Ekonomisk värdering av liv och hälsa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ekonomisk värdering av liv och hälsa"

Transkript

1 31 januari 2012 Maria Vredin Johansson Miljöekonomiska enheten Ekonomisk värdering av liv och hälsa Den hälsorelaterade nyttan av att anpassa samhället till ett förändrat klimat utgörs bland annat av minskade besvär från astma och allergier och färre temperaturrelaterade dödsfall. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är minskad ohälsa och undvikta dödsfall välfärdsökningar som bör värderas i ekonomiska termer och ställas mot kostnaderna för att genomföra hälsofrämjande och livräddande åtgärder. I den här promemorian ges en översikt över hur klimatrelaterad ohälsa och dödlighet kan värderas ekonomiskt. Promemorian är en delrapport i forskningsprogrammet Climatools som syftar till att ta fram verktyg som kan hjälpa samhällsplanerare och beslutsfattare att fatta klimatanpassningsbeslut, det vill säga beslut som underlättar samhällets anpassning till ett förändrat klimat. Arbetet är ett underlag till verktyget Effekter av värme, ett beräkningsverktyg som tagits fram av Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet (för mer information, se Ekonomisk värdering av liv och hälsa kan bidra till en tydlighet och transparens i beslutsunderlagen som möjliggör kritisk granskning av de beslut som ligger till grund för användningen av offentliga medel. Det är emellertid viktigt att notera att det i praktiken är svårt att uppnå perfekta värderingar. Det utgör dock inget skäl att helt avfärda ekonomiska värderingar som beslutsstöd. Frånvaro av ekonomiska värderingar och verktyg kan leda till otydliga och svårgenomskådade beslut som är omöjliga att utvärdera. Vi vill påminna om att de rekommendationer vi ger inom forskningsprogrammet i föreliggande underlag är baserade på den kunskap som finns tillgänglig idag. Mycket forskning bedrivs på området klimat och hälsa, varför presenterade värderingar kan behöva revideras allt eftersom ny forskning genereras. 1 Introduktion Att värdera de förändringar i människors hälsa och livslängd som klimatanpassningsåtgärder förväntas ge upphov till ekonomiskt är viktigt för prioritering, planering och genomförande av dessa åtgärder. För luftföroreningar, till exempel, har ansatsen tidigare varit att värdera kostnaden för dödlighet till följd av luftföroreningar genom att multiplicera antalet dödsfall med det ekonomiska värdet på ett statistiskt liv (Desaigues med flera, 2011). En sådan ansats har visat sig vara tämligen olämplig, främst på grund av antalet dödsfall inte tar hänsyn till att förlusten av livslängd är relativt kort, eftersom det främst är äldre och redan sjuka individer som dör till följd av luftföroreningar (Desaigues med flera, 2011; Rabl, 2003). 1

2 En sådan ansats är troligtvis inte heller lämplig för värmerelaterade dödsfall. När det gäller luftföroreningar och värme är det istället förändringar i den förväntade livslängden som ska mätas och värderas ekonomiskt, inte det förändrade antalet dödsfall. Figur 1 illustrerar det som ska mätas och värderas ekonomiskt för en 45-årig individ. Genom att accelerera åldrandeprocessen antas värme skapa en liten ökning i sannolikheten att dö över hela den återstående förväntade livslängden. Det innebär att det är summan av individernas förändringar i förväntad återstående livslängd som ska värderas ekonomiskt snarare än antalet liv. Figur 1. Förlust av förväntad livslängd vid klimatförändringar. Gapet illustreras för en individ som är 45 år idag (anpassad från Desaigues med flera, 2011). Överlevnadsfunktion A Förlust av förväntad livlängd Förväntad livslängd med dagens värme, A-A (svart). Förväntad livslängd med ökad värme, A-B (röd). B A Ålder 2 Metoder för ekonomisk värdering Att värdera nyttor och kostnader som uppstår till följd av en klimatanpassningsåtgärd är ett mindre problem om det finns marknadspriser på nyttorna och kostnaderna som uppstår. När det gäller hälsa är det dessvärre så att de flesta nyttor och kostnader inte har marknadspriser. Det finns ju till exempel ingen marknad för värmerelaterad ohälsa. Men hur ska man värdera varor och tjänster som inte köps eller säljs på någon marknad? Det finns metoder som använder de värden som försvinner, till exempel i form av produktivitetsförluster eller produktivitetsbortfall, som mått på kostnaden för ohälsa. Värderingar som baseras på den här typen av produktionsvärden riskerar emellertid att underskatta kostnaderna eftersom ohälsa skapar mer än produktionsförluster och produktivitetsbortfall. När det gäller ohälsa är det uppenbart att smärta, sorg och lidande inte ingår i en sådan värdering. Andra metoder utgår därför från individernas preferenser, som mäts genom individernas betalningsvilja eller kompensationskrav, för att värdera icke-marknadsprissatta konsekvenser för hälsa. Det finns två olika huvudmetoder för att få fram individers betalningsvilja eller kompensationskrav, indirekta och direkta metoder. 2

3 2.1 INDIREKTA METODER (ELLER REVEALED PREFERENCES, RP) De indirekta metoderna, eller RP-metoderna som de också kallas, utgår från individers beteende på någon verklig marknad. Metoderna i gruppen är flera, till exempel skyddsutgiftsmetoden, resekostnadsmetoden, fastighetsvärdemetoden och kompenserande löneskillnader. Skyddsutgiftsmetoden innebär att ett miljö- eller hälsovärde värderas till vad individen betalar för att skydda sig mot den negativa konsekvensen. Till exempel kan kostnaden för att installera luftkonditionering användas för att värdera den ohälsa som kan undvikas till följd av för mycket värme. En nackdel med skyddsutgiftsmetoden är att den kan innebära att kostnaderna underskattas. Om värderingen baseras på verkliga utgifter förutsätts indirekt att individen har fullständig kunskap, det vill säga korrekt information, om farans storlek och agerar rationellt utifrån den kunskapen. Om individer inte agerar för att skydda sig mot en negativ hälsokonsekvens innebär det inte nödvändigtvis att individerna inte värderar hälsa alls. Det kan finnas andra skäl till att individen inte agerar, till exempel bristande kunskap eller bristande ekonomiska möjligheter. Resekostnadsmetoden använder sig av individers resekostnader för att få fram en värdering av en specifik naturresurs, till exempel en nationalpark. Med hjälp av fastighetsvärdemetoden man värdera till exempel bullret som uppstår till följd av att bo nära en stor väg. Man antar då att huspriset är en funktion av flera variabler, till exempel boyta, ålder, avstånd till centrum och bullernivå. Med hjälp av försäljningspriser och fastighetskaraktäristika kan man sedan skatta de olika variablernas påverkan på försäljningspriset och få fram den negativa värderingen av buller. Man kan också använda sig av kompenserande löneskillnader för att se hur mycket mer i lön en individ kräver för att ta ett jobb med större risk. På så sätt avslöjar individen indirekt sin riskvärdering. Den intresserade läsaren hänvisas till speciallitteraturen på området (se till exempel Sjöström (2007) för vidare referenser) DIREKTA METODER (ELLER STATED PREFERENCES, SP) I de direkta metoderna, som också kallas SP-metoder, skapar man hypotetiska marknader för exakt den vara man är intresserad av. SP baseras därför i hög utsträckning på enkäter och intervjuer. Även bland SP metoderna finns ett antal olika metoder. Mest känd är nog contingent valuation (CV) metoden. CV-metoden har till exempel använts för att monetärt värdera miljöskadorna som uppstod när fartyget Exxon Valdez släppte ut olja utanför Alaska vid slutet av 1980-talet (Carson med flera., 2003). I en CV-undersökning frågar man oftast individen direkt hur mycket hon är villig att betala för att undvika skador eller för att erhålla en specificerad miljövara, alternativt vad hon är villig att acceptera som kompensation för att skadorna uppstår eller för att varan uteblir. Det är dock viktigt att tänka på att det endast är en hypotetisk situation individen ställs inför. En annan metod som kan används för att skatta individens betalningsvilja är choice experiments (CE). I en typisk CE-studie får individen välja mellan två eller flera (miljö)varor som karaktäriseras av olika attribut. Om individens val står mellan ett besök i ett naturreservat med badstrand till en kostnad av x kronor och ett besök i ett naturreservat med vandringsleder till en kostnad av y kronor kan man, genom individens val, uppskatta värderingen av bad respektive vandringsleder i kronor. CE- 1 Sjöström (2007) innehåller även exempel på värderingar som genomförts. 3

