Kvalitetsredovisning läsåret 2008/09. Strands förskolor och skola

Transkript

1 Kvalitetsredovisning läsåret 2008/09 Strands förskolor och skola

2 Innehållsförteckning 1. FÖRORDNING OM KVALITETSREDOVISNING SAMMANFATTNING STARKA SIDOR OMRÅDEN FÖR UTVECKLING UNDERLAG OCH RUTINER FÖR FRAMTAGANDET AV KVALITETSREDOVISNINGEN... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT.6 4. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT.7. VERKSAMHETENS ARBETE, RESULTAT OCH MÅLUPPFYLLELSE NORMER OCH VÄRDEN LIKABEHANDLINGSPLAN UTVECKLING OCH LÄRANDE/KUNSKAP BARN/ELEVERS ANSVAR OCH INFLYTANDE SKOLA OCH HEM ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN ANALYS OCH BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE I VERKSAMHETEN ÅTGÄRDER FÖR FÖRBÄTTRING KOMMANDE ÅTGÄRDER/ENHETSPLAN..23 2

3 Kvalitetsredovisning Tyresö kommuns kvalitetsredovisning för läsåret 2008/09 omfattar förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, förskoleklass, grundskola och obligatorisk särskola. 1. FÖRORDNING OM KVALITETSREDOVISNING Varje kommun skall enligt förordningen SFS 1997:702, ändrad 200:610, årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kommunens kvalitetsredovisning skall omfatta såväl kommunalt bedriven skoloch förskoleverksamhet samt skolbarnomsorg. Kommuners kvalitetsredovisningar från föregående år skall vara upprättade senast den 1 maj. Varje kommun skall sträva efter att göra kvalitetsredovisningen, som upprättats för verksamhet i kommunen, kända och enkelt åtkomliga för var och en. Kvalitetsredovisningen skall innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen avser att vita för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna skall verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. 3

4 2. SAMMANFATTNING 2.1 STARKA SIDOR Strands förskolor och skola består av tre förskolor och en F-9 skola med en kommunövergripande verksamhet för elever med Aspberger diagnos. I alla enheter bedrivs pedagogisk utveckling av personal som är engagerad, väl utbildad och enad runt samma syn på lärande. Arbete med normer och värden Ett medvetet arbete där all personal strävar efter att ha ett positivt förhållningssätt d.v.s. att vuxna lyfter fram det som är positivt, tänker efter innan de säger nej. Det bidrar till den trevliga stämningen bland personal, barn och elever. En styrka, inom Strands enhet, är att alla arbetar aktivt med sina egna, barnens och elevernas normer och attityder. Personalen arbetar med att ge barn och elever en modell för att lösa sina konflikter (tumlarmetoden). Skolan har en organisation för att förebygga mobbing (kurator och kamratstödjare) utöver en mer traditionell mobbinggrupp. Strandskolan har, varje år, ett öppet hus när vi samlar in pengar till våra vänskolor i Indien. Det genererar många samtal runt orättvisor och solidaritet. Förskolorna bedriver ett mycket medvetet och aktivt arbete med genus. Utveckling och lärande Strands förskolor och skola har en genomtänkt pedagogik som tar hänsyn till hur barn och ungdomar lär sig. På skolan bedriver vi temastudier med klara mål och kvalitetskriterier. Eleverna tränas i olika lärstilar. Eleverna bearbetar sina kunskaper i form av projekt i slutet av teman. Projekten redovisas ofta under öppna hus. Elever i stort behov av stöd är ett prioriterat område. En ny organisation av arbetet med elever med speciella behov startade hösten Ett arbetslag med specialpedagog och speciallärare, Flytvästen har skaffat sig en överblick på behov och insatser, samt förbättrat samarbetet mellan speciallärare och arbetslag. Eleverna har därigenom fått ett bättre stöd. På förskolorna bedrivs en pedagogik inspirerad från Reggio Emilia. Reggio Emilia är en pedagogisk förskoleinriktning och en pedagogisk filosofi. En bärande idé i pedagogiken är att utveckla barnens alla uttrycksmöjligheter. Den pedagogiska filosofin står för ett pedagogiskt arbetssätt, förankrat i en djupt humanistisk livshållning som bygger på en stark tro på människans möjligheter, en djup respekt för barnet samt en övertygelse om att alla barn föds rika och intelligenta, med en stark inneboende drivkraft att utforska världen. Reggio Emilia pedagogiken förnyas ständigt och utvecklas, med barnens behov som utgångspunkt och i takt med det moderna samhällets snabba förändringar. 4

