Study on wind power station at Uvberget
|
|
- Lars Bengtsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Study on wind power station at Uvberget Tobias Bäckström Examensarbete Elektroteknik 2004 Nr: E2891E
2 EXAMENSARBETE, C-nivå i Elektroteknik Program Reg nr Omfattning Industriell datateknik, 120p Namn E2891E Månad/År 10p Tobias Bäckström 01/04 Examinator Björn Sohlberg Handledare Karl-Erik Norell Företag/Institution Smedjebackens Energi Nät AB Titel Nyckelord Vindkraft, Uvberget, Smedjebacken Kontaktperson vid företaget/institutionen Lars Boström Sammanfattning Exjobbet visar att flera viktiga faktorer stödjer ett vindkraftverksbygge på Uvbergets topp. Den viktigaste faktorn är vindtillgången. Efter att ha granskat de uppskattningar SMHI gjort av vindtillgången anser tillverkare att ett vindkraftverk skulle ge ett positivt ekonomiskt resultat. Ytterligare positiva faktorer är att det redan idag finns kabel samt väg dragen till Uvbergets topp. Både väganläggning och kabeldragning är annars en kostsam investering. Det som talar emot ett bygge på Uvberget är att kommunen anser området vara särskilt viktigt ur friluftssynpunkt. Uvberget används idag som rekreationsområde för Smedjebackens innevånare. Kommunen är rädd för att ett vindkraftverksbygge skulle skada Uvbergets värde i detta avseende. Kommunen anser också att närboende skulle kunna störas av oljud. Innevånarnas svar på den enkät som gjorts är genomgående positiva. Enkäten är dock besvarad av förhållandevis få vilket innebär att dess tillförlitlighet är tveksam. En slutsats kan man dock dra av enkäten, det finns inget massivt motstånd i kommunen mot vindkraftverksbygge
3 DEGREE PROJECT in Electrical Engineering Major Registration # Credits Industrial computer technology, 120p Namn E2891E Month/Year 15 ects Tobias Bäckström 01/04 Examiner Björn Sohlberg Advisor Karl-Erik Norell Company/department Smedjebackens Energi Nät AB Title Study on wind power station at Uvberget Keywords Windpower, Uvberget, Smedjebacken Contact person at company/department Lars Boström Summary This degree project shows that many important factors are fulfilled for a wind power station at Uvberget. The most important factor is the amount of wind energy. Manufacturers of wind power stations consider a station will generate a positive economic result. Their calculations are based on SMHI:s estimate how much wind energy there are in the area around Uvberget. Two other positive factors are that there is a road and a high voltage cable already present that can be used. These two factors are positive in a economic point of view. The only negative factor this report shows is that today many people are using Uvberget as a recreation area. Today the controlling in the community of Smedjebacken is negative to place a wind power station on Uvberget because it may harm the recreation assets. They are also afraid that a wind power station will be noisy. The citizens of Smedjebacken have answered a poll. In the results of the poll the majority are positive to a wind power station. The number of answers is still small in comparison to the number of citizens in Smedjebacken. The only conclusion you can get from the poll is that there are no massive resistance towards a wind power station at Uvberget
4 Innehållsförteckning Bilageförteckning Inledning Bakgrund Uppdraget Avgränsning Begrepp Vind Global vind Lokal vind Vindens effekt Betz lag Rotorbladens utformning Vindresurskartering Råhetsklasser Miljön LCA LCA för ett vindkraftverk Oljud Förutsättningar Kabeln Transporter Uvberget Översiktsplanen Opinion Stadsarkitektens åsikt Kommuninnevånarnas åsikter Enkätens utformning Resultat från enkäten, fråga Resultat från enkäten, fråga De personliga kommentarerna i enkäten Ekonomi Beräknad vindenergi på Uvberget Kalkyl Grundpris Nätnytta Miljöbonus Gröna certifikat Kalkylernas resultat Rekommendationer Vindresursen på Uvberget Opinion Ekonomi Diskussion Erkännanden Referensförteckning
5 Bilageförteckning A Datablad Högspänningskabel AXCEL 50 B Vindresurskartering från SMHI C Ekonomisk kalkyl från Nordic Windpower D Ekonomisk kalkyl från Vestasvind Svenska AB E Teknisk specifikation på vindkraftverk, Nordic 1000/59-5 -
6 1. Inledning 1.1 Bakgrund Examensarbetet, vars rapport du nu läser, har gjorts på uppdrag av Smedjebackens Energi Nät AB (SENAB). SENAB är ett dotterbolag till Smedjebackens Energi AB och har hand om elnätet i kommunen. SENAB har en längre tid haft en vilja att ta reda på förutsättningarna för att bygga ett vindkraftverk på Uvberget. I och med att en förfrågan om exjobb på företaget inkom fick de möjlighet att få en förstudie utförd. 1.2 Uppdraget Uppdraget består i att utreda möjligheten att placera ett vindkraftverk på Uvberget i Smedjebacken. De aspekter som undersöks är elkrafttekniskaoch ekonomiska förutsättningar samt inställning hos dels de styrande i kommunen och dels kommunens innevånare. 1.3 Avgränsning I vindkraftkretsar innebär ordet förstudie en grundlig utredning om ett vindkraftverks samtliga fördelar och nackdelar. En enkät görs med stor upplaga vilket innebär mycket arbete. Detta examensarbete är en utredning som inte går på djupet i alla detaljer utan istället försöker klargöra de flesta förekommande begrepp. Enkäten är besvarad av 50 personer. I en mer grundlig förstudie skulle man helst vilja att så många som möjligt deltog vilket inte är praktisk möjligt inom ramen för detta examensarbete
7 2. Begrepp 2.1 Vind Vind kan delas upp i begreppen global och lokal vind. I detta kapitel förklaras dessa två begrepp tillsammans med ett avsnitt om hur energin i vinden beräknas Global vind Varje timme bestrålas jordens yta av solens med en effekt på 17 1,74 10 Watt (Danish Wind Energy Association). 1-2 % av denna effekt omvandlas till vindenergi. Vindenergin skapas genom att ekvatorn värms mer än t ex nord- och sydpolen. Detta beror på att ekvatorn dels ligger mer vinkelrät mot solen och dels att solstrålarna måste gå genom mer atmosfär för att nå polen och avmattas därför mer. Den värmda luften är lättare än kallare luft och stiger därför. På en höjd av ca 10 km rör sig luften från ekvatorn mot antingen nord- eller sydpolen kyls av och sjunker därefter. Den kylda luften rör sig nu tillbaka mot ekvatorn där den värms upp på nytt. Detta fenomen tillsammans med att jordens rotation gör att luften cirkulerar, vinden uppstår Lokal vind De lokala vindarna bygger naturligtvis på samma fenomen. Den lokala vinden skapas dock av hav och land. På dagen när solens strålar träffar marken kommer luften ovanför marken att värmas snabbare än luften ovanför havet. Naturen försöker då utjämna dessa tryckskillnader och en vind från hav mot land uppstår, s.k. sjöbris. På natten blir effekten den motsatta pga. att marken kyls snabbare än havet. Luften ovanför havet blir varmare än den ovanför marken och vinden rör sig från land till hav. Vinden på natten är alltid svagare än sjöbrisen p.g.a. att temperaturskillnaden mellan land och hav är lägre Vindens effekt Energin som vinden påverkar vindkraftverkets rotor med beror på tre faktorer; luftens densitet, vindens hastighet samt rotorns svepta area. Luftens densitet beror i sin tur på luftens tryck och dess temperatur. Densiteten är satt till 1,225 kg/m 3, denna densitet har luften vid 9 C och normalt tryck, 1 bar. Dessa värden används vid provning av vindkraftverk, se bilaga E