4 metoden är bra när man vill uppskatta värdet av ett enstaka attribut, till exempel en badstrand, medan CV-metoden lämpar sig bättre om man vill uppskatta värdet av hela naturreservatet (Mattsson, 2006). 3 Ekonomisk värdering av liv Många av de effekter som klimatförändringen leder till kommer att påverka människors hälsa och liv. En temperaturhöjning kan till exempel leda till fler värmerelaterade dödsfall. Men en temperaturhöjning kan även ge vissa positiva effekter i form av mindre köldrelaterade dödsfall under vintermånaderna (Rocklöv med flera, 2008). Effekter på liv och hälsa påverkar ofta resultatet i en samhällsekonomisk kalkyl. En metaundersökning av Europeiska luftföroreningsstudier visade att hälsoeffekter stod för mellan en tredjedel och hela nyttan från kontroll av luftföroreningar (Pearce med flera, 2006). För att få ett rättvisande beslutsunderlag är det därför mycket viktig att värderingen av hälsoeffekter finns med i beslutsunderlagen. 3.1 VÄRDERING AV ETT LIV (VSL/VPF) När ekonomer talar om att sätta livsvärden (VSL/VPF) 2 uppstår ofta starka reaktioner. Det är dock viktigt att poängtera att det är just anonyma statistiska liv som värderas. Det som värderas är inte livet i sig eller individen i sig, utan de nu levande medborgarnas (skattebetalarnas) betalningsvilja för att i något avseende öka säkerheten. Detta innebär bara att medborgarna uppger sin betalningsvilja för att minska risken så pass mycket att det statistiskt sett kommer att dö en anonym person mindre. Vi säger således inte hur mycket det är värt att rädda en specifik person. En vanlig invändning är att ett liv är värt oändligt mycket. Men att anta ett oändligt livsvärde vid projektvärderingar skulle ge absurda resultat. Om ett liv värderas oändligt innebär det att alla projekt som minskar risken för död är lönsamma och att det blir svårt att prioritera bland projekt och åtgärder. Individers eget handlande pekar också på att prioriteringar inte görs i överensstämmelse med ett oändligt livsvärde. Individer vidtar till exempel inte alltid alla åtgärder som minskar deras egen dödsrisk; cykelhjälmar, flytvästar och säkerhetsbälten används inte i den utsträckning som är förenat med ett oändligt livsvärde. När man ska uppskatta ett värde på ett statistiskt liv kan man antingen utgå ifrån vad individer är villiga att betala för en riskminskning (willingness to pay), WTP, eller vilken kompensation individen kräver för att stå ut med en riskökning (willingness to accept), WTA. WTP skattas ofta genom att individen får uppge vad den är villig att betala för en viss riskreduktion (SP) eller genom analyser av verkligt beteendet (RP). Man kan till exempel undersöka hur mycket mer individen är villig att betala för en säkrare bil (WTP) eller, som tidigare nämnts, genom att undersöka hur mycket mer en individ kräver i lön för att acceptera ett farligare jobb (WTA). 3 I ett mycket förenklat exempel kan vi visa hur betalningsviljan kan användas för att räkna ut värdet på ett statistiskt liv. Anta att kommunledningen i en stad med invånare funderar över att vidta en säkerhetshöjande åtgärd vid en vägkorsning. Statistiskt sett omkommer varje år en person till följd av någon olycka i korsningen. Om varje invånare i kommunen 2 VSL står för Value of Statistical Life och VPF står för Value of a Prevented Fatality. 3 Hultkrantz och Svensson (2008) påpekar dock att studiet av kompensationer på lönemarknaden sällan använts i Sverige. Anledningen sägs vara att den kollektiva lönebildningen gör det svårt att urskilja hur stor del av lönen som utgörs av riskkompensation. 4

5 är villiga att betala 100 kronor per år för att eliminera denna dödsrisk ger detta ett värde på ett statistiskt liv på 10 miljoner kronor. 4 En fråga vi måste ställa oss är om alla liv ska värderas lika? Givetvis, svarar säkert de flesta. Men låt oss ge ett exempel. Säg att vi jämför två projekt. Det ena handlar om att värmeskydda ett äldreboende i en kommun vilket beräknas kunna leda till ett undvikt dödsfall. Individerna på äldreboendet är i genomsnitt 80 år och har en förväntad återstående livstid på två år. Det andra projektet handlar om att bygga översvämningsskydd till förskolor som ligger nära vattendrag. Även detta projekt beräknas kunna undvika ett dödsfall. Medelåldern på förskolebarnen är fem år och de har en förväntad återstående livstid på 70 år. Vilket projekt ska kommunen satsa på? 5 Om vi bortser från möjligheten att det finns resurser att genomföra båda projekten samt politikers och beslutsfattares övriga mål (som till exempel att bli omvalda), utgör ett beslut i den här frågeställningen ett ställningstagande av vems liv som värderas högst. Ett sådant ställningstagande kan vara obehagligt att göra, men är viktigt i de fall olyckor och miljöförstöring påverkar olika åldersgrupper på olika sätt. Dolan med flera (2005) visar i en studie att det finns sociala preferenser för att rädda yngre framför äldre. För att ta hänsyn till att olika grupper har olika förväntad återstående livslängd, räknar man ibland med projektets totala antal räddade levnadsår (VOLY 6 ) istället för antalet räddade liv. Eftersom döden är oundviklig, är begreppet räddade liv egentligen helt missvisande. Det som kan uppnås med en åtgärd är endast (vilket inte alla gånger är så lite!) en förlängning av liv med ett antal år eller månader. I det stiliserade exemplet ovan med äldreboendet och förskolan resulterar de olika projekten i 2, respektive 70, räddade levnadsår. När vi räknar på statistiska livsvärden eller värden av sparade levnadsår tar vi inte hänsyn till den kvalitet det räddade livet eller levnadsåret har. Ett sparat liv eller ett sparat levnadsår värderas alltså lika högt oavsett om utfallet av riskminskningen är ett fullt friskt liv (levnadsår) eller ett liv (levnadsår) som allvarligt skadad. För att ta hänsyn till statistiska skillnader i kvaliteten på de liv (levnadsår) som sparas kan man använda värdering av kvalitetsjusterade levnadsår (QALY) eller av funktionsjusterade levnadsår (DALY). 7 Medan QALY fokuserar på livskvalitet, fokuserar DALY på funktionsstatus, det vill säga hur nedsatt individens funktionsförmåga är jämfört med fullständig funktionsförmåga (Statens Folkhälsoinstitut, 2007). Det finns emellertid ingen självklar metod för hur justering av olika hälsotillstånd ska gå till. Det kan naturligtvis vara etiskt svårt att motivera varför livet för en handikappad individ ska värderas lägre än livet för en fullt frisk. Här är det emellertid återigen viktigt att komma ihåg att det är anonyma statistiska individer vi talar om. För en genomgång av QALY och DALY hänvisas den intresserade läsaren till Statens Folkhälsoinstitut (2003; 2007). 4 Ett antagande här är att individer som bor utanför kommunen inte är villiga att betala någonting för åtgärden. 5 Observera att det här exemplet är mycket stiliserat. Värmeexponering av känsliga grupper leder oftast till ett kontinuum av negativa hälsoeffekter, varav dödsfall är den mest definitiva. Antalet dödsfall utgör ofta också bara toppen på isberget, eftersom inte alla känsliga individer som exponeras dör. En del blir istället mer vårdkrävande. När det gäller drunkning är spektrat av negativa hälsoeffekter mer begränsat. Mycket grovt kan man säga att antingen så överlever man eller så dör (drunknar) man. 6 VOLY är en förkortning av value of life years lost. Det kan översättas med värdet av ett statistiskt levnadsår. 7 QALY står för Quality Adjusted Life-Years och DALY står för Disability Adjusted Life-Years. Ett problem med QALY och DALY är att de vilar på nyttomaximering givet att tre speciella villkor är uppfyllda (Pliskin med flera, 1980). Huruvida dessa villkor i praktiken är uppfyllda eller inte är omdiskuterat (Bleichrodt och Johannesson, 1996; Sassi, 2006). 5

