Löner Del 1 Tjänstemän inom privat sektor

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Löner. Del. 1, Tjänstemän inom privat sektor / Statistiska centralbyrån. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: utgiven av Socialstyrelsen med undertitel: Industritjänstemän, handelsanställda m fl med undertitel: Tjänstemän inom industri, varuhandel m fl. Med innehållsförteckning, sammanfattning och parallelltitel på engelska: Wages. Part 1. Utgavs parallellt med Löner. Del. 2, Arbetare inom privat sektor. Föregångare: Lönestatistisk årsbok för Sverige / Socialstyrelsen. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Efterföljare: Löner och sysselsättning inom privat sektor / Statistiska centralbyrån. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och del II publicerade t.o.m. år 1950 / Statistiska centralbyrån. Stockholm, Löner. Del 1, Tjänstemän inom privat sektor (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) urn:nbn:se:scb-lonpr1-1985

3 Löner 1985 Del 1 Tjänstemän inom privat sektor Sveriges officiella statistik Statistiska centralbyrån Stockholm 1986

4 Wages 1985 Part 1 Salaried employees in different branches of private industries Official Statistics of Sweden Statistics Sweden Stockholm 1986 Tidigare publicering Arspublikationen hur tidigare utgivits inom serien Sveriges officiella statistik: Arbetsmarknad samt arbets- och löneförhållanden. Uppgifter lör 1985 har tidigare publicerats i Statistiska meddelanden serie Am med nummer 2d, och 37. Previous publication The annual report has previously been published within the series Official Statistics of Sweden: labour Market and Conditions of Work and Wages. Data for l985 have previously been published in the Statistical Reports scries AM with numbers ft and 37. Published by Statistics Sweden, S Stockholm Diagram: Lillemor Durkfeldt ISBN ISSN Printed in Sweden SCB-Tryck, Orebro 1986

5 3 Förord I denna publikation återges de definitiva resultaten av 1985 ars lönestatistiska undersökningar för tjänstemän inom industri, byggnadsverksamhet, varuhandel, apotek, hotell och restauranger, banker samt försäkringsbolag. Redogörelser har tidigare publicerats i Statistiska meddelanden serie Am. Ärlig lönestatistik över privatanställda arbetare publieeras i SOS Löner Del 2. För lönestatistik över offentligt anställda hänvisas till SOS Statsanställda Del 1 samt SOS Kommunal personal. Boken är uppdelad i en textdel och en tabelldel. Textdelen har i denna årgång samma utformning och uppläggning som Syftet är att boken ska kunna utnyttjas av en bred läsekrets. Därför har vår målsättning varit att i större utsträckning än tidigare sätta in de statistiska uppgifterna i sitt sammanhang. Primärmaterialet är bearbetat inom funktionen för lönestatistik inom privat sektor vid avdelningen för arbetsmarknadsstatistik. Publikationen har framställts av Attis Björklund. Stockholm i september 1986 STEN JOHANSSON Lars Erik Lindholm

6 4 Innehåll Contents Översikt 8 Den officiella lönestatistiken 8 Statistikens innehåll 9 Klassificeringar 10 Publicering 11 Sysselsättnings- och lönestruktur 11 Två tredjedelar av tjänstemännen inom industri är män 12 Deltidsarbetet minskade något Kvinnors medellön är procent av männens 14 Liten lönespridning för kvinnor 16 Fyrtio procent av kvinnorna har rutinarbeten 19 Kvinnor i industrin har lägre lön än män inom samma yrkesområde och yrkesnivå 20 Löneskillnader finns trots samma åldersgrupp, yrkesområde och yrkesnivå 21 Löneskillnaden liten mellan näringsgrenarna 23 Kvinnor och män har olika befattningar trots samma utbildning 25 Kvinnor har lägre lön än män trots samma yrkesområde, yrkesnivå och utbildningsgrupp 26 Löneutvecklingen Lika stora löneökningar för kvinnor som för män Något större lönelyft i högre befattningar Hög löneutveckling inom dataarbete 31 Löneutvecklingen Löneutveckling i fasta priser 34 Lönens köpkraft har minskat jämfört med Arbetsgivarens kostnader för arbetskraften 35 Arbetsgivarkostnader Review Employment and salary structure Development of monthly salaries Development of monthly salaries Labour costs