8 Ekvationen man använder för att räkna ut vindens effekt visas i ekvation 2.1 och förklaringar till beteckningarna i ekvationen visas i tabell P = v π r ρ (2.1) Tabell 2.1 Beskrivning av beteckningar i ekvation 2.1 Beteckning Enhet Förklaring P Watt Effekt ρ kg/m 3 Luftens densitet v m/s Vindens hastighet π - 3,1415 r m Rotorns radie Figur 2.1 Graf av ekvation 2.1 med ρ=1,225 kg/m 3-8 -
9 I figur 2.1 syns tydligt vilken stor inverkan vindhastigheten har för att ett vindkraftprojekt skall vara lyckat. Orsaken till detta är att vindhastighetens kub ingår i formeln. En jämförelse mellan vindhastigheterna 10 och 20 m/s visar följande: v = 10 P = ρ v = 1, = 612,5 W/m v = 20 P = ρ v = 1, = 4900 W/m Förhållandet mellan vindhastighetens energi och dubbla vindhastighetens 4900 energi är = 8 Detta betyder att en fördubbling av vindhastigheten ger 612,5 en faktor 8 mer energi i vinden. 2.2 Betz lag Betz lag visar att man inte kan utvinna all energi ur vinden i ett vindkraftverk. Skulle man försöka göra det innebär det att vinden skulle stanna bakom verkets rotor. Den övriga vinden som var på väg att passera rotorn skulle då ta en annan väg och energiutvinningen skulle avstanna. Betz formulerade 1919 sin lag som säger att man maximalt kan omvandla 59 %, eller 16/27, av vindens rörelseenergi med en rotor. 2.3 Rotorbladens utformning Eftersom rotorbladen och flygplanens vingar utnyttjar samma fenomen har de i stort sett samma utformning. Fenomenet kallas lyftkraft och bygger på att tryckskillnad mellan de olika sidorna, ovan- och undersida på en flygplansvinge. Man kan själv känna lyftkraften om man sträcker ut handen genom vindrutan på en bil när man åker. Har man handflatan plant mot marken känns enbart en kraft som verkar på handen motsatt färdriktningen men vinklar man sakta upp handens främre del känns till slut hur handen kraftigt lyfts. Vinkeln som bildas mellan fartvinden och handens vinkling kallas i vindkraftsammanhang för bladvinkel eller pitchvinkel genomförde den engelske civilingenjören John Smeaton praktiska försök hur rotorbladen skulle utformas för att arbeta så effektivt som möjligt. Nyckeln till ett effektivt rotorblad är bladvinkeln. Smeaton fann i sina försök att effektivaste vinklarna på bladet var 18 på den inre halvan och 16, 12 och 7 på de tre yttersta sjättedelarna (Wizelius, 2003, s.87). Smeatons resultat har legat till grund för dagens rotorblad men de har också modifierats med hjälp av dagens datorkraft i komplicerade analyser
10 2.4 Vindresurskartering SMHI kan göra en så kallad vindresurskartering. Terrängens utseende delas in i olika råhetsklasser, se avsnitt 2.5 Råhetsklasser, inom ett område med radien 20 km (Knutsen, 2003). Med hjälp av dessa klasser och data från SMHI:s ca 100 mätmaster runt om i landet görs en extrapolering (matematisk uppskattning) av vinden i området man är intresserad av. Extrapoleringen görs i datorprogrammet WA S P (Wind Atlas Analysis and Application Programme) som har framställts på Risø Forskiningscenter i Danmark. Programmet används flitigt i vindresurskarteringar och ses idag som standard vid beräkningar inför etablering av vindkraftverk. Datorprogrammet transformerar vinddata från mätmaster till den intressanta platsen och framställer därmed en s.k. vindatlas. Vindatlasen används senare till att framställa isolinjer som tas fram med analysverktyget SURFER. En vindresurskartering till detta exjobb är genomförd hos SMHI. Resultatet av SMHIs kartering finns i Bilaga B. 2.5 Råhetsklasser P.g.a. jordens dragningskraft påverkas vinden av markens utseende. Skog har större friktion på vinden än hav osv. När man genomför beräkningar på hur mycket vind som finns på en viss plats gör man en analys av markens utseende kring den valda platsen, se avsnitt vindresurskartering. Marken delas i s.k. råhetsklasser. De olika råhetsklasserna visas i tabell 2.2. Tabell 2.2 Råhetsklasser (Wizelius, 2003, s.59) Råhetsklass Karaktär Terräng Lägivare Gårdar Tätorter Skog 0 Hav, sjöar, fjordar Öppet vatten Öppet landskap med sparsam vegetation och bebyggelse Platt till jämt kuperat Endast låg småvegetation 0-3 gårdar per km 2 2 Landsbygd med en blandning av öppna ytor, vegetation och bebyggelse 3 Mindre tätorter eller landsbygd med många gårdar, dungar och lägivande hinder 4 Större städer eller hög tät skog Platt till starkt kuperat Platt till starkt kuperat Platt till starkt kuperat Skogsdungar, alléer är vanliga Många dungar, vegetation och alléer/trädridåer Upp till 10 gårdar per km 2 Många gårdar, >10 per km 2 Byar små tätorter förekommer Många byar, små tätorter eller förstäder Låg skog - - Större städer Hög, tät skog
11 3. Miljön 3.1 LCA LCA står för livscykelanalys. En LCA innebär att man gör en analys av en produkts påverkan på miljön under dess livstid. Man försöker se på alla miljöpåverkningar produkten har. Allt från råvaran som behövs för att framställa den till de eventuella utsläpp som orsakas av att produkten används. Vidare tittar man också på vad som kan återanvändas och vilken miljöpåverkan produkten ger när den måste skrotas LCA för ett vindkraftverk I en LCA analyseras vilka resurser som tas i anspråk när en produkt tillverkas, transporteras, byggs, är i drift och skrotas. Man brukar säga att en LCA analyserar t.ex. ett vindkraftverk från vaggan till graven. Under ett vindkraftverks livstid är det tillverkning, transporter och montering som står för de största miljöpåverkningarna. När verket väl är i drift har det varken utsläpp eller annan större miljöstörning. Det som kan uppfattas negativt är dock att stora arealer behövs tas i anspråk vid stor elproduktion samt att landskapsbilden förändras. En jämförelse kan göras med ett kolkraftverk som har relativt stora utsläpp och kräver mycket stora miljöpåverkningar vid byggnation. Enligt Kenneth Averstad på Vattenfall AB Vattenkraft, Småskalig kraft tar det ca 3 månader för ett vindkraftverk, vid full drift, att producera den energi verket tar i anspråk för att tillverkas och monteras. 3.2 Oljud I ett vindkraftverk alstras två olika ljud, mekaniskt ljud från de rörliga delarna i maskinhuset samt aerodynamiskt ljud från rotorbladen. Det mekaniska ljudet är i dagens vindkraftverk helt bortdämpat med hjälp av ljudisolering på maskinhusets insida. Det aerodynamiska ljudet är det som idag orsakar de oljud som kan uppfattas av närboende. I dagens vindkraftverk varierar ljudemissionen mellan 95 och 105dBA. Ljudimmissionen på olika avstånd mäts då det blåser 8 m/s på 10 meters höjd och vid en ljudemission på 100dBA från verket. I tabell 3.1 visas vilka ljudemissioner som uppmätts vid olika avstånd. Ljudemission är det ljud som sänds ut från en punkt och immission är det ljud som uppfattas i en annan punkt
12 Tabell 3.1 Ljudimmision vid olika avstånd till verket (Wizelius, 2003, s.184). Ljudemission Ljudimmision vid olika avstånd och råhetsklass 1,5 45 dba 40 dba 35 dba 105 dba 350m 575m 775m 100 dba 200m 350m 575m 95 dba 120m 200m 350m På Uvberget skulle vindkraftverket placeras längre än 200m från närmaste hushåll. Råhetsklassen på och kring Uvberget är 4 vilket skulle innebära att det aerodynamiska ljudet skulle dämpas och därför inte höras till det hushåll som ligger närmast verket