6 Ytterligare en fråga som är aktuell när det gäller värdering av liv och hälsa är om dessa effekter ska diskonteras eller inte. Det finns både för- och nackdelar med att diskontera och, eftersom forskarna är oeniga, finns heller ingen uttalad rekommendation om hur man bör göra (Burström, 1999; Statens Folkhälsoinstitut, 2003). Rimligtvis är det bästa att räkna både med och utan diskontering. Oftast rekommenderas samma diskonteringsränta för hälsoeffekter som för vanliga kostnader. Smith och Gravelle (2001) har i en översikt emellertid funnit ett exempel där en lägre diskonteringsränta explicit rekommenderas för hälsoeffekter: Department of Health i England rekommenderar år 1996 att kostnader ska diskonteras med 6 procent och hälsoeffekter med 1,5 2 procent. 3.2 VÄRDERING AV ETT LEVNADSÅR (VOLY) Sedan mitten på 1990-talet har ekonomer försökt uppskatta individers betalningsvilja för en ökning i den förväntade livslängden direkt (Johannesson och Johansson, 1997; Krupnick med flera, 2002; Rabl, 2003). Innan dess utgick man från att VSL- eller VPF-värdet utgjorde summan av VOLY-värden för den återstående förväntade livslängden (givet en antagen diskonteringsränta). Det vill säga att en annuitet som beräknas VOLY i = VSL 1 (1 + i) t, (1) där t är lika med individens livslängd och i är diskonteringsräntan. Antag till exempel att räntan är 4 procent (i = 0.04) och livslängden är 78 år (t = 78). Ekvation (1) ger då ett VOLY på cirka kr, givet ett VSL på 21 miljoner kronor som i Hultkrantz och Svensson (2008). Den här ansatsen är problematisk på grund av att karaktären på döden i verkligheten skiljer sig åt mellan VSL och VOLY. Ett VSL-värde ska baseras på betalningsviljan för att undvika en olycka med dödlig utgång medan ett VOLY-värde ska reflektera värderingen av att senarelägga döden med en viss tid. Att utgå från VSL för att beräkna VOLY anses inte spegla individens preferenser korrekt då skillnader i dödens karaktär inte tas hänsyn till. En annan metod för att mäta VOLY som nämns av Desaigues med flera (2011) är skyddsutgiftsmetoden (en RP metod) genom att uppskatta hur mycket individer lägger ner på livsförlängande konsumtionsvaror som, till exempel, kosttillskott. En sådan ansats är svårframkomlig eftersom det oftast finns för lite information om dessa konsumtionsvarors verkliga effekt på den förväntade livslängden. Därmed återstår bara SP-metoder som till exempel CV-metoden, vilken rekommenderas av Desaigues (2011) som den mest lämpliga metoden för att bestämma VOLY. 4 Ekonomisk värdering av hälsa Nyttan av klimatanpassningsåtgärder begränsar sig inte till att rädda liv. Åtgärderna bidrar även till minskad ohälsa. Nyttan av minskad ohälsa kan värderas på olika sätt. Idealt bör nyttovärderingen inkludera samtliga samhälleliga kostnader som undviks till följd av att ohälsan minskar, det vill säga vårdkostnader, produktivitetsförluster och individuella värderingar av minskat sjukdomsrelaterat obehag. Vårdkostnaderna består av landstingets kostnader för vård, till exempel mätta som kostnaden per vårddygn multiplicerat med antalet vårddygn. Produktivitetsbortfallet 6

7 består dels av direkta kostnader (sjukersättning, kostnad för ersättare, försämrad produktivitet etc.) och dels indirekta kostnader (sämre kvalitet på produkter/tjänster, framtida förluster på grund av missnöjda kunder etc.). 8 I värderingssammanhang brukar belastningen på allmänna resurser till följd av sjuklighet kallas för Cost-of- Illness (COI). Information om förändringar i COI-måttet kan användas för att indirekt värdera nyttan av minskad sjuklighet. Det är viktigt att komma ihåg att om nyttan av exempelvis anpassningsåtgärder baseras på COI ges en lägsta värdering av minskad sjuklighet. Anledningen är att måttet begränsar sig till faktiska utgifter och kostnader och att det därmed inte fångar andra välfärdsförändringar som, till exempel, individers värdering av obehag från ohälsa. Individuella värderingar av minskat obehag (oro, smärta, sveda, värk, ångest etc.) avser värden baserade på studier av individers betalningsvilja för att undvika ett specifikt symptom (till exempel tryck i bröstet, slemmig hosta, andningsbesvär etc.). Värderingen kan exempelvis baseras på betalningsviljan för att minska antalet dagar med besvär. 9 När det gäller värdering av sjuklighet finns en svårighet som inte finns när det gäller värdering av dödlighet. Sjukdomstillstånd spänner över ett spektrum av symptom (samma diagnos kan bestå av flera olika symptom) förknippade med större eller mindre obehag (samma diagnos kan drabba olika individer olika). Det finns klimatrelaterade sjukdomar som till exempel harpest (tularemi) och West Nile-feber (som inte har något svenskt namn), som kan yttra sig i allt från influensaliknande symptom till hjärnhinneinflammation eller hjärtmuskelinflammation (Smittskyddsinstitutet, 2008). Vi rekommenderar användningen av medelvärden i de fall det finns flera värderingar (till exempel medelvärden med konfidensintervall), eftersom de kan sägas spegla värderingen av det mest typiska utfallet, åtminstone i ett första steg. Sjukdomens längd bör också tas i beaktande, men då uppstår också frågan om en sjukdom som varar i mer än en dag ska värderas lika alla dagar? Det kan förstås variera mellan sjukdomar men rekommendationen här i brist på bra forskningsunderlag är att värdera alla dagar lika. I känslighetsanalyser kan sedan andra, högre och lägre, värden användas. Totalkostnaderna (TK) från sjukdom och ohälsa kan delas upp i tre ömsesidigt uteslutande 10 delar: vårdkostnader (VK), produktivitetsbortfall (PBF) och obehag (O). Vårdkostnaderna och produktivitetsbortfallet utgör tillsammans cost-of-illness (COI) som diskuterades tidigare. TK = VK PBF + O COI Nedan uppskattar vi totalkostnaden för ohälsa till följd av ändrad luftkvalitet. 8 Även om mätbara förändringar av kostnader till följd av förlorad arbetstid eller minskad produktivitet på arbetet är lättare att tillgå för att indirekt värdera produktionsbortfall, är det viktigt att komma ihåg att produktionsbortfall även kan orsakas av förlorad fritid och minskad produktivitet på fritiden. Även om huvudelen av samhällets produktion av varor och tjänster sker på arbetstid, produceras även en del på fritiden. 9 Se kapitel 10 i Forslund med flera (2007) för ett exempel på hur antal undvikta dagar med besvär kan användas för att värdera obehag. 10 Det ideala är att de tre delarna är ömsesidigt uteslutande. I realiteten kan det emellertid vara svårt att uppnå. Huruvida villkoret är uppfyllt eller inte bör bedömas i varje värderingssituation. Här antar vi att villkoret är uppfyllt för att förenkla och renodla framställningen. 7

8 4.1 VÅRDKOSTNADER Uppgifter om vårdkostnader kan hämtas från Kostnad Per Patient (KPP)-databasen hos Sveriges Kommuner och Landsting (SKL, 2008). Statistiken bygger på de resurskostnader som uppstått då patienten behandlats. Utgångspunkten för KPP-databasen är patientens huvuddiagnos. Informationen i KPP-databasen är systematiserad så att ett vårdtillfälle, med ledning av huvuddiagnosen, placeras in i en av totalt 25 olika MDC (Major Diagnostic Categories). MDC är en grov indelning av alla huvuddiagnoser där varje MDC motsvarar sjukdomar i ett visst organsystem, till exempel MDC04: Andningsorganens sjukdomar. Därefter sker en indelning efter DRG (Diagnos Relaterade Grupper). DRG kallas ibland för sekundär klassificering eftersom det bygger på en primärklassificering efter huvuddiagnos. Ett exempel är DRG096: Bronkit och astma (som återfinns under MDC04: Andningsorganens sjukdomar). Uppgifterna om vårdkostnader är kostnadsfria och enkelt tillgängliga via KPP-databasen. 4.2 PRODUKTIVITETSBORTFALL För att beräkna kostnaderna för produktivitetsbortfall använder Europakommissionen (Hurley med flera, 2005) både direkta och indirekta kostnader. De direkta kostnaderna utgörs av lön för den frånvarande, kostnader för ersättning av den frånvarande (extra personal och övertid) samt förlorad service- och produktionstid. Medelvärdet för de direkta kostnaderna beräknas till kronor per dag (2007-års priser). Eftersom ett fåtal arbetsgivare med höga kostnader drar upp medelvärdet anser kommissionen att medianen på 800 kronor per dag är mer rättvisande. Med indirekta kostnader av frånvaro avses sämre kvalitet på produkter eller tjänster vilket kan leda till mindre belåtna kunder och potentiellt framtida förluster. Den indirekta kostnaden beräknas till kronor per dag men, på grund av låg respons i undersökningen, anser Europakommissionen att värdet inte är helt representativt. Genom att summera de direkta (medianen) och indirekta kostnaderna fås den totala kostnaden för frånvaro per anställd till kronor per dag (även om viss tvekan råder med avseende på den indirekta kostnaden). 4.3 OBEHAG Värderingar av oro, ångest, värk med mera (sammanfattningsvis kallat obehag ) sker genom värderingsstudier, företrädesvis så kallade CV-studier. I de fall där studier för att undvika specifika sjukdomar (som till exempel borrelia) saknas, kan betalningsviljan för att undvika symptom till följd av sjukdomen användas. Stöd för detta förfarande ges bland annat av USEPA (2009) som benämner alla sorters ohälsotillstånd som sjukdom, det vill säga både symptom och diagnostiserade sjukdomar. Motivet är att det är informativt att ha uppskattningar av obehaget av vissa symptom även om en diagnos saknas. 4.4 VÅRDKOSTNADER FÖR ÄNDRAD LUFTKVALITET Resurskostnader för astma, bronkit och allergiska reaktioner har tagits fram med hjälp av KPP-databasen där de olika diagnosrelaterade grupperna varit indelade i två ålderskategorier. Genomsnittliga kostnader per patient och vårddag eller vårdtillfälle år 2007 visas i Tabell 1. 8

9 Tabell 1 Genomsnittliga vårdkostnader för sjukdomstillstånd från ändrad luftkvalitet Svenska kronor, (K) = komplikationer, (U) = utan komplikationer (MDC04: Andningsorganens sjukdomar och MDC21: Skador, förgiftningar och toxiska effekter) DRG Kön Åldersgrupp 096 och 098A Bronkit och astma (K) Kvinnor <18 år Män <18 år Båda könen <18 år 097 och 098B Bronkit och astma (U) 447 och 448 Allergiska reaktioner Kvinnor Män Båda könen Kvinnor Män Båda könen Källa: SKL:s databas för KPP (SKL, 2008). <18 år <18 år <18 år <18 år <18 år <18 år Genomsnittlig kostnad per vårdtillfälle Genomsnittlig kostnad per vårddag OBEHAG FRÅN ÄNDRAD LUFTKVALITET I en studie av Ready med flera (2004) beräknas WTP för olika sjukdomsepisoder förorsakade av luftföroreningar. Studien baseras på undersökningar i fem europeiska länder där respondenterna får uppge hur mycket de är villiga att betala för att undvika sex olika sjukdomstillstånd, främst allergi- och astmarelaterade. Beskrivningar samt värden för fyra av de olika sjukdomstillstånden presenteras i Tabell 2. Tabell 2 Betalningsvilja (WTP) för att undvika sjukdomstillstånd från ändrad luftkvalitet Svenska kronor, 2007-års prisnivå Sjukdom/symptom Beskrivning WTP Källa Milda symptom; röda och kliande ögon, snuva och nysningar Astma med andnöd och pipande andning Besök på sjukhus på grund av andnöd; hosta, tung andning även vid vila, feber, huvudvärk och trötthet Inläggning på sjukhus på grund av andnöd; hosta, tung andning även vid vila, feber, huvudvärk och trötthet För att undvika 1 dag med symptom För att undvika 1 dag astma hos: Vuxna (icke-astmatiker) Vuxna (astmatiker) Respondenternas egna barn (både astmatiker och icke-astmatiker) Ytterligare 14 dagar med astma (astmatiker) För att undvika 4 timmar på akutmottagning följt av 5 dagar hemma i sängen För att undvika 3 dagar på sjukhus följt av 5 dagar hemma i sängen Ready med flera (2004) Navrud (2001) Ready med flera (2004) Samma som ovan I Sverige har en liknande undersökning genomförts av Konjunkturinstitutet (Samakovlis och Svensson, 2004), där de tre valda sjukdomsepisoderna baseras på dem som redovisas i Ready med flera (2004). Resultaten från undersökningen redovisas i Tabell 3. 9