5 Barn/elevers ansvar och inflytande Vi har rutiner för att se till att barn/elever deltar i de beslut som rör deras vardag. Förskolorna har kommit långt i detta arbete, bl a genom att barnen är med och utformar regler. All personal arbetar för att lära barn/elever att ta ansvar för material och miljön, t.ex. städa efter sig, städa av närområdet, samt vara rädd om saker. Klassråd och elevrådsarbetet fungerar väl. Dessutom finns elevrepresentanter med i planeringen för projekten. Vi har påbörjat ett arbete som ger 6-9 elever större ansvar över sina utvecklingssamtal. Målet är att de ska leda samtalen. Skola och Hem Föräldrar på hela enheten informeras genom hembrev, e-post, vår hemsida som aktualiseras regelbundet och vår egen tidning Strandaren. Strandaren fick lilla journalist priset år Föräldrarna till de yngre barnen får också daglig information vid lämning och hämtning Övergång mellan verksamheterna Vi har väl inarbetade rutiner för inskolning och övergångar mellan verksamheterna. 2.2 OMRÅDEN FÖR UTVECKLING Normer och beteende Arbetet med normer kan aldrig anses färdigt. Vi kommer alltid att behöva arbeta med det. Det kommer nya elever och personal och det är lätt att ramla tillbaks i sina ev. dåliga vanor, speciellt i en stressig situation. I år 6-9 fortsätter en satsning på att eleverna ska våga bete sig som de tycker att de ska t.o.m. i kritiska situationer (vid kö och rast till exempel) och våga ingripa vid oacceptabelt beteende. Vi ska fortsätta arbeta med konflikthantering och bli ännu mer konsekventa och medvetna om metoderna. Vi måste se över miljön för att bygga bort konflikthärdarna, bland annat bör miljön för 6-9: ans raster förbättras, så att eleverna får tillgång till vettiga aktiviteter Skolans antimobbingarbete skall vidareutvecklas. Utveckling och lärande Elever i behov av extra stöd är ett prioriterat område. Flytvästen - ett arbetslag med specialpedagog, speciallärare, och i viss mån elevhälsan fortsätter sitt arbete med att systematiskt kartlägga behov och insatser och att förbättra samarbete mellan speciallärare och arbetslag. I enheten fortsätter arbetet med lärstilar de olika sätten att lära sig. De flesta pedagogerna i skolan kommer att delta i den kommunala fortbildningen om lärstilar. Förskolorna fortsätter sitt arbete med Reggio Emilia inspirerat arbetssätt.

6 Information till föräldrarna ska förbättras Former för information och kommunikation med föräldrar ska ses över. Vi ska samtidigt göra en genomgång av skolans måldokument. Allt i syfte att tydliggöra skolans arbete för att föräldrar i ännu högre grad ska kunna ge ett så bra stöd som möjligt för sina barn. Elevdemokrati Barnens och elevernas deltagande i planeringen av tema, utvärderingar, framtagande av olika planer och regler ska öka. Former för hur eleverna ska kunna ansvara för och påverka sina utvecklingssamtal är ett utvecklingsområde. 3. UNDERLAG OCH RUTINER FÖR FRAMTAGANDET AV KVALITETSREDOVISNINGEN Pilen kommunövergripande enkätundersökning för föräldrar i förskolan, förskoleklass år 2, år och år 8 samt elever i år och 8. Utvecklingssamtal Prov och tester Nationella prov Handlingsplaner Handledning Reflekterande samtal Utvärdering Föräldraenkät i förskolorna Föräldraenkät för fritidshemsverksamheten I skolan görs efter varje tema, utvärderingar bland elever och personal, som ligger tillgrund för förbättringar. Eleverna i år -9 deltog i utvärderingen av målen i kvalitetsredovisningen. Eleverna i år 6-9 testas kontinuerligt i alla ämnen i form av prov och utvärderingar i slutet av varje tema. Motorisk test av 6-åringar Lästester i år 1-7 Matematiktest i år 2 Nationella prov i år 3, och 9. Förskolorna har regelbundet handledda reflekterande samtal på dagtid. Det är ett tillfälle då arbetslagen ges möjlighet att reflektera över sitt arbete. Förskolorna Öringestugan och Rotvik har också en årlig enkätundersökning om trygghet och förhållningssätt. Den har pedagoger och föräldrarådet på Öringestugan tillsammans arbetat fram. 6

7 4. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE Strandskolan är byggd av ekologiska material, pedagogiskt planerad och indelad i mindre enheter för att passa vårt arbetssätt. Närheten till Tyresö slott, kyrka och den vackra naturen använder vi oss givetvis av i undervisningen och verksamheten i skolan, på fritids och i förskolorna. Vision Vi ger våra barn rötter och vingar. Varje människa behöver en stabil grund, rötter för att kunna möta livet, begrunda, ta beslut och vara så trygg att man vågar anta nya utmaningar och pröva sina vingar. Bakgrund/Organisation Strands förskolor och skola består av tre förskolor, förskoleklasser, och grundskola skol år 1-9. Fritidshem för förskoleklass upp till år 3, och fritidsklubb för eleverna i skolår 4-6 finns. Under läsåret 08/09 har enheten haft tf rektor, en under ht 08 och en under vt 09. Skolledningen består nu av: Rektor, en biträdande rektorer med ansvar för förskolorna, en biträdande rektor med ansvar för förskoleklass, fritids, årskurs 1-2 och trivselgruppen som består av måltidspersonal, vaktmästare och lokalvårdare, samt en biträdande rektor med ansvar för år 4-9 och ett särskilt ansvar för skolans pedagogiska idé och skolans utveckling. Till möten i skolledningen adjungeras oftast skolans intendent. 7

8 Rotvik Strands förskolor och skola F Strandpärlan Öringestugan Ledning FSK Ledning Enhet Ledning Skolan Samverkan Elevråd F- Elevråd Föräldrar Skolledning Tyresö kommun Barn och Utbildning Trivsel Förskolornas arbetslag Varje förskola har två arbetslag med sex pedagoger. Varje arbetslag har ansvar för ungefär 40 barn. Öringe och Rotvik har åldersblandade grupper. Strandpärlan har åldersindelade grupper 1-3 år och 4- år. I varje arbetslag har vi barnskötare och förskollärare. Andelen högskoleutbildade förskollärare är ca 60 %. Varje förskola har en ledningsgrupp som tillsammans med biträdande rektor har regelbundna möten. Skolans arbetslag: Trivselgruppen, består av vaktmästare, lokalvårdare och skolmåltid Flytvästen/Lagunen, består av speciallärare och pedagoger i skolans kommunövergripande undervisningsgrupp. Tio arbetslag, som har ansvar för var sin årskurs. Det finns plats för 0 elever (F-) och 60 elever (6-9) per årskurs. Elevvårdsteam Elevvårdsteamet består av följande befattningshavare: Rektor, skolsköterska, kurator, skolpsykolog, specialpedagog/speciallärare. 8