13 4. Förutsättningar 4.1 Kabeln Kabeln som förbinder Uvberget med övriga elnätet är av typen: Ericsson AXCEL 3* Kabeln består av 3st fasledare med en tvärsnittsarea på 50mm 2 och en nolledare på 16mm 2. Den klarar en maxström på 71A vid kontinuerlig drift och 10kV spänning. Övriga data på kabeln finns i bilaga A. För att räkna ut om kabeln skulle klara att leverera elproduktionen från ett 1MW-verk behövs formel 4.1. P = 3 U I (4.1) Med värdena som gäller för Uvberget insatta i formel 4.1 får man fram hur stor ström ett 1MW-verk genererar, U=10kV och P=1MW. Resultatet blir: 6 P 1 10 I = = = 58A. 3 3 U Eftersom kabeln klarar 71A finns det god marginal till 58A. Därför kan man konstatera att kabeln räcker till för att överföra effekt från ett 1MWverk. 4.2 Transporter För att klara transporter till verkets byggnadsplats krävs vägar med en bärighet på 15 tons axeltryck och en bredd på 4-6m. Vägen upp till Uvbergets topp klarar dessa krav. Vidare behövs en lossningsyta på ca 30x40m. Det finns redan idag en vändplan och den är lite större än 30x40m. 4.3 Uvberget Uvberget sträcker sig 281 meter över havet och är till största delen täckt av barrskog. På bergets västra sida ligger en slalombacke och på dess topp finns tre master och ett utsiktstorn. Masterna ägs av Teracom, Comviq och Vägverket. På grund av bergets flacka topp finns en relativt stor yta onyttjad och tack vare slalombackens liftanläggning, masterna samt utkikstornet finns det redan en elkabel dragen till toppen. Dessa två förutsättningar ser bra ut ur exjobbets perspektiv. Frågan om kabeln som idag förbinder Uvberget med resten av elnätet skulle klara att ansluta ett vindkraftverk är dock viktig att ge svar på. Kalkylen för vindkraftverket skulle försämras avsevärt av att en ny kabel skulle behöva dras
14 4.4 Översiktsplanen Ett eventuellt hinder för placering av ett verk på Uvberget är att det idag används mycket för friluftsändamål, bl.a. längdskidåkning, orientering samt som rekreationsområde för boende i Smedjebackens tätort. Området på och kring Uvberget är just markerat i kommunens översiktsplan som Friluftsoch rekreationsområde. Vidare står i översiktsplanen att: Kommunen ska samarbeta med föreningar, markägare och entreprenörer i syfte att få till stånd goda förutsättningar för friluftsliv och rekreation i Smedjebackens kommun
15 5. Opinion 5.1 Stadsarkitektens åsikt Genom e-post kontaktades kommunens byggkontor. I brevet beskrevs mitt examensarbete och vidare frågades hur de skulle ställa sig till en eventuell bygglovsansökan. Svaret från stadsarkitekten citeras nedan. Vi tycker att Uvberget är en mindre lämplig placering för vindkraftverk på grund av närheten till bebyggelse och områdets stora användning för friluftsändamål. Ett vindkraftverk är ju trots allt en bullerkälla och det vore lämpligare att försöka hitta en placering på någon höjd söder om riksväg Kommuninnevånarnas åsikter För att få en uppfattning om vad kommuninnevånarna tycker om ett eventuellt vindkraftverk på Uvberget föddes tidigt idén om att de skulle få besvara en enkät. På grund av att det är begränsat med tid att dela ut en pappersenkät gjordes en enkät på Internet istället. Adressen till enkäten spreds bl.a. via Smedjebackens kommuns hemsida Enkätens utformning Enkäten innehöll 6st frågor samt möjlighet att lämna personliga kommentarer. De 6 frågorna var följande: 1. Hur ställer du dig till vindkraftsutbyggnad i Sverige? 2. Hur ställer du dig till byggnation av vindkraftverk i Smedjebackens kommun? 3. Hur skulle du ställa dig till att ett vindkraftverk byggdes på Uvbergets topp? 4. Anser du att ett vindkraftverk på Uvberget skulle störa landskapsbilden? 5. Skulle ett vindkraftverk på Uvberget hindra dig från att utnyttja Uvberget i den utsträckning du gör idag? 6. Är du rädd för att störas i din boendemiljö av ett vindkraftverk på Uvberget (oljud, skuggor m.m.)? Svarens fördelning på respektive fråga presenteras i diagram
16 5.2.2 Resultat från enkäten, fråga 1-3 Fråga 1-3 är ställda för att ta reda på inställningen till vindkraft hos personerna som deltar i enkäten. Svaren visar att den större delen är positiva till vindkraft. Hela 86 % är positiva till att vindkraften byggs ut i Sverige. Nästan lika många, 82 %, är positiva till vindkraft i Smedjebacken. På frågan om byggnation på Uvberget har siffran sjunkit något, till 66 %, vilket man nog ändå får se som en bra siffra eftersom Uvberget idag är ett populärt rekreationsområde. Fördelningen på svaren i fråga 1-3 presenteras i diagram Diagram 5.1 Sammanställning av svar på fråga
17 Diagram 5.2 Sammanställning av svar på fråga 2 Diagram 5.3 Sammanställning av svar på fråga Resultat från enkäten, fråga
18 Frågorna i dessa tre frågor tar reda på de negativa effekter som enkätdeltagaren känner oro inför. Svaren på frågorna visar att man inte är speciellt orolig över att vindraftverk skulle innebära något negativt. Fördelningen på svaren i fråga 4-6 presenteras i diagram Diagram 5.4 Sammanställning av svar på fråga
19 Diagram 5.5 Sammanställning av svar på fråga 5 Diagram 5.6 Sammanställning av svar på fråga
20 5.2.4 De personliga kommentarerna i enkäten De flesta som svarade på enkäten valde att inte ge någon personlig kommentar. Bland dem som gav en kommentar var den övervägande delen positiva. Flera tycker det verkar intressant med vindkraft i Smedjebacken och någon vill till och med ha flera verk på Uvberget ur estetisk synvinkel. De som gav negativa kommentarer tycker bl.a. att möjligheterna att promenera i skogen begränsas samt att Uvberget skulle förfulas av vindkraftverk
21 6. Ekonomi De totala intäkterna ligger idag på knappt 70 öre/kwh. Med hjälp av denna siffra samt SMHI:s beräkning av vindtillgången kan verkets ekonomiska förutsättningar beräknas. 6.1 Beräknad vindenergi på Uvberget Enligt SMHI:s beräkning innehåller vinden på 50 m över mark 1900 kwh/m 2 ett medelår. Figur 6.1 visar SMHI:s vindresurskartering från Detta kan jämföras med Gävleborgskusten som har kwh/m 2 och Västgötaslätten som har kwh/m 2, se bilaga B. Gränsen för s.k. riksintresse går vid 2400 kwh/m 2 på 50 meters höjd. Figur 6.1 Resultat av SMHI:s vindresurskartering Produktionen som detta representerar under ett år motsvarar 2,0 GWh (Engström, 2003) i ett 1MW-verk. I tabell 6.1 visas hur stort antal av olika typer av förbrukare produktionen räcker till