10 Tabell 3 Betalningsvilja (WTP) för att undvika sjukdom till följd av ändrad luftkvalitet i Sverige Svenska kronor, 2007-års prisnivå Sjukdom/symptom Beskrivning WTP Källa Slemmig hosta, lite tryck i bröstet, små andningsbesvär, lite feber och trötthet Ihållande slemmig hosta, hostattacker, hörbart pip i bröstet, andfådd vid minsta ansträngning, feber och influensaliknande symptom med huvudvärk och trötthet Inläggning på sjukhus för behandling av andnöd. Slemmig hosta, hostattacker, kippande efter andan även vid vila, feber och influensaliknande symptom med huvudvärk och trötthet För att undvika 1 dag med begränsad ansträngande aktivitet, kan dock arbeta och utföra dagliga aktiviteter 162 För att undvika 3 dagar hemma i sängen 685 För att undvika 3 dagar på sjukhus följt av 5 dagar hemma i sängen Samakovlis och Svensson (2004) Samma som ovan Samma som ovan 5 Rekommendationer Hittills har vi fört en allmän diskussion om hur liv och hälsa kan värderas i ekonomiska termer samt beskrivit några metoder för att värdera liv och hälsa. I det här avsnittet presenterar vi de värderingar vi rekommenderar. Genom att använda de här ekonomiska värderingarna kan planerare och beslutsfattare (åtminstone grovt) uppskatta samhällets nytta av klimatanpassningsåtgärder med avseende på hälsa något som dels kan underlätta prioriteringar mellan olika åtgärdsalternativ och dels mellan olika utgiftsområden. 5.1 EKONOMISK VÄRDERING AV LIV Desaigues med flera (2011) har genomfört en CV studie i nio Europeiska länder (Schweiz, Tjeckien, Tyskland, Danmark, Spanien, Frankrike, Ungern, Polen och Storbritannien) och funnit ett VOLY värde på EUR (EU-25). Som minimivärde anges EUR och som maximivärde anges EUR Minimi- och maximivärdena är utmärkta att använda i känslighetsanalyser. En metaanalys av stated preference studier (OECD, 2010) rekommenderar användningen av värdena i Desaigues med flera (2011). 5.2 EKONOMISK VÄRDERING AV HÄLSA (ÄNDRAD LUFTKVALITET) Nyttan av minskad sjuklighet kan värderas på olika sätt. Idealt bör värderingen inkludera samtliga samhälleliga kostnader som undviks till följd av att sjukligheten minskar, det vill säga vårdkostnader, produktivitetsbortfall och värderingar av minskat obehag. För att värdera sjukdomar till följd av ändrad luftkvalitet utgår vi från en dag med bronkit och astma. Den genomsnittliga kostnaden per vårddag (vuxna, båda könen) för bronkit och astma utan komplikationer uppgår till kronor. Kostnaden för produktivitetsbortfall uppgår till kronor (Hurley med flera, 2005). Enligt Ready med flera (2004) värderas obehaget från allergiartade symptom som hosta och andningsbesvär till 516 kronor per dag, vilket ger en total värdering på kronor per vårddag (2007-års penningvärde). Om man använder det svenska värdet från Samakovlis och Svenssons studie fås ett lägre värde, kr per vårddag (2007-års penningvärde). I allmänhet kan ett dygn av klimatrelaterad ohälsa värderas till mellan och kronor per person (Vredin Johansson och Forslund, 2009). 10

11 Referenser Bleichrodt, H. och M. Johannesson (1996). The Validity of QALY:s an Experimental Test of Constant Proportional Tradeoff and Utility Independence. Medical Decision Making, 17: Burström, K. (1999). Kostnadseffektivitetsstudier av primärpreventiva interventioner avseende hälsa. Socialmedicin, Stockholms läns landsting. Carson, R. T., R. C. Mitchell, M. Hanemann, R. J. Kopp, S. Presser och P. Ruud (2003). Contingent Valuation and Lost Passive Use: Damages from the Exxon Valdez Oil Spill. Environmental and Resource Economics, 25: Desaigues, B., D. Ami, A. Bartczak, M. Braun-Koholová, S. Chilton, M. Czajkowski, V. Farreras, A. Hunt, M. Hutchinson, C. Jeanreanaud, P. Kaderjak, V. Máca, O. Markiewicz, A. Markowska, H. Metcalf, S. Navrud, J. S. Nielsen, R. Ortiz, S. Pellegrini, A. Rabl, R. Riera, M. Scasny, M. E. Stoeckel, R. Szántó och J. Urban (2011). Economic Valuation of Air Pollution Mortality: A 9-country Contingent Valuation Survey of Value of a Life Year (VOLY). Ecological Indicators, 11: Dolan, P., R. Shaw, A. Tsuchiya och A. Williams (2005). QALY maximisation and People s Preferences: A Methodological Review of the Literature. Health Economics, 14: Forslund, J., E. Samakovlis och P-O. Marklund (2007). Samhällsekonomiska värderingar av luft- och bullerrelaterade hälsoproblem. Specialstudier nr 13, Konjunkturinstitutet. Hultkrantz, L. och M. Svensson (2008). Värdet av liv. Ekonomisk debatt, 2: Hurley, F., A. Hunt, H. Cowie, M. Holland, B. Miller, S. Pye, och P. Watkiss (2005), Service Contract for Carrying out Cost-Benefit Analysis of Air Quality Related Issues, in particular in the Clean Air for Europe (CAFE) Programme, Methodology for the Cost-Benefit analysis for CAFE, Volume 2: Health Impact Assessment. Johannesson, M. och P-O. Johansson (1997), Quality of Life and the WTP for An Increased Life Expectancy at an Advanced Age. Journal of Public Economics, Vol. 65, pp Krupnick, A., A. Albernini, M. Cropper, N. Simon, B. O Brien, R. Ron Goeree och M. Heintzelman (2002). Age, Health, and the Willingness to Pay for Mortality Risk Reductions: A Contingent Valuation Survey of Ontario Residents. Journal of Risk and Uncertainty, 24 (2): Mattsson B. (2006). Kostnads-nyttoanalys för nybörjare. Räddningsverket, Karlstad. Navrud, S. (2001) Valuing Health Impacts from Air Pollution in Europe New empirical Evidence on Morbidity. Environmental and Resource Economics, 20: OECD (2010). Valuing Lives Saved from Environmental, Transport and Health Policies: A Meta-Analysis of Stated Preferences Studies. ENV/EPOC/WPNEP(2008)10/FINAL. 11

12 Pearce, D. W., G. Atkinson och S. Mourato (2006) Cost-Benefit Analysis and the Environment: Recent Developments. OECD Publishing. Pliskin, J. S., D. S. Shepard och M. C. Weinstein (1980). Utility Functions for Live Yars and Health Status. Operations Research, 28: Rabl, A. (2003). Interpretation of Air Pollution Mortality: Number of Deaths or Years of Life Lost? Journal of the Air and Waste Management Association, 53 (1): Ready, R., S. Navrud, B. Day, R. Dubourg, F. Machado, S. Mourato, F. Spanninks och M. X. Vazquez Rodrigues (2004) Benefit Transfers in Europe: How Reliable are Transfers between Countries?, Environmental and Resource Economics 29. Rocklöv J, Hurtig A-K. och Forsberg B. (2008). Hälsopåverkan av ett varmare klimat En kunskapsöversikt. Tillgänglig från: Samakovlis. E och L. Svensson (2004) Värdering av hälsoeffekter från luftföroreningar, Rapport 2004:2, Konjunkturinstitutet. Sassi, F. (2006) Calculating QALYs, Comparing QALY and DALY Calculations. Health Policy and Planning, 21 (5): Sjöström M. (2007). Monetär värdering av biologisk mångfald. En sammanställning av metoder och erfarenheter. Specialstudie nr 14, Konjunkturinstitutet. SKL, Sveriges kommuner och landsting (2008) KPP-databasen. Tillgänglig på: https://stat2.skl.se/kpp/index.htm ; Hämtad Smith D. H. och H. Gravelle (2001). The Practice of Discounting in Economic Evaluation of Healthcare Interventions. International Journal of Technology Assessment in Health Care 17: Smittskyddsinstitutet (2008) Sjukdomsinformation om West Nile-feber (WNF). Tillgänglig på: ; Hämtad Statens Folkhälsoinstitut (2003). Hälsoekonomi för folkhälsoarbete - introduktion och debatt. Rapport 2003:11. Statens Folkhälsoinstitut (2007). Kvantitativa metoder vid hälsokonsekvensbedömningar en vägledning. Rapport 2007:12. USEPA, US Environmental Protection Agency (2009) Frequently Asked Questions on Mortality Risk Valuation. Tillgänglig på: Valuation.html ; Hämtad ) Vredin Johansson, M., Forslund, J. (2009). Klimatanpassning i Sverige. Samhällsekonomiska värderingar av hälsoeffekter. Specialstudie nr 20, Konjunkturinstitutet. 12

Samhällsekonomiska värderingar av hälsoeffekter

Samhällsekonomiska värderingar av hälsoeffekter MILJÖEKONOMI 29 november 2010 Samhällsekonomiska värderingar av hälsoeffekter Maria Vredin Johansson Climatools Femårigt forskningsprogram finansierat av Naturvårdsverket, 2006-2011. Syfte: att ta fram