9 Elev- och föräldrainflytande Förskolorna Strandpärlan och Öringestugan har aktiva föräldraråd. Rotviks föräldraråd har startat under verksamhetsåret. Strandskolan har i dagsläget inget föräldraråd eller föräldraförening Barnen på förskolorna kan aktivt vara med och påverka sin dag. De är också med och påverkar de regler som avdelningen ska ha. Skolan har klassråd, elevråd och trygghetsråd Tema Vi tycker det är viktigt att barn/eleverna får en helhetssyn, tränas att söka kunskap själva, får flera uttryckssätt och utvecklar hela sin personlighet. Arbetslagen planeras tillsammans verksamheten. Verksamheten sker ofta i gemensamma teman. Vi arbetar målinriktat och utan timplan. Vi arbetar ämnesövergripande eftersom vi tror att det är viktigt att barn/elever får en sammansatt kunskap. Vi anser att förståelsen ökar om man belyser samma teman från olika synsätt. 9

10 Tabell 1 Volymuppgifter 1 oktober oktober 2008 Antal barn/elever Familjedaghem Skolbarnomsorg Förskola Förskoleklass 3 2 Grundskola (inkl. eventuella småklasser) Särskola SVA Modersmål 7 6 Andel (procent): Flickor 42,40% 46,9% Pojkar 7,60% 3,1% Antal barn/årsarbetare totalt antal: Familjedaghem Skolbarnomsorg 18,36 17,69 Förskola 6 6 Förskoleklass 29,44 28,88 Grundskola (inkl. elevassistenter) 8,14 8,1 Särskola SVA Modersmål Annan enhet Annan enhet Antal årsarbetare totalt antal 67,7 100 Kvinnor Män 14 1 Totalt antal personer på enheten (pedagogisk personal)

11 Tabell 2 Ekonomisk översikt för- och grundskola RESULTATRÄKNING Ny organisation VERKSAMHETENS INTÄKTER 1. TOTALA INTÄKTER Elev- och barnersättning Förskola inkl. familjedaghem Grundskola inkl. förskoleklass Skolbarnsomsorg Summa interna intäkter Externa intäkter Summa intäkter VERKSAMHETENS KOSTNADER 2. TOTALA KOSTNADER Lönekostnader Pedagogisk personal exkl. kompetensutveckling Ledning och administration exkl. kompetensutveckling Övrig personal exkl. kompetensutveckling Total lönekostnad exkl. komp.utv. 2.2 Materialkostnader Läromedel exkl. kompetensutveckling Måltidsverksamhet exkl. kompetensutveckling Övriga kostnader exkl. kompetensutveckling Total materialkostnad exkl. komp.utv. 2.3 Kompetensutveckling Totalbelopp Summa kostnader NETTOKOSTNADER Förskola inkl. familjedaghem Grundskola inkl. förskoleklass Skolbarnsomsorg Nettokostnader totalt INGÅENDE BALANS UTGÅENDE BALANS

12 Kommentarer till den ekonomiska översikten: Budgetåret 2008 började med ett negativt resultat på 81 tkr. Under året ökade det negativa resultatet till 1926 tkr. Skolan hade under året inte fullt med elever. Personal anpassades inte till elevantalet, vilket påverkade ekonomin negativt. Enheten kommer inte ha möjlighet att under 2009 ta igen hela underskottet. Prognosen visar på ett positivt resultat på 800 tkr, vilket ger en utgående balans på 1126 tkr vid bokslutet För att inte riskera förskolorna och skolans kvalitet söks i september anstånd med att arbeta bort hela underskottet till utgången av Åtgärder för att skapa en positiv ingående balansräkning. Bättre anpassa antalet pedagoger till antalet elever. Vakanshålla tjänster tills barnantalet i förskolorna ökar. Se över hela personalsituationen. Regelbunden ekonomisk uppföljning. Större ekonomisk medvetenhet på hela enheten. Restriktiva vid inköp och investeringar. 12

13 . VERKSAMHETENS ARBETE, RESULTAT OCH MÅLUPPFYLLELSE Rubrikerna och tabellerna i detta avsnitt utgår ifrån Skolverkets Allmänna råd och kommentarer: Kvalitetsredovisningar. Bedömningsskala: 1. Målet uppfylls inte alls 2. Inledande diskussioner om hur man skall nå detta mål har inletts 3. Personalen har enats om hur man skall arbete för att nå målet 4. Arbetet har påbörjats och målet har delvis uppfyllts. Förskolan/skolan/fritidsgården har uppfyllt målen till stor del 6. Detta mål uppfylls helt av förskolan/skolan/fritidsgården.1 NORMER OCH VÄRDEN Tabell 3 Normer och värden Prioriterade mål för enheten läsåret 2008/2009 kopplat till läroplanen Bedömning och måluppfyllelse NORMER OCH VÄRDEN Genustänkande: Alla, oavsett kön, ska få ta plats och respekterar att andra tar plats. Att traditionella mönster (i lek och aktiviteter) bryts. Att pedagogerna får ett medvetet genustänk, alla barn ska respekteras för den de är Konfliktlösning: Konflikterna under rasterna ska minskas och barnen/eleverna ska lära sig hantera dem självständigt Barn/elever ska visa respekt för varandra och utveckla sin empatiska förmåga. Alla barn ska vilja vara en bra kompis Förskola: Barnen skall känna sig trygga och välkomna, utvecklas till att bli ansvarstagande och ha respekt för demokratins spelregler, bli medvetna om sina behov och aktivt arbeta för sin hälsa, öva sig i att lösa konflikter i demokratisk anda, dvs. med respekt för människors lika värde Mål prioriterade av barn- och utbildningsnämnden: Förbättra enhetens medelvärde i brukarundersökningen på frågan Det är arbetsro på lektionerna. 13