22 Tabell 6.1 Antal förbrukare som kan försörjas av ett 1MW-verk med 2 GWh årlig energiproduktion Typ av hushåll Villa med elvärme Villa utan elvärme Lägenhet i flerbostadshus Genomsnittsförbrukning kwh/år Antal hushåll Kalkyl För att göra en kalkyl på ett vindkraftverk krävs att man till att börja med har koll på en hel rad faktorer som påverkar elproduktionen. När man skaffat sig siffror på hur elproduktionen kommer att se ut måste man uppskatta till vilket elpris produktionen kan säljas. När det gäller elpriset består den av grundpris, nätnytta, gröna certifikat och miljöbonus Grundpris Grundpriset är det pris konsumenten betalar för elen exklusive moms och skatt. Priset idag ligger på knappt 25 öre och förväntas stiga framöver. En av de faktorer som gör att priset förmodligen kommer att stiga är att elpriset i övriga Europa ligger högre än det gör i Sverige idag. Priset i kalkylen är lågt räknat för att inte skapa en glädjekalkyl Nätnytta Nätnytta kallas den ersättning man får från elnätsbolaget för att man minskar förlusterna i deras elnät. Ofta placeras ett vindkraftverk i ett elnäts utkant, långt från andra produktionsanläggningar, eftersom vinden oftast finns där. Där är också förlusterna i elnätet som störst eftersom det är som längst mellan produktion och konsumtion. När vindkraftverket producerar el minskas elnätets förluster vilket gör att elnätbolaget minskar sina kostnader. Enligt ellagen skall en del av denna vinst komma ägaren av vindkraftverket till del. Ersättningen för nätnyttan ligger idag mellan 1 och 5 öre 1. I kalkylen är nätnyttan satt till 2 öre. 1 Wizelius
23 6.2.3 Miljöbonus Vindkraftproducenter har från och med den 1/ fått s.k. miljöbonus. Miljöbonusen är lika hög som skatten hushållen betalar för el. Skälet till att enbart vindkraftproducenter fått miljöbonus är att el framställd i ett vindkraftverk inte skapar kostnader för samhället som t.ex., ökad ohälsa p.g.a. utsläpp, miljöförstöring o.s.v. vilket andra energikällor gör. Miljöbonusen kommer att trappas av fr.o.m till 2008 då den är helt borttagen och ersättas av gröna certifikat Gröna certifikat På sikt skall de gröna certifikaten ersätta miljöbonusen. Tanken med de gröna certifikaten är att miljövänlig elproduktion skall gynnas samtidigt som mindre miljövänlig elproduktion blir mindre lönsam. Värdet på dessa certifikat sätts av marknaden m.a.o. av tillgång och efterfrågan. Priset på certifikaten är svår att spekulera i och därför har regeringen satt ett minimipris (golvpris) under de första åren certifikaten införs, dessa priser visas i tabell 6.3. För varje producerad MWh förnyelsebar el får producenten ett certifikat. Genom att producenten säljer sina certifikat får denne ersättning för den förnyelsebara produktionen utöver ersättningen för elproduktionen. Köpare av certifikaten är slutanvändare och elleverantörer som är tvungna att köpa en viss del certifikat enligt kvotplikten, se tabell 6.2 Kvotplikten visar hur stor del av den totala elförbrukningen som måste vara framställd genom förnyelsebara källor. För att öka utbyggnaden av förnyelsebar elproduktion höjs kvotplikten för varje år och bidrar då till att efterfrågan på certifikaten ökar. Tabell 6.2 Kvotplikt för elcertifikat År Kvot (%) , , , , , , , ,6 Tabell 6.3 Golvpris för elcertifikat År Pris (kr)
24 6.2.5 Kalkylernas resultat I resultaten jag räknat fram har jag använt mig av samma elpris i de båda beräkningarna. Elpriset har jag tagit från Nordic windpowers kalkyl efter som det var det lägsta av de två. Detta innebär att mitt resultat inte överensstämmer med Vestasvind Svenska ABs kalkyl. Anledningen till att jag gjort mer än en beräkning är för att se hur mycket en eventuell vinst skiljer sig åt. Skulle skillnaden vara stor finns anledning att forska vidare i orsaken. Företagens kompletta kalkyler finns bland bilagorna, bilaga C-D. Nordic Windpower, resultat enligt Annuitetsmetoden (Wizelius, 2003, s.284) Förutsättningar Årlig produktion Total anläggningskostnad Eget kapital Elpris, inkl. gröna cert. Årlig driftskostnad Resultat före kapitalkostnader Årlig bruttointäkt Årlig nettointäkt 2 GWh kr kr 47 öre kr * 0,47 = kr = kr Den årliga kapitalkostnaden (K å ) kan beräknas med Annuitetsformeln. K =α Κ a = annuitet, K i = investeringskostnad å i n r q a = q n r = bankräntan, n = avskrivningstiden 1 q = 1+ r I vårt fall är avskrivningstiden 20 år och bankräntan 7%. 0,07 (1,07) a = 20 (1,07) 1 K å = K i 20 = 0,0944 0,0944 = 0, = kr Årlig vinst = = kr
25 Som man kan se i Nordic Windpowers kalkyl är förutsättningarna för att få vinst på ett vindkraftverk på Uvberget mycket goda. I detta fall har Nordic räknat på att bygga ett 1MW-verk, Nordic 1000/59. Verket har en tornhöjd på 70m och en turbindiameter på 59m. För en teknisk specifikation av Nordic Windpowers vindkraftverk se bilaga E. Den viktigaste faktorn för att få positivt resultat är hur mycket man får betalt för elen man producerar. Uppskattningen av elpriset i framtiden är svår att göra. Ytterligare en försvårande faktor i beräkningsmodellen är de gröna certifikaten. Förhoppningen och tron inom branschen är dock att de kommer att stimulera vindkraften. Vestasvind Sverige, resultat enligt Annuitetsmetoden (Wizelius, 2003, s.284) Förutsättningar Årlig produktion Total anläggningskostnad Eget kapital Elpris, inkl. gröna cert. Årlig driftskostnad Resultat före kapitalkostnader Årlig bruttointäkt Årlig nettointäkt 1,6 GWh kr kr 47 öre kr * 0,47 = kr = kr Den årliga kapitalkostnaden (K å ) kan beräknas med Annuitetsformeln. K =α Κ a = annuitet, K i = investeringskostnad å i n r q a = q n r = bankräntan, n = avskrivningstiden 1 q = 1+ r I vårt fall är avskrivningstiden 20 år och bankräntan 7%. 0,07 (1,07) a = 20 (1,07) 1 K å = K i 20 = 0,0944 0,0944 = 0, = kr Årlig vinst = = kr
26 Ovan visas vilka siffror Vestasvind Svenska AB uppskattar att man kan förvänta sig från ett Vestasvind V52 på 850kW, se även bilaga D. Som synes blir vinsten mycket mindre med ett verk på 850kW jämfört med det på 1MW. Anledningen är naturligtvis att Nordic windpowers verk på 1MW producerar mer el under ett år. 7. Rekommendationer I detta kapitel presenteras rekommendationer till uppdragsgivaren. 7.1 Vindresursen på Uvberget Det värde som SMHI räknat fram är, trots noggranna beräkningar och tidigare mycket överensstämmande resultat, en beräkning med extrapoleringar. Om man vill få mer tillförlitliga uppgifter kan en mätmast installeras, förslagsvis i någon av de master som idag redan finns. Efter att mätt vinden i 3 år kan nya och noggrannare beräkningar göras. 7.2 Opinion För att få ett bättre grepp om vad de flesta innevånare i kommunen anser om ett eventuellt bygge skulle man kunna göra en större enkät. Resultatet av enkäten skulle sedan kunna vägas in i ett eventuellt beslut om byggnation. Vidare diskussioner med kommunen är att föredra. I dagens läge är kommunen inte särskilt positivt inställd till ett bygge på Uvberget. Vid en diskussion skulle en lösning som båda parter skulle vara nöjda med vara att föredra. 7.3 Ekonomi Noggrannare undersökningar om vart verket skulle kunna placeras skulle ge möjlighet till att mer precisa kalkyler kan tas fram. Styrande faktorer för bättre noggrannhet är bland annat vilken längd en väg skulle ha, hur långt det är mellan verket och närmsta anslutningspunkt samt vilka markbeskaffenheter det är på platsen. 8. Diskussion Ett vindkraftverk skall inte underskattas i det värde det skulle kunna utgöra i Smedjebackens kommun. Personligen skulle jag tro att det skulle bli positiv reklam för Smedjebacken. Tänk vad snyggt det vore att ha ett vindkraftverk på Uvbergets topp! Staden skulle få en ny kontur och blickpunkt. Många besökare i hamnen skulle se verket på långt håll och tänka: I Smedjebacken satsar de verkligen på miljövänlig elproduktion!