Läs mer

Riskvärdering. Ekonomisk värdering av hälsorisker idag och i framtiden

Riskvärdering. Ekonomisk värdering av hälsorisker idag och i framtiden Riskvärdering Ekonomisk värdering av hälsorisker idag och i framtiden 2 MSB:s kontaktperson: Bodil Lundberg, 010-240 42 68 Publikationsnummer MSB 403 ISBN 978-91-7383-232-8 3 Förord För åren 2010-2011

Läs mer

Rapport 2004:2 Värdering av hälsoeffekter från luftföroreningar

Rapport 2004:2 Värdering av hälsoeffekter från luftföroreningar Rapport 2004:2 Värdering av hälsoeffekter från luftföroreningar Rapport 2004:2 Värdering av hälsoeffekter från luftföroreningar Konjunkturinstitutet Environmental accounts Valuing morbidity effects of

Läs mer

https://www.msb.se/ribdata/filer/pdf/26343.pdf

https://www.msb.se/ribdata/filer/pdf/26343.pdf 2012 https://www.msb.se/ribdata/filer/pdf/26343.pdf Kostnadsnyttoanalys av sprinkler i särskilt boende för äldre Henrik Jaldell Nationalekonomi, Karlstads universitet & Myndigheten för samhällsskydd och

Läs mer

Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier

Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier reviderad 2014 SBU:s granskningsmall för empiriska hälsoekonomiska studier bygger på tidigare checklistor [1 3] men har bearbetats

Läs mer

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier reviderad 2014 SBU:s granskningsmall för hälsoekonomiska modellstudier bygger på tidigare checklistor [1 4] men har bearbetats och

Läs mer

Magnus Hennlock. Climate & Sustainable Cities IVL Swedish Research Institute. Department of Economics University of Gothenburg. www.gu.

Magnus Hennlock. Climate & Sustainable Cities IVL Swedish Research Institute. Department of Economics University of Gothenburg. www.gu. Magnus Hennlock Climate & Sustainable Cities IVL Swedish Research Institute Department of Economics University of Gothenburg Ekonomi? Privatekonomi Företagsekonomi Samhällsekonomi Miljöekonomi Nationalekonomi

Läs mer

Värdet av liv. LARS HULT- KRANTZ OCH MIKAEL SVENSSON Lars Hultkrantz är professor i nationalekonomi. dekanus vid Handelshögskolan

Värdet av liv. LARS HULT- KRANTZ OCH MIKAEL SVENSSON Lars Hultkrantz är professor i nationalekonomi. dekanus vid Handelshögskolan Värdet av liv nr 2 2008 årgång 36 Vi ställs varje dag inför avvägningar som innebär att små risker för att råka illa ut till liv och hälsa ställs mot annan konsumtion, t ex när vi trycker olika hårt på

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Klimatanpassning i Sverige

Klimatanpassning i Sverige Klimatanpassning i Sverige Samhällsekonomiska värderingar av hälsoeffekter Maria Vredin Johansson och Johanna Forslund Med bidrag från Isabelle Nilsson, Luleås tekniska universitet SPECIALSTUDIER NR 20,

Läs mer

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)

Läs mer

Utblick luft, miljö och hälsa. Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet

Utblick luft, miljö och hälsa. Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet Utblick luft, miljö och hälsa Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet Disposition Riskfaktorer för folkhälsa globalt Luftföroreningar, ett hälsoproblem på global och Europeisknivå Vilka hälsoeffekter

Läs mer

Friskvård / Hälsoutveckling på arbetsplatser

Friskvård / Hälsoutveckling på arbetsplatser Friskvård / Hälsoutveckling på arbetsplatser Generation 1 Generation 2 Generation 3 1920 1970 1970 2010 På gång i Sverige, finns i USA Rubrik: Frisksport Hälsopedagogik Hälsoutveckling Fokus: Kul Aktiviteter

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 8 Patientutbildning i grupp en modellbaserad analys

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 8 Patientutbildning i grupp en modellbaserad analys Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 8 Patient i grupp en modellbaserad analys Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i smaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Analys och hantering av miljörisker - tekniskt och naturvetenskapligt perspektiv

Analys och hantering av miljörisker - tekniskt och naturvetenskapligt perspektiv Analys och hantering av miljörisker - tekniskt och naturvetenskapligt perspektiv Vägverket 1998 Lars Rosén Institutionen för bygg- och miljöteknik, Chalmers SWECO VIAK AB Vad är risk? En sammanvägning

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Hälsoeffekter av luftföroreningar

Hälsoeffekter av luftföroreningar Hälsoeffekter av luftföroreningar Anna Lindgren, doktorand Avdelningen för Arbets- och miljömedicin Lunds Universitet anna.lindgren@med.lu.se Hälsoeffekter av luftföroreningar Epidemiologiska studier -

Läs mer

Värdering av säkerhet metodproblem och resultat med relevans inom räddningstjänsten

Värdering av säkerhet metodproblem och resultat med relevans inom räddningstjänsten Värdering av säkerhet metodproblem och resultat med relevans inom räddningstjänsten Lars Hultkrantz Örebro universitet Många anställda och politiker inom olika delar av den offentliga sektorn ställs inför

Läs mer

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader SAMMANFATTNING Befolkningens hälsa har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande råder stor ojämlikhet i hälsostatus såväl inom som mellan länderna. Sedan 1990 har den förväntade livslängden vid födseln

Läs mer

Hälsoekonomisk modellering

Hälsoekonomisk modellering Hälsoekonomisk modellering Ingrid Lekander, Director Ivbar, PhDc LIME KI Seminarium Dagens Medicin 7 november 2014 1 Agenda Varför behövs modeller? Val av modell Att bygga en modell Osäkerhet och validering

Läs mer

Entyvio 300 mg pulver till koncentrat till infusionsvätska, lösning (vedolizumab)

Entyvio 300 mg pulver till koncentrat till infusionsvätska, lösning (vedolizumab) Entyvio 300 mg pulver till koncentrat till infusionsvätska, lösning (vedolizumab) OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN 27.6.2014, version 1.0 VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Sjunde nationella prioriteringskonferensen i Gävle 21-22 oktober, 2013

Sjunde nationella prioriteringskonferensen i Gävle 21-22 oktober, 2013 Sjunde nationella prioriteringskonferensen i Gävle 21-22 oktober, 2013 Niklas Hedberg, Avdelningschef nya läkemedel Malin Blixt, Projektledare-medicinteknikprojektet Ann-Charlotte Dorange, Hälsoekonom

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Ekonomiska verktyg som beslutsstöd i klimatanpassningsarbetet

Ekonomiska verktyg som beslutsstöd i klimatanpassningsarbetet Ekonomiska verktyg som beslutsstöd i klimatanpassningsarbetet Elin Kågebro, Maria Vredin Johansson FOI är en huvudsakligen uppdragsfinansierad myndighet under Försvarsdepartementet. Kärnverksamheten är

Läs mer

Medborgarundersökning hösten 2009 Miljökontorets tilläggsfrågor

Medborgarundersökning hösten 2009 Miljökontorets tilläggsfrågor augusti 2010 RAPPORT MILJÖKONTORET Medborgarundersökning hösten 2009 Miljökontorets tilläggsfrågor Stefan Haupt Adress: Miljökontoret, Rådstugatan 11, 971 85 Luleå Besök oss: Rådstugatan 11 Telefon: 0920-45

Läs mer

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter.

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter. Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter Anna Carlgren Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011 Många undersökningar görs

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Europeiskt pensionärsindex Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Innehåll: Inledning... 2 Förväntad levnadsålder... 3 Dåliga levnadsförhållanden... 4 Fysiska behov... 5 Hälsoproblem på grund av otillräcklig

Läs mer

VAD ÄR EN QALY OCH HUR ANVÄNDS DET I HÄLSOEKONOMISKA UTVÄRDERINGAR? Emelie Heintz Dagens medicin 2014-11-07

VAD ÄR EN QALY OCH HUR ANVÄNDS DET I HÄLSOEKONOMISKA UTVÄRDERINGAR? Emelie Heintz Dagens medicin 2014-11-07 VAD ÄR EN QALY OCH HUR ANVÄNDS DET I HÄLSOEKONOMISKA UTVÄRDERINGAR? Emelie Heintz Dagens medicin 2014-11-07 Kostnadseffektanalys Behandling A Kostnader Effekter Kostnader A Kostnader B Effekter A Effekter

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader Sammanfattning De senaste årtiondena har befolkningens hälsa i de europeiska länderna förbättrats avsevärt. Sedan 1980 har den förväntade livslängden vid födseln ökat med sex år samtidigt som den förtida

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

LANDSPROFIL BARNSÄKERHET. Sverige

LANDSPROFIL BARNSÄKERHET. Sverige LANDSPROFIL BARNSÄKERHET 2007 Sverige Barnsäkerhetsprofilen 2007 för Sverige belyser bördan av skador bland barn och ungdomar och undersöker de sociodemografiska bestämmande faktorerna för att ge en utgångspunkt

Läs mer

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år. Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog

Läs mer

TOBAKSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2011-06-27, 88. Dnr: KS 2014/623 Reviderad 2015-01-26, 11

TOBAKSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2011-06-27, 88. Dnr: KS 2014/623 Reviderad 2015-01-26, 11 TOBAKSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2011-06-27, 88 Dnr: KS 2014/623 Reviderad 2015-01-26, 11 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00 www.gullspang.se

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan 2015:1 Jobbhälsobarometern 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan Delrapport 2015:1 Sveriges Företagshälsor 2015--10-05 Leder obehagskänslor

Läs mer

Hälsoeffekter från vedeldning

Hälsoeffekter från vedeldning Hälsoeffekter från vedeldning Gerd Sällsten, 1:e yrkes- och miljöhygieniker, professor Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Göteborgs universitet www.amm.se Hälsoeffekterna av

Läs mer

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar 5-- Syfte Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete Finns det samband mellan exponering för arbetslöshet och senare sjukfrånvaro, förtidspension, död och arbetslöshet, bland infödda

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

HÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga FRÅGEFORMULÄR 2

HÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga FRÅGEFORMULÄR 2 HÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga FRÅGEFORMULÄR 2 1 Detta frågeformulär innehåller frågor om Era symptom i andningsorganen, andnöd, smärtor i bröstet, allergiska symptom

Läs mer

Hälsoekonomisk utvärdering av Triple P projekt i Uppsala kommun

Hälsoekonomisk utvärdering av Triple P projekt i Uppsala kommun Hälsoekonomisk utvärdering av Triple P projekt i Uppsala kommun Är det kostnadseffektivt? (Är det en bra investering?) Inna Feldman, Karoline Jeppsson Inna.feldman@lul.se Vad är hälsoekonomi? Jämför de

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

3. Metoder för mätning av hörförmåga

3. Metoder för mätning av hörförmåga 3. Metoder för mätning av hörförmåga Sammanfattning Förekomst och grad av hörselnedsättning kan mätas med flera olika metoder. I kliniskt arbete används oftast tonaudiogram. Andra metoder är taluppfattningstest

Läs mer

Vad kännetecknar bra och dåliga skiftscheman? Forskningsaktuellt #1. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se

Vad kännetecknar bra och dåliga skiftscheman? Forskningsaktuellt #1. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Vad kännetecknar bra och dåliga skiftscheman? Forskningsaktuellt #1 Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutets broschyrer Forskningsaktuellt sammanfattar de senaste

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

National Prevention Strategy

National Prevention Strategy National Prevention Strategy Patrik Johansson, MD, MPH University of Nebraska Medical Center, College of Public Health, Member The Advisory Group on Prevention, Health Promotion, Integrative and Public

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1 S Version 2014-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1 Kapitel 9 Trafiksäkerhet G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 9. Trafiksäkerhet... 3 9.1 Olycksvärdering...

Läs mer

Samhällsekonomiska värderingar i Sverige och EU en jämförelse

Samhällsekonomiska värderingar i Sverige och EU en jämförelse Samhällsekonomiska värderingar i Sverige och EU en jämförelse Gunnar Lindberg, VTI 1 Sammanfattning De ekonomiska metoder som används är likartade mellan de svenska värderingarna och de som presenterats

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Ökat antal dödsfall vid värmeböljor. Excess mortality in France 2003

Ökat antal dödsfall vid värmeböljor. Excess mortality in France 2003 Ökat antal dödsfall vid värmeböljor Excess mortality in France 2003 Effekt av prevention Värmebölja i Frankrike 2012 Drygt 1000 extra dödsfall kunde förväntas Nationell plan med preventiva åtgärder hade

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ!

Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ! Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ! Till huvuduppgifterna i hälsoarbetet idag hör att främja en fysiskt aktiv livsstil. Resurserna är begränsade, varför det är viktigt att lägga de knappa medel

Läs mer

o Ja o Nej o Jag vet inte/minns inte o Datum: Rapporteringsenkäten (veckovis)

o Ja o Nej o Jag vet inte/minns inte o Datum: Rapporteringsenkäten (veckovis) Rapporteringsenkäten (veckovis) 1. Har du haft ett eller flera av följande symptom sedan du senast fyllde i enkäten (eller under de senaste veckorna om det här är din första rapportering)? (Fyll i alla

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

Hälso- och sjukvårdstjänster i privat regi

Hälso- och sjukvårdstjänster i privat regi Hälso- och sjukvårdstjänster i privat regi Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet Innehåll Hur ser utvecklingen ut i Sverige? Effekter på kostnader, kvalitet etc? Debatten efter SNS-boken Konkurrensens

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet 1 Jan Bergstrand 2009 12 04 Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet Bakgrund Energimarknadsinspektionen arbetar f.n. med en utredning om reglering av intäkterna för elnätsföretag som förvaltar

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

50+ i Europa Sammanfattning av inledande resultat

50+ i Europa Sammanfattning av inledande resultat share_en_sw.indd 1 09.04.2006 14:04:49 Uhr share_en_sw.indd 2-3 09.04.2006 14:04:49 Uhr Andelen äldre personer i den totala befolkningen är högre i Europa än på någon annan kontinent och fenomenet med

Läs mer

Riskbaserat beslutsverktyg för Sveriges kommuner. Lars Rosén Bygg- och miljöteknik, Chalmers

Riskbaserat beslutsverktyg för Sveriges kommuner. Lars Rosén Bygg- och miljöteknik, Chalmers Riskbaserat beslutsverktyg för Sveriges kommuner Lars Rosén Bygg- och miljöteknik, Chalmers Risk Risk = sammanvägning av sannolikheten för en händelse och dess (negativa) konsekvenser Svaret på tre frågor:

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 1 december 2008 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrättens i Stockholm dom den 7 november 2005 i mål nr

Läs mer

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Ergonomisektionen/LSR Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Frukostseminarie I samverkan med Mousetrapper 2 oktober, 2012 08.30-09.30 Susanne Glimne Leg. Optiker/Universitetsadjunkt Optikerprogrammet

Läs mer

Om äldre (65 och äldre)

Om äldre (65 och äldre) Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det

Läs mer

Globescan Konsumentundersökning 2011

Globescan Konsumentundersökning 2011 Globescan Konsumentundersökning 7 000 respondenter i länder På uppdrag av Fairtrade International Maj Syfte och metod Syftet med undersökningen är att undersöka konsumentattityder och -beteenden i relation

Läs mer

Nätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm 2011-05-06

Nätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm 2011-05-06 Nätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm 2011-05-06 Socioekonomins betydelse för hälsa på lika villkor Krister Järbrink, hälsoekonomisk rådgivare Hälso- och sjukvårdslag 1982:763 Mål för

Läs mer

Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av ekosystemtjänster (SOU 2013:68) yttrande till Kommunstyrelsens förvaltning

Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av ekosystemtjänster (SOU 2013:68) yttrande till Kommunstyrelsens förvaltning MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MILJÖTILLSYNSAVDELNINGEN 1 (6) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Miljönämnden Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av

Läs mer

Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt

Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt Should I stay or should I go Mikael Stattin Sociologiska institutionen Umeå universitet Innehåll Åldrande befolkning, äldre arbetskraft

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? Lena von Koch Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska

Läs mer

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Bakgrund Ett samarbetsavtal mellan Lindeskolan och forskargruppen Center for Health and Medical Psychology

Läs mer

Presentationen för dagen handlar om hälsoekonomi. Vad är hälsoekonomi och vad kan det användas till samt de vanligaste användningsområdena!