14 Det har varit tjej och killgrupper på alla nivåer, men inte varje vecka överallt. Kill- och tjejveckor när det gäller förtur i alla köer har genomförts i år -9 under hela läsåret. Både personal och elever har blivit medvetna om genustänkande. Det krävs engagemang från personal för att detta ska respekteras: Eleverna upplevde killveckorna där alla killar har förtur i alla kön, som normala och tjejveckorna som speciella. Det behövs fortsatta diskussioner kring detta. Kurator har regelbundet träffat tjej och kill-grupper, speciellt i år 4 och, samt ansvarat för en antimobbinggrupp med elever och personal som har bildats under det senaste läsåret. Under LIV-lektionerna (alla elever har schemalagt undervisning minuter per vecka i SET social och emotionell träning), har pedagogerna arbetat medvetet för att få eleverna att diskutera ämnet en bra kompis och för att ge eleverna konfliktslösningsmetoder. Skolans ekonomi har gjort att LIVsgrupperna har blivit större och antal rastvärdar mindre. Det gör att det känns ännu mer angeläget att eleverna är rustade för att lösa sina konflikter på ett bra sätt. Personal tar alltid tag i de konflikter de får reda på. Eleverna i år 6-9, tycker att det är bättre att de löser sina konflikter själva. Eleverna i 6-9 tycker att LIV- lektionerna har fungerat bättre än förut. En antimobbinggrupp har bildats. Det finns elevrepresentanter från samtliga klasser i år 2-9 och gruppen har träffats varannan vecka. Det har bedrivits ett omfattande förebyggande arbete mot mobbing. Barnen/eleverna får vara med och bestämma vilka regler som ska gälla på avdelningen/klassen. Arbetsro enligt PILenkäten: De flesta föräldrar i förskola och år 2, tycker att det är arbetsro i verksamheten. För år och 8 är det fler elever än föräldrar som är nöjda med arbetsron. För att bättre kunna analysera enkätsvaren måste vi öka svarsfrekvensen bland föräldrar. Förskolan Vi strävar efter att få en personlig kontakt med varje barn och vi gör detta genom att tilltala dem med deras namn, alltid ha ögonkontakt när vi talar med dem. Vi arbetar med det forskande barnet i fokus, där delaktighet, generositet, tolerans och respekt för varandra, blir en naturlig del. Detta bidrar till att varje barn ska få förståelse för allas lika värde Vi är ute minst två timmar per dag. Vi strävar efter att tillgodose barnens behov av utevistelse och fysisk aktivitet. Vi gör det genom korta eller långa utflykter och planerad utmanade verksamhet ute som, t.ex. utmålning i olika tekniker, vattenlek samt sång och dans. 14

15 .1.1 Likabehandlingsplan En Likabehandlingsplan finns på skolan. Mål för året har fastställts och utvärderats. Långsiktiga mål för Strandskolan Att alla barn, elever och personal ska gå till sin arbetsplats i vår enhet utan att känna rädsla för att bli utsatta för kränkande behandling, diskriminering eller mobbning. Att alla barn, elever och personal arbetar aktivt med förebyggande verksamhet för att hindra uppkomsten av mobbning, diskriminering eller annan kränkande behandling och vidtar åtgärder direkt om detta skulle uppstå. Att alla ska behandlas lika och ges möjlighet till utveckling och behandlas med samma respekt oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Enhetens arbete för att förebygga kränkningar och främja likabehandling Insats vad gör vi? Tid när gör vi det? Ansvar vem ser till att det sker? Livsviktigt En gång i veckan Undervisande lärare Samarbetsövningar, socialt samspel, diskussioner som naturliga delar i undervisningen Utflykter med inslag av samarbetsövningar fortlöpande Fortlöpande i undervisningen i samtliga ämnen Undervisande lärare Fortlöpande, sporadiskt Undervisande lärare under läsåret Kickoff dagar Första veckan på läsåret Undervisande lärare Trygghetsgrupp med elevmedverkan och ny organisation av mobbinggruppen Startade i Augusti 2008 Arbetet fortsätter Kuratorn Omedelbara konfliktsamtal med jagbudskap och där man berättar om konsekvenserna av elevens handlingar (tumlarmodellen) Fortlöpande under läsåret Undervisande lärare Täta föräldrakontakter Fortlöpande under läsåret Mentorer Projektarbete och vissa varandra Två gånger per termin Undervisande lärare projekten Eleverna utformar trivselregler och I starten i år 6 Undervisande lärare är mer aktiva i arbetet med normer Mentorssamtal Fortlöpande under läsåret Undervisande lärare Nyorganiserad elevvårdsgrupp Startade augusti 2008 med bra resultat. Arbetet fortsätter flytvästen Rastaktiviteter för år 6-9 Höst 2009 Claudine Andersson/ Claes Persson Uppehållsrum eller fler vistelseplatser för år 6-9 Biblioteket öppet under rasterna Magnus Duvnäs Ing-Marie Projektering börjar höst Arbetet fortsätter Augusti 2008, fortsätter under läsåret