27 9. Erkännanden Härmed vill jag framföra ett varmt tack till Staffan Engström på Nordic Windpower och Jesper Knutsen på Vestasvind Svenska AB. Med hjälp av deras utförliga svar har jag fått en bättre inblick i vad det stora ämnet vindkraft innebär. Jag hoppas verkligen att fler kan få del av deras breda kunskaper inom ämnet. Referensförteckning Okänd författare (1998) Where does wind energy come from? Danish wind energy association, < Wizelius, T. (2003) Vindkraft i teori och praktik Lund: Studentlitteratur ISBN Knutsen, J. (2003) Vestasvind Svenska AB, Falkenberg, tfn , e-post: jesper.knutsen@vestasvind.se, e-post Engström, S. (2003) Nordic Windpower, Täby, tfn , e-post: staffan.engstrom@nwp.se, e-post
söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk
Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det
Läs merVindenergi. Holger & Samuel
Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i
Läs merFörstudie till solcellsanläggning vid Prästbolet 1:4, Hjo kommun för Knäpplan vind II ekonomisk förening
Förstudie till solcellsanläggning vid Prästbolet 1:4, Hjo kommun för Knäpplan vind II ekonomisk förening Innehållsförteckning: sida 1. Inledning och idé 2 2. Val av plats 2 3. Anläggningens storlek 3 4.
Läs merAllmänna anvisningar: Del A och B: För att påskynda rättningen skall nytt blad användas till varje ny del.
Vindkraftteknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen 41No1B En2, En3 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 2012-03-14 Tid: 9-13 Hjälpmedel:
Läs merVindpark Boge. Sammanfattning av ansökan. 2012-07-19 Boge Vindbruk AB. Boge Vindbruk AB org nr: 556812-8796
Vindpark Boge Fotomontage. Utsikt från Kalbrottet i Slite. Vindkraftverket i förgrund är det befintliga verket Tornsvalan. De sju verken i Vindpark Boge syns i bakgrunden. Sammanfattning av ansökan 2012-07-19
Läs merLATHUND olika begrepp som förekommer i branschen
LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda
Läs merÅRSREDOVISNING 2008. Istad Vind AB. Årsredovisning 2008
ÅRSREDOVISNING 2008 Istad Vind AB Årsredovisning 2008 Styrelsen för Istad Vind AB avger härmed årsredovisning för 2008, bolagets andra verksamhetsår. Stämma äger rum den 23 maj kl. 12.00 i Albökegården.
Läs merVindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft
Vindens kraft 15 frågor och svar om vindkraft Vinden är oändlig, den kostar inget och den skapar inga föroreningar. Det finns vind överallt. Människan har använt vinden i tusentals år. Vinden har fungerat
Läs merVindkraft, innehåll presentation
Vindkraft. Vindkraft, innehåll presentation Vad är vindkraft? Vad är el? Energiläget i Sverige och mål Typer av verk Projektering Byggnation Äga Planerade etableringar i Sverige Projektgarantis erbjudande
Läs merDubbla Nättariffer. Av Anders Pettersson
Dubbla Nättariffer Av Anders Pettersson Innehållsförteckning Sidan 1. Inledning 2 2. Dubbla nättariffer 2 3. Övereffektavgifter 3 4. Fast avgift 3 5. Mätavgift 3 6. Nätnytta 3 7. Effektsänkning 4 8. Energimarknadsinspektionen
Läs merVindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1
Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft...1 Inledning...3 Bakgrund...4 Frågeställning...5 Metod...5 Slutsats...7 Felkällor...8 Avslutning...8 2 Inledning Fördjupningsveckan i skolan har som tema,
Läs merLokal vindkraftsatsning i Uppvidinge.
Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge. Fyra markägare från bygden har tillsammans med prästlönetillgångar i Växjö stift bildat UppVind ekonomisk förening som avser att uppföra nio vindkraftverk norr och
Läs merVindkraftparken Vilhällan Hudiksvalls kommun
Vindkraftteknik Daniel Johannesson, Johan Bäckström och Katarina Sjöström Kajoda AB presenterar Vindkraftparken Vilhällan Hudiksvalls kommun Underlag till miljökonsekvensbeskrivning Sammanfattning Kajoda
Läs merHästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren
Hästar, buller och vindkraft My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hur hästen påverkas av ljud? Hästen är ett väldigt känsligt djur när det gäller ljud och
Läs merVindpark Töftedalsfjället
Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet
Läs merVindkraftpark Åliden Projekt inom kursen Vindkraft Guld AB och AC-Vind AB
UMEÅ UNIVERSITET 2007-10-29 Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Vindkraftpark Åliden Projekt inom kursen Vindkraft Guld AB och AC-Vind AB Anders Strömberg ET03 Emma Renström ET03 Handledare:
Läs merEnergisamverkans projekt
2013-06-12 Energisamverkans projekt 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Metod... 3 Resultat... 7 Bilagor... 8 Program 2013-06-05... 8 2 Inledning Detta arbete har skett i samband med energisamverkansprojektet
Läs merLillgrund vindkraftpark
Lillgrund vindkraftpark I juni 2008 invigdes Lillgrund vindkraftpark. Den ligger en knapp mil utanför den skånska kusten, strax söder om Öresundsbron. Lillgrund är med sina 48 vindkraftverk Sveriges största
Läs merVindkraftprojekt Äskåsen. Samrådsunderlag
Vindkraftprojekt Äskåsen Samrådsunderlag 2010-08-31 Innehåll 1 INLEDNING...3 1.1 Bakgrund... 3 2 BESKRIVNING AV VINDKRAFTPROJEKT ÄSKÅSEN...4 2.1 Lokalisering... 4 2.2 Utformning... 5 2.3 Byggnation...