7 5 Metod 37 Bakgrund 37 Syfte och användning 37 Statistikbegrepp Methods 38 Undersökningens uppläggning 38 Mätperiod 38 Undersökningens omfattning 38 Undersökningsmetod 38 Ram, täckning 38 Undersökningens tillförlitlighet 39 Klassificeringar 39 Yrkesområde/yrkesnivå 39 Definitioner 39 Standarder 40 Sammanfattning på engelska Classifications Definitions Standards Summary 42 Svensk-engelsk ordlista List of terms Texttabeller 46 A. Fördelning efter yrkesområde och yrkesnivå. Antal tjänstemän och genomsnittliga månadslöner inom industri (SNI 2+3) B. Fördelning efter ålder. Genomsnittliga månadslöner inom industri (SNI 2+3) C. Genomsnittliga månadslöner för tjänstemän i olika näringsgrenar D. Löneutveckling för tjänstemän inom industri E. Löneutveckling för tjänstemän inom olika näringsgrenar Tables in text A. Number of employees and average monthly salaries by occupation groups and occupational levels. Salaried employees in manufacturing in 1985 B. Distribution by age groups. Salaried employees in manufacturing in 1985 C. Average monthly salaries in various branches of industry in D. The development of earnings of employees in manufacturing E. The development of earnings of full-time employees by branch of industry in Tabeller Antal anställda och månadslöner inom olika yrkesområden och näringsgrenar Medianer, kvartiler och aritmetiska medeltal 62 2 a. Fördelning efter löneintervall 69 2 b.fördelningefterlöneintervall Fördelning efter åldersgrupp Fördelning efter yrkesnivå Fördelning på olika lönekomponenter Fördelning efter arbetsställestorlek Fördelning efter utbildningsgrupp Fördelning efter storstadsområde Fördelning efter län Fördelning efter veckoarbetstid Tables Number of employees and monthly salaries in various occupational groups and branches of industry Medians, quartiles and arithmetic means 2 a. Dispersion of monthly salaries 2 b.dispersionofmonthlysalaries 3. Distribution by age groups 4. Distribution by occupational level 5. Composition of salaries 6. Distribution by size of establishment 7. Distribution by groups of education 8. Distribution by metropolitan areas 9. Distribution by county 10. Distribution by stipulated weekly duration of work

8 6 Bilagor Blankett och anvisningar för undersökningen rörande tjänstemän inom industri och byggnadsverksamhet m m. varuhandel samt inom hotell och restauranger Yrkesområden/yrkesnivåer Näringsgrenar (SNI) Utbildningsgrupper Geografiska indelningar Appendices 1-3. Questionnaire and instructions for the survey concerning salaried employees in manufacturing and construction etc., in wholesale and retail trade and in hotels and restaurants 4. Occupational groups/occupational levels 5. Branches of industry (SNI) 6. Groups of education 7. Geographical groupings Teckenförklaringar Explanations of symbols - Intet finns att redovisa Magnitude nil 0 Mindre än hälften av den använda enheten Magnitude less than half of unit employed Uppgift ej tillgänglig eller alltför osäker Data not available or too uncertain to be.. för att anges published Uppgift kan ej förekomma Category not applicable.