16 Nulägesanalys Kartläggningsmetoder Elevsamtal Brukar enkät i år 2,, 8 Rastvärdar Elevvård som stadig punkt under arbetslagsmöten Föräldrakontakt Tankeboken Aktuella problem i verksamheten Vågar inte säga emot dåligt beteende Skojbråk som urartar Hårda ord och könsord förekommer Förstörelse Elever som drar sig undan idrott 7 Handlingsplan Problem/utvecklingsområde Våga säga emot dåligt beteende Insats Forumteater på livsviktigt, höja elever som säger ifrån, visa att det är normen som bör råda. Vi lärare ska också bli mer tydliga och ha nolltolerans. Tidsplan Ansvar Alla undervisande lärare Uppföljning Utvärdering i juni 2009 Problem/utvecklingsområde Hårda ord och könsord Insats Diskuteras i alla klasser och föräldramöten. Nolltolerans hos alla vuxna och polisanmälan vid våld eller hot mot elever eller personal. Tidsplan År Ansvar All personal (servicegruppen är aktiv i detta arbete) Uppföljning I juni 2009 Problem/utvecklingsområde Skojbråk som urartar Insats De flesta arbetsrummen finns i anknytning till de områden där eleverna vistas Dörrarna till arbetsrummen står öppna. Vi säger ifrån, samtalar och rapporterar vidare vid behov. Vi gör forumteater på livsviktigt. Vi går på promenader med eleverna Tidsplan Ansvar All personal Uppföljning I juni

17 Problem/utvecklingsområde Flickor (mest) som är passiva och drar sig undan bl. a på idrotten Insats Könsdelade idrottslektioner och ta igen idrott, tjej- och kill-veckor (förtur i alla köer) Tidsplan Vid schemaläggning Ansvar Idrottslärare och arbetslagen Uppföljning Jul 2008 Arbetet med likabehandlingsplanen Hur gör vi? När gör vi det? Ansvarig Målarbete Personalen Vid planeringsdagar Rektor diskuterar fram enhetens mål i juni Dokumentation Arbetet mot målen Klart i maj Arbetslagsledarna Kartläggning Analys Handlingsplaner dokumenteras Enkäter Utvärderingar i arbetslag Genomgång av enkätresultat och utvärderingar Ta fram utvecklingsområden Arbetslagen diskuterar Ledningsgruppen sammanställer September och i april för att se om det finns en förbättring Klart i april Planeringsdagar i juni Hjälpgruppen Utvecklingsgruppen Arbetslagsledare Förankringsarbete Diskussion i 6-9 Augusti Biträdande rektor Årlig uppföljning och uppdatering Koppling till kvalitetsredovisningen Utvärdering Juni Rektor Juni Rektor 17

18 .2 UTVECKLING OCH LÄRANDE/KUNSKAP Tabell 4 Utveckling och lärande/kunskaper Prioriterade mål för enheten läsåret 2008/2009 kopplat till läroplanen Bedömning och måluppfyllelse UTVECKLING OCH LÄRANDE/KUNSKAPER Bättre uppföljning av kunskaperna, ökning av elevernas kunskap om mål och deltagande i sin utveckling. Ge föräldrar en tydligare bild av sitt barns lärande och utveckling Stimulera barns lust till att skriva och lära bokstäver, utmana barnen till att få lust till att lära och se sitt eget lärande. Bättre uppföljning av svagpresterande elever, skapa möjligheter för varje barn att utvecklas utifrån sin egen förmåga Förskola: aktivt arbete med barns språk-, läs- och skrivutveckling Lyfta fram lekens betydelse 4 4 Mål prioriterade av barn- och utbildningsnämnden: Förbättra resultatet på läsförståelsetest vid nationella prov i skolår 6 Öka andelen avgångselever som når minst godkänt betyg i samtliga ämnen 6 Arbetet med matriserna har pågått hela året på alla stadier och diskussionerna runt kvalitet är levande. En del matriser anpassas för tillfället där de ska användas, men de officiella matriserna som visar utvecklingen under en längre tid är enhetliga för att underlätta för elever och föräldrar att se utvecklingen. Bildandet av arbetslaget Flytvästen där specialpedagoger och speciallärare är samlade har inneburit en stor förbättring av elevvården. Vi har en översikt över alla elever med speciella behov och insatserna kan samordnas och planeras på ett bättre sätt. Arbetslaget har lagt ett stort arbete på att kartlägga alla elever i behov av stöd. Fler elever får adekvata stödåtgärder. Samtidigt har kartläggningen inneburit att fler ärende har behandlats. Arbetslaget ska öka flexibiliteten i elevvården kring eleverna, med specialåtgärder och leda arbetet i att skapa en bra inlärningssituation i vardagen för dessa elever. Rutiner för regelbundna mätstationer för bl.a. läsutveckling håller på att skapas. Eleverna i år -9 uppskattar matriserna och tycker att de har en god koll på var de befinner sig kunskapsmässigt. Elever i år 9 tycker att det ska vara betygsdiskussioner regelbundet. De flesta elever i år 8 och 9 tycker att deras betyg överenskommer med vad de förväntade sig i de allra flesta ämnen. 18

19 Tabell Pedagogiska resultat Pedagogiska resultat Andel elever (procent) Andel elever som: uppnått minimininivåer i de olika delområdena i primtestet matematik i skolår 2 96% (kommunen 8%) nått målen i svenska skolår 100% nått målen i matematik skolår 98% nått målen i engelska skolår 96% nått målen i alla ämnen som eleven får undervisning i under skolår 96% uppnått minimininivåer i de olika delområdena i primtestet matematik i skolår 8 60% (kommun 60%) nått betyget godkänd i svenska skolår 9 100% nått betyget godkänd i matematik skolår 9 98,2% nått betyget godkänd i engelska skolår 9 100% är behöriga till gymnasieskolan 98,2% har godkända betyg i alla ämnen i skolår 9 96,%.3 BARN/ELEVERS ANSVAR OCH INFLYTANDE Tabell 6 Barns/elevers ansvar och inflytande Prioriterade mål för enheten läsåret 2008/2009 kopplat till läroplanen Bedömning och måluppfyllelse BARN/ELEVERS ANSVAR OCH INFLYTANDE - Barn och elevers deltagande i arbete med regler och utvärdering. - Ge varje barn/elev efter sin förmåga möjlighet till inflytande i verksamheten, - Skapa möjligheter för föräldrar till inflytande 2 Eleverna tar ansvar för sina utvecklingssamtal. Utveckla förskolans underlag till utvecklingssamtal Eleverna tar ansvar för den mat de tar. Barn och elever tar ansvar för material och miljön inne och ute Mål prioriterade av barn- och utbildningsnämnden: Förbättra enhetens resultat i brukarundersökningen på frågan Jag är med och planerar mitt skolarbete. Gäller elever i skolår. Förbättra enhetens resultat i brukarundersökningen på frågan Jag är med och planerar mitt skolarbete. Gäller elever i skolår 8. Förbättra enhetens resultat i brukarundersökningen på frågan Fritidshemmets verksamhet utgår ifrån mitt barns intressen och erfarenheter. Gäller föräldrar med barn i förskoleklass. Förbättra enhetens resultat i brukarundersökningen på frågan Fritidshemmets verksamhet utgår ifrån mitt barns intressen och erfarenheter. Gäller föräldrar med barn i skolår 2. Utarbeta en plan för ökat elevinflytande

20 Kommentar till BOUs mål: År har samma resultat än förra året och ligger högre än genomsnittet i kommunen. I år 8 har vi förbättrat våra resultat och ligger i paritet med genomsnittet i kommunen. I förskoleklassen, ligger vi på samma nivå som förra året och under kommunens genomsnitt. År 2s resultat är sämre än förra året men i paritet med genomsnittet i kommunen. Utvärderingen av verksamheten för år 6-9 har utvidgats till år -9. Eleverna har i sina mentorsgrupper utvärderat arbetet med de åtgärderna från förra året. Utvärderingen leddes av en lärare från ett annat arbetslag. Fritids har gjort enkäter bland föräldrar och barn med samma syfte. Barn och elever får utvärdera och arbeta med regler anpassade utifrån deras ålder. Eleverna i år 6-9 är med och planerar projektdelen i tema. Båda elevråden har varit aktiva och elevrådet 6-9 planerar att starta flera råd under nästa läsår. De äldre eleverna tar mer ansvar för sina utvecklingssamtal och formulerar egna mål (två kortsiktiga och två långsiktiga). Förskolebarnen utvärderar sig själva och verksamheten genom glad och ledsen gubbe Matmiljön i skolan behöver förbättras, bl. a på grund av buller från diskmaskinen. Det finns olika rutiner och aktiviteter för att öka barns ansvarskänsla för sin miljö..4 SKOLA OCH HEM Tabell 7 Skola och hem Prioriterade mål för enheten läsåret 2008/2009 kopplat till läroplanen Bedömning och måluppfyllelse SKOLA OCH HEM Hemsida och Strandaren (skolans tidning) ska vara kvar och om möjligt bli bättre. Förskola: Hemsidan skall ge en allmän bild av förskolans inriktning och verksamhet. Vi styrs ofta av barnens tankar och idéer, vilket innebär att vi inte bestämmer teman i förväg Varje förskola har ett eget pedagogiskt år utifrån egna traditioner. Under verksamhetsåret har vi använt några olika samtalsunderlag som nu börjat sammanställas till en gemensam samtalsmall. All föräldrainformation har gått ut via mail. De som inte anmält mailadress har fått papperskopia. Hembreven har utvecklats under året. Vi har månadsbrev. Allmän och daglig information sätts upp i hallen. Mål prioriterade av barn- och utbildningsnämnden: Förbättra enhetens resultat i brukarundersökningen på frågan Jag får kontinuerlig information om hur mitt barn har det på fritidshemmet. Gäller föräldrar med barn i förskoleklass

21 Hemsidan har aktualiserats en gång. I samband med ny programvara till hemsidorna, har vi prioriterat Strandaren som aktuell informationskanal. Strandaren aktualiseras ständigt och fler arbetslag använder den för sin regelbundna information. Föräldrarna har kännedom om de regler och mål som gäller. De skickas till hemmet per e- post, eller papperskopia i kontaktboken. Föräldramöten på skolan är välbesökta och föräldrar tar kontakt med skolledningen när de har något de vill diskutera. Det skapas spontana grupper och nätdiskussioner. Ett föräldraråd på förskolan Rotvik har startat.. ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN Tabell 8 Övergång och samverkan Prioriterade mål för enheten läsåret 2008/2009 kopplat till läroplanen Bedömning och måluppfyllelse ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN Fadderverksamhet ska utökas för att förebygga konflikter mellan årskurserna Förskola: Förskolorna inom enheten arbetar utifrån kompendiet Rutiner för övergång mellan förskola och skola. Vid övergången från förskola till förskoleklass Vid övergång mellan åldersgrupper har varje förskola en handlingsplan Mål prioriterade av barn- och utbildningsnämnden: Alla förskolor och skolor ska genomföra något projekt/arbete i samarbete med närsamhälle och/eller näringsliv. Förskola: Förskolorna har inte haft något samarbete eller projekt med närsamhället eller näringslivet. 1 3 Kommentar till nämndens mål: Eleverna får kontakt inför elevens val och pedagogerna strävar efter att integrera studiebesök i samhället, anknutna till tema. Vårt samarbete med Indien fortlöper och vi har just avslutat ett lyckat EU-projekt med Komenius. Fadderverksamhet förekommer vid speciella tillfällen, som Lucia, inför skolavslutning, och orientering. Flera projekt är på gång bl.a. en matematikdag i början av läsåret 09/10. Två av förskolorna lämnar barn till -6 olika skolor. Det blir bekymmersamt när alla skolor inte följer häftet Rutiner för övergång mellan förskola och skola. Det har resulterat i flera olika samarbeten mellan förskola och skola. 21

22 6. ANALYS OCH BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE I VERKSAMHETEN Tabell 9 Övergripande måluppfyllelse I princip inte alls Endast till viss del I ganska hög grad I hög grad Normer och värden Utveckling och lärande/kunskaper Barn/elevers ansvar och inflytande Skola och hem Övergång och samverkan 4 4 I mycket hög grad I princip helt uppnått Strands förskolor och skola har en väl utvecklad pedagogisk grundidé. Enheten har många mycket kompetenta och engagerade medarbetare. Under året har många goda resultat uppnåtts. En förändring i organisationen för Förskoleklass till år 3 har gjorts för att underlätta samarbete med kunskapsmål, frigöra resurser till elever i behov av särskilt stöd och minska isolering och dubbelarbete på avdelningarna. För att ytterligare utveckla verksamheten finns några utvecklings områden som vi kommer att prioritera under pågående verksamhetsår. Enhetens pedagogiska idéer behöver kommuniceras tydligare. Detta för att samtliga medarbetare, nya och gamla ska kunna arbeta kraftfullt mot de gemensamma målen. En ökad tydlighet i målen för verksamheten kommer också leda till att elever och föräldrar får en större förståelse för verksamheten, vilket vi tror kommer att leda till ännu bättre pedagogiska resultat. Se utvecklingsområde: Måldokument i skolan och Kvalitetsarbete inom hela enheten I ett samhälle med stor mängd information behöver vi se över våra former för information och kommunikation med föräldrar. Vi vill skapa en tydlighet i hur vi informerar föräldrar och hitta effektiva former för dialogen med föräldrar. Se utvecklingsområde: Kommunikation med föräldrar inom hela enheten För att pedagogerna ska få ägna maximalt med tid till pedagogisk verksamhet så behöver vi effektivisera Strands förskolor och skolas verksamhet. Se utvecklingsområde: Tydligare organisation för information och beslut inom hela enheten 22

23 7. ÅTGÄRDER FÖR FÖRBÄTTRING 7.1 KOMMANDE ÅTGÄRDER/ENHETSPLAN Normer och värden: Konfliktlösning inom hela enheten Mål: Alla barn och elever ska känna sig trygga. Insats: Arbetet i skolans antimobbingsgrupp ska vidareutvecklats. Eleverna som ingår ska få utbildning så att de kan hålla vissa konfliktsamtal själva. Barn och elever ska få träna konfliktlösningsmetoder. Arbetet med SET ska fortsätta. Skolans likabehandlingsplan ska revideras. Tidsplan: Ansvarsfördelning: Skolledning, kurator, arbetslagsledare, LIV-ansvariga, alla pedagoger Uppföljningsplan: Brukarundersökning Pilen Föräldraenkät till förskolorna Förväntad effekt: Elever och barn som respekterar varandra, vågar säga ifrån och själva kan lösa konflikter och ha förståelse för allas lika värde. Utveckling och lärande/kunskaper: Pedagogisk verksamhet i förskolorna Mål: Varje barn ska få möjlighet att utvecklas utifrån sin egen förmåga. Insats: Att föra ett aktivt arbete med barns språk- läs- och skrivutveckling och lyfta fram lekens betydelse för barns lärande. Arbeta i smågrupper utifrån mognad och utgå från barnens intressen, samt dokumentera utvecklingen. Tidsplan: Läsåret 09/10 Ansvarsfördelning: Avdelningsansvariga Uppföljningsplan: Återkommande på APT och i reflekterande samtal Förväntad effekt: Barnen ska få ett rikt och nyanserat språk och lust till att lära. Att alla barn är delaktiga i verksamheten. Att se varje barns utveckling och lärande. Måldokument i skolan Mål: Översyn av skolans måldokument i den lokala arbetsplanen. Insats: Måldokumenten ska ses över för att tydliggöra vad skolan står för och vad som ska prioriteras. Tydliga mål för fritidshemsverksamheten ska tas fram. Tidsplan: Läsåret Ansvarsfördelning: Skolledning tillsammans med intresserade medarbetare Skolledning tillsammans med fritidsansvariga Uppföljningsplan: Ett utkast presenteras för ledningsgruppen i början av vt 2010 En reviderad arbetsplan ska presenteras i slutet av vt Förväntad effekt: Uppdraget tydliggörs för pedagoger och föräldrar vilket innebär för eleverna ett bättre lärande och en bättre fritidsverksamhet. Arbetsro i skolan 23