Läs merWORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING
WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING Energin i vinden som blåser, vattnet som strömmar, eller i solens strålar, måste omvandlas till en mera användbar form innan vi kan använda den. Tyvärr finns
Läs merVindkraftverk. Principen bakom vårt vindkraftverk
Vindkraftverk Min grupp har gjort ett speciellt vindkraftverk som är inspirerat av det flygande vindkraftverket Buoyant airborne turbine. Det som gör vårt vindkraftverk annorlunda jämfört med andra är
Läs merEkonomisk kalkyl vindkraftverk 10 november 2012 Olof Karlsson SERO
Ekonomisk kalkyl vindkraftverk 10 november 2012 Olof Karlsson SERO SERO, Olof Karlsson 10 november 2012 Ekonomisk kalkyl 2 MW verk november 2012 Tornhöjd 102 m Inköpspris nyckelfärdigt 30 milj. kr Avskrivningstid
Läs merVindkraftteknik F1. Disposition. Varför vindkraft
Vindkraftteknik F1 Varför vindkraft Disposition Vindkraft i Sverige och övriga världen - Historik och Trender Typer av vindkraftverk Vindkraftverkets delar Grundläggande begrepp Vinden 1 Det bästa med
Läs merKonsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden
Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om
Läs merSveriges målsättning. Elcertifikatsystemet. Miljönytta
Sveriges målsättning 50 % av Sveriges totala energianvändning ska komma från förnybara energikällor till år 2020. Produktionen från förnyelsebara energikällor ska år 2020 vara 25 TWh. Det ska finnas planeringsförutsättningar
Läs merVindkraft i Halland - möjligheter och problem
Halmstad 2011-02-17 Vindkraft i Halland - möjligheter och problem Göran Sidén Lektor i elkraftteknik Högskolan i Halmstad Bild: www.svif25ar.se Halländsk pionjär Roland Bengtsson i Tågarp, Falkenberg,
Läs merENKLAV utbildning 2016-03-21. Vindkraftsutbildning. Vindkraftsutbildning. Vindkraftsutbildning. Projektet Varför bygger vi?
Vindkraftsutbildning ENKLAV utbildning Sven Ruin 2016-03-09/10 Gävle Projektet Varför bygger vi? Produktion Foto: Henrik 121 Wikimedia Vindkraftsutbildning Vindkraftsutbildning Processen Miljöpåverkan
Läs merSolelserbjudande från Södra. Egen solel
Solelserbjudande från Södra Egen solel Så här tillverkas solel Solelserbjudande från Södra För att producera din egen el från solens energi behöver du ett tak eller en markyta utan skuggor. Se över hur
Läs merSammanställt av Göte Niklasson juli 2013. Vindkraft/El från vinden
Sammanställt av Göte Niklasson juli 2013 Vindkraft/El från vinden Vad är vind? Solen värmer land och hav. Varm luft är lättare än kall. Det blir tryckskillnader- låg- och högtryck. För att utjämna mellan
Läs merVindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!
Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -
Läs merVÄLKOMNA! Julmingel för medlemmar i Skånes vindkraftsakademi och Solar Region Skåne
VÄLKOMNA! Julmingel för medlemmar i Skånes vindkraftsakademi och Solar Region Skåne PROGRAM Marknadsundersökning Kalendarium Vindkraft Solenergi Mingel och julfika MARKNADSUNDERSÖKNING Jag kommer från
Läs merSamrådsmöte enligt MB med anledning uppförande av vindkraftverk på Dal 1:1 i Kungsbacka kommun. Den 14/6 kl 18.00
Samrådsmöte enligt MB med anledning uppförande av vindkraftverk på Dal 1:1 i Kungsbacka kommun Den 14/6 kl 18.00 Agenda för mötet: Agenda 1. Presentation av sökande 2. Presentation av Triventus Consulting
Läs merVINDAR, VINDENERGI OCH VINDKRAFTVERK LATORP 2008-02-12
VINDAR, VINDENERGI OCH VINDKRAFTVERK LATORP 2008-02-12 VINDAR OCH VINDENERGI VINDKRAFTVERK JBA VIND VINDKRAFTEN I VÄRLDEN VINDAR OCH VINDENERGI VAR KOMMER VINDEN FRÅN? HUR MYCKET BLÅSER DET? VINDEN VARIERAR
Läs merRöbergsfjällets vindpark. Projektbeskrivning
Röbergsfjällets vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING RÖBERGSFJÄLLET 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver
Läs merEnergi för framtiden Vindkraftparken Rödsand 2
Energi för framtiden Vindkraftparken Rödsand 2 Radie: 46,5 m Rotordiameter: 93 m Fakta Rotorn: 60 ton Nacellen (maskinhuset): 82 ton Torn: 100 ton Fundamentent: 1900 ton Startvind 4 m/s och stoppvind 25
Läs merEn nytänkande kraft SOLKRAFT. med GARO Futuresmart S Kompletta paket för grön elproduktion
En nytänkande kraft SOLKRAFT. med GARO Futuresmart S 18-03 Kompletta paket för grön elproduktion ELCERTIFIKAT Som elproducent har du möjlighet att ansöka om elcertifikat för den el du levererar ut på nätet.
Läs merVindkraft ur markägarens synpunkt
Examensarbete 15 P Datum (2012-03-17) Vindkraft ur markägarens synpunkt Elev: Peter Söderlund Handledare: Anna Josefsson 1 Sammanfattning I denna rapport får du som är markägare, veta vilka fördelar vindkraften
Läs merEn nytänkande kraft SOLKRAFT. med GARO Futuresmart S Kompletta paket för grön elproduktion
En nytänkande kraft SOLKRAFT. med GARO Futuresmart S 18-09 Kompletta paket för grön elproduktion PRODUCERA EGEN GRÖN EL ENKELT, MILJÖVÄNLIGT OCH LÖNSAMT Med GAROs kompletta paket med solpaneler, med växelriktare
Läs merMKB-övning med varierande grad av verklighetsförankring.
Miljökonsekvensbeskrivning för vindkraftsanläggning på Gabrielsberget Bild tagen från http://magasin08.files.wordpress.com/2010/06/vindkraft37.jpg Johan Dyrlind johan.dyrlind@gmail.com Viktor Johansson
Läs merSamrådsunderlag - allmänheten. Hössna Vindkraftverk
Samrådsunderlag - allmänheten Hössna Vindkraftverk December 2010 2 Greenextreme AB planerar att bygga ett vindkraftverk vid Hössna i Ulricehamns kommun. Greenextreme AB kommer i den här informationsbroschyren
Läs merVälkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider. Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda
Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda Göteborg Energi 2007 Ägare Antal kunder Antal anställda Rörelsens intäkter Investeringar Göteborg Stad Ca 300 000
Läs merSå här byggdes Torkkola vindkraftspark
Så här byggdes Torkkola vindkraftspark Merikartvägen N Torkkola Lillkyro 7 Torkkola vindkraftspark finns i Vasa längs med Merikartvägen, söder om Kyrö älv. Yta: ca 1 000 hektar Skiften: över 200 Markägare:
Läs merKänslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad
Känslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad 1. Bakgrund och syfte Jag har med PM benämnd Nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad daterad 2014-03-13 redovisat utfallet
Läs merHUR UTVECKLAS ELPRISERNA? Lina Palm, Energidirektör Skogsindustrierna
HUR UTVECKLAS ELPRISERNA? Lina Palm, Energidirektör Skogsindustrierna Vad påverkar elkostnaden? Elpris Sätts på marknaden, utbud och efterfrågan avgör Skatter och subventioner Beslutas av politiken, nationellt
Läs merHjuleberg Vindkraftpark
Hjuleberg Vindkraftpark Hjuleberg vindkraftpark Hjuleberg vindkraftpark byggdes under 2013-2014 och ligger i Falkenbergs kommun i Hallands län. Vindkraftparken består av tolv Siemens turbiner med en effekt
Läs merFörsäljning av vindenergi från Vindpark Stamåsen
Erbjudandet gäller till och med 1 december 2013. Försäljning av vindenergi från Vindpark Stamåsen Statkraft SCA Vind AB Investera i förnybar energi och påverka dina elkostnader Nu kan du som har elabonnemang
Läs merMiljöfysik vt2009. Mikael Syväjärvi, IFM
Miljöfysik vt2009 Mikael Syväjärvi, IFM Vind uppstår från solen Solen Värmer upp luft Jorden är rund och roterar Moln ger skillnader i uppvärmning Områden med olika temperaturer Högtryck och lågtryck Luft
Läs merSAMRÅDSHANDLING. Samrådsmöte 2011-07-05 Vindkraftetablering i. MÖRTELEK med omnejd. i Uppvidinge kommun
SAMRÅDSHANDLING Samrådsmöte 2011-07-05 Vindkraftetablering i MÖRTELEK med omnejd i Uppvidinge kommun ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Sökande: Billyvind AB Adress: Pistolvägen 10 226 49 LUND Telefon: 046-188 432
Läs merVindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26
Vindkraft - ekonomi Sara Fogelström 2013-03-26 Ekonomi Intäkter: Försäljning av el på Nord Pool Försäljning av elcertifikat Elpris Spotpris Fleråriga avtal 40 öre/kwh Elcertifikat Elcertifikatsystemet
Läs merGer vindkraften någon nytta?
