Dokumentation av Kvalitetsarbete Bokstäver

Transkript

1 Dokumentation av Kvalitetsarbete Bokstäver Hedekas förskola Solrosen 2015 Förskolor Norr Munkedals kommun Isabell Johansson Gunilla Lågum Sarah Gehandler (Camilla Cederstråle)

2 Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens intressen... 3 Mål... 3 Eget formulerat mål... 3 Läroplanens mål... 3 Barnens utveckling... 3 Insatser åtgärder för att nå målet... 3 Koppling till forskning... 4 Dokumentation... 4 Information till vårdnadshavare... 4 Uppföljning... 4 Pedagogernas insatser... 4 Koppling till forskning... 5 Barnens utveckling... 5 Dokumentation... 5 Information till vårdnadshavare... 5 Utvärdering... 5 Pedagogernas insatser... 5 Barnens upplevelser... 6 Barnens utveckling... 6 Koppling till forskning... 6 Analys av utvärderingen... 6 Resultatets betydelse för fortsatt arbete... 6

3 Grundfakta och förutsättningar Barngrupp/Personalgrupp: Vår barngrupp består av 19 barn födda 2010,2011 och Vi är fyra pedagoger var av tre stycken arbetar 100 % och en på 60%. Lokaler och miljö: Hedekas förskola består av fyra stycken åldersindelade barngrupper. En småbarns avdelning, två avdelningar med åldern 3-4 samt en avdelning där vår femårsverksamhet bedrivs dock är den belägen i ett annat hus i närheten av huvudbyggnaden. Solrosens avdelning har två stora rum, tre mindre rum, en hall med två toaletter samt ett litet rum för regnkläder och stövlar. Utemiljön består av en stor gräsyta med ett buskage att leka i. Vi har gungor, sandlåda, två stycken rutschkanor, ett förråd med uteleksaker och ett förråd med cyklar och pulkor. Vi har även en asfalterad bana där barnen bland annat kan cykla på. Kartläggning av barnens intressen Vi har använt oss av samtal, iakttagelser och observationer för att se vad barnen visar intresse för i verksamheten. Det vi kunde se var att barnen var intresserade av bokstäver som fanns i deras namn. Vi har ett alfabet uppsatt på väggen där barnen äter och mestadels under matsituationen samtalade barnen mycket om sina bokstäver. Vi valde att ha en gruppsamling där vi diskuterade tillsammans med barnen vad de mest var intresserade av och ställde frågor såsom: - Vad vill ni veta om bokstäver? - Varför finns bokstäver? - Vad kan göra med bokstäver? På så sätt bestämde vi hur vi skulle lägga upp temat tillsammans med barnen. Mål Vårt mål är att barnen ska: Möjlighet att utveckla sitt språk på deras personliga nivå. Känna igen sin första bokstav i sitt namn. Lära sig att känna igen sitt namn på bild. Läroplanens mål Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen. (Lpfö 98 s 7) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner. (Lpfö 98 s 10)

4 Förskolan skall ge möjligheten till att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. (Lpfö 98 s 12) Barnens utveckling Under våra iakttagelser, observationer och gruppdiskussion har vi uppmärksammat att i matsituationerna samtalar barnen mycket om olika bokstäver. Barnen resonerar med varandra om tex; vilka bokstäver som finns i deras namn och vad för djur som börjar på den bokstaven. Barnen har kännedom att bokstäver finns för att kunna läsa eller skriva och de visar stort intresse om att själva vilja skriva sitt namn eller andra ord. Insatser åtgärder för att nå målet Vi kommer ha en gemensam fördelning där arbetslaget ansvarar för att vi håller temat i rullning. Så fort tillfälle ges ska vi utmana barnen och få en så bra språkmiljö som möjligt. Vi ska ta tillvara på det spontana tillfällena från barnen så att det blir en lustfylld och givande utveckling. För att barnen ska få delaktighet och inflytande i temat ska vi ha samlingar där barnen får utrymme att prata om vad de ville veta mer om. Under gruppdiskussionen framkom det från barnen att de ville veta mer om sina bokstäver i sitt namn. Några ville se bokstavslandet som är ett barnprogram på SVT där man lär sig mer om bokstäver och dess funktion. Detta är något som vi tar till oss och kommer därför att använda ipaden som verktyg för att kunna se tex bokstavslandet. Det finns också spel på ipaden där skriftspråket är i fokus som barnen får använda sig av. Vi kommer fortsätta följa upp det spontana samtalen vid matsituationerna där bokstäver är i fokus. Vi kommer att ha olika aktiviteter såsom bokstavsjakt (där vi ska sätta ut alfabetet på golvet) så barnen kan få hitta sina bokstäver i sitt namn. Fritt/styrt skapande som tex mallar där barnen kan få måla sin första bokstav och måla fritt med bokstäver som fokus. Även använda oss av olika språklekar i exempelvis samlingar. Barnen ska också få "skrivböcker" där de kan få börja med att skriva sin första bokstav och på så sätt utmanas mera om de vill. I våra läsvilor ska vi använda oss av olika rimböcker samt ha fokus på bokstäver där barnen får chans att uttrycka sig i mindre grupper. Vi har tänkt tillverka egna maracas av petflaskor och fylla dem med färgat ris så barnen kan få öva på att säga sitt namn med hjälp av takt. Koppling till forskning Doverborg och Pramling Samulesson (2000) menar att varje enskild pedagog ska låta barn få dela med sig av sina tankar och funderingar i verksamheten. Genom att synliggöra barnens tankar och erfarenheter kan vi pedagoger använda oss av det i verksamheten så barnen får möjlighet att påverka sin situation och vara delaktiga i undervisningen. Svensson (2009) påvisar hur viktigt det är att arbeta med barnens fonologiska medvetenhet som innebär barnens sätt att förstå olika språkljud. Man måste vara

