Magnus Hennlock. Climate & Sustainable Cities IVL Swedish Research Institute. Department of Economics University of Gothenburg.

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Magnus Hennlock. Climate & Sustainable Cities IVL Swedish Research Institute. Department of Economics University of Gothenburg. www.gu."

Carl-Johan Hansson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Magnus Hennlock Climate & Sustainable Cities IVL Swedish Research Institute Department of Economics University of Gothenburg

2 Ekonomi? Privatekonomi Företagsekonomi Samhällsekonomi Miljöekonomi Nationalekonomi

3 Nationalekonomi Studiet av beslut och beteende hos individer, grupper och organisationer som förvaltar knappa resurser eller söker nå mål med knappa resurser. Economics is a science which studies human behaviour as a relationship between ends and scarce means which have alternative uses. Lionel Robbins (1932) Inriktningar: Makroekonomi, mikroekonomi, miljöekonomi etc

Economics is a science which studies human behaviour as a relationship between ends and

4 Behoven får oss att utföra olika saker Knappa resurser Tid, naturresurser, land, kunskap, mat

5 Miljöekonomi områden (EAERE) Behavioural and Social Aspects: Ethics; Social norms; Values, Distributional aspects, Crime and environment Climate Change and Intragenerational Issues Ecosystem Services and Natural Resources: Management Firm and the Environment Game theory and the environment Growth and/or Development: Environment Incidence Modelling: Integrated assessment modelling Regulation and Instruments Spatial issues; GIS Uncertainty, Risk and Irreversibility: Disasters; Thresholds Cost-benefit analysis Valuation

Environment Game theory and the environment Growth and/or Development: Environment Incidence Modelling: Integrated assessment

6 Vad är ekonomiska problem???? Alla behov kan inte kan tillfredsställas samtidigt skapar beslutssituationer för individen Ett beslut (val) som fattas av en individ, grupp eller organisation för att uppnå ett mål med knappa resurser. Ska jag ha kakan eller äta den? AK!

beslutssituationer för individen Ett beslut (val) som fattas av en

7 Lagen om avtagande marginalnytta Utility level Fysiologiska behov vs Preferenser (upplevd nytta) Alkohol? water Lit/day

8 Efterfrågefunktion Kr/lit Guld > vatten Vatten > guld Lit/day

9 Sociala dilemman När fler individer vill nå individuella mål samtidigt uppstår sociala dilemman t.ex. Överutnyttjade naturresurser Klimatförändringar Överfiske Bilköer etc

10 Externa effekter (externaliteter) Bieffekter A:s handlingar påverkar B:s välbefinnande.

11 Negativa och positiva externa effekter Negativ externalitet - A:s verksamhet orsakar skada eller kostnad för B Positiv externalitet - A:s verksamhet orsakar fördel för B Bägge är problematiska att förvalta utan reglering och styrmedel

för B Positiv externalitet - A:s verksamhet orsakar fördel

12 Exempel negativa externa effekter Föroreningar Buller från fordon Fiske från begränsat fiskbestånd

13 Exempel positiva externa effekter Plocka upp (andras) skräp från gatan Välgörenhet Undervisning Vaccinera sig Problem - det blir "för lite" av dessa aktiviteter

Externalteter (externa effekter) Aktörer tar inte hänsyn till den totala kostnaden och nyttan för samhället av sina handlingar när de fattar sina beslut Export Recycled Raw material Reprocessors

14 Externalteter (externa effekter) Aktörer tar inte hänsyn till den totala kostnaden och nyttan för samhället av sina handlingar när de fattar sina beslut Export Recycled Raw material Reprocessors Recycled Producers Manufacturing Products (recycled) Households Consuming Products (raw material) Sorted Sorted Export of waste Recyclers EPR and/or Municipalities Collection Sorting Mixed waste Illegal disposal Incineration Land fill

Manufacturing Products (recycled) Households Consuming Products (raw material) Sorted Sorted Export of

15 Internalisering = reglering så att varje aktör får bära den sociala kostnaden av sina handlingar Syftet att incitament och beteende påverkas Export Recycled Raw material Producers Manufacturing Products (raw material) Recycled Products (recycled) Reprocessors Households Consuming Sorted Sorted Export of waste Recyclers EPR and/or Municipalities Collection Sorting Mixed waste Illegal disposal Incineration Land fill

material) Recycled Products (recycled) Reprocessors Households Consuming Sorted Sorted Export of waste

16 Nationalekonomi Utformning av regleringar (styrmedel) och tillsyn rättsligt skydd för kollektiva nyttigheter och sociala institutioner Samhällsplanering Administrativa styrmedel Ekonomiska styrmedel Informativa styrmedel Miljöekonomi nationalekonomi med inriktning mot miljö förvaltning av miljö- och naturresurser

Administrativa styrmedel Ekonomiska styrmedel Informativa styrmedel

17 Fem grundläggande ekonomiska frågor? 1. Vad kan och får göras (fisk eller kokosnötter)? 2. Hur kan och får det göras? 3. När kan och får det göras? 4. Var kan och får det göras? 5. Hur ska resultatet fördelas?