24 Mål: Förbättrad arbetsro i de gemensamma utrymmena Insats: Pedagoger och elever ska diskutera vilka åtgärder som kan ge en bättre arbetsro. Tidsplan: Läsåret Ansvarsfördelning: Skolledningen tar initiativ till diskussionerna. Uppföljningsplan: Elevrådet utvärderar det i mars Förväntad effekt: Ett större lugn i skolan, bättre skolmåltider och ökade möjligheter för lärande i skolan. Resultatet i Pilen enkäten skall öka till 2,7 för skolår och behålla vårt resultat 3,0 för skolår 8. Målen från Barn och utbildningsförvaltning för grundskolan är delvis uppnådda: andelen avgångselever är 96, % (målet är 80 %) och andelen elever som når kunskapsmålen på läsförståelsetest vid nationella prov i skolår är 100 % (målet är 93 %). Vår ambition är att behålla de höga resultaten. Ansvar och inflytande: Kvalitetsarbete inom hela enheten Mål: Medarbetare, elever och föräldrar ska ha en bra överblick över hur kvalitetsarbete ser ut. Insats: Ett pedagogiskt år/verksamhetshjul ska tas fram så att alla har en överblick över vad som ska hända och när det ska hända. Pedagogisk utveckling och resultat ska följas upp regelbundet. Tidsplan: Höstterminen 2009 Ansvarsfördelning: Skolledning Uppföljningsplan: Presentation på första APT vt Förväntad effekt: Ökad kvalitet i verksamheten. Barns och elevs inflytande och delaktighet i förskolorna Mål: Barn får inflytande och är delaktiga i utformningen av miljön och den pedagogiska verksamheten. Insats: Pedagoger ska i planeringen utgå ifrån barnens intressen och behov Tidsplan: Läsåret 09/10 Ansvarsfördelning: Avdelningsansvariga Uppföljningsplan: Utvärdering tillsammans med barnen, på avdelningsmöten, reflekterande samtal, föräldramöten, brukarenkät Förväntad effekt: Öka barnens inflytande i verksamheten. Resultatet i Pilen enkäten skall öka till 3,7 för förskolan. Enhetens ambition är också att skolans ordinarie arbete med delaktighet ska ge ett resultat i Pilenenkäten på över 3.4 i år och 3.2 i år 8. Skola och hem 24

25 Kommunikation med föräldrar inom hela enheten Mål: Utveckla kommunikation och dialog med föräldrar. Insats: Bjuda in föräldrar och besluta om former för information och dialog. Utreda om behov finns av att göra en informationsstandard inom enheten. Information från fritidsverksamheten ska förbättras. Tidsplan: Klart till vårterminen 2010 Ansvarsfördelning: Skolledning Uppföljningsplan: Ledningsgrupp i slutet av höstterminen 2009 Förväntad effekt: Nöjda och välinformerade föräldrar. Svaret på Pilen enkäten om information till fritidshemmen ska öka till 3.0 Höja kvaliteten i utvecklingssamtalen i förskolan Mål: Tydliggöra utvecklingssamtalsunderlag och innehåll Insats: Inte använda fackuttryck, använda förskolornas underlag för en enhetlig utvecklingsplan, ha dialog med föräldrarådet, genomgång av underlaget på ett föräldramöte och beskriva pedagogiska året Tidsplan: Klart till vårterminen 2010 Ansvarsfördelning: Varje pedagog som har utvecklingssamtal, avdelningsansvariga Uppföljningsplan: Brukarenkäter, utvecklingssamtal Förväntad effekt: Nöjda och välinformerade föräldrar. Resultatet i Pilen enkäten skall öka till 3,8 Övergång och samverkan: Samarbete med näringslivet i skolan Mål: Ett ökat samarbete med näringslivet Insats: Näringslivsdag för år 6 och 7 Förbättrade rutiner i samband med PRAO för år 8 Integrerade studiebesök i våra teman Tidsplan: Höstterminen 2009 Ansvarsfördelning: Syo-konsulent och SO-lärare Uppföljningsplan: Vårterminen 2010 Pilenkäten Förväntad effekt: Ökad kunskap för skolans elever och i bästa fall även för representanterna från näringslivet. Förbättrat resultat i Pilenenkäten. Övergripande utvecklingsområden: 2

26 Se fördelar med den nya enheten Mål: Medarbetare på Strands förskolor och skola ska förstå fördelarna med den nya enheten. Insats: Skolledning ska skapa en organisation där fördelarna i samarbete ska bli tydliga. Tidsplan: Läsåret Ansvarsfördelning: Skolledning i dialog med ledningsgruppen Uppföljningsplan: På utvärdering i juni Förväntad effekt: Fler nöjda medarbetare. Tydligare organisation för information och beslut inom hela enheten Mål: Medarbetare inom Strands förskolor och skola ska uppleva att enheten är en effektiv organisation och att ledarskapet kännetecknas av tydlighet. Insats: Skolledningen ska i dialog med ledningsgruppen skapa en tydligare organisation för information och beslut. Tidsplan: Läsåret Ansvarsfördelning: Skolledning i dialog med ledningsgruppen Uppföljningsplan: På utvärdering i juni Förväntad effekt: Fler nöjda medarbetare, som kan göra ett ännu bättre arbete utan energiförlust. 26