Presentationen för dagen handlar om hälsoekonomi. Vad är hälsoekonomi och vad kan det användas till samt de vanligaste användningsområdena! Bild 1-2 Presentationen för dagen handlar om hälsoekonomi. Vad är hälsoekonomi och vad kan det användas till samt de vanligaste användningsområdena! Bild 3-4 Hälsoekonomi är ett delområde inom nationalekonomi

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

H:3 Nyckelaktörer. Nyttan med verktyget. Förberedelser

H:3 Nyckelaktörer. Nyttan med verktyget. Förberedelser H:3 Nyckelaktörer Syftar till att synliggöra aktörers olika roller och ansvarsområden, deras inflytande över anpassningsprocessen samt belysa organisatoriska förhållanden. Nyttan med verktyget Verktyget

Läs mer

Innehållsförteckning ! "! #$! ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ 0 " % 10 " 1 #.. %$$ 3. 3",$ %& 3. $& 3,./ 6, $,%0 6, $.%0 ".!

Innehållsförteckning ! ! #$! ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ 0  % 10  1 #.. %$$ 3. 3,$ %& 3. $& 3,./ 6, $,%0 6, $.%0 .! Innehållsförteckning! "! #$! %%& ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ " % 1 " $$% 2% 1 #.. %$$ 3. 3",$ %& 3. $& %( * #"+$.%* %- 41$,,5-3,./ 6, $,% 6, $.% 7, 18,9$: ".! ;,%(,$( 1%%( * 6, $,%* % $$* 1%%* 6, $,%-

Läs mer

Preliminära uppgifter för FoU-utgifter och FoU-årsverken i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2011

Preliminära uppgifter för FoU-utgifter och FoU-årsverken i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2011 Preliminära uppgifter för FoU-utgifter och i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2011 Statistiska centralbyrån, september 2012 Carolina Thulin Frida Hultgren Robin

Läs mer

tämligen kortfattad. Vi anser det inte vara RKR:s uppgift att kommentera hur själva medelsförvaltningen bör utföras.

tämligen kortfattad. Vi anser det inte vara RKR:s uppgift att kommentera hur själva medelsförvaltningen bör utföras. Följande dokument är en sammanställning av de remissyttranden som inkommit med anledning av utkastet till rekommendation om redovisning av finansiella tillgångar och finansiella skulder. Den vänstra kolumnen

Läs mer

TEGEL LEVER LÄNGRE. Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE

TEGEL LEVER LÄNGRE. Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE TEGEL LEVER LÄNGRE Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE DET GÄLLER vår hälsa När vi bygger nytt eller renoverar, tänker vi mycket på om ekonomin är hållbar. Under de senaste åren har vi även uppmärksammat

Läs mer

8. Skaderisker och komplikationer

8. Skaderisker och komplikationer 8. Skaderisker och komplikationer Sammanfattning Skador och komplikationer har observerats i samband utprovning och användande av hörapparater. Skador av allvarlig natur är dock sällsynta. En allvarlig

Läs mer

Varumärken spelar en allt större roll för värdeskapandet

Varumärken spelar en allt större roll för värdeskapandet Seminarium den 26 augusti 2009 Varumärken spelar en allt större roll för värdeskapandet S&P 500 Price to Book Ratio visar att företag på senare tid värderats till över fyra gånger redovisat eget kapital

Läs mer

2014:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23

2014:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23 2014:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning; Yngre anställda passar illa!... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor...

Läs mer

Storstadsnaturens ekonomiska värde. En scanning av forskningsfronten Alexander Ståhle

Storstadsnaturens ekonomiska värde. En scanning av forskningsfronten Alexander Ståhle Storstadsnaturens ekonomiska värde En scanning av forskningsfronten Alexander Ståhle most important things in life cannot be measured : Friendship, beauty, love and loyalty are examples. Parks and other

Läs mer

Del 1. Ett värdigt liv inom äldreomsorgen. Vad är det?

Del 1. Ett värdigt liv inom äldreomsorgen. Vad är det? SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 1 Ett värdigt liv inom äldreomsorgen Vad är det? Augusti 2007 2 Inledning Samma dag som förslaget från Göran Hägglund och Maria Larsson om att

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:5

Policy Brief Nummer 2013:5 Policy Brief Nummer 2013:5 Varför välja mjölkrobot? en analys av ett investeringsbeslut Användningen av ny teknik gör produktionen effektivare och ökar tillväxttakten i ekonomin. Det är därför viktigt

Läs mer

Upphandling och kvalitet i svensk äldrevård. Mats Bergman (SöU) Sofia Lundberg (UmU) Giancarlo Spagnolo (SITE/SSE+U Rome)

Upphandling och kvalitet i svensk äldrevård. Mats Bergman (SöU) Sofia Lundberg (UmU) Giancarlo Spagnolo (SITE/SSE+U Rome) Upphandling och kvalitet i svensk äldrevård Mats Bergman (SöU) Sofia Lundberg (UmU) Giancarlo Spagnolo (SITE/SSE+U Rome) Sammanfattning Upphandling av äldreboende ger signifikant lägre dödlighet, samt

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer och inriktas för åtgärder för människors rätt till lika villkor

Läs mer

När behöver vi antibiotika?

När behöver vi antibiotika? När behöver vi antibiotika? och när är det onödigt Christer Norman, familjeläkare Strama, Stockholm Effekt av antibiotika utvärderas i randomiserade kontrollerade studier Randomise ring =Slumpmässig fördelning

Läs mer

), beskrivs där med följande funktionsform,

), beskrivs där med följande funktionsform, BEGREPPET REAL LrNGSIKTIG JeMVIKTSReNTA 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Diagram R15. Grafisk illustration av nyttofunktionen för s = 0,3 och s = 0,6. 0,0 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 s = 0,6 s = 0,3 Anm. X-axeln

Läs mer

Livsstilsförändring, livskris, omorganisation

Livsstilsförändring, livskris, omorganisation Den hälsofrämjande processen Ett av de viktigaste momenten i en hälsofrämjande process är att alla inblandade förstår varför man skall starta upp ytterligare en aktivitet. Denna sammanställning syftar

Läs mer

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se.

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se. Om influensan Influensa A(H1N1) är en så kallad pandemisk influensa, som sprids över världen. Allt fler smittas också här i Sverige. Eftersom det är ett nytt virus är nästan ingen immun mot det än och

Läs mer

Remissvar - Vägledning i Nyttorealisering

Remissvar - Vägledning i Nyttorealisering Stockholm 2011-03-05 E-delegationen S-103 33 Stockholm Remissvar - Vägledning i Nyttorealisering För varje svar på en remiss finns en bakgrund hos den svarande, som tolkar remissen utifrån sina erfarenheter

Läs mer

RAPPORT. Samhällsekonomisk analys av installation av ultrafilter vid Lackarebäcks och Alelyckans vattenverk 2010-03-17.

RAPPORT. Samhällsekonomisk analys av installation av ultrafilter vid Lackarebäcks och Alelyckans vattenverk 2010-03-17. RAPPORT Samhällsekonomisk analys av installation av ultrafilter vid Lackarebäcks och Alelyckans vattenverk 2010-03-17 Konsulter inom samhällsutveckling WSP är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling.

Läs mer