18 Samhällsorganisationer för förvaltning av resurser Planekonomi de fem beslutstyperna fattas centralt av staten och fastställs i planer. Marknadsekonomi de fem beslutstyperna fattas decentraliserat av individer, grupper och organisationer på marknader. Blandekonomi de fem beslutstyperna fattas dels på reglerade marknader och centrala besluts- och planeringsprocesser (Externaliteternas egenskaper avgörande)

Marknadsekonomi de fem beslutstyperna fattas decentraliserat av individer, grupper och organisationer

19 Metoder Ekonomiska modeller - insikt i människors beteende för bättre beslutsunderlag till att utforma styrmedel och politiska åtgärder Systemanalytiskt beteendeperspektiv Matematiseringen 1850-talet - Psykologiseringen 1950-talet -

styrmedel och politiska åtgärder Systemanalytiskt

20 Inriktningen miljöekonomi och styrmedel Hur kan insikter om människors beteende hjälpa till att utforma bättre styrmedel för minskade miljöeffekter Vårt vardagsbeteende är det största hotet mot miljön För att påverka detta måste vi förstå vad som driver mänskligt beteende

minskade miljöeffekter Vårt vardagsbeteende är det största hotet

21 Kognition och beteende Mänskligt beteende påverkas av två kognitiva system (Kahneman, 2003) Intuitiva systemet (automatiskt) Reflektiva systemet Exempel

22 Kahneman (2003), American Economic Review

23 Individens beteende i grupper Vad andra gör, gör också individerna Kan motverka goda intentioner

24 Värdering

25 Vad är detta värt?

26 Ekonomisk värdering Ekonomisk värdering mäter människors och samhällets värderingar av ekosystemtjänster och naturresurser Nytt och fortfarande litet område Konsensus? Heal vs Pearce A serious underestimate of infinity?

27 Samhällsekonomiska värden

28 Varför ekonomiska värderingar? Utan värdering - gratis utnyttja naturresurser - ineffektivt resursutnyttjande. Kan inte förvaltas utan regleringar Även om nyttjandet regleras till ett hållbart nyttjande är förorenaren betalar inte uppfylld för internalisering av externaliteter Skilj på svag och stark version av förorenaren betalar

29 Varför ekonomiska värderingar? Stärka EST gentemot andra konkurrerande värden i samhället där monetära värden finns (vård, skola, omsorg, sysselsättning) Informativt styrmedel - ökad allmän medvetenhet och kunskap Om värdet av ekoturism i ett område blir känt skapar även privata intressen (t.ex. ekoturism) att bevara ekosystemtjänster utöver reglering

30 Varför ekonomiska värderingar? Förbättrad förståelse av beteende Underskattad betalningsvilja (potentiellt överutnyttjande och snålskjutsproblem)

31 Värderingsmetoder Marknadsbaserade metoder Härled från existerande marknadspriser Kostnadsbaserade metoder Beräkna alternativkostnader för resursen till marknadspris Beteendebaserade metoder Studera aktörers beslut på hypotetiska eller surrogatmarknader

32 TYP MARKNADSBASERADE METODER KOSTNADSBASERADE METODER EXEMPEL Existerande marknadspriser, värden på marknadsvaror Beräkna alternativkostnader för resursen till marknadspris Kostnader för att förebygga/undvika skada (t.ex. utsläppsreduktion) Kostnader för att återställa eller ersätta skadad/förlorad resurs Kostnader som undviks tack vare att resursen finns BETEENDEBASERADE METODER Uppvisade preferenser Uttryckta preferenser Kostnader härledda via resursens bidrag till produktion av marknadsvaror (produktionsfunktionsmetoder) Hedoniska metoder Resekostnadsmetod Beräkna värden via hypotetiska marknader Betalningsviljestudier (CV) Experiment (CE) Värdetranseferering Beräkna värden från andra primärstudier

33 Värderingsdatabasen ValueBaseSWE

34 Tack!

Relevanta dokument

Forskning vid enheten för miljöekonomi, institutionen för nationalekonomi och statistik, GU.

Forskning vid enheten för miljöekonomi, institutionen för nationalekonomi och statistik, GU Enheten för miljöekonomi, EEU, GU 30-35 personer 5 professorer 4 docenter 6 forskare 19 doktorander 2011: 25