Ger vindkraften någon nytta? Fredrik Dolff och Henrik Aleryd Noden för Näringslivs- och affärsutveckling, Nätverket för vindbruk Nätverket för vindbruk Nätverket för vindbruk sprider kunskap och information
Läs merVindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25
Vindkraft Sara Fogelström 2013-10-25 Historik Vindkraft i världen (MW) I slutet på 2012 var totalt cirka 280 000 MW installerat världen över. Källa: EWEA och GWEC Vindkraft i världen Totalt installerad
Läs merJämförelse av Solhybrider
Jämförelse av Solhybrider Uppföljning Oskar Jonsson & Axel Nord 2014-08-19 1 Inledning Denna rapport är beställd av Energirevisor Per Wickman som i ett utvecklingarbete forskar kring hur man kan ta fram
Läs merRegional satsning på småskalig vindkraft i sydöstra Sverige inom Nätverk för vindbruk
Regional satsning på småskalig vindkraft i sydöstra Sverige inom Nätverk för vindbruk Energimyndigheten Intelligent Energy Europe start 2008-12, avslut 2011-03 Småskalig vindkraft Genomförande - Kalmar
Läs merVindkraft. Sara Fogelström 2011-05-04
Vindkraft Sara Fogelström 2011-05-04 Historik Vindkraft i världen (MW) 200 000 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 MW 80 000 60 000 40 000 20 000 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 I slutet på 2010
Läs merSamråd enligt miljöbalen kap 6 4 Vindkraftprojekt Gröninge. Anders Wallin, E.ON Vind Sverige AB 2012-01-17
Samråd enligt miljöbalen kap 6 4 Vindkraftprojekt Gröninge Anders Wallin, E.ON Vind Sverige AB 2012-01-17 Agenda Varför är vi här idag? Tillståndsprocessen Presentation av Gröningeprojektet Närliggande
Läs merHållbar utveckling Vad betyder detta?
Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer
Läs merÖvningstentamen. Syfte med tentamen
Övningstentamen Syfte med tentamen Inte primärt få fram värden Lösningarna ska vara så tydliga att läraren blir övertygadatt du kan tillräckligt för att bli godkänd eller högre betyg. Obegriplig lösning
Läs merVINDENERGI Dan Inborr Mathias Björk Högskolen I Östfold, Elektro Energiteknikk, 11.3.2010
VINDENERGI Dan Inborr Mathias Björk Högskolen I Östfold, Elektro Energiteknikk, 11.3.2010 SAMMANFATTNING Vinden är en förnybar energikälla, så den tar aldrig slut. För att få ett lönsamt (ekonomiskt) vindkraftverk
Läs mer-Miljökonsekvensbeskrivning för uppförande av vindkraftverk på Sandskär
-Miljökonsekvensbeskrivning för uppförande av vindkraftverk på Sandskär Projektansvarig: Johan Burström Erik Johansson Marcus Persson Sammanfattning av projektet... 3 Inledning... 3 Verksamhetsbeskrivning...
Läs merSäliträdbergets vindpark. Projektbeskrivning
Säliträdbergets vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING SÄLITRÄDBERGET 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver
Läs merOrrbergets vindpark. Projektbeskrivning
Orrbergets vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING ORRBERGET 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen
Läs merMervind i kommunerna. www.dalavind.se
Mervind i kommunerna Niklas Lundaahl Vindkraftansvarig, Dala Kraft AB Projektledare, Dala Vind AB Kommunikationsråd, Svensk Vindenergi Styrelseuppdrag Vindela Ekonomisk förening Fjällbergsvind Ekonomisk
Läs merStorflohöjden Bräcke kommun. Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk. Bygglovshandlingar
Storflohöjden Bräcke kommun Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk Bygglovshandlingar Mars 2011 www.jamtvind.se 1 Innehållsförteckning Innehåll Inledning 3 Lokalisering 3 Vägar 4 Vindförutsättningar
Läs merTROLLEBODA VINDKRAFTPARK
TROLLEBODA VINDKRAFTPARK VINDKRAFTPARK I TROLLEBODA Vi undersöker möjligheten att bygga mer vindkraft i Kalmarsund. Våren 2008 fick vi tillstånd av miljödomstolen att bygga 30 vindkraftverk med totalhöjden
Läs merTJÄNSTEANTECKNING 1 (5)
TJÄNSTEANTECKNING 1 (5) Användning av vindkraft i vägbelysning För att minska vägbelysningens miljöpåverkan gäller det att reducera energiförbrukningen. Bästa sättet är genom att använda effektiva ljuskällor,
Läs mervilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas?
vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas? IVA seminarium 8 april 2013 Matthias Rapp agenda Internationell
Läs merStorrun. Trondheim. Östersund. Oslo. Stockholm. Faktaruta. Antal vindkraftverk 12. Total installerad effekt Förväntad årlig elproduktion
storrun vindkraft Storrun Trondheim Östersund Oslo Stockholm Faktaruta Antal vindkraftverk 12 Typ nordex N90 2,5 MW Rotordiameter 90 m Totalhöjd 125 m Total installerad effekt 30 MW Förväntad årlig elproduktion
Läs merDet här är elcertifikatsystemet
MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet
Läs merBilaga 5 Fördelar med tillstånd utan fasta positioner
Bilaga 5 Fördelar med tillstånd utan fasta positioner Sammanfattning fördelar med att inte koordinatsätta Energiutbytet blir så högt som möjligt i förhållande till omgivningspåverkan - Rätt vindkraftverk
Läs merHeader. Body Text. Svensk vindkraftförening. Ideell förening med ca 2000 medlemmar. Verkar för en långsiktigt hållbar vindkraftanvändning
Innehåll: Vad är en andel vindkraft? Olika sätt att bli andelsägare Starta ett vindkraftskooperativ Olika modeller för vindkooperativ Köpa vindkraftverk Uttagsskatten, vad hände? Om du vill veta mer...
Läs merS: Vi utgår från riktvärdena som är satta av Boverket kring maximal skuggtid och håller oss till dessa.
Mötesanteckningar informationsmöte Vindkraftprojekt Örserum Smålandsgården, Örserum 2011 12 06 Klockan 18:00 22:00 Innan mötet inleds har deltagarna möjlighet att lyssna på en ljuddemonstration av Johan
Läs merAndré Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se
Förnybar el med Gröna certifikat André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Agenda Allmänt om elcertifikatsystemet - hur det fungerar Statistik,
Läs merSolcellers lönsamhet: Skatter, lagar och förordningar
Solcellers lönsamhet: Skatter, lagar och förordningar 2015 11 11 Olleper Hemlin olleper.hemlin@sp.se 010 516 5553 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Solcellers lönsamhet: Skatter, lagar och förordningar
Läs merVindkra( förutsä0ningar och ekonomi
Vindkra( förutsä0ningar och ekonomi Storlek E0 2 MW vindkra(verk har en tornhöjd på 80-100 meter och en rotordiameter på 80-100 meter De största verk som är i kommersiell dri( i Sverige har e0 100 meter
Läs merFacit/Lösningsförslag till Tentamen (TEN1) TSFS11 Energitekniska System. 23:e Aug, 2014, kl. 14.00-18.00
ISY/Fordonssystem Facit/Lösningsförslag till Tentamen (TEN1) TSFS11 Energitekniska System 23:e Aug, 2014, kl. 14.00-18.00 OBS: Endast vissa lösningar är kompletta Tillåtna hjälpmedel: TeFyMa, Beta Mathematics
Läs merMervind i kommunerna. www.dalavind.se
Mervind i kommunerna Jan Högberg Projektledare, Dala Vind AB Styrelseuppdrag Äppelbovind Ekonomisk förening Dala Vindkraft Ekonomisk förening Bilden föreställer min kollega Niklas Lundaahl Sveriges 7:e
Läs merVindkraftsfond Windcap D I R E K T I N V E S T E R I N G I N O R D I S K V I N D K R A F T
Vindkraftsfond Windcap D I R E K T I N V E S T E R I N G I N O R D I S K V I N D K R A F T Låg korrelation med aktiemarknaden. Etisk, hållbar och lönsam placering. Vindkraftsfond E N M I L J Ö V Ä N L
Läs merVätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09
Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the
Läs merVindkraft i Sverige. - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi
Vindkraft i Sverige - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi Svensk Vindenergi 125 medlemsföretag Internationella kraftbolag Kommunala kraftbolag Projekteringsföretag
Läs merVindkraftens roll i omställningen av energisystemet i Sverige
Vindkraftens roll i omställningen av energisystemet i Sverige 100% förnybart 2040 Energikommissionens arbete ledde 2016 fram till en energiöverenskommelse i Sverige. Målet i den är att Sverige ska ha 100%
Läs merÖverföring av vindkraftgenererad el från norra till södra Sverige, Sveca- Söder december 2002
Överföring av vindkraftgenererad el från norra till södra Sverige, Sveca- Söder december 22 Vid konferensen VIND-22 i Malmö 6-7 november, 22 presenterade Julija Sveca resultatet av en studie om konsekvenserna
Läs merErbjudande till dig som mikroproducent!
Erbjudande till dig som mikroproducent! Vårt klimat och miljön omkring oss är lika viktig för oss alla! Från och med den 1 december 2015 börjar vi köpa elcertifikat samt ursprungsgarantier från mikroproducenter.
Läs merElenergiteknik. Industrial Electrical Engineering and Automation. Energi och effekt. Extra exempel
Campus Helsingborg 2018 Industrial Electrical Engineering and Automation Elenergiteknik Energi och effekt Extra exempel Industriell Elektroteknik och Automation Lunds Tekniska Högskola Effekt och energi
Läs merHur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten
Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten Varför vindkraft? Möjligheter Utbyggnaden Ekonomi Våra frågor 2 Våra budskap Billigaste förnybara energikällan som finns att tillgå Bidrar till försörjningstrygghet
Läs merLJUD. fall -beräkning.
VKS Vindkraft Sverige AB LJUD Ljud från vindkraftverk Ljudet från ett vindkraftverk kommer från rotorbladen och består av ett aerodynamiskt, svischande ljud. För vindkraft tillämpas i Sverige som regel
Läs merVindkraft. En investering i framtiden
Vindkraft En investering i framtiden Att som företag eller privatperson investera i vindkraft är säkert och lönsamt. Företagspresentation GoldWind är en ekonomisk förening som investerar i förnyelsebar
Läs merMätning av vindkraftljud
Mätning av vindkraftljud Emission och immissionsmätning Jens Fredriksson, ÅF Fredriksson, 2011 11 24 1 Innehåll Hur, vad och varför? Varför mäta? Vad påverkar en mätning? Hur mäter man? Erfarenhet från
Läs merSVENSK ÖVERSÄTTNING AV BILAGA D FRÅN ASSESSMENT OF THE ACOUSTIC IMPACT OF THE PROPOSED RÖDENE WIND FARM
SVENSK ÖVERSÄTTNING AV BILAGA D FRÅN ASSESSMENT OF THE ACOUSTIC IMPACT OF THE PROPOSED RÖDENE WIND FARM Bilaga D har översatts från engelska till svenska. För det fall att versionerna avviker från varandra
Läs merErbjudande till dig som mikroproducent!
Erbjudande till dig som mikroproducent! Vårt klimat och miljön omkring oss är lika viktig för oss alla! Från och med den 1 december 2015 börjar vi köpa elcertifikat samt ursprungsgarantier från mikroproducenter.
Läs merSimulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best
Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best Sammanfattning Projektet gick ut på att simulera elförsörjningen med programmet Whats Best för att sedan jämföra med resultaten från programmet Modest.
Läs merMÖTESANTECKNINGAR SAMRÅDSMÖTE FÖR VINDKRAFTVERK PÅ NÖTEBERG 25 september 2009
MÖTESANTECKNINGAR SAMRÅDSMÖTE FÖR VINDKRAFTVERK PÅ NÖTEBERG 25 september 2009 Gällande detaljplan för Vindkraftverk på Nöteberg 2:1 m.fl. Lysekils Kommun Närvarande: 23 berörda sakägare Måns Hagberg, planförfattare
Läs merSolceller för bostadsrättsföreningar teknik, ekonomi, regler
Solceller för bostadsrättsföreningar teknik, ekonomi, regler Varför solceller? Egen el ersätter köpt el kan medföra minskade elkostnader Kan vara en försäkring mot framtida elprisökningar God miljöprofil
Läs merDALA VINDKRAFT EKONOMISK FÖRENING
Vindandelar en god investering DALA VINDKRAFT EKONOMISK FÖRENING erbjuder andelsägande i de vindkraftverk som föreningen äger. Detta bidrar till en ökad elproduktion från förnybara källor i Dalarna. Andelsägare
Läs merÅmot-Lingbo vindpark. Projektbeskrivning
Åmot-Lingbo vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING ÅMOT-LINGBO 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen
Läs merGranbergs vindpark. Projektbeskrivning
s vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING GRANBERG 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen mot en
Läs merVindkraftprojekt Högklippen. Samrådsunderlag 2009-10-14
Vindkraftprojekt Högklippen Samrådsunderlag 2009-10-14 Innehåll 1 INLEDNING...3 1.1 Bakgrund... 3 2 BESKRIVNING AV VINDKRAFTPROJEKT HÖGKLIPPEN...4 2.1 Lokalisering... 4 2.2 Utformning... 5 2.3 Byggnation...
Läs merTillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning
del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom
Läs merEkonomisk ytanalys för vindkraft
Centrum för VindkraftsInformation Ekonomisk ytanalys för vindkraft - om sambanden mellan vindkraftverks avstånd till kust, höjd över mark, inbördes avstånd och vindkraftverkens produktion/markanspråk Medelvind
Läs merSolceller för bostadsrättsföreningar teknik, ekonomi, regler
Solceller för bostadsrättsföreningar teknik, ekonomi, regler Varför solceller? Egen el ersätter köpt el kan medföra minskade elkostnader Kan vara en försäkring mot framtida elprisökningar God miljöprofil
Läs merElförsörjning med hjälp av solceller
Elförsörjning med hjälp av solceller Av: Hanna Kober 9B Datum: 2010-05-20 Handledare: Olle & Pernilla 1 Innehållsförteckning Inledning sid 3 Bakgrund sid 3 Syfte/Frågeställning sid 3 Metod sid 3 Resultat
Läs mer