Kvalitetsarbete Brand

Transkript

1 Kvalitetsarbete Brand Älgens förskola 2013 Förskolor Syd Munkedals kommun Anette Zackariasson Cecilia Jansson Valentina Meija Linn Lindgren

2 Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens intressen... 3 Mål... 4 Eget formulerat mål... 4 Läroplanens mål... 4 Barnens utveckling... 4 Insatser åtgärder för att nå målet... 4 Koppling till forskning... 5 Dokumentation... 5 Information till vårdnadshavare... 5 Uppföljning... 5 Pedagogernas insatser... 6 Koppling till forskning... 6 Barnens utveckling... 6 Dokumentation... 7 Information till vårdnadshavare... 7 Utvärdering... 8 Pedagogernas insatser... 8 Barnens upplevelser... 8 Barnens utveckling... 8 Koppling till forskning... 9 Analys av utvärderingen... 9 Resultatets betydelse för fortsatt arbete

3 Grundfakta och förutsättningar Avdelningen består av 23 barn mellan ett och fem år. Det är nio flickor och 14 pojkar, det finns syskonpar på förskolan. Sju femåringar Tre fyraåringar Fem treåringar Sex tvååringar Två ettåringar Vi är 4 pedagoger som arbetar, tre förskollärare och en barnskötare. 50% av tjänsterna är till för att ha hand om vårt kök. Vi får färdiglagad mat till oss, ordnar frukost, mellanmål och diskar. Älgens förskola är en mångkulturell förskola med flera olika nationaliteter och det innebär att det finns flera olika kulturer och språk i barngrupen. På Älgens förskola är det sex nationaliteter representerade i barngruppen och två nationaliteter är representerade av förskollärare (Lettland, Sverige): Irak Marocko Somalia Sverige El Salvador Kosovo Lettland Förskolan ligger centralt i samhället och har nära till skogen och biblioteket och dessa ställen besöks kontinuerligt. Lokalerna och inredningen på förskolan är fräscha och ljusa med flera rum. Förutsättningar finns att dela upp barngruppen i olika smågrupper vid lek och andra aktiviteter. Förskolans utegård är ganska liten så när alla 21 barn är på förskolan brukar gruppen delas. Några barn är kvar på gården medan några barn går iväg, tillsammans med någon personal, till exempel till skogen. I Munkedals kommun har vi inte tillgång till modersmålslärare i förskolan. Vi har däremot en talpedagog i kommunen som kan hjälpa till om det är något som vi undrar över men då är det mer generellt om barns språkutveckling. Kartläggning av barnens intressen Genom samtal om jul och säkerheten med levande ljus visade barnen intresse av eld och brandbilar, detta låg till grund för vårt brandtema. Det finns även föräldrar som arbetar inom räddningstjänsten, detta har inspirerat barnen. Vi iakttog när barnen hade konversationer mellan varandra och lekte efter vårt samtal. 3

4 Mål Eget formulerat mål Barnen ska utveckla sin nyfikenhet och sitt intresse för säkerhet, eld och räddningstjänst. Barnen ska få en större inblick i hur man gör om det skulle börja brinna. Läroplanens mål Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa. utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära Utvecklar sin självständighet och tillit till sin egen förmåga Barnens utveckling Barnen kan berätta olika risker med levande ljus. Några av barnen kan berätta vad man ska göra om man behöver hjälp i olika situationer, till exempel kan några vart man ringer i nödsituationer. Några barn berättar hur det kan börja brinna och vad brandbilen gör samt några verktyg som finns på bilen. Insatser åtgärder för att nå målet Vi använder oss av materialet Ellis och Jonas lär sig om eld som kommer från myndigheten för samhällsskydd och beredskap. På samlingen läser vi dagens avsnitt och pratar om vad vi läst, barnen får sedan måla en bild som tillhör texten. Vi går till biblioteket för att låna böcker och ljudböcker som handlar om ämnet. Under vilan efter maten läser/lyssnar vi på böckerna. En bok vi använt mycket är ur serien Halvan av Arne Norlin. Boken vi läst och samtalat kring är när Halvan provar på att vara brandman. Vi får vara med Halvan när det börjar brinna på en förskola. Vi laddar ner appar på vår Ipad som rör ämnet och barnen får sedan arbeta med dessa tillsammans. 4

5 Som avslutning kommer vi att gå till brandstationen på besök samt ha en brandövning på förskolan. Vi arbetar tillsammans för att nå målet, alla i arbetslaget håller i samlingar osv. Koppling till forskning Gruppens barn består inte av oskrivna blad som ska fyllas med kunskap. Där bär varje individ sin speciella ödestråd inom sig, som ett nystan redo att kastas ut och vävas samman med andra trådar i ett mönster, som är utlagt någonstans i det outgrundliga. En sådan människosyn förstärker elevernas egna inneboende krafter och på så vis också deras självförtroende. Besjälat lärande: Bo Dahlin, Rutger Ingelman, Christina Dahlin (2002) Om temaarbetet ska bli lyckat måste både barn och pedagoger känna lust och inspiration. Därför måste val av temaområdet ske i samspel. Meningsfull samling i förskolan, Britta Olofsson s.136 (2010) Dokumentation Vi dokumenterar genom att ta bilder på barnen och i verksamheten, av dessa gör vi veckohändelser samt genom teckningar som barnen målar. Dessa får barnen sedan sätta in i sina portfoliopärmar. Information till vårdnadshavare Föräldrarna får information om vårt tema genom veckobrev från och med vecka 46, veckohändelser i hallen (bilder och text), samt genom daglig kommunikation vid hämtning och lämning. Uppföljning Uppföljingen sker kontinuerligt varje vecka under vår planering, från och med vecka 47. Vi upptäcker under temats gång att vi behöver dela på gruppen under samlingarna på grund av att de yngre barnen inte blir lika delaktiga som de äldre barnen. Detta gör att temat nu är främst för tre, fyra och femåringarna. Barnen har varit delaktiga i uppföljningen genom att återberätta vad vi läst och pratat om tidigare. 5

6 Vi arbetar tillsammans för att nå målet och använder oss av vår planering på måndagar för att se om planeringen följs. Alla i arbetslaget är lika delaktiga. Pedagogernas insatser Arbetslaget har utgått från vår planering och utifrån den genomfört vårt brandtema. Det var till bra hjälp för att veta att vi fått med allt vi/barnen tänkt från början. Barnen har bemötts på ett öppet sätt, vi har arbetet så att alla barn ska få sina tankar och funderingar hörda. Genom gruppindelningar har vi sett till att det inte varit för stora grupper för att få till de utvecklande samtalen med barn/barn och barn/personal. Koppling till forskning Gruppens barn består inte av oskrivna blad som ska fyllas med kunskap. Där bär varje individ sin speciella ödestrås inom sig, som ett nystan redo att kastas ut och vävas samman med andra trådar i ett mönster, som är utlagt någonstans i det outgrundliga. En sådan människosyn förstärker elevernas egna inneboende krafter och på så vis också deras självförtroende. Besjälat lärande: Bo Dahlin, Rutger Ingelman, Christina Dahlin (2002) Om temaarbetet ska bli lyckat måste både barn och pedagoger känna lust och inspiration. Därför måste val av temaområdet ske i samspel. Meningsfull samling i förskolan, Britta Olofsson s.136 (2010) Vi ser hur viktigt det är att barnen själva är med och påverkar, att man utgår ifrån barngruppen och är lyhörd när det gäller planering av arbete. Det är märkbart hur de berättar, samtalar och leker med varandra kring ämnet. När man utgår från barnens intressen och nyfikenhet upplever vi att man får delaktiga barn som utvecklas. Barnens utveckling Vi har sett en utveckling i gruppen, barnen diskuterar, upprepar ramsan om 112. Barnen frågar föräldrar som arbetar i räddningstjänsten och berättar för dem vid hämtning/lämning olika saker de lärt sig och undrar över. Ett av våra barn i gruppen har en pappa som arbetar som deltidsbrandman, detta barn hade mycket att delge oss andra. Bland annat berättar barnet att när pappans sökare larmar har den olika signaler beroende på vilket slags larm han skall åka ut på. De andra barnen lyssnar nyfiket på vad barnet berättar. Vi läste för barnen att brandmännen har olika siffror på sina arbetskläder. Barnen blev då väldigt nyfikna på vilket nummer pappan har på sina kläder. När pappan kom och hämtade sprang barnen ut i hallen och frågade: - Vad har du för nummer på din jacka? Pappan svarade: - Jag har nummer 1 på min jacka. Hur vet du att vi har nummer på våra jackor? - Vi har läst boken om Halvan och han hade nummer 74, svarade barnet. 6

7 Studiebesök på brandstationen, var en återkoppling på temat. Barnen fick träffa en brandman som hette Mona och de kunde direkt ställa frågor till henne. Vi fick börja med att se en tecknad film om när det brinner i ett hus. Sedan var det dags att se på när brandmannen tog på sig sina utryckningskläder och vi fick se hur det såg ut i omklädningsrummet. Barnen fick även besöka garaget och titta på brandbilarna på nära håll. Brandmannen Mona klättrade upp på bilens tak och visade vilka verktyg som fanns där, hon öppnade alla skåp och dörrar som fanns och demonstrerade dem. Barnen ställde hela tiden frågor och visade stort intresse av att veta mer. De fick även prova att sitta i bilen. Vi fick också se en ambulans på nära håll och se vad som finns inuti den. Som avslutning körde Mona ut en brandbil på gården och startade larmet på bilen. Sedan var det dags att gå tillbaka till förskolan. Med oss hade vi en påse med reflexer och tidning till alla barnen på förskolan. Dokumentation Genom fotografering med vår Ipad har vi dokumenterat brandtemat, barnen kan på ett enkelt sätt titta på bilderna och samtala kring dessa. Barnen sitter med förskolans Ipad och tittar/pratar om bilderna från temat: - Titta, där var vi på brandstationen, det var coolt att se inuti brandbilen! - Det lät mycket när Mona satte på larmet, jag fick ont i öronen. Information till vårdnadshavare Vi upplever att brandtemat varit uppskattat hos föräldrarna, speciellt vårt studiebesök på brandstationen. Vi har fått respons av föräldrarna då de berättar för oss vad barnen delgivit dem hemma. Det var även en förälder som följde med på vårt studiebesök. 7

8 Utvärdering Pedagogernas insatser Arbetslaget har fortsatt att utgå från vår planering och utifrån den genomfört vårt brandtema. Arbetslaget Det var till bra hjälp under hela temat för att veta att vi fått med allt vi/barnen tänkt från början. Brandövningen hade vi planerat att ha vecka 48 men vi fick skjuta upp den på grund av semester, sjukdom och ny personal (praktikanter). Brandövningen genomfördes istället vecka 51. Över hela brandtemats gång har vi försökt att bemöta barnen på ett öppet sätt, vi har hela tiden arbetat så att alla barn ska få sina tankar och funderingar hörda. Genom att vi gjorde gruppindelningarna underlättade det för barn och personal att få till de utvecklande samtalen med barn/barn och barn/personal. Barnens upplevelser Utvärderingen hölls under en samling, barnen fick berätta vad de kommer ihåg från temat. Här är några kommentarer: Vad ska man tänka på när det brinner? - Dyka, hålla i väggen, ducka och krypa. Kommer ni ihåg något mer från vårt tema? - Brandmännen har en sak som gör att det kommer rök och en docka att öva på, men den röken är inte farlig. Dockan var lite läskig och spännande. - Var det något som var extra roligt? - Att vara på brandstationen. - Roligast att få se på alla brandbilar - Bra, roligt att vi Fick reflexer och att måla teckningarna. - Var det något som inte var lika roligt? - Jobbigt att gå till brandstationen för det var så långt bort. Är det något annat ni vill berätta om temat? - Bra, roligt, snällt att de berättar så man inte blir skadad. - Mamma var med på brandstationen. - Vi avslutade samlingen med en brandövning. Barnens utveckling Under tre veckor höll vi på med vårt tema, sedan hade vi ett litet uppehåll innan vi åter hade en samling. Under denna samling fick barnen återberätta för varandra hur man gör om det skulle börja brinna. Det visade sig då att barnen kom ihåg vilket nummer man skulle ringa barnen både sa och visade vår ramsa. Barnen sa att om det börjar brinna och det blir mycket rök är de viktigt att man kryper på golvet för röken är farlig. Sen kan man även släcka branden med en brandsläckare barnen visste att vi har en ute vid toaletterna. De berättade även 8

9 att alla brandmän har ett eget nummer på sin jacka. Brandbilens funktioner och olika delar var även något barnen pratade mycket om. Koppling till forskning Gruppens barn består inte av oskrivna blad som ska fyllas med kunskap. Där bär varje individ sin speciella ödestrås inom sig, som ett nystan redo att kastas ut och vävas samman med andra trådar i ett mönster, som är utlagt någonstans i det outgrundliga. En sådan människosyn förstärker elevernas egna inneboende krafter och på så vis också deras självförtroende. Besjälat lärande: Bo Dahlin, Rutger Ingelman, Christina Dahlin (2002) Om temaarbetet ska bli lyckat måste både barn och pedagoger känna lust och inspiration. Därför måste val av temaområdet ske i samspel. Meningsfull samling i förskolan, Britta Olofsson s.136 (2010) Här håller vi med de forskningar vi läst om att det är viktigt att lyssna på alla barn, ta tillvara på deras nyfikenhet och intresse för ämnet. Vi har märkt att barnen tycker det är kul att få vara med och bestämma innehållet, samt väldigt utvecklande för dem. På detta sätt lär de varandra, genom att de förklarar och berättar vad de kan för de andra barnen. Analys av utvärderingen Utvärderingen visar att barnen utvecklats under temats gång, detta blir tydligt då vi hade samtal med barnen innan temat och en utvärdering efteråt. Vi ser att barnen leker lekar som har med brand och räddningstjänst att göra: Ett barn leker brandman inne på förskolan, barnet förklarar att det brinner och att branden måste släckas. Barnet förklarar hur han tar fram brandslagnen från bilden och hur brandmännen i leken hjälps åt. Barnet förklarar även genom leken hur man ska göra när man måste utrymma. Besöket på brandstationen var något som många barn uttryckt som spännande och roligt. Vi personal anser att detta var ett bra besök, positivt var att vi hade det i slutet av temat. Barnen har då lärt sig mycket om ämnet och hade många frågor till brandmannen. Föräldrarna har varit positiva till temat, det tycker att det är ett viktigt ämne. De forskningar vi lyft upp i arbetet stämmer överens med hur vi arbetat och vi ser att det är viktigt att barnen har inflytande och får sin röst hörd i verksamheten. Även att barnen lär av varandra ser vi är viktigt, det bildar en gemenskap och det är otroligt lärorikt. Vi pedagoger som arbetat med temat anser att det gått som planerat och vi tycker att materialet vi använde oss av var bra. Det var lätt att följa och genom det fick vi med alla viktiga delar i vårt tema. Vi anser att materialet var bra 9

10 anpassat åldersmässigt för barnen, det var lätta att förstå och följa med. En stor fördel var att vi kunde ta med temat ut i skogen, vi hade en temasamling som vanligt trots att vi inte var på förskolan. Bilderna som barnen målar efter varje temasamling målade barnen när de kom tillbaka till förskolan. Resultatets betydelse för fortsatt arbete Utifrån analysen av resultatet kommer vi i fortsättningen att fortsätta arbeta så att vi ser till barnens intressen och är lyhörda på vad de vill lära. Det har varit tydligt att när barn lär av varandra bildas det ett starkt intresse och en god gemenskap i gruppen. Detta är något vi kommer arbeta vidare med. Detta stärks även av forskningen vi läst. De yngsta barnen hade svårt att följa med i vårt tema. Vi tänker ha ett liknande tema varje år. De äldre barnen kommer då få dela sina kunskaper till de yngre barnen. 10

11 Referenslista Dahlin, C & Ingelman, R. (2002). Besjälat lärande, skisser till en fördjupad pedagogik. Studentlitteratur AB. Olofsson, B. (2010). Meningsfull samling i förskolan. Lärarförbundets förlag. 11