5 öppen och lyhörd som pedagog för att kunna möta barnen på deras språkliga nivå. Om ett barn har svårt att tex uttala olika ord kan man använda sig av olika språklekar såsom att rimma, identifiera ljud mm där de får träna på sin språkliga utveckling. För att barnen ska utveckla ett mer expansivt språk bör förskolans miljö vara utformat och utmanade så att språket utvecklas. Det poängteras att det inte räcker med att bekräfta det barnet säger, utan att hela tiden utveckla det språket så barnen får till sig med mer verbala uttryck. (Doverborg och Pramling mfl 2013). I Björklunds (2008) avhandling beskriver att de teknikverktyg som finns idag får barnen större möjligheter att utveckla sitt tal och skriftspråk med hjälp av text och bilder. Dokumentation Vi kommer att dokumentera genom att ta bilder och använda oss av piccollage och sätta upp både på avdelningen och i hallen på förskolan. På så sätt får barnen och föräldrar se vad som händer under temats gång. Även sätta i bilder och teckningar i portfolion som blir underlag för vad barnen har utvecklat och vad vi har gjort under terminen. För oss pedagoger ska vi ha en anteckningsbok så vi kan skriva upp om vi utfört något med barnen. Detta för att man lätt glömmer när det blir spontana aktiviteter/samlingar och även för att få en bättre överblick. Information till vårdnadshavare Vårdnadshavare kommer att få information i ett föräldrabrev där vi berättar vad vi ska arbeta med under vårterminen. Vårdnadshavarna kommer även fortlöpande kunna följa temats gång via dokumentationen på dörren. Uppföljning Vi valde att ha en uppföljning i slutet av mars och vi upplever att temauppstarten har gått bra och vi har fått med oss barnen i vårt projekt. Genom att ha en samling och få barnen att berätta vad de känner till om området gjorde att vi fick se deras syn på temat bokstäver. Vi känner att barnen visar fortsatt intresse för vårt tema och samtalar om deras bokstäver som vi har hängt upp på väggen. De går också runt på golvet och letar efter sina bokstäver samt tecknar dem då det är teckenbilder på varje bokstav. Att få egna skrivböcker var väldigt positivt, barnen vill gärna ha penna och sudd och benämner att de "skriver" i sina böcker. Barnen är delaktiga i uppföljningen genom att vi samtalar mycket med barnen under samlingar och matsituationer om temat och vi märker att det finns fortsatt intresse. Pedagogernas insatser

6 Vi pedagoger känner att vi har genomfört mycket av det som var planerat. Ibland räcker inte tiden till men vi känner att barnen har fått möjlighet att påverka och fått inflytande i aktiviteterna som vi hållit. Vi har kontunerliga samtal med barnen i vardagssituationer om temat, den respons vi får från barnen är att tex att de vill fortsätta skriva i sina böcker, pekar och visar var deras första bokstav är. Vi känner att barnen tycker det är roligt med olika språklekar såsom rim och ramsor. Pedagoger har varit mycket uppmuntrande och stöttande i barnens utveckling. Vi upplever att barnen har fått stimulans på sin nivå i sin utveckling. Vi som arbetar på Solrosen har ett väldigt gott klimat och ger varandra frihet med att få hålla i olika aktiviteter. Vi känner att vi kompletterar varandra genom att vi har intresse för olika delar såsom sång/musik, matematik och språk samt skapande. Vi stöttar och ger positiv feedback till varandra. Koppling till forskning Forskning som vi lyft fram tidigare i arbetet visar att miljön är mycket viktig för att få ett större skriftspråksintresse. Vi känner att detta stämmer då vi har använt oss av miljön såsom alfabetet på golvet och i taket, för att få mer fokus på alfabetet och dess betydelse. Även att låta barnen bli delaktiga i upplägget så att de känner sig betydelsefulla och att vi lyssnar på deras önskemål. Samt att vi använder oss av ipaden som verktyg för att barnen ska få inflytande då vi visar exempelvis bokstavslandet. Barnens utveckling Barngruppen har utvecklats mycket framåt, de kan hitta sin första bokstav och även andra bokstäver i sina namn. De sitter vid matbordet och samtalar vad för mer bokstäver det finns och hur de låter. Vi upplever att de leker mer med skriftspråket och visar intresse för att försöka skriva. Barnen kan i leken låtsas att de håller i samlingar och läser böcker för varandra. Det förekommer också att barnen rimmar med varandra som tex: hus, mus, katt, tratt, speciellt efter vi sett bokstavslandet på ipaden. Barnen har fått ett större skrift- och språkintresse genom lekar och aktiviteter som vi utfört. Dokumentation Vi har dokumenterat temat genom att sätta upp piccollage på barnen och temat i hallen samt på avdelningen. Barnen har varit med när vi skapat bilderna och när vi hängt upp dem. Vi sätter också in i deras portfolio under terminens gång och skriver i vår kalender som hänger i hallen.

7 Information till vårdnadshavare Vi skriver i vår kalender som hänger på dörren i hallen vad vi gör om dagarna. Där kan föräldrarna få chansen att läsa om vi inte får möjlighet att samtala i större utsträckning i hallen. Vårdnadshavare har uttryckt att barnen samtalar mycket om bokstäver hemma, de visar ett större intresse och benämner också det tycker det är roligt att skriva i sin skrivbok på förskolan. Utvärdering Pedagogernas insatser Vi pedagoger upplever nu i slutet av temat att vi fått gjort mestadels av vad det vi har tänkt. Vi har använt oss mycket av bokstäverna på golvet med barnen och på så sätt kunnat samtala tillsammans med barnen om olika bokstäver. Även samlingar med bokstäver i fokus, målat bokstäver, skrivövningar och del annat som är kopplat till språket. Det som vi tyvärr inte har hunnit med är att tillverka maracas med barnen vilket vi tycker är tråkigt. Eftersom vi hade tänkt använda oss av dem när vi arbetade med takt och melodi i språket. Men vi upplever att barnen har fått en bra start för skriftspråket och intresset har vi lyckats hålla vid liv hela våren. Mycket dels för de har uppmuntrat varandra men även att vi pedagoger har haft en stor variation i vårt arbete och tillvägagångssätt. Vi i arbetslaget känner att vi har haft ett gemensamt upplägg om temat. Vi har alla strävat efter samma mål att göra barnen mer medvetna om skriftspråket. Vi har som tidigare skrivit ett mycket härligt klimat med både barn och kollegor. Vi har fått ett positivt bemötande av vårdnadshavare om temat då barnen samtalar om det hemma. Barnens utveckling När vi reflekterar över barnens utveckling under terminen har barnen verkligen utvecklats i sitt tänkande om olika bokstäver. De samspelar med varandra i leken hur olika ord/bokstäver låter och förstå kopplingen hur man ska uttala olika ord tex; r-ljud och s-ljud. Många av barnen kan förstå sammansatta ord och tycker det är roligt när vi tränar på dem med hjälp av bilder. De sitter gärna och läser saga tillsammans för varandra där samtalet om bokstäver förekommer. Under våra samlingar deltar barnen ännu mera aktivt och vill gärna dela med sig av vad de kan. De visar också fortsatt intresse för sina skrivböcker. De yngsta barnen kan sin första bokstav och även sina kompisar bokstäver. Vi upplever att det fortfarande finns intresse hos barnen vilket är positivt. Kopplat till målen så upplever vi att barnen nu känner igen sitt namn och några av de större barnen känner även igen ordbilden av sina kompisars namn. Det märker vi bland annat när vi väljer dagens ekorre och frågar om någon vet vems namn det är som står på ekollonet. Eller när barnen ska leta fram sitt namn för att lägga på något de ej färdigställt än. Det samma förekommer när barnen ska lägga något i

8 sin låda eller på sin bricka där namnet står och även där känner de igen sitt egna namn. Det har utvecklat en självständighet hos barnen att kunna lägga sina saker utan att behöva be om hjälp från pedagogen vilken som är barnets låda eller bricka. När vi använt oss av bokstavssvandringen ser vi att barnen nu känner igen sin första bokstav då vi gett barnen små uppdrag. Uppdragen kan bland annat vara att ställa sin på sin första bokstav, många barn har utvecklat sitt kunnande så de har fått andra uppdrag som har stämt överens med deras utvecklingsnivå. Dessa uppdrag kan vara att ställa sig på sin sista bokstav eller någon annan bokstav. En del av barnen går även bokstavsvadringen och benämner många av bokstäverna som de ställer sig på. Där ser vi en tydlig utveckling att fler barn kan fler bokstäver nu än tidigare. Vi upplever och ser att barnen har utvecklat sitt kunnande om bokstäverna efter deras nivå. Barnen visar på ett större intresse och samtalar som nämnt innan om bokstäverna och vilken bokstav eller figur man är. När vi skriver vilken figur man är menar vi att de är bilder på bokstäverna, så som Lampa på bilden med L då utrycker sig barnen att jag är en lampa eller jag är en apa, myra eller vad som visas. Några av de äldre barnen har även kommit så långt så de kan benämna figurerna på varje bokstav i deras namn även en del av bokstäverna i deras efternamn. Koppling till forskning Den forskning som vi tagit upp tidigare stämmer positivt överens med det vi utfört med barnen. Vi har tränat på barnens fonologiska medvetenhet som Svensson (2009) menar är viktigt. I våra samlingar och matsituationer använder vi oss mycket av rim och ramsor så att barnen får utvecklat sin språkliga medvetenhet. Doverborg och Pramling mfl (2013) beskriver vikten av att få ett mer expansivt språk. Detta upplever vi att barnen får möjlighet att utföra då vi arbetar mycket med både tecken och det verbala språket som pedagogiskt verktyg. Vi använder oss av miljön till stor del så att barnen får ett ännu större språk på olika sätt. Analys av utvärderingen Vi pedagoger upplever att det har varit ett lyckat och fullgott tema. Barnen har uppskattat det och vi märker det tydligt då barnen själva har hållit det vid liv och de själva har velat veta mer om bokstäver, samtalat om bokstäver och velat skapa bokstäver på olika vis. Responsen som vi fått från vårdnadshavare har varit positivt vilket gör temat ännu roligare för oss pedagoger att arbeta med det. Några av föräldrarna har lyft att deras barn pratar om bokstäver och sina skrivböcker hemma. Det anser vi är ett gott tecken på att barnen har uppskattat tema då samtal om de har förekommit hemma. Enär arbetslaget har fungerat så gott har det gynnat barnens utveckling eftersom miljön för baren har varit en positiv vilket innebär att det är lättare för barnen att

9 lär. Pedagogerna har engagerat sig på olika vis vilket leder till att barnen har fått varierande infallsvinklar och olika sätt att tänka. Det i sin tur har förhoppningsvis lett till att vi kunnat fång in allas barn favorit sätt att lära då variationen av tillvägagångssätten varit stora. Vi pedagoger anser att de har varit gynnsamt för barnen att få så mycket intryck för de olika sinnena. Att den pedagogiska variationen har varit framgångsrik för deras utveckling eftersom de är viktigt att belysa samma tema på varierande arbetssätt och de anser vi att har gjort. Fånga upp barnens önskningar har varit viktigt för oss och pedagogerna har varit så tillmötesgående vi har kunnat i barnens önskemål. Önskemålen kan ha varierat allt från att se på ett avsnitt av Bokstavs landet eller att få pyssla bokstäver eller läsa böcker. Resultatets betydelse för fortsatt arbete Det här arbetet med bokstäver som tema har varit under våren Till hösten 2016 vet vi att barngruppen kommer se annorlunda ut och så även personalgrupperna. Vi anser ändå att temat kommer ha en fortsatt gynnsam utveckling för barnen oavsett var barnen kommer befinna sig då språket och bokstäver är en stor central del i vårt pedagogiska uppdrag. Vi upplever att barnen har skapat ett genuint intresse för bokstäverna och även om de inte kommer vara ett lika brinnande intresse hos barnen med tanke på nya teman som kommer startas upp i höst så kommer språket/bokstäver alltid finnas med oavsett vilket tema pedagoger och barn kommer välja gemensamt då spåreket är en av beståndsdelarna i verksamheten. Språk och bokstäver kan barnen aldrig få för mycket av.

10 Referenser Björklund, E. (2008). Att erövra litteracitet : små barns kommunikativa möten med berättande, bilder, text och tecken i förskolan [To conquer literacy]. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis Elisabeth, Ingrid Praling Samuelsson (2000). Att Förstå Barns Tankar : Metodik För Barnintervjuer. Ann-Katrin Svensson (2009). Barnet, språket och miljön: från ord till mening. Doverborg, E., Pramling, N., & Pramling Samuelsson, I (2013). Att undervisa barn i förskolan.