9

10 8 Översikt Statistiska centralbyråns undersökningar av löneförhållanden för tjänstemän inom den privata sektorn omfattar följande näringsgre- Den officiella lönestatistiken Uppgifterna insamlas från företag och arbetsställen i form av individuppgifter. Samarbete sker med olika arbetsgivarorganisationer. En utförligare beskrivning av metoderna för insamling och bearbetning ges i Metodavsnittet sidan 37. Denna publikation är en sammanställning av den årliga lönestatistiken. Vid SCB utarbetas även kortperiodisk statistik. För kontorspersonal inom varuhandel och för tjänstemän inom industri görs kvartalsvisa undersökningar av sysselsättning och lönesummor. 1) Svensk standard för näringsgrensindelning. 2) Exklusive apotek. Ovanstående näringsgrenar omfattar ca 475 (100 tjänstemän. Av de större näringsgrenar som inte ingår i den nuvarande lönestatistiken för privat anställda tjänstemän kan nämnas Samfärdsel (SNI 71), Fastighetsförvaltning, uppdragsverksamhet (SNI 83), Undervisning, forskning (SNI 93) och Rekreation, kulturell service (SNI 94). Uppskattningsvis är antalet tjänstemän inom dessa näringsgrenar , men det faktiska antalet är inte känt. I denna översikt behandlas näringsgrenarna industri, byggnadsverksamhet, varuhandel, banker och försäkringsbolag. Statistikens innehåll Den årliga lönestatistiken för tjänstemän ger information om löneläge, lönespridning och förtjänstutveckling inom olika åldersgrupper, yrkesområden, yrkesnivåer, näringsgrenar och geografiska områden. Statistiken belyser också olika sysselsättningsförhållanden såsom antal heltids- och deltidsanställda, köns- och åldersfördelningar, ordinarie arbetstid per vecka, utbildningsförhållanden m m inom olika yrkesområden och branscher. Till grund för statistiken ligger uppgifter om den stipulerade fasta månadslönen 1985 inklusive ett beräknat genomsnittligt värde per månad av naturaförmåner som fri lunch, fri bil och bostadsförmåner. Dessutom ingår ett genomsnittligt värde av provision, tantiem, produktionspremier, gratifikationer, skiftoch OB-tillägg.

11 9 Klassificeringar De redovisade lönerna är genomsnittslöner. För deltidsanställda har lönen räknats om så att den motsvarar lön vid heltidsanställning. Detta har skett med ledning av uppgifter om personens ordinarie veckoarbetstid och veckoarbetstidens längd för heltidsanställda inom respektive näringsgren. För tjänstemän tillämpas i regel individuell lönesättning, vilket medfört ett behov av statistisk information om olika typer och svårighetsgrader av tjänstemannaarbete. Tjänstemän som arbetar i organisationsanslutet företag klassificeras enligt Befattningsnomenklatur för Tjänstemän (BNT). I det av SCB insamlade materialet har yrkesklassificering skett enligt tablån nedan. Denna klassificering har en uppbyggnad som ansluter till BNT men istället för BNTs ca 50 befattningsfamiljer (= yrkesområden) kombinerade med 7 befattningsnivåer (= svårighetsgrader) är befattningsfamiljerna reducerade till 15 yrkesområden och 4 yrkesnivåer. Vid SCBs bearbetning av uppgifterna från organisationerna har omkodning skett till SCBs yrkesområden. I redovisningen ingår inte företagsledare och ledningspersonal i direktionsställning. Befattningskodens uppbyggnad Viss försiktighet bör iakttas vid jämförelse av nivåer för olika yrkesområden eftersom kriterier för inklassning i nivå (= svårighetsgrad) varierar något mellan olika yrkesområden. Se Befattningsnomenklatur för tjänstemän, BNT (1982).

12 10 Klassificering bygger på två grundbegrepp - yrkesområde (verksamhet) - yrkesnivå (arbetets svårighetsgrad) Varje yrkesområde består av fyra yrkesnivåer. Nivåbeskrivningen försöker ange arbetets svårighetsgrad mätt i antal underställd personal, självständighet i arbetet och ansvar. Yrkesområdet definierar typiska arbetsuppuppgifter Nivåbeskrivning 1 Personal i ledande ställning (endast större företag) Chefer och ledare som har ett administrativt ansvar för större enheter och leder arbetet med hjälp av underställd personal eller som har specialistbetonade funktioner (arbetsuppgifter). 2 Personal med självständigt kvalificerat arbete Chefer och föreståndare som självständigt leder mindre eller del av större enhet med hjälp av underställd personal eller självständigt handhar eller utför mångsidiga arbetsuppgifter. Arbetet kräver ingående kännedom om tillämpade rutiner. 3 Personal med kvalificerat arbete Personal som är i förste mans ställning i förhållande till underställd biträdespersonal eller är jämställda med sådana förste män. Arbetet sker efter allmänna anvisningar och förutsätter god kännedom om tillämpade rutiner och viss förmåga att göra egna bedömanden. 4 Personal med rutinarbete Personal med rutinarbete och för vars arbete finns deltaljerade anvisningar eller givna underlag. Arbetet förutsätter ibland viss kännedom om tillämpade rutiner. Publicering Denna bok är uppdelad i en textdel och en tabelldel. I textdelen görs en jämförelse av lön och löneutveckling för kvinnor och män inom olika åldersgrupper, yrkesområden, yrkesnivåer, utbildningsgrupper och näringsgrenar. Materialet till översikten är hämtat dels från tabelldelen i boken dels från SCBs statistiska databaser, där allt grundmaterial finns lagrat. Vid SCB finns således mycket mer statistik tillgänglig än det som redovisas i denna bok. Statistiska centralbyråns databaser TSDB (tidsseriedatabasen) RSDB (regionalstatistiska databasen)

13 11 Sysselsättnings- och lönestruktur Två tredjedelar av tjänstemännen inom industri är män Av här redovisade näringsgrenar är industri störst med tjänstemän. Därefter kommer varuhandel med tjänstemän. Inom både industri och byggnadsverksamhet är betydligt fler män än kvinnor anställda. Av tjänstemännen är två tredjedelar respektive tre fjärdedelar män. Inom banker och försäkringsbolag är fler än hälften (ca 60 procent) kvinnor. Mellan 1980 och 1985 minskade antalet tjänstemän inom industri med personer. Hela minskningen gäller män medan antalet kvinnor i stort sett är oförändrat. Andelen kvinnor har således ökat. Även inom banker har andelen kvinnor ökat och är nu 60 procent, medan övriga näringsgrenar haft oförändrad fördelning på kön under denna femårsperiod. Anställda tjänstemän inom olika näringsgrenar 1980 och 1985 Hel- och deltidsanställda

14 12 Deltidsarbetet minskade något 1985 Under 1970-talet har allt fler kvinnor börjat förvärvsarbeta. En viktig förändring är att kvinnor med barn i större utsträckning än tidigare gått ut på arbetsmarknaden. Detta avspeglas i den stora ökningen av antalet deltidsarbetande kvinnor. Vid slutet av 1970-talet minskade nyrekryteringen av deltidsarbetande och under första hälften av 1980-talet har andelen deltidsarbetande kvinnor bland industritjänstemännen varit konstant, ca procent. Andelen deltidsarbetande kvinnor minskade 1985 till knappt 42 procent. Bland män har andelen deltidsarbetande ökat från 0,2 procent 1970 till 3,5 procent En viss minskning jämfört med tidigare på 1980-talet har även skett för män. Tjänstemän inom industri efter arbetstidens längd Som framgår av diagrammet nedan är deltidsarbete bland kvinnliga tjänstemän vanligast i åldrarna år. Inom industrin uppgår andelen deltidsarbetande i denna grupp till 53 procent. Deltidsarbete bland män förekommer mest i åldrarna över 60 år. En av de viktigare orsakerna till att deltidsarbetet ökat är den nya lagstiftning som tillkommit under 1970-talet, exempelvis studieledighetslagen, den nya föräldraförsäkringen, lagen om delpension. För män är deltidspensionsreformen 1976 sannolikt avgörande för den kraftiga ökningen av andelen deltidsarbetande i åldrarna över 60 år. Deltidsarbetets omfattning i olika åldrar bland industritjänstemän 1985

15 13 Kvinnornas medellön är procent av männens Tablån nedan visar kvinnors och mäns löner 1985 oavsett yrkesnivå inom de olika näringsgrenarna. Skillnaden mellan näringsgrenarnas högsta och lägsta månadslön var för kvinnor 700 kr och för män kr. Löneskillnaden mellan könen var betydligt större, ca kr i de olika näringsgrenarna. Den genomsnittliga lönen för kvinnor i procent av männens lön varierar mellan 70 och 75 procent. Månadslön 1985 i olