vad man sett/vet/vill få syn på. Mål/mått från A- planen/läroplanen/utv. samtalet/ Likab. Planen. Dokumentation av varje barn. Utifrån bla. Tema o projektplan område i utv. samtal mm Detta sker löpande utifrån barnet men även utifrån tema o projektplaneringen. Analys. Flera gånger under samma tema /projekt till detta område /ämne är klart eller lämnat. Veckoplanering. Var konkret! Kompetensutveckling: Under året har delar av personalen utbildats i NTA, Språktåget, Akk, Mattedans, Brygganutbildning och delar av Lok utbildning. Se bilaga 3. Kunskapsnämndens mål 2013 under perspektivet MEDBRGARE Förskolan ska lägga grunden för och är en förutsättning för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Eleverna ska nå målen och därför ska alla i Sandvikens förskolor/skolor, med genomtänkta strategier och metoder, aktivt verka för att: Resultaten för lärande och kunskap förbättras jämfört med närmast föregående mätning. Elevernas inflytande över arbetsformer och innehåll i undervisningen förstärks, liksom deras formella inflytande. Alla inflytande över arbetsformer och innehåll i undervisningen förstärks, liksom deras formella inflytande. Mål för Smassens förskola Bli bättre på att ta tillvara våra styrkor och resurser hjälpa varandra i olika situationer. Ensam är vi stark tillsammans är vi oslagbara! Mått Vi vuxna har ett medvetet förhållningsätt gentemot varandra, vi vuxna respekterar varandra och tar hänsyn, samt har gemensamma normer och värden.

4 Normer och värden Kunskapsnämndens mål 2013 under perspektivet HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING I Sandvikens förskolor och skolor får alla barn och elever kunskap och stöd för en hälsosam livsstil och för att bidra till ett ekologiskt hållbart samhälle. Mål Vi stimulerar till ett demokratiskt tänkande och ansvarstagande, för det enskilda barnet och för vår miljö. Mått Detta sker när barnen: visar hänsyn till varandra genom att acceptera andras åsikter och gemensamma beslut som framkommit visar aktsamhet för vår miljö Resultat I vardagen och i barnens lek har vi observerat att ett förändrat kunnande skett när Vi ser att barnen använder sig av våra metoder om hur man är i socialt samspel med barn och vuxna De yngre barnen använder klappar och kramar mot varandra och visar varandra hur man gör för att få någon glad. Trygghetsvandringen med barnen visar var barnen känner sig trygga och otrygga. Fler av barnen använder sig nu av tecken som stöd Flera av barnen använder sig nu av olika metoder för att få fram ett demokratiskt beslut Barnen har fått en ökad aktsamhet för förskolans material, inne/ute Flera av barnen har fått förståelse för att känslor ser lika ut oavsett kön/funktionsnedsättning Barnen har blivit mer medvetna om naturen och kretsloppet genom att de t.ex. slänger skräp på rätt ställe, sopsorterar och är sparsam med ritpapper. Bedömning av resultat X Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet har uppfyllts till viss del Målet har uppfyllts i ganska hög grad Målet har uppfyllts i hög grad Målet har uppfyllts i mycket hög grad

5 Analys Alla avdelningar på förskolan har arbetat med känslor på olika sätt. Förskollärarna har ett tydligt förhållningssätt som innebär att vi visar och förklarar för barnen när och hur man kan/ska säga stopp, samt hur man kan göra varandra glada. Vi lär barnen att se på varandras kroppsspråk/ansiktsuttryck för att på så vis läsa av olika känslor. Glad, ledsen, arg och rädd. Material som använts är delar ur stegvis, babblarna, dansmatte, tecken som stöd, lärplatta och föräldrar. Barnen på syskonavdelningarna har arbetat djupare med känslor där barnen fått reflektera enskilt eller/och i grupp över händelser och aktiviteter. Detta är ett pågående arbete och vi ska lära mer av varandra hur vi arbetar på olika avdelningar med olika arbetssätt och material. Samarbetet med föräldrar/vårdnadshavare om ett gemensamt förhållningssätt vid t.ex konflikter har varit en bidragande orsak till en positiv utveckling för barnen i socialt samspel. Vi ska införa faddersystem vid inskolning. De äldre barnen, tillsammans med förskollärare, får visa och hjälpa de nya barnen som börjar på avdelningen. Vi har använt oss av husmodellen/ nallemodellen då vi kartlagt var på förskolan barnen känner trygghet eller otrygghet. Vi upptäckte att vi hade olika uppfattningar om var barnen kände trygghet eller otrygghet Vi kommer att fortstätta med kartläggningen och skapa en ännu tryggare miljö för barnen. Veckans tecken med bilder på känslor och vardagliga situationer har använts på hela förskolan. Flera av barnen använder sig av tecken för att uttrycka sig och för att förstärka en känsla. Vi kommer att arbeta vidare med att lära oss fler tecken och använda oss mer av tecken i verksamheten. Ta vara på material och kunskap som finns i huset på olika avdelningar. Önskemål finns om att fler får gå utbildningen. Barnen har genom vår undervisning fått förståelse för olika metoder att komma fram till demokratiska beslut. Arbetsmetoder som har använts på förskolan är, handuppräckning, olika diagram, individuell röstning och balansvåg. Vi påvisar för barnen att vi ska vara rädda om förskolans material. Vi påbörjar-genomförslutför, det innebär att barnen får ta ansvar för det dom tagit fram tex. en bok, när man läst en bok ställer man tillbaka den på sin plats. Vi återanvänder och lagar förskolans material tillsammans med barnen. Vi komposterar och sopsorterar tillsammans med barnen och har deltagit i skräpplockardagar. Barnens intresse för kretsloppet har väckts och tagits tillvara genom att vi har provat på att kompostera olika saker i ett experiment. De äldre barnen har använt sig av komposteringslådan, där man i förstoringsglas kan följa processen från banan till jord. Vi har i ett tema arbetat med papperstillverkning utifrån barnens funderingar och frågor. Vi har lånat böcker och haft diskussioner/reflektioner med barnen för att öka deras förståelse för flickor och pojkars lika värde, funktionsnedsättning, kulturer och olika familjekonstellationer. Några av de yngre barnen har fått prova på att måla med munnen. De äldre barnen har i tema arbetat med funktionshinder utifrån Allas lika värde /Plan mot kränkande och diskriminering. Vi tittade på bl.a paralympics, där barnen fick se de olika grenarna och sedan prova på själva. De ändrade sin uppfattning om vad det innebär att ha en funktionsnedsättning.

6 I temaarbetet känslor har vi arbetat med frågeställning och diskussion: Är det skillnad på flickor och pojkars känslor t.ex. blir flickor och pojkar glad, arg, ledsen och rädd för samma saker. Vi ska fortsätt lyfta vårt genusarbete och utveckla oss. Till exempel ska hela förskolan under en period arbeta med en riktad fråga angående genus och hur vi agerar/förhåller oss till pojkar o flickor. Efter varje tema o under pågående teman har vi reflektioner med barnen. Åsikter om temat från barnen - har vi fått svar på våra frågor - vad har vi lärt oss - vill vi veta mera? Utveckling och lärande Kunskapsnämndens mål 2013 under perspektivet INTERNATINELLT I Sandvikens förskolor och skolor är inblick i och förståelse för existerande kulturer viktiga inslag i lärandet och skapar mervärde för barn, elever och studerande. Sandvikens kommun arbetar för internationella relationer och samverkan som skapar mervärde för medborgarna och företagen. Sandvikens kommun lär av många kulturer och utvecklar verksamheter och personal. Mål Att barnen blir trygga och har tillit till sin egen förmåga, så att de kan utveckla sin nyfikenhet och lust att leka och lära. Att stimulera och utmana barnen i sitt lärande i matematik, språk/skriftspråk, natur, teknik, fysik och media. Att barnen känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer och språk/ modersmål. Mått Detta sker när: barnen vågar prova nya situationer, vågar visa/ säga nej och deltar i olika aktiviteter. barnen på olika sätt använder sig av matematik, språk, natur, teknik, fysik och media. vi i vardagen ser att barnen undersöker, utmanar och utvecklar sin kunskap och sina förmågor genom frågor och argumentation. visar intresse och nyfikenhet för olika kulturer och språk genom lek och frågor. Resultat: I vardagen och i barnens lek har vi observerat att ett förändrat kunnande skett när de yngre barnen är tryggare och vågar delta mer nu än tidigare i olika aktiviteter. Ex hålla i samling med hjälp av en vuxen. Barnen frågar och tar egna initiativ i olika aktiviteter.

7 barnen har fått mer tillit till sin egen förmåga, barnen vågar prata inför grupp och vet att de blir lyssnade på. Några barn har tillsammans med förskolläraren planerat idrotten i sin egen grupp och för de yngre barnen. De har genomfört och reflekterat runt den planerade aktiviteten. barnen vågar säga nej till sina kompisar på olika sätt, de visar med språk/kroppsspråk vad de vill. barnen i vardagen påvisar och är förtrogna med matematiska begrep. Barnen sorterar och klassificerar leksaker. Barnens intresse för ramsräkning har ökat, vi ser att det används i den fria leken. barnen tänker mera matematik och språk i vardagen och i leken. barnen har fått en bättre språkutveckling och intresset för rim och ramsor har ökat. Några barn har blivit nyfikna på och vill veta mer kring olika experiment t.ex. vatten och luft. Barnen efterfrågar datorer/ipad för att hitta information och fakta Barnen har visat intresse för andra kulturer Bedömning av resultat X Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet har uppfyllts till viss del Målet har uppfyllts i ganska hög grad Målet har uppfyllts i hög grad Målet har uppfyllts i mycket hög grad Analys Det är genom vårt förhållningssätt, att vara närvarande och lyhörda som barnen blivit trygga. Att i olika situationer/händelser fråga sig var jag närvarande och barnfokuserad? Vi har på ett lekfullt sätt introducerat och väckt intresse hos barnen för olika begrepp inom matematik och språk/skriftspråk. Detta genom att vi kontinuerligt använt oss av våra utbildningar i dansmatte, Babblarna, språktåget, tecken som stöd (AKK), lärplattan, NTA, Mattecirkel, Stegvis och Bryggan samt egenkonstruerade material gjorda av barn och förskollärare ex superplattan (En snurrplatta som används på olika sätt). I och med att vi använder oss av t.ex språktåget ser vi nu barnens språkutveckling tydligare i våra dokumentationer. barnen tänker mera matematik och språk i vardagen och i leken, de berättar i olika situationer hur de kan se matematik/språk, t.ex. då de själva delar in sig i grupper vid idrott, samlingar, matsituationer, utelek mm.

8 Genom stegvis, babblarna och olika rollspel mm visar vi och pratar vi om barnens känslor. Genom observationer ser vi att barnen utvecklats i detta. En grupp har arbetat med känslor som resulterade i en egen bok i ämnet. Alla barn har presenterat sin bok i gruppen. Några barn har också läst sin bok för andra grupper. Vi behöver mer kunskap om lärplattan och hur vi kan arbeta med den. Svårigheter med uppkoppling då vi ej haft trådlöst på alla avdelningar. Vi har gett barnen möjligheter att prova och utforska olika experiment t.ex. luft och vatten, snö - is, hur man gör papper, glass etc. utifrån barnens tankar och frågor. Ett större intresse för andra kulturer syns bland barnen. De har ritat flaggor, sjungit sånger,berättat/visat bilder då de varit utomlands eller då vi på annat sätt kommit i kontakt med andra kulturer. Vi behöver mer kunskap om hur vi kan lyfta barnens intresse om andra kulturer, samt hur vi ska arbeta med det i vår verksamhet. Ansvar och inflytande Barns inflytande Mål Att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sig, ta ansvar för sina handlingar och handla efter demokratiska principer. Mått Detta sker när: Barnen kommer med förslag, tankar och idéer och uttrycker sig på olika sätt. Barnen visar hänsyn till varandra genom att acceptera andras åsikter och gemensamma beslut, samt tar ansvar för sina handlingar och skapar en förståelse för den hållbara samhällsutvecklingen. Vi i vardagen genom observationer och reflektion ser att barnen använder sig av våra pedagogiska metoder i leken, t.ex. bearbetar teman ute/inne och använder sig av demokratiska beslut. Resultat I våra observationer av barngruppen där vi dokumenterar barngruppen och enskilda barns förändrade kunnande ser vi att barnen oftare kommer med tankar/ ideer och förslag om vad de vill göra, undersöka eller utveckla. Deras förslag tas tillvara i den dagliga verksamheten och i teman. Flera av de yngre barnen använder sitt kroppsspråk tar en i handen och visar vad de vill ha/göra. Barnen har fått en större självkänsla.

9 Fler barn använder sig bl.a av tecken (AKK) och på så sätt kommunicerar och förmedlar/visar de sin vilja till oss vuxna och varandra. Turtagning fungerar vid vissa intränade aktiviteter t.ex samling. Genom vårt arbete med bl.a Stegvismaterialet och dansmatten blev barnen säkrare, vågar ta plats och pratar mer. I våra observationer av barnen bl.a. i fria leken ser vi att barnen röstar för vilka lekar som ska lekas. Trots att barnet har sin egen åsikt så kan det acceptera majoritets beslutet. Många barn vet vad som ska slängas i komposten och vad som inte ska slängas där. Barnen slänger inte längre ritpapper i så stor utsträckning Flera av de äldre barnen har ökat förståelsen inom olika kretslopp och är intresserade av att lära mer. Barnen dukar själva av och slänger frukt och mat i komposten efter förmåga. Barnen på en av syskonavdelningarna har fått större förståelse för miljötänk. Barnen vet vad papper kommer ifrån och att man måste ta ner träd för att göra papper. Återvinner man papper spar man träd! Bedömning av resultat X Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet har uppfyllts till viss del Målet har uppfyllts i ganska hög grad Målet har uppfyllts i hög grad Målet har uppfyllts i mycket hög grad Analys Vi förskollärare har ett medvetet förhållningssätt som innebär att vi har ett tillåtande arbetssätt och barnen har många möjligheter att uttrycka sina åsikter och tankar och därmed påverka förskolans vardag och sin egen situation. Vi stöttar barnen i att påbörja, genomföra och slutföra aktiviteter och handlingar. Barnen vet att de ofta kan bestämma och vi lägger stor vikt vid att barnen ska förstå att deras vilja blir lyssnad på. Ett sätt vi gör detta på är att vi inför ett tema arbetar med brainstorm om barnets kunnande och frågor i ämnet. För att träna turtagning har vi bl.a använt Spiran /talpinne som används som en metod att lära sig lyssna på varandra och vänta på sin tur. Vi hjälper de små barnen förstå demokratiska val genom att vi påpekar detta för barnen t.ex då de väljer bok och använder oss av röstning.

10 Vi har begränsat och gett barnen egna papper och block som förvaras i deras egna lådor vilket ger en stor skillnad i förbrukningen. Barnen har lärt sig att man kan sudda om man gjort fel, inte slänga papperet och ta ett nytt. Förskola och hem Mål Att skapa en tillitsfull relation mellan vårdnadshavare och förskollärare Att öka vårdnadshavarens kunskap om arbetsplanen/läroplanens innehåll Att öka vårdnadshavarens möjlighet till delaktighet och inflytande i den pedagogiska verksamheten Att vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen av verksamheten Mått Detta sker när: när förskollärare/barnskötare får feedback på den pedagogiska verksamheten från vårdnadshavare i den dagliga kontakten och på utvecklingssamtalet antalet % inlämnade föräldraenkäter/utvärderingsenkäter samt antalet vårdnadshavare på föräldramöten ökar jämfört med föregående år resultatet på föräldraenkäten ger ett högre medelvärde än föregående år Resultat: Vi utläser från föräldraenkäten att föräldrar/vårdnadshavare känner stort förtroende för förskolans personal. Den säger att vi har medelvärdet på 3,9 av 4,0. Resultatet för hur väl föräldrar/vårdnadshavare känner till målen i vår arbetsplan säger att vi måste arbeta mer med detta. Vi har ett medelvärde på 3,3 av 4,0. De äldre barnen använder sig mer konkret av sin kunskap, både i ord och handling t.ex att överföra sin kunskap till övriga familjemedlemmar. Vi vet att vi blivit bättre på att informera om verksamheten då resultatet i föräldrarenkäten visar en ökning. Vi har ökat från 78% till 97% inlämnade enkäter. Vi har genom att titta på resultatet från föräldraenkäten sett att vi höjt vårt medelvärden på alla frågeställningar/punkter från föregående år. Bedömning av resultat Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet har uppfyllts till viss del Målet har uppfyllts i ganska hög grad

11 X Målet har uppfyllts i hög grad Målet har uppfyllts i mycket hög grad Analys En bidragande faktor till att föräldrar/vårdnadshavare har stort förtroende för vår verksamhet är att vi tillsammans med barnen i den dagliga kontakten berättar vad vi har arbetat med under dagen samt att vi uppmanar barnen till att berätta hemma. Då uppkommer en naturlig dialog mellan vårdnadshavare, barn och förskollärare. Förskolan har gett vårdnadshavare/föräldrar större inblick i verksamheten. Genom verksamhetsvisningen där de större barnen visar verksamheten, och att vi pratar tydligare med vårdnadshavare om vår verksamhet. Vi måste arbeta mera med detta då de inte har så stor kunskap om vår arbetsplan/läroplan som vi önskar. Ökningen av inlämnade enkäter beror på att vi över hela förskolan har en gemensam modell där vi gett föräldrarna möjlighet att under två dagar fylla i enkäten på förskolan och lämna den här. Vi har alltid en punkt på föräldramötet och under utvecklingssamtalet då vi berättar varför enkäten är så viktig för oss. Vi berättar om vad vi behöver utveckla utifrån enkäten och lyssnar in föräldrarnas synpunkter. Vi vet vilka områden som fungerar bra och vad som ska utvecklas. Vi har tagit till oss de förslag/synpunkter som framkommit under punkten övrigt i föräldraenkäten. Skriftligt svar har delgetts på samrådsmötet. Kunskapsnämndens mål 2013 under perspektivet MEDARBETARE Medarbetarna inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde är förtrogna med målen i nationella styrdokument och lokala arbetsplaner samt ser sitt ansvar för helheten. Medarbetarna inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde har en hälsosam arbetssituation. Rektorer och förskolechefer inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde har rätt kompetens för sitt uppdrag. Mål Verksamheten utvecklas genom att den kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och utvärderas genom användandet av analysmallar. All personal arbetar för och är förtrogna med alla mål i våra styrdokument. Alla arbetslag/temagrupper har reflektionstid tillsammans varje vecka. Mått Detta sker när: när alla dokumenterar verksamheten enligt analys mallarna. Där framgår vilken utveckling vi vill ha, om arbetet sker enl. de mål vi har, samt barnens förändrade kunnande när alla har reflektions tid varje vecka

12 Resultat Verksamheten har utvecklats genom att den kontinuerligt och systematiskt dokumenterats, följts upp och analyserats. Förskolläraren är förtrogen med styrdokument och målen är dokumenterade i planeringen av verksamheten. Vi behöver/kan bli bättre på att delge varandra på APT hur vi arbetar med reflektionspärmen och dess frågeställningar. Tid till detta måste prioriteras. Alla arbetslag har inte haft reflektionstid dagtid. Vi har omarbetat det som kallades reflektionsmallar. (Se ovan i dokumentet) De benämns nu Analys och dokumentation. De har en bättre struktur och resultat kan bättre lyftas över till t.ex. föräldrasamtal och kvalitetsredovisningar. Bedömning av resultat X Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet har uppfyllts till viss del Målet har uppfyllts i ganska hög grad Målet har uppfyllts i hög grad Målet har uppfyllts i mycket hög grad Analys Då vi såg att dokumentationen inte var likvärdig på olika avdelningar och att det var svårt att följa den röda tråden från barns förändrade kunnande till vad verksamheten bidragit med gjordes en förändring i dokumentationsmaterialet. Vi tror att med dessa förändringar kommer utveckling av verksamheten att bli mer synliggjord. Lokgruppen kommer att se över materialet och se om det ytterligare kan förenklas. På grund av högt barnantal, sjukdom och vikariebrist har inte dagplaneringen kunnat genomföras på alla avdelningar. Därigenom har även dokumentationen blivit lidande på några avdelningar. Till nästa läsår kommer vi att se över organisationen och därigenom se till att dagplaneringen går att genomföra. rganisationen, ska ses över och eventuellt förändras så att vi oftare arbetar/analyserar i tvärgrupper.

13 Systematiskt kvalitetsarbete Bilaga 1 Struktur för Smassens förskola Vad När Syfte Ansvar Förvaras/synliggörs/till Gå igenom plan mot diskriminering och kränkande behandling Augusti Utvecklingsdag 1 Att säkerställa att ingen diskriminering och kränkande behandling sker. Att arbeta förebyggande med främjande åtgärder. Att säkerställa att åtgärder vidtas om Förskolechef och alla som arbetar på förskolan. Planen finns på varje avdelning. Den finns tillgänglig för vårdnadshavare i Edwise och på avdelningen. Färdigställa Arbetsplanen Förberedelse till pedagogisk revision Arbeta avdelningvis med att planera och se hur vi konkret ska arbeta med målen i arbetsplanen Augusti Utvecklingsdag 1 Augusti Augusti Utvecklingsdag 2 så skulle ske. Ta upp prioriterade områden utifrån analysen i vår kvalitetsredovisning och dokumentera dem i arbetsplanen med målkriterier och aktiviteter Bedömning av den egna verksamheten att ta med som diskussionsunderlag till ped. revisionen. För att säkerställa att verksamheten följer läroplan och arbetsplan. Prata om hur vi ska arbeta och vad som krävs av var och en. Se över vad som ev. behöver köpas in och hur vi eventuellt behöver förändra/utveckla vår verksamhet och lokaler. Förskolechef tillsammans med LK gruppen leder arbetet som alla på förskolan deltar i och är ansvariga för. Förskolechefen och Lokgruppen har det övergripande ansvaret. Förskolechef och lokare tillsammans med alla andra på förskolan. Planen finns på varje avdelning. Den finns tillgänglig för vårdnadshavare i Edwise och på avdelningen. Kvalitetssamordnare och i LK-gruppens material Planen finns på varje avdelning. Den finns tillgänglig för vårdnadshavare i Edwise och på avdelningen. Arbetsplats träff enligt Fas. Med särskild arbetsmiljöpunkt Augusti Struktur och organisation av ht- 13. Arbetsmiljöfrågor Krisplan September Aktualisera o gå igenom så att all fakta stämmer samt att ICE listor finns för medarbetare och barn. Lok arbetsdag Pedagogisk revision September eller oktober September Genomgång av strukturmallar, rutiner och utvärdering av utvecklingsdagarna. Stödja kvalitetsarbetet, fokus på ökad måluppfyllelse ta upp Förskolechefen tillsammans med krisgruppen. Förskolechef och lokare. Skolformschef. Finns i krispärmen i konferensrummet och skickas till admin. Chef på kunskapskontoret. Alla på förskolan blir sedan informerade om ändringar och åtgärder. Materialet finns i Edwise under mallar o rutiner. Återkoppling till förskolechef och resultat finns även hos skolformschef och

14 Apt september Arbetsmiljöfrågor, planering av föräldramötet, genomgång underlag till utv. samtal och återkoppling av innehållet i ped. revisionen Utvecklingssamtal för alla medarbetare september Upprättande av individuell målsättning för läsåret för varje enskild medarbetare. Är även underlag för lönesamtalet i vår. Föräldramöte september/oktober Informera om förskolans verksamhet och uppdrag. Samrådsgruppen informerar om samrådet. Barnkonferens oktober Säkerställa en likvärdig förskola för barn med rätt till särskilt stöd Apt oktober Arbetsmiljöfrågor, delge/diskutera föreläsningar/kurser, genomgång av barnkonferenser, utvärdering av f- mötet mm Utvecklingssamtal med vårdnadshavare oktober Samtala med vårdnadshavare om barnets trivsel, förändrade kunnande, information om verksamheten och frågor / tankar utifrån föräldraenkäten och enskilda föräldrar Utvecklingsdag oktober Gruppstärkande reflektionsdag med Helena Harrysson Apt november Arbetsmiljöfrågor delge diskutera ev. utbildningar. Uppföljning av utvecklingsdagen i oktober. Apt december Arbetsmiljöfrågor, utvärdering av terminen i tvärgrupper utifrån mål i arbetsplanen ta upp Medarbetare och förskolechef Förskolechefen ansvarar för gemensam del, personal på avdelning ansvarar för avdelningens undervisning och samrådet ansvarar för samrådetsinformation. Förskolechef /specialpedagog bokar och medarbetare fyller i underlag till pedagoger för förebyggande stör gällande enskilt barn. ta upp Förskollärare Helena Harrysson ta upp ta upp. Varje avdelning ansvarar kvalitetssamordnare. Förvaras hos förskolechef och medarbetaren har en kopia. Anteckningar från mötet läggs ut i föräldrarummet i Edwise. Förvaras hos förskolechef och på avdelning och i speciella fall hos specialpedagog. På respektive avdelning

15 Medarbetarenkäten december Kartläggning av den psykosociala arbetsmiljön. Synliggöra förbättringsområden på arbetsplatsen. Apt januari Arbetsmiljöfrågor, genomgång av medarbetarenkäten ta fram utvecklingsområden mm. Dessa arbetar man sedan vidare med under året. Utvecklingsdag januari Tvärgrupper utifrån arbetsplan och dessa grupper. Dialog /analys om måluppfyllelse. Enkät skickas ut till samtliga vårdnadshavare Avstämningssamtal med samtliga medarbetare januari januari Få information om vårdnadshavares upplevelse av verksamheten. Mynnar ut i ett material att arbeta vidare med på varje enskild avdelning och på hela förskolan. Diskuteras på föräldrasamtal, föräldramöten och på samrådsmöten Uppföljning av individuell målsättning Apt februari Arbetsmiljö frågor mm Lok dag mars Genomgång av strukturmallar och utveckling av det som är aktuellt i verksamheten Apt mars Arbetsmiljö, genomgång av föräldraenkäten mm Lönesamtal Mars Uppföljning av/utvärdering av individuell målsättning och för att ha material från analys mallar och varje enskild personal ansvarar för att vara inläst på sitt område = den grupp man arbetade i då man skrev arbetsplanen. Kvalitetssamordnare ta upp. Var och en ansvarar för att ha med sig relevant material. Administration på kunskapskontoret ansvarar för den administrativa biten. Förskolan enligt mall. Förskolechef kallar till möte och medarbetare för förberedelse av samtalet ta upp. Förskolechef och lokare. ta upp. för genomförandet förskollärare och barnskötare för Alla fyller i den. Kvalitetssamordnare Förvaras hos förskolechef och medarbetaren har en kopia. Delges alla på förskolan genom Edwise och information av Lokare på respektive avdelning Förvaras hos förskolechef och medarbetaren har en kopia.

16 arbetsinsats enl. arbetsplanen. Fysiskt skyddrond Mars Kontroll av den fysiska arbetsmiljön och få svar på vad som ska åtgärdas Barnsäkerhets skyddsrond Plan mot kränkningar och diskriminering Mars Mars Kontroll av barnens miljö för att få svar på vad som ska åtgärdas för att säkerställa att barnen vistas i en säker miljö. Utvärdering av de åtgärder som finns i planen. Göra nya mål och åtgärder Barnkonferens Mars Säkerställa en likvärdig förskola för barn med rätt till särskilt stöd Utvecklingsdag Mars Tvärgrupper i matte, Analys i grupper,språktåget, akk, Nta, mattedans/cirkel med flera Apt April Arbetsmiljö. Genomgång av under för utv. samtal med vårdnadshavare. Utvecklingssamtal med vårdnadshavare Lok dag inför utv. dagarna April maj Samtala med vårdnadshavare om barnets trivsel, förändrade kunnande, information om verksamheten och frågor / tankar utifrån föräldraenkäten och enskilda föräldrar. För blivande F-klass barn även utskolningssamtal och underskrift från vårdnadshavare att senaste utv. samtalet och ev andra handlingar får lämnas öer till skolan. Förberedelse av kvalitetsredovisning och arbetsplan Apt maj Arbetsmiljö, delge varandra tankar och förberedelse av samtalet. Förskolechef och skyddsombud ansvarar. Alla på förskolan ansvarar för att föra fram vad som behöver åtgärdas. Förskolechef och alla som arbetar på förskolan. Förskolechefen är ansvarig men alla på förskolan är delaktiga Förskolechef /specialpedagog bokar och medarbetare fyller i underlag till pedagoger för förebyggande stör gällande enskilt barn. Var och en ansvarar för att ha med sig relevant material. ta upp. Förskollärare på avdelningen. Specialpedagog kan vara med på samtalet. Förskolechef och Lokare Skickas till Marie C Bergqvist och förskolechef bevakar att saker blir åtgärdade Förvaras hos förskolechef och i Edwise Planen finns på varje avdelning. Den finns tillgänglig för vårdnadshavare i Edwise och på avdelningen. Skickas till kvalitetssamordnare. Förvaras hos förskolechef och på avdelning och i speciella fall hos specialpedagog. Vissa dokument skickas vidare till skolan, andra sparas på förskolan. Finns förvarade hos förskolechef Kan finnas kopia även på avdelning och hos specialpedagog.

17 synpunkter efter utv. samtalet med vårdnadshavare. Grupper: utvärdering av terminen i tvärgrupper utifrån mål i arbetsplanen Lokdag maj Genomgång och färdigställande av Kvalitetsredovisning och arbetsplan. Apt juni Arbetsmiljö, förberedelse för utv. dagen mm Utvecklingsdag juni Kvalitetsredovisning och upprättande av ny arbetsplan. ta upp. Varje avdelning ansvarar för att ha material från analys mallar och varje enskild personal ansvarar för att vara inläst på sitt område = den grupp man arbetade i då man skrev arbetsplanen. Förskolechef och Lokare ta upp. Bilaga 2. Utbildningar/och metoder vi använder oss av. SPRÅKTÅGET - Baserat på Bornholmsmodellen, ligger till grund för arbetet med barnens språkliga medvetenhet. Tåget fungerar som en språklig medvetenhetsbank som följer barns språkutveckling. AKK alternativ och kompletterande kommunikation. Teckenkommunikation. NTA Naturvetenskap och Teknik. Innehåller bl.a enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. Varje förskola får efter genomgången utbildning en Fenomenlåda. DANSMATTE Genom sång och musik lära in mattematiska begrepp.