Study on wind power station at Uvberget

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Study on wind power station at Uvberget"

Transkript

1 Study on wind power station at Uvberget Tobias Bäckström Examensarbete Elektroteknik 2004 Nr: E2891E

2 EXAMENSARBETE, C-nivå i Elektroteknik Program Reg nr Omfattning Industriell datateknik, 120p Namn E2891E Månad/År 10p Tobias Bäckström 01/04 Examinator Björn Sohlberg Handledare Karl-Erik Norell Företag/Institution Smedjebackens Energi Nät AB Titel Nyckelord Vindkraft, Uvberget, Smedjebacken Kontaktperson vid företaget/institutionen Lars Boström Sammanfattning Exjobbet visar att flera viktiga faktorer stödjer ett vindkraftverksbygge på Uvbergets topp. Den viktigaste faktorn är vindtillgången. Efter att ha granskat de uppskattningar SMHI gjort av vindtillgången anser tillverkare att ett vindkraftverk skulle ge ett positivt ekonomiskt resultat. Ytterligare positiva faktorer är att det redan idag finns kabel samt väg dragen till Uvbergets topp. Både väganläggning och kabeldragning är annars en kostsam investering. Det som talar emot ett bygge på Uvberget är att kommunen anser området vara särskilt viktigt ur friluftssynpunkt. Uvberget används idag som rekreationsområde för Smedjebackens innevånare. Kommunen är rädd för att ett vindkraftverksbygge skulle skada Uvbergets värde i detta avseende. Kommunen anser också att närboende skulle kunna störas av oljud. Innevånarnas svar på den enkät som gjorts är genomgående positiva. Enkäten är dock besvarad av förhållandevis få vilket innebär att dess tillförlitlighet är tveksam. En slutsats kan man dock dra av enkäten, det finns inget massivt motstånd i kommunen mot vindkraftverksbygge

3 DEGREE PROJECT in Electrical Engineering Major Registration # Credits Industrial computer technology, 120p Namn E2891E Month/Year 15 ects Tobias Bäckström 01/04 Examiner Björn Sohlberg Advisor Karl-Erik Norell Company/department Smedjebackens Energi Nät AB Title Study on wind power station at Uvberget Keywords Windpower, Uvberget, Smedjebacken Contact person at company/department Lars Boström Summary This degree project shows that many important factors are fulfilled for a wind power station at Uvberget. The most important factor is the amount of wind energy. Manufacturers of wind power stations consider a station will generate a positive economic result. Their calculations are based on SMHI:s estimate how much wind energy there are in the area around Uvberget. Two other positive factors are that there is a road and a high voltage cable already present that can be used. These two factors are positive in a economic point of view. The only negative factor this report shows is that today many people are using Uvberget as a recreation area. Today the controlling in the community of Smedjebacken is negative to place a wind power station on Uvberget because it may harm the recreation assets. They are also afraid that a wind power station will be noisy. The citizens of Smedjebacken have answered a poll. In the results of the poll the majority are positive to a wind power station. The number of answers is still small in comparison to the number of citizens in Smedjebacken. The only conclusion you can get from the poll is that there are no massive resistance towards a wind power station at Uvberget

4 Innehållsförteckning Bilageförteckning Inledning Bakgrund Uppdraget Avgränsning Begrepp Vind Global vind Lokal vind Vindens effekt Betz lag Rotorbladens utformning Vindresurskartering Råhetsklasser Miljön LCA LCA för ett vindkraftverk Oljud Förutsättningar Kabeln Transporter Uvberget Översiktsplanen Opinion Stadsarkitektens åsikt Kommuninnevånarnas åsikter Enkätens utformning Resultat från enkäten, fråga Resultat från enkäten, fråga De personliga kommentarerna i enkäten Ekonomi Beräknad vindenergi på Uvberget Kalkyl Grundpris Nätnytta Miljöbonus Gröna certifikat Kalkylernas resultat Rekommendationer Vindresursen på Uvberget Opinion Ekonomi Diskussion Erkännanden Referensförteckning

5 Bilageförteckning A Datablad Högspänningskabel AXCEL 50 B Vindresurskartering från SMHI C Ekonomisk kalkyl från Nordic Windpower D Ekonomisk kalkyl från Vestasvind Svenska AB E Teknisk specifikation på vindkraftverk, Nordic 1000/59-5 -

6 1. Inledning 1.1 Bakgrund Examensarbetet, vars rapport du nu läser, har gjorts på uppdrag av Smedjebackens Energi Nät AB (SENAB). SENAB är ett dotterbolag till Smedjebackens Energi AB och har hand om elnätet i kommunen. SENAB har en längre tid haft en vilja att ta reda på förutsättningarna för att bygga ett vindkraftverk på Uvberget. I och med att en förfrågan om exjobb på företaget inkom fick de möjlighet att få en förstudie utförd. 1.2 Uppdraget Uppdraget består i att utreda möjligheten att placera ett vindkraftverk på Uvberget i Smedjebacken. De aspekter som undersöks är elkrafttekniskaoch ekonomiska förutsättningar samt inställning hos dels de styrande i kommunen och dels kommunens innevånare. 1.3 Avgränsning I vindkraftkretsar innebär ordet förstudie en grundlig utredning om ett vindkraftverks samtliga fördelar och nackdelar. En enkät görs med stor upplaga vilket innebär mycket arbete. Detta examensarbete är en utredning som inte går på djupet i alla detaljer utan istället försöker klargöra de flesta förekommande begrepp. Enkäten är besvarad av 50 personer. I en mer grundlig förstudie skulle man helst vilja att så många som möjligt deltog vilket inte är praktisk möjligt inom ramen för detta examensarbete

7 2. Begrepp 2.1 Vind Vind kan delas upp i begreppen global och lokal vind. I detta kapitel förklaras dessa två begrepp tillsammans med ett avsnitt om hur energin i vinden beräknas Global vind Varje timme bestrålas jordens yta av solens med en effekt på 17 1,74 10 Watt (Danish Wind Energy Association). 1-2 % av denna effekt omvandlas till vindenergi. Vindenergin skapas genom att ekvatorn värms mer än t ex nord- och sydpolen. Detta beror på att ekvatorn dels ligger mer vinkelrät mot solen och dels att solstrålarna måste gå genom mer atmosfär för att nå polen och avmattas därför mer. Den värmda luften är lättare än kallare luft och stiger därför. På en höjd av ca 10 km rör sig luften från ekvatorn mot antingen nord- eller sydpolen kyls av och sjunker därefter. Den kylda luften rör sig nu tillbaka mot ekvatorn där den värms upp på nytt. Detta fenomen tillsammans med att jordens rotation gör att luften cirkulerar, vinden uppstår Lokal vind De lokala vindarna bygger naturligtvis på samma fenomen. Den lokala vinden skapas dock av hav och land. På dagen när solens strålar träffar marken kommer luften ovanför marken att värmas snabbare än luften ovanför havet. Naturen försöker då utjämna dessa tryckskillnader och en vind från hav mot land uppstår, s.k. sjöbris. På natten blir effekten den motsatta pga. att marken kyls snabbare än havet. Luften ovanför havet blir varmare än den ovanför marken och vinden rör sig från land till hav. Vinden på natten är alltid svagare än sjöbrisen p.g.a. att temperaturskillnaden mellan land och hav är lägre Vindens effekt Energin som vinden påverkar vindkraftverkets rotor med beror på tre faktorer; luftens densitet, vindens hastighet samt rotorns svepta area. Luftens densitet beror i sin tur på luftens tryck och dess temperatur. Densiteten är satt till 1,225 kg/m 3, denna densitet har luften vid 9 C och normalt tryck, 1 bar. Dessa värden används vid provning av vindkraftverk, se bilaga E

8 Ekvationen man använder för att räkna ut vindens effekt visas i ekvation 2.1 och förklaringar till beteckningarna i ekvationen visas i tabell P = v π r ρ (2.1) Tabell 2.1 Beskrivning av beteckningar i ekvation 2.1 Beteckning Enhet Förklaring P Watt Effekt ρ kg/m 3 Luftens densitet v m/s Vindens hastighet π - 3,1415 r m Rotorns radie Figur 2.1 Graf av ekvation 2.1 med ρ=1,225 kg/m 3-8 -

9 I figur 2.1 syns tydligt vilken stor inverkan vindhastigheten har för att ett vindkraftprojekt skall vara lyckat. Orsaken till detta är att vindhastighetens kub ingår i formeln. En jämförelse mellan vindhastigheterna 10 och 20 m/s visar följande: v = 10 P = ρ v = 1, = 612,5 W/m v = 20 P = ρ v = 1, = 4900 W/m Förhållandet mellan vindhastighetens energi och dubbla vindhastighetens 4900 energi är = 8 Detta betyder att en fördubbling av vindhastigheten ger 612,5 en faktor 8 mer energi i vinden. 2.2 Betz lag Betz lag visar att man inte kan utvinna all energi ur vinden i ett vindkraftverk. Skulle man försöka göra det innebär det att vinden skulle stanna bakom verkets rotor. Den övriga vinden som var på väg att passera rotorn skulle då ta en annan väg och energiutvinningen skulle avstanna. Betz formulerade 1919 sin lag som säger att man maximalt kan omvandla 59 %, eller 16/27, av vindens rörelseenergi med en rotor. 2.3 Rotorbladens utformning Eftersom rotorbladen och flygplanens vingar utnyttjar samma fenomen har de i stort sett samma utformning. Fenomenet kallas lyftkraft och bygger på att tryckskillnad mellan de olika sidorna, ovan- och undersida på en flygplansvinge. Man kan själv känna lyftkraften om man sträcker ut handen genom vindrutan på en bil när man åker. Har man handflatan plant mot marken känns enbart en kraft som verkar på handen motsatt färdriktningen men vinklar man sakta upp handens främre del känns till slut hur handen kraftigt lyfts. Vinkeln som bildas mellan fartvinden och handens vinkling kallas i vindkraftsammanhang för bladvinkel eller pitchvinkel genomförde den engelske civilingenjören John Smeaton praktiska försök hur rotorbladen skulle utformas för att arbeta så effektivt som möjligt. Nyckeln till ett effektivt rotorblad är bladvinkeln. Smeaton fann i sina försök att effektivaste vinklarna på bladet var 18 på den inre halvan och 16, 12 och 7 på de tre yttersta sjättedelarna (Wizelius, 2003, s.87). Smeatons resultat har legat till grund för dagens rotorblad men de har också modifierats med hjälp av dagens datorkraft i komplicerade analyser

10 2.4 Vindresurskartering SMHI kan göra en så kallad vindresurskartering. Terrängens utseende delas in i olika råhetsklasser, se avsnitt 2.5 Råhetsklasser, inom ett område med radien 20 km (Knutsen, 2003). Med hjälp av dessa klasser och data från SMHI:s ca 100 mätmaster runt om i landet görs en extrapolering (matematisk uppskattning) av vinden i området man är intresserad av. Extrapoleringen görs i datorprogrammet WA S P (Wind Atlas Analysis and Application Programme) som har framställts på Risø Forskiningscenter i Danmark. Programmet används flitigt i vindresurskarteringar och ses idag som standard vid beräkningar inför etablering av vindkraftverk. Datorprogrammet transformerar vinddata från mätmaster till den intressanta platsen och framställer därmed en s.k. vindatlas. Vindatlasen används senare till att framställa isolinjer som tas fram med analysverktyget SURFER. En vindresurskartering till detta exjobb är genomförd hos SMHI. Resultatet av SMHIs kartering finns i Bilaga B. 2.5 Råhetsklasser P.g.a. jordens dragningskraft påverkas vinden av markens utseende. Skog har större friktion på vinden än hav osv. När man genomför beräkningar på hur mycket vind som finns på en viss plats gör man en analys av markens utseende kring den valda platsen, se avsnitt vindresurskartering. Marken delas i s.k. råhetsklasser. De olika råhetsklasserna visas i tabell 2.2. Tabell 2.2 Råhetsklasser (Wizelius, 2003, s.59) Råhetsklass Karaktär Terräng Lägivare Gårdar Tätorter Skog 0 Hav, sjöar, fjordar Öppet vatten Öppet landskap med sparsam vegetation och bebyggelse Platt till jämt kuperat Endast låg småvegetation 0-3 gårdar per km 2 2 Landsbygd med en blandning av öppna ytor, vegetation och bebyggelse 3 Mindre tätorter eller landsbygd med många gårdar, dungar och lägivande hinder 4 Större städer eller hög tät skog Platt till starkt kuperat Platt till starkt kuperat Platt till starkt kuperat Skogsdungar, alléer är vanliga Många dungar, vegetation och alléer/trädridåer Upp till 10 gårdar per km 2 Många gårdar, >10 per km 2 Byar små tätorter förekommer Många byar, små tätorter eller förstäder Låg skog - - Större städer Hög, tät skog

11 3. Miljön 3.1 LCA LCA står för livscykelanalys. En LCA innebär att man gör en analys av en produkts påverkan på miljön under dess livstid. Man försöker se på alla miljöpåverkningar produkten har. Allt från råvaran som behövs för att framställa den till de eventuella utsläpp som orsakas av att produkten används. Vidare tittar man också på vad som kan återanvändas och vilken miljöpåverkan produkten ger när den måste skrotas LCA för ett vindkraftverk I en LCA analyseras vilka resurser som tas i anspråk när en produkt tillverkas, transporteras, byggs, är i drift och skrotas. Man brukar säga att en LCA analyserar t.ex. ett vindkraftverk från vaggan till graven. Under ett vindkraftverks livstid är det tillverkning, transporter och montering som står för de största miljöpåverkningarna. När verket väl är i drift har det varken utsläpp eller annan större miljöstörning. Det som kan uppfattas negativt är dock att stora arealer behövs tas i anspråk vid stor elproduktion samt att landskapsbilden förändras. En jämförelse kan göras med ett kolkraftverk som har relativt stora utsläpp och kräver mycket stora miljöpåverkningar vid byggnation. Enligt Kenneth Averstad på Vattenfall AB Vattenkraft, Småskalig kraft tar det ca 3 månader för ett vindkraftverk, vid full drift, att producera den energi verket tar i anspråk för att tillverkas och monteras. 3.2 Oljud I ett vindkraftverk alstras två olika ljud, mekaniskt ljud från de rörliga delarna i maskinhuset samt aerodynamiskt ljud från rotorbladen. Det mekaniska ljudet är i dagens vindkraftverk helt bortdämpat med hjälp av ljudisolering på maskinhusets insida. Det aerodynamiska ljudet är det som idag orsakar de oljud som kan uppfattas av närboende. I dagens vindkraftverk varierar ljudemissionen mellan 95 och 105dBA. Ljudimmissionen på olika avstånd mäts då det blåser 8 m/s på 10 meters höjd och vid en ljudemission på 100dBA från verket. I tabell 3.1 visas vilka ljudemissioner som uppmätts vid olika avstånd. Ljudemission är det ljud som sänds ut från en punkt och immission är det ljud som uppfattas i en annan punkt

12 Tabell 3.1 Ljudimmision vid olika avstånd till verket (Wizelius, 2003, s.184). Ljudemission Ljudimmision vid olika avstånd och råhetsklass 1,5 45 dba 40 dba 35 dba 105 dba 350m 575m 775m 100 dba 200m 350m 575m 95 dba 120m 200m 350m På Uvberget skulle vindkraftverket placeras längre än 200m från närmaste hushåll. Råhetsklassen på och kring Uvberget är 4 vilket skulle innebära att det aerodynamiska ljudet skulle dämpas och därför inte höras till det hushåll som ligger närmast verket

13 4. Förutsättningar 4.1 Kabeln Kabeln som förbinder Uvberget med övriga elnätet är av typen: Ericsson AXCEL 3* Kabeln består av 3st fasledare med en tvärsnittsarea på 50mm 2 och en nolledare på 16mm 2. Den klarar en maxström på 71A vid kontinuerlig drift och 10kV spänning. Övriga data på kabeln finns i bilaga A. För att räkna ut om kabeln skulle klara att leverera elproduktionen från ett 1MW-verk behövs formel 4.1. P = 3 U I (4.1) Med värdena som gäller för Uvberget insatta i formel 4.1 får man fram hur stor ström ett 1MW-verk genererar, U=10kV och P=1MW. Resultatet blir: 6 P 1 10 I = = = 58A. 3 3 U Eftersom kabeln klarar 71A finns det god marginal till 58A. Därför kan man konstatera att kabeln räcker till för att överföra effekt från ett 1MWverk. 4.2 Transporter För att klara transporter till verkets byggnadsplats krävs vägar med en bärighet på 15 tons axeltryck och en bredd på 4-6m. Vägen upp till Uvbergets topp klarar dessa krav. Vidare behövs en lossningsyta på ca 30x40m. Det finns redan idag en vändplan och den är lite större än 30x40m. 4.3 Uvberget Uvberget sträcker sig 281 meter över havet och är till största delen täckt av barrskog. På bergets västra sida ligger en slalombacke och på dess topp finns tre master och ett utsiktstorn. Masterna ägs av Teracom, Comviq och Vägverket. På grund av bergets flacka topp finns en relativt stor yta onyttjad och tack vare slalombackens liftanläggning, masterna samt utkikstornet finns det redan en elkabel dragen till toppen. Dessa två förutsättningar ser bra ut ur exjobbets perspektiv. Frågan om kabeln som idag förbinder Uvberget med resten av elnätet skulle klara att ansluta ett vindkraftverk är dock viktig att ge svar på. Kalkylen för vindkraftverket skulle försämras avsevärt av att en ny kabel skulle behöva dras

14 4.4 Översiktsplanen Ett eventuellt hinder för placering av ett verk på Uvberget är att det idag används mycket för friluftsändamål, bl.a. längdskidåkning, orientering samt som rekreationsområde för boende i Smedjebackens tätort. Området på och kring Uvberget är just markerat i kommunens översiktsplan som Friluftsoch rekreationsområde. Vidare står i översiktsplanen att: Kommunen ska samarbeta med föreningar, markägare och entreprenörer i syfte att få till stånd goda förutsättningar för friluftsliv och rekreation i Smedjebackens kommun

15 5. Opinion 5.1 Stadsarkitektens åsikt Genom e-post kontaktades kommunens byggkontor. I brevet beskrevs mitt examensarbete och vidare frågades hur de skulle ställa sig till en eventuell bygglovsansökan. Svaret från stadsarkitekten citeras nedan. Vi tycker att Uvberget är en mindre lämplig placering för vindkraftverk på grund av närheten till bebyggelse och områdets stora användning för friluftsändamål. Ett vindkraftverk är ju trots allt en bullerkälla och det vore lämpligare att försöka hitta en placering på någon höjd söder om riksväg Kommuninnevånarnas åsikter För att få en uppfattning om vad kommuninnevånarna tycker om ett eventuellt vindkraftverk på Uvberget föddes tidigt idén om att de skulle få besvara en enkät. På grund av att det är begränsat med tid att dela ut en pappersenkät gjordes en enkät på Internet istället. Adressen till enkäten spreds bl.a. via Smedjebackens kommuns hemsida Enkätens utformning Enkäten innehöll 6st frågor samt möjlighet att lämna personliga kommentarer. De 6 frågorna var följande: 1. Hur ställer du dig till vindkraftsutbyggnad i Sverige? 2. Hur ställer du dig till byggnation av vindkraftverk i Smedjebackens kommun? 3. Hur skulle du ställa dig till att ett vindkraftverk byggdes på Uvbergets topp? 4. Anser du att ett vindkraftverk på Uvberget skulle störa landskapsbilden? 5. Skulle ett vindkraftverk på Uvberget hindra dig från att utnyttja Uvberget i den utsträckning du gör idag? 6. Är du rädd för att störas i din boendemiljö av ett vindkraftverk på Uvberget (oljud, skuggor m.m.)? Svarens fördelning på respektive fråga presenteras i diagram

16 5.2.2 Resultat från enkäten, fråga 1-3 Fråga 1-3 är ställda för att ta reda på inställningen till vindkraft hos personerna som deltar i enkäten. Svaren visar att den större delen är positiva till vindkraft. Hela 86 % är positiva till att vindkraften byggs ut i Sverige. Nästan lika många, 82 %, är positiva till vindkraft i Smedjebacken. På frågan om byggnation på Uvberget har siffran sjunkit något, till 66 %, vilket man nog ändå får se som en bra siffra eftersom Uvberget idag är ett populärt rekreationsområde. Fördelningen på svaren i fråga 1-3 presenteras i diagram Diagram 5.1 Sammanställning av svar på fråga

17 Diagram 5.2 Sammanställning av svar på fråga 2 Diagram 5.3 Sammanställning av svar på fråga Resultat från enkäten, fråga

18 Frågorna i dessa tre frågor tar reda på de negativa effekter som enkätdeltagaren känner oro inför. Svaren på frågorna visar att man inte är speciellt orolig över att vindraftverk skulle innebära något negativt. Fördelningen på svaren i fråga 4-6 presenteras i diagram Diagram 5.4 Sammanställning av svar på fråga

19 Diagram 5.5 Sammanställning av svar på fråga 5 Diagram 5.6 Sammanställning av svar på fråga

20 5.2.4 De personliga kommentarerna i enkäten De flesta som svarade på enkäten valde att inte ge någon personlig kommentar. Bland dem som gav en kommentar var den övervägande delen positiva. Flera tycker det verkar intressant med vindkraft i Smedjebacken och någon vill till och med ha flera verk på Uvberget ur estetisk synvinkel. De som gav negativa kommentarer tycker bl.a. att möjligheterna att promenera i skogen begränsas samt att Uvberget skulle förfulas av vindkraftverk

21 6. Ekonomi De totala intäkterna ligger idag på knappt 70 öre/kwh. Med hjälp av denna siffra samt SMHI:s beräkning av vindtillgången kan verkets ekonomiska förutsättningar beräknas. 6.1 Beräknad vindenergi på Uvberget Enligt SMHI:s beräkning innehåller vinden på 50 m över mark 1900 kwh/m 2 ett medelår. Figur 6.1 visar SMHI:s vindresurskartering från Detta kan jämföras med Gävleborgskusten som har kwh/m 2 och Västgötaslätten som har kwh/m 2, se bilaga B. Gränsen för s.k. riksintresse går vid 2400 kwh/m 2 på 50 meters höjd. Figur 6.1 Resultat av SMHI:s vindresurskartering Produktionen som detta representerar under ett år motsvarar 2,0 GWh (Engström, 2003) i ett 1MW-verk. I tabell 6.1 visas hur stort antal av olika typer av förbrukare produktionen räcker till

22 Tabell 6.1 Antal förbrukare som kan försörjas av ett 1MW-verk med 2 GWh årlig energiproduktion Typ av hushåll Villa med elvärme Villa utan elvärme Lägenhet i flerbostadshus Genomsnittsförbrukning kwh/år Antal hushåll Kalkyl För att göra en kalkyl på ett vindkraftverk krävs att man till att börja med har koll på en hel rad faktorer som påverkar elproduktionen. När man skaffat sig siffror på hur elproduktionen kommer att se ut måste man uppskatta till vilket elpris produktionen kan säljas. När det gäller elpriset består den av grundpris, nätnytta, gröna certifikat och miljöbonus Grundpris Grundpriset är det pris konsumenten betalar för elen exklusive moms och skatt. Priset idag ligger på knappt 25 öre och förväntas stiga framöver. En av de faktorer som gör att priset förmodligen kommer att stiga är att elpriset i övriga Europa ligger högre än det gör i Sverige idag. Priset i kalkylen är lågt räknat för att inte skapa en glädjekalkyl Nätnytta Nätnytta kallas den ersättning man får från elnätsbolaget för att man minskar förlusterna i deras elnät. Ofta placeras ett vindkraftverk i ett elnäts utkant, långt från andra produktionsanläggningar, eftersom vinden oftast finns där. Där är också förlusterna i elnätet som störst eftersom det är som längst mellan produktion och konsumtion. När vindkraftverket producerar el minskas elnätets förluster vilket gör att elnätbolaget minskar sina kostnader. Enligt ellagen skall en del av denna vinst komma ägaren av vindkraftverket till del. Ersättningen för nätnyttan ligger idag mellan 1 och 5 öre 1. I kalkylen är nätnyttan satt till 2 öre. 1 Wizelius

23 6.2.3 Miljöbonus Vindkraftproducenter har från och med den 1/ fått s.k. miljöbonus. Miljöbonusen är lika hög som skatten hushållen betalar för el. Skälet till att enbart vindkraftproducenter fått miljöbonus är att el framställd i ett vindkraftverk inte skapar kostnader för samhället som t.ex., ökad ohälsa p.g.a. utsläpp, miljöförstöring o.s.v. vilket andra energikällor gör. Miljöbonusen kommer att trappas av fr.o.m till 2008 då den är helt borttagen och ersättas av gröna certifikat Gröna certifikat På sikt skall de gröna certifikaten ersätta miljöbonusen. Tanken med de gröna certifikaten är att miljövänlig elproduktion skall gynnas samtidigt som mindre miljövänlig elproduktion blir mindre lönsam. Värdet på dessa certifikat sätts av marknaden m.a.o. av tillgång och efterfrågan. Priset på certifikaten är svår att spekulera i och därför har regeringen satt ett minimipris (golvpris) under de första åren certifikaten införs, dessa priser visas i tabell 6.3. För varje producerad MWh förnyelsebar el får producenten ett certifikat. Genom att producenten säljer sina certifikat får denne ersättning för den förnyelsebara produktionen utöver ersättningen för elproduktionen. Köpare av certifikaten är slutanvändare och elleverantörer som är tvungna att köpa en viss del certifikat enligt kvotplikten, se tabell 6.2 Kvotplikten visar hur stor del av den totala elförbrukningen som måste vara framställd genom förnyelsebara källor. För att öka utbyggnaden av förnyelsebar elproduktion höjs kvotplikten för varje år och bidrar då till att efterfrågan på certifikaten ökar. Tabell 6.2 Kvotplikt för elcertifikat År Kvot (%) , , , , , , , ,6 Tabell 6.3 Golvpris för elcertifikat År Pris (kr)

24 6.2.5 Kalkylernas resultat I resultaten jag räknat fram har jag använt mig av samma elpris i de båda beräkningarna. Elpriset har jag tagit från Nordic windpowers kalkyl efter som det var det lägsta av de två. Detta innebär att mitt resultat inte överensstämmer med Vestasvind Svenska ABs kalkyl. Anledningen till att jag gjort mer än en beräkning är för att se hur mycket en eventuell vinst skiljer sig åt. Skulle skillnaden vara stor finns anledning att forska vidare i orsaken. Företagens kompletta kalkyler finns bland bilagorna, bilaga C-D. Nordic Windpower, resultat enligt Annuitetsmetoden (Wizelius, 2003, s.284) Förutsättningar Årlig produktion Total anläggningskostnad Eget kapital Elpris, inkl. gröna cert. Årlig driftskostnad Resultat före kapitalkostnader Årlig bruttointäkt Årlig nettointäkt 2 GWh kr kr 47 öre kr * 0,47 = kr = kr Den årliga kapitalkostnaden (K å ) kan beräknas med Annuitetsformeln. K =α Κ a = annuitet, K i = investeringskostnad å i n r q a = q n r = bankräntan, n = avskrivningstiden 1 q = 1+ r I vårt fall är avskrivningstiden 20 år och bankräntan 7%. 0,07 (1,07) a = 20 (1,07) 1 K å = K i 20 = 0,0944 0,0944 = 0, = kr Årlig vinst = = kr

25 Som man kan se i Nordic Windpowers kalkyl är förutsättningarna för att få vinst på ett vindkraftverk på Uvberget mycket goda. I detta fall har Nordic räknat på att bygga ett 1MW-verk, Nordic 1000/59. Verket har en tornhöjd på 70m och en turbindiameter på 59m. För en teknisk specifikation av Nordic Windpowers vindkraftverk se bilaga E. Den viktigaste faktorn för att få positivt resultat är hur mycket man får betalt för elen man producerar. Uppskattningen av elpriset i framtiden är svår att göra. Ytterligare en försvårande faktor i beräkningsmodellen är de gröna certifikaten. Förhoppningen och tron inom branschen är dock att de kommer att stimulera vindkraften. Vestasvind Sverige, resultat enligt Annuitetsmetoden (Wizelius, 2003, s.284) Förutsättningar Årlig produktion Total anläggningskostnad Eget kapital Elpris, inkl. gröna cert. Årlig driftskostnad Resultat före kapitalkostnader Årlig bruttointäkt Årlig nettointäkt 1,6 GWh kr kr 47 öre kr * 0,47 = kr = kr Den årliga kapitalkostnaden (K å ) kan beräknas med Annuitetsformeln. K =α Κ a = annuitet, K i = investeringskostnad å i n r q a = q n r = bankräntan, n = avskrivningstiden 1 q = 1+ r I vårt fall är avskrivningstiden 20 år och bankräntan 7%. 0,07 (1,07) a = 20 (1,07) 1 K å = K i 20 = 0,0944 0,0944 = 0, = kr Årlig vinst = = kr

26 Ovan visas vilka siffror Vestasvind Svenska AB uppskattar att man kan förvänta sig från ett Vestasvind V52 på 850kW, se även bilaga D. Som synes blir vinsten mycket mindre med ett verk på 850kW jämfört med det på 1MW. Anledningen är naturligtvis att Nordic windpowers verk på 1MW producerar mer el under ett år. 7. Rekommendationer I detta kapitel presenteras rekommendationer till uppdragsgivaren. 7.1 Vindresursen på Uvberget Det värde som SMHI räknat fram är, trots noggranna beräkningar och tidigare mycket överensstämmande resultat, en beräkning med extrapoleringar. Om man vill få mer tillförlitliga uppgifter kan en mätmast installeras, förslagsvis i någon av de master som idag redan finns. Efter att mätt vinden i 3 år kan nya och noggrannare beräkningar göras. 7.2 Opinion För att få ett bättre grepp om vad de flesta innevånare i kommunen anser om ett eventuellt bygge skulle man kunna göra en större enkät. Resultatet av enkäten skulle sedan kunna vägas in i ett eventuellt beslut om byggnation. Vidare diskussioner med kommunen är att föredra. I dagens läge är kommunen inte särskilt positivt inställd till ett bygge på Uvberget. Vid en diskussion skulle en lösning som båda parter skulle vara nöjda med vara att föredra. 7.3 Ekonomi Noggrannare undersökningar om vart verket skulle kunna placeras skulle ge möjlighet till att mer precisa kalkyler kan tas fram. Styrande faktorer för bättre noggrannhet är bland annat vilken längd en väg skulle ha, hur långt det är mellan verket och närmsta anslutningspunkt samt vilka markbeskaffenheter det är på platsen. 8. Diskussion Ett vindkraftverk skall inte underskattas i det värde det skulle kunna utgöra i Smedjebackens kommun. Personligen skulle jag tro att det skulle bli positiv reklam för Smedjebacken. Tänk vad snyggt det vore att ha ett vindkraftverk på Uvbergets topp! Staden skulle få en ny kontur och blickpunkt. Många besökare i hamnen skulle se verket på långt håll och tänka: I Smedjebacken satsar de verkligen på miljövänlig elproduktion!

27 9. Erkännanden Härmed vill jag framföra ett varmt tack till Staffan Engström på Nordic Windpower och Jesper Knutsen på Vestasvind Svenska AB. Med hjälp av deras utförliga svar har jag fått en bättre inblick i vad det stora ämnet vindkraft innebär. Jag hoppas verkligen att fler kan få del av deras breda kunskaper inom ämnet. Referensförteckning Okänd författare (1998) Where does wind energy come from? Danish wind energy association, <http://www.windpower.org/en/tour/wres/index.htm> Wizelius, T. (2003) Vindkraft i teori och praktik Lund: Studentlitteratur ISBN Knutsen, J. (2003) Vestasvind Svenska AB, Falkenberg, tfn , e-post: e-post Engström, S. (2003) Nordic Windpower, Täby, tfn , e-post: e-post

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

Allmänna anvisningar: Del A och B: För att påskynda rättningen skall nytt blad användas till varje ny del.

Allmänna anvisningar: Del A och B: För att påskynda rättningen skall nytt blad användas till varje ny del. Vindkraftteknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen 41No1B En2, En3 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 2012-03-14 Tid: 9-13 Hjälpmedel:

Läs mer

Förstudie till solcellsanläggning vid Prästbolet 1:4, Hjo kommun för Knäpplan vind II ekonomisk förening

Förstudie till solcellsanläggning vid Prästbolet 1:4, Hjo kommun för Knäpplan vind II ekonomisk förening Förstudie till solcellsanläggning vid Prästbolet 1:4, Hjo kommun för Knäpplan vind II ekonomisk förening Innehållsförteckning: sida 1. Inledning och idé 2 2. Val av plats 2 3. Anläggningens storlek 3 4.

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

Vindkraft, innehåll presentation

Vindkraft, innehåll presentation Vindkraft. Vindkraft, innehåll presentation Vad är vindkraft? Vad är el? Energiläget i Sverige och mål Typer av verk Projektering Byggnation Äga Planerade etableringar i Sverige Projektgarantis erbjudande

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2008. Istad Vind AB. Årsredovisning 2008

ÅRSREDOVISNING 2008. Istad Vind AB. Årsredovisning 2008 ÅRSREDOVISNING 2008 Istad Vind AB Årsredovisning 2008 Styrelsen för Istad Vind AB avger härmed årsredovisning för 2008, bolagets andra verksamhetsår. Stämma äger rum den 23 maj kl. 12.00 i Albökegården.

Läs mer

Vindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft

Vindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft Vindens kraft 15 frågor och svar om vindkraft Vinden är oändlig, den kostar inget och den skapar inga föroreningar. Det finns vind överallt. Människan har använt vinden i tusentals år. Vinden har fungerat

Läs mer

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft...1 Inledning...3 Bakgrund...4 Frågeställning...5 Metod...5 Slutsats...7 Felkällor...8 Avslutning...8 2 Inledning Fördjupningsveckan i skolan har som tema,

Läs mer

Sammanställt av Göte Niklasson juli 2013. Vindkraft/El från vinden

Sammanställt av Göte Niklasson juli 2013. Vindkraft/El från vinden Sammanställt av Göte Niklasson juli 2013 Vindkraft/El från vinden Vad är vind? Solen värmer land och hav. Varm luft är lättare än kall. Det blir tryckskillnader- låg- och högtryck. För att utjämna mellan

Läs mer

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

Vindkraftteknik F1. Disposition. Varför vindkraft

Vindkraftteknik F1. Disposition. Varför vindkraft Vindkraftteknik F1 Varför vindkraft Disposition Vindkraft i Sverige och övriga världen - Historik och Trender Typer av vindkraftverk Vindkraftverkets delar Grundläggande begrepp Vinden 1 Det bästa med

Läs mer

WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING

WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING Energin i vinden som blåser, vattnet som strömmar, eller i solens strålar, måste omvandlas till en mera användbar form innan vi kan använda den. Tyvärr finns

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hästar, buller och vindkraft My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hur hästen påverkas av ljud? Hästen är ett väldigt känsligt djur när det gäller ljud och

Läs mer

Vindkraftverk. Principen bakom vårt vindkraftverk

Vindkraftverk. Principen bakom vårt vindkraftverk Vindkraftverk Min grupp har gjort ett speciellt vindkraftverk som är inspirerat av det flygande vindkraftverket Buoyant airborne turbine. Det som gör vårt vindkraftverk annorlunda jämfört med andra är

Läs mer

Miljöfysik vt2009. Mikael Syväjärvi, IFM

Miljöfysik vt2009. Mikael Syväjärvi, IFM Miljöfysik vt2009 Mikael Syväjärvi, IFM Vind uppstår från solen Solen Värmer upp luft Jorden är rund och roterar Moln ger skillnader i uppvärmning Områden med olika temperaturer Högtryck och lågtryck Luft

Läs mer

Dubbla Nättariffer. Av Anders Pettersson

Dubbla Nättariffer. Av Anders Pettersson Dubbla Nättariffer Av Anders Pettersson Innehållsförteckning Sidan 1. Inledning 2 2. Dubbla nättariffer 2 3. Övereffektavgifter 3 4. Fast avgift 3 5. Mätavgift 3 6. Nätnytta 3 7. Effektsänkning 4 8. Energimarknadsinspektionen

Läs mer

Försäljning av vindenergi från Vindpark Stamåsen

Försäljning av vindenergi från Vindpark Stamåsen Erbjudandet gäller till och med 1 december 2013. Försäljning av vindenergi från Vindpark Stamåsen Statkraft SCA Vind AB Investera i förnybar energi och påverka dina elkostnader Nu kan du som har elabonnemang

Läs mer

S: Vi utgår från riktvärdena som är satta av Boverket kring maximal skuggtid och håller oss till dessa.

S: Vi utgår från riktvärdena som är satta av Boverket kring maximal skuggtid och håller oss till dessa. Mötesanteckningar informationsmöte Vindkraftprojekt Örserum Smålandsgården, Örserum 2011 12 06 Klockan 18:00 22:00 Innan mötet inleds har deltagarna möjlighet att lyssna på en ljuddemonstration av Johan

Läs mer

VINDENERGI Dan Inborr Mathias Björk Högskolen I Östfold, Elektro Energiteknikk, 11.3.2010

VINDENERGI Dan Inborr Mathias Björk Högskolen I Östfold, Elektro Energiteknikk, 11.3.2010 VINDENERGI Dan Inborr Mathias Björk Högskolen I Östfold, Elektro Energiteknikk, 11.3.2010 SAMMANFATTNING Vinden är en förnybar energikälla, så den tar aldrig slut. För att få ett lönsamt (ekonomiskt) vindkraftverk

Läs mer

VINDAR, VINDENERGI OCH VINDKRAFTVERK LATORP 2008-02-12

VINDAR, VINDENERGI OCH VINDKRAFTVERK LATORP 2008-02-12 VINDAR, VINDENERGI OCH VINDKRAFTVERK LATORP 2008-02-12 VINDAR OCH VINDENERGI VINDKRAFTVERK JBA VIND VINDKRAFTEN I VÄRLDEN VINDAR OCH VINDENERGI VAR KOMMER VINDEN FRÅN? HUR MYCKET BLÅSER DET? VINDEN VARIERAR

Läs mer

Ekonomisk kalkyl vindkraftverk 10 november 2012 Olof Karlsson SERO

Ekonomisk kalkyl vindkraftverk 10 november 2012 Olof Karlsson SERO Ekonomisk kalkyl vindkraftverk 10 november 2012 Olof Karlsson SERO SERO, Olof Karlsson 10 november 2012 Ekonomisk kalkyl 2 MW verk november 2012 Tornhöjd 102 m Inköpspris nyckelfärdigt 30 milj. kr Avskrivningstid

Läs mer

Lillgrund vindkraftpark

Lillgrund vindkraftpark Lillgrund vindkraftpark I juni 2008 invigdes Lillgrund vindkraftpark. Den ligger en knapp mil utanför den skånska kusten, strax söder om Öresundsbron. Lillgrund är med sina 48 vindkraftverk Sveriges största

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

Ekonomisk ytanalys för vindkraft

Ekonomisk ytanalys för vindkraft Centrum för VindkraftsInformation Ekonomisk ytanalys för vindkraft - om sambanden mellan vindkraftverks avstånd till kust, höjd över mark, inbördes avstånd och vindkraftverkens produktion/markanspråk Medelvind

Läs mer

VÄLKOMNA! Julmingel för medlemmar i Skånes vindkraftsakademi och Solar Region Skåne

VÄLKOMNA! Julmingel för medlemmar i Skånes vindkraftsakademi och Solar Region Skåne VÄLKOMNA! Julmingel för medlemmar i Skånes vindkraftsakademi och Solar Region Skåne PROGRAM Marknadsundersökning Kalendarium Vindkraft Solenergi Mingel och julfika MARKNADSUNDERSÖKNING Jag kommer från

Läs mer

Hjuleberg Vindkraftpark

Hjuleberg Vindkraftpark Hjuleberg Vindkraftpark Hjuleberg vindkraftpark Hjuleberg vindkraftpark byggdes under 2013-2014 och ligger i Falkenbergs kommun i Hallands län. Vindkraftparken består av tolv Siemens turbiner med en effekt

Läs mer

VINDKRAFT GLEMMINGEBRO

VINDKRAFT GLEMMINGEBRO VINDKRAFT GLEMMINGEBRO OM VINDKRAFT Vindkraftverk, anläggning som omvandlar vindenergi till el. Den vanligaste typen har en vindturbin med horisontell axel och tre (ibland två) smala blad. Global årsproduktion

Läs mer

Energisamverkans projekt

Energisamverkans projekt 2013-06-12 Energisamverkans projekt 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Metod... 3 Resultat... 7 Bilagor... 8 Program 2013-06-05... 8 2 Inledning Detta arbete har skett i samband med energisamverkansprojektet

Läs mer

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Förnybar el med Gröna certifikat André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Agenda Allmänt om elcertifikatsystemet - hur det fungerar Statistik,

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

Vindkraft i Halland - möjligheter och problem

Vindkraft i Halland - möjligheter och problem Halmstad 2011-02-17 Vindkraft i Halland - möjligheter och problem Göran Sidén Lektor i elkraftteknik Högskolan i Halmstad Bild: www.svif25ar.se Halländsk pionjär Roland Bengtsson i Tågarp, Falkenberg,

Läs mer

Ansökan om bygglov för vindkraftverk på Upplo 1:1 i Alingsås kommun

Ansökan om bygglov för vindkraftverk på Upplo 1:1 i Alingsås kommun Vårgårda 2011-10-10 Alingsås kommun Samhällsbyggnadskontoret Bygglovavdelningen 441 81 Alingsås Ansökan om bygglov för vindkraftverk på Upplo 1:1 i Alingsås kommun Sökanden Eolus Vind AB (publ) Huvudkontor

Läs mer

Solelserbjudande från Södra. Egen solel

Solelserbjudande från Södra. Egen solel Solelserbjudande från Södra Egen solel Så här tillverkas solel Solelserbjudande från Södra För att producera din egen el från solens energi behöver du ett tak eller en markyta utan skuggor. Se över hur

Läs mer

Vindkraftprojekt Högklippen. Samrådsunderlag 2009-10-14

Vindkraftprojekt Högklippen. Samrådsunderlag 2009-10-14 Vindkraftprojekt Högklippen Samrådsunderlag 2009-10-14 Innehåll 1 INLEDNING...3 1.1 Bakgrund... 3 2 BESKRIVNING AV VINDKRAFTPROJEKT HÖGKLIPPEN...4 2.1 Lokalisering... 4 2.2 Utformning... 5 2.3 Byggnation...

Läs mer

Samrådsunderlag - allmänheten. Hössna Vindkraftverk

Samrådsunderlag - allmänheten. Hössna Vindkraftverk Samrådsunderlag - allmänheten Hössna Vindkraftverk December 2010 2 Greenextreme AB planerar att bygga ett vindkraftverk vid Hössna i Ulricehamns kommun. Greenextreme AB kommer i den här informationsbroschyren

Läs mer

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26 Vindkraft - ekonomi Sara Fogelström 2013-03-26 Ekonomi Intäkter: Försäljning av el på Nord Pool Försäljning av elcertifikat Elpris Spotpris Fleråriga avtal 40 öre/kwh Elcertifikat Elcertifikatsystemet

Läs mer

Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider. Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda

Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider. Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda Göteborg Energi 2007 Ägare Antal kunder Antal anställda Rörelsens intäkter Investeringar Göteborg Stad Ca 300 000

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

Bilaga 5 Fördelar med tillstånd utan fasta positioner

Bilaga 5 Fördelar med tillstånd utan fasta positioner Bilaga 5 Fördelar med tillstånd utan fasta positioner Sammanfattning fördelar med att inte koordinatsätta Energiutbytet blir så högt som möjligt i förhållande till omgivningspåverkan - Rätt vindkraftverk

Läs mer

VINDKRAFT. Alternativ Användning

VINDKRAFT. Alternativ Användning Datum (2012-03-14) VINDKRAFT Alternativ Användning Elev: Andreas Krants Handledare: Anna Josefsson Sammanfattning Alternativa användningssätt för vindkraft är vad denna rapport handlar om, och med alternativ

Läs mer

Regional satsning på småskalig vindkraft i sydöstra Sverige inom Nätverk för vindbruk

Regional satsning på småskalig vindkraft i sydöstra Sverige inom Nätverk för vindbruk Regional satsning på småskalig vindkraft i sydöstra Sverige inom Nätverk för vindbruk Energimyndigheten Intelligent Energy Europe start 2008-12, avslut 2011-03 Småskalig vindkraft Genomförande - Kalmar

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten

Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten Varför vindkraft? Möjligheter Utbyggnaden Ekonomi Våra frågor 2 Våra budskap Billigaste förnybara energikällan som finns att tillgå Bidrar till försörjningstrygghet

Läs mer

Vindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25

Vindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25 Vindkraft Sara Fogelström 2013-10-25 Historik Vindkraft i världen (MW) I slutet på 2012 var totalt cirka 280 000 MW installerat världen över. Källa: EWEA och GWEC Vindkraft i världen Totalt installerad

Läs mer

TJÄNSTEANTECKNING 1 (5)

TJÄNSTEANTECKNING 1 (5) TJÄNSTEANTECKNING 1 (5) Användning av vindkraft i vägbelysning För att minska vägbelysningens miljöpåverkan gäller det att reducera energiförbrukningen. Bästa sättet är genom att använda effektiva ljuskällor,

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

Vindkra( förutsä0ningar och ekonomi

Vindkra( förutsä0ningar och ekonomi Vindkra( förutsä0ningar och ekonomi Storlek E0 2 MW vindkra(verk har en tornhöjd på 80-100 meter och en rotordiameter på 80-100 meter De största verk som är i kommersiell dri( i Sverige har e0 100 meter

Läs mer

Storrun. Trondheim. Östersund. Oslo. Stockholm. Faktaruta. Antal vindkraftverk 12. Total installerad effekt Förväntad årlig elproduktion

Storrun. Trondheim. Östersund. Oslo. Stockholm. Faktaruta. Antal vindkraftverk 12. Total installerad effekt Förväntad årlig elproduktion storrun vindkraft Storrun Trondheim Östersund Oslo Stockholm Faktaruta Antal vindkraftverk 12 Typ nordex N90 2,5 MW Rotordiameter 90 m Totalhöjd 125 m Total installerad effekt 30 MW Förväntad årlig elproduktion

Läs mer

Qvinnovindar Falbygden

Qvinnovindar Falbygden ENERGIFAKTA Qvinnovindar Falbygden Ett engagemang för kvinnligt företagande och hot om uranbrytning på Falbygden var två skäl till Qvinnovindars bildande. Wanja Wallemyr, initiativtagare till Qvinnovindar

Läs mer

Header. Body Text. Svensk vindkraftförening. Ideell förening med ca 2000 medlemmar. Verkar för en långsiktigt hållbar vindkraftanvändning

Header. Body Text. Svensk vindkraftförening. Ideell förening med ca 2000 medlemmar. Verkar för en långsiktigt hållbar vindkraftanvändning Innehåll: Vad är en andel vindkraft? Olika sätt att bli andelsägare Starta ett vindkraftskooperativ Olika modeller för vindkooperativ Köpa vindkraftverk Uttagsskatten, vad hände? Om du vill veta mer...

Läs mer

Vindkraft. Sammanfattning

Vindkraft. Sammanfattning Av: Petter Dyverfeldt och Tomas Westin Vindkraft Sammanfattning Människan har under alla tider utnyttjat vinden som kraft. Från 1271 f.kr. finns en beskrivning från främre Orienten av ett vindkraftverk

Läs mer

Facit/Lösningsförslag till Tentamen (TEN1) TSFS11 Energitekniska System. 23:e Aug, 2014, kl. 14.00-18.00

Facit/Lösningsförslag till Tentamen (TEN1) TSFS11 Energitekniska System. 23:e Aug, 2014, kl. 14.00-18.00 ISY/Fordonssystem Facit/Lösningsförslag till Tentamen (TEN1) TSFS11 Energitekniska System 23:e Aug, 2014, kl. 14.00-18.00 OBS: Endast vissa lösningar är kompletta Tillåtna hjälpmedel: TeFyMa, Beta Mathematics

Läs mer

Bröcklingbergets Vindkraftpark. Samråd med myndigheter 2009-12-16

Bröcklingbergets Vindkraftpark. Samråd med myndigheter 2009-12-16 Bröcklingbergets Vindkraftpark Samråd med myndigheter 2009-12-16 Ownpower Projects Projekteringsbolag för vindkraft Utvecklar projekt för egen portfölj, för andra och tillsammans med partner Konsultuppdrag

Läs mer

SMÅSKALIG VINDKRAFT FÖR FASTIGHETER. Nov 20 th 2013 Morgan Widung, InnoVentum

SMÅSKALIG VINDKRAFT FÖR FASTIGHETER. Nov 20 th 2013 Morgan Widung, InnoVentum SMÅSKALIG VINDKRAFT FÖR FASTIGHETER Nov 20 th 2013 Morgan Widung, InnoVentum Agenda Definition av Småskalig vindkraft (SWT) Varför är SWT intressant för Fastigheter? Utvecklingen senaste åren : Problem

Läs mer

Småskalig vindkraft en studie av förutsättningarna för etablering vid gården Åsen, Åseda

Småskalig vindkraft en studie av förutsättningarna för etablering vid gården Åsen, Åseda Småskalig vindkraft en studie av förutsättningarna för etablering vid gården Åsen, Åseda Som en del av projektet Rural Res skall ett antal platsers lämplighet för etablering av småskalig vindkraft studeras.

Läs mer

Windcap Fond 2 AB Halvårsrapport

Windcap Fond 2 AB Halvårsrapport Windcap Fond 2 AB Halvårsrapport 2013-06-30 Omsättningen har ökat i och med försäljningen av aktierna i intressebolagskoncernen TVKF 1 AB som istället ersatts av direkt ägda hel- och delägda vindkraftverk.

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

E.ON satsar på vindkraft

E.ON satsar på vindkraft E.ON satsar på vindkraft Nationella vindkonferensen Kalmar 7 april, 2009 Lennart Fredenberg E.ON Sverige AB E.ON är ett av världens största privatägda energiföretag i världen stark position i Norden Renewables/JICDM

Läs mer

Vindkraft. En investering i framtiden

Vindkraft. En investering i framtiden Vindkraft En investering i framtiden Att som företag eller privatperson investera i vindkraft är säkert och lönsamt. Företagspresentation GoldWind är en ekonomisk förening som investerar i förnyelsebar

Läs mer

Tillståndsprocessen. Allmänt om vindkraft 2009-11-02. Vindkraft Sätila

Tillståndsprocessen. Allmänt om vindkraft 2009-11-02. Vindkraft Sätila Vindkraft Sätila - samråd enligt Miljöbalken med anledning av planerad vindkraftpark på fastigheterna Lygnersvider 1:31, Svansjökulle 1:9, 1:5, Ryda 1:32, Sätila 3:3, 4:2, 5:1 och Sätila Hede 1:5, 1:10,

Läs mer

Småskalig vindkraft en studie av förutsättningarna för etablering vid Hörby, Sölvesborg i Blekinge län

Småskalig vindkraft en studie av förutsättningarna för etablering vid Hörby, Sölvesborg i Blekinge län Småskalig vindkraft en studie av förutsättningarna för etablering vid Hörby, Sölvesborg i Blekinge län Som en del av projektet Rural Res skall ett antal platsers lämplighet för etablering av småskalig

Läs mer

Vindkraft i Sverige. - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi

Vindkraft i Sverige. - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi Vindkraft i Sverige - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi Svensk Vindenergi 125 medlemsföretag Internationella kraftbolag Kommunala kraftbolag Projekteringsföretag

Läs mer

Samrådsunderlag enligt MB och PBL inför samråd med allmänheten

Samrådsunderlag enligt MB och PBL inför samråd med allmänheten Samrådsunderlag enligt MB och PBL inför samråd med allmänheten Uppförande av vindkraftverk på fastigheten Dal 1:1 Gåsevadsholm Fideikommiss AB avser att ansöka om tillstånd enligt miljöbalken och planoch

Läs mer

Älvsborgsvind AB (publ)

Älvsborgsvind AB (publ) Delårsrapport för Älvsborgsvind AB (publ) Perioden 2015-01-01-2015-06-30 Älvsborgsvind AB (publ) 1 av 6 Delårsrapport jan-jun 2015, för Älvsborgsvind AB(publ) Styrelsen och verkställande direktören för

Läs mer

Jämförelse av Solhybrider

Jämförelse av Solhybrider Jämförelse av Solhybrider Uppföljning Oskar Jonsson & Axel Nord 2014-08-19 1 Inledning Denna rapport är beställd av Energirevisor Per Wickman som i ett utvecklingarbete forskar kring hur man kan ta fram

Läs mer

SAMMANFATTNING: VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN FALLSTUDIE AV VINDKRAFTVERK I BOENDEMILJÖ

SAMMANFATTNING: VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN FALLSTUDIE AV VINDKRAFTVERK I BOENDEMILJÖ SAMMANFATTNING: VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN FALLSTUDIE AV VINDKRAFTVERK I BOENDEMILJÖ Angelica Widing Gunilla Britse Tore Wizelius Förord Denna studie har genomförts vid, Högskolan på Gotland under år 2003-2005

Läs mer

Storflohöjden Bräcke kommun. Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk. Bygglovshandlingar

Storflohöjden Bräcke kommun. Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk. Bygglovshandlingar Storflohöjden Bräcke kommun Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk Bygglovshandlingar Mars 2011 www.jamtvind.se 1 Innehållsförteckning Innehåll Inledning 3 Lokalisering 3 Vägar 4 Vindförutsättningar

Läs mer

STORHÖGEN Östersunds kommun, Jämtlands län

STORHÖGEN Östersunds kommun, Jämtlands län Samråd enligt miljöbalken med anledning av utbyggnad av vindkraft vid STORHÖGEN Östersunds kommun, Jämtlands län STATKRAFT SCA VIND AB 2011-10-11 Dagordning Statkraft SCA Vind AB Samråd Lokalisering och

Läs mer

Solceller. Diedrik Fälth, energiingenjör och solcellsexpert

Solceller. Diedrik Fälth, energiingenjör och solcellsexpert Solceller Diedrik Fälth, energiingenjör och solcellsexpert Den största myten * En film om solel Så här sa ett elföretag år 2000 Sydgas och Sydkrafts intresse ligger i att få praktisk erfarenhet i småskalig

Läs mer

Vinden. En framtidskraft.

Vinden. En framtidskraft. Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i företagets elproduktion. Vinden är en oändlig naturresurs

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

Fallåsbergets vindpark. Projektbeskrivning

Fallåsbergets vindpark. Projektbeskrivning Fallåsbergets vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING FALLÅSBERGET 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen

Läs mer

REGELVERKETS BETYDELSE FÖR BESPARING / INTÄKTEN

REGELVERKETS BETYDELSE FÖR BESPARING / INTÄKTEN REGELVERKETS BETYDELSE FÖR BESPARING / INTÄKTEN Paradigmskifte inom elenergibranschen Nätägare relationen Ellagen undantag småskalig produktion Nätägaren är skyldigt att installera mätare med tillhörande

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 8 störningar och risker

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 8 störningar och risker del 8 störningar och risker 63 8 STÖRNINGAR OCH RISKER Etablering av vindkraftverk kan medföra störningar och risker. Många problem kan begränsas tack vare ny teknik och ökad kunskap om vindkraftens påverkan

Läs mer

Lagring av energi från vindkraft

Lagring av energi från vindkraft EXAMENSARBETE 15 P Datum (2012-04-15) Lagring av energi från vindkraft Bild: ABB Elev:Axel Lumbojev Handledare: Anna Josefsson Sammanfattning Vindkraften är en intermittent kraftkälla, den fungerar bara

Läs mer

Samråd om vindpark Sögårdsfjället

Samråd om vindpark Sögårdsfjället Till Fastighetsägare och föreningar i närområdet kring Vindpark Sögårdsfjället Rabbalshede 2014-01-14 Samråd om vindpark Sögårdsfjället Rabbalshede Kraft med dotterbolaget Sögårdsfjällets Vind AB erhöll

Läs mer

Hur blåser vindarna. Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter. Power Väst - Chalmers, 5 september 2014

Hur blåser vindarna. Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter. Power Väst - Chalmers, 5 september 2014 Hur blåser vindarna Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter Power Väst - Chalmers, 5 september 2014 Lennart Söder Professor i Elektriska Energisystem, KTH Vindkraft

Läs mer

Making electricity clean

Making electricity clean Making electricity clean - Vattenfallkoncernen - Forskning och utveckling - Smart Grids Stockholm 2010-01-21 1 Program, möte Gröna liberaler 1. Introduktion och mötesdeltagare 2. Vattenfall nyckelfakta

Läs mer

Ekonomiska förutsättningar för gårdsvindkraftverk. Sven Ruin

Ekonomiska förutsättningar för gårdsvindkraftverk. Sven Ruin Ekonomiska förutsättningar för gårdsvindkraftverk Sven Ruin EXEMPEL PÅ VÄRDET AV ELENERGI El man köper från nätet kr/kwh El* 0,40 Energiskatt 0,29 Elnätsöverföring 0,16 Moms 0,21 SUMMA 1,06 Lantbruk som

Läs mer

Vindkraft Bäcken. Samråd enligt 6 kap 4 MB 2011-03-08 AGENDA. Bild 1. Bild 2

Vindkraft Bäcken. Samråd enligt 6 kap 4 MB 2011-03-08 AGENDA. Bild 1. Bild 2 Bild 1 Vindkraft Bäcken Samråd enligt 6 kap 4 MB 2011-03-08 Bild 2 AGENDA Kort om Eolus Vind AB Behov av förnybar energi Samrådsprocessen Projektet Delägarskap Frågor Bild 3 EOLUS VIND AB Bildat 1990 Har

Läs mer

Det innebär exempelvis att krav ställts på utsläppsnivåer för maskinparken, energiförbrukningen, kemikalieanvändningen och sophanteringen.

Det innebär exempelvis att krav ställts på utsläppsnivåer för maskinparken, energiförbrukningen, kemikalieanvändningen och sophanteringen. Förnybar energi till 50 000 hushåll Vinden är en oändlig resurs att ta vara på. Den energin som får håret på ditt huvud att svalla, löven att rassla och trädkronor att vaja omvandlar vi till el. El som

Läs mer

Elförsörjning med hjälp av solceller

Elförsörjning med hjälp av solceller Elförsörjning med hjälp av solceller Av: Hanna Kober 9B Datum: 2010-05-20 Handledare: Olle & Pernilla 1 Innehållsförteckning Inledning sid 3 Bakgrund sid 3 Syfte/Frågeställning sid 3 Metod sid 3 Resultat

Läs mer

EOLUS VIND AB. Vindkraftseminarium Falköping 2010-02-19

EOLUS VIND AB. Vindkraftseminarium Falköping 2010-02-19 EOLUS VIND AB Vindkraftseminarium Falköping 2010-02-19 EOLUS VIND AB Bildat 1990 Har etablerat fler än 200 vindkraftverk Ca 35 anställda Kontor i Hässleholm, Vårgårda, Falun, Halmstad, Motala och Sundsvall.

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

Frågor och svar från informationsmöte

Frågor och svar från informationsmöte Frågor och svar från informationsmöte Nedan listas de frågor som har dokumenterats från informationsmötet den 12 juni. Svaren har i vissa fall utvecklats med mer information än vad som gavs muntligt på

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Småskalig vindkraft en studie av förutsättningarna för etablering vid Sandvik, Ljungbyholm, Kalmar län

Småskalig vindkraft en studie av förutsättningarna för etablering vid Sandvik, Ljungbyholm, Kalmar län 1 Småskalig vindkraft en studie av förutsättningarna för etablering vid Sandvik, Ljungbyholm, Kalmar län Som en del av projektet Rural Res skall ett antal platsers lämplighet för etablering av småskalig

Läs mer

SAMRÅDSMÖTE ENLIGT MILJÖBALKEN 6 KAP 4 AVSEENDE DE PLANERADE VINDKRAFTSPARKERNA I JÄMTLANDS OCH VÄSTERNORRLANDS LÄN STATKRAFT SCA VIND AB 2008-07-01

SAMRÅDSMÖTE ENLIGT MILJÖBALKEN 6 KAP 4 AVSEENDE DE PLANERADE VINDKRAFTSPARKERNA I JÄMTLANDS OCH VÄSTERNORRLANDS LÄN STATKRAFT SCA VIND AB 2008-07-01 SAMRÅDSMÖTE ENLIGT MILJÖBALKEN 6 KAP 4 AVSEENDE DE PLANERADE VINDKRAFTSPARKERNA I JÄMTLANDS OCH VÄSTERNORRLANDS LÄN STATKRAFT SCA VIND AB 2008-07-01 Agenda Vindkraft som energikälla Statkraft SCA Vind

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Bilaga 3. Teknisk beskrivning

Bilaga 3. Teknisk beskrivning Bilaga 3 Teknisk beskrivning Teknisk Beskrivning Teknisk Data Den planerade vindparken kommer att bestå av maximalt 6 stycken vindkraftverk med en enskild effekt om cirka 2,0 3,5 MW. Vindkraftverkens navhöjd

Läs mer

Vindpark Marvikens öar

Vindpark Marvikens öar Vindpark Marvikens öar Samrådsunderlag Figur 1. Vindpark Marvikens öar består av 8-12 stora vindkraftverk placerade på stränder, öar och skär i Marviken. 652 21 Karlstad Sida 1 Vindpark Marviken Konsortiet

Läs mer

BYGGNADSNÄMNDEN MILJÖNÄMNDEN

BYGGNADSNÄMNDEN MILJÖNÄMNDEN BYGGNASNÄMNN MILJÖNÄMNN Antagen i resp. nämnd i maj 2004 Vindkraftsverkens utveckling: 1995 2000 2005 ffekt (kw) 150-225 900 1,5-2 MW Navhöjd (m) 30 70 90 100 150 Rotordiam (m) 30 50 60 70-90 1) Buller

Läs mer

Öringe vindkraftpark Ljudimmissionsberäkning

Öringe vindkraftpark Ljudimmissionsberäkning Projektrapport Öringe vindkraftpark Ljudimmissionsberäkning Projekt: 12-03443 Rapport 12-03443-09021900 Antal sidor: 17 inklusive bilagor Bilagor: 6 Uppdragsansvarig Martin Almgren Göteborg 2009-02-20

Läs mer

Solceller i dag och i framtiden

Solceller i dag och i framtiden Solceller i dag och i framtiden Solfångare Varmt vatten Solceller El Stabila Tysta Inga rörliga delar Lång livslängd 30 år Liten miljöpåverkan 20-40g CO2/kWh inkl. framställning. Hur fungerar solceller?

Läs mer

SKELLEFTEÅ KRAFT FÖRETAGSPRESENTATIONina Bergström, Skellefteå Kraft

SKELLEFTEÅ KRAFT FÖRETAGSPRESENTATIONina Bergström, Skellefteå Kraft Vindkraft SKELLEFTEÅ KRAFT FÖRETAGSPRESENTATIONina Bergström, Skellefteå Kraft Min bakgrund Teknik & Utveckling 10 personer 2 civilingenjörer Teknisk Fysik 2 civilingenjörer Elektro 2 civilingenjörer Maskinteknik

Läs mer

Vindkraftpark Kvilla. Utredning om risk för lågt bakgrundsljud på grund av vindskyddat läge

Vindkraftpark Kvilla. Utredning om risk för lågt bakgrundsljud på grund av vindskyddat läge Handläggare Martin Almgren Telefon +46 10 505 84 54 SMS +46 701 84 74 74 martin.almgren@afconsult.com Datum 2015-04-02 Projekt nur 700926 Kund Samhällsbyggnadsförvaltningen i Torsås kommun Vindkraftpark

Läs mer

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00 Bygga vindkraftverk I den här broschyren finns kortfattad information om hur Vara kommun handlägger vindkraftverksärenden och vilka uppgifter som krävs för prövningen. Uppgifter i denna broschyr kan inte

Läs mer

Elpris för småhusägare. En promemoria till Villaägarnas Riksförbund 2012-03-02

Elpris för småhusägare. En promemoria till Villaägarnas Riksförbund 2012-03-02 En promemoria till Villaägarnas Riksförbund 2012-03-02 2012-03-02 2 Disclaimer Även om Sweco Energuide AB ("Sweco") anser att den information och synpunkter som ges i detta arbete är riktiga och väl underbyggda,

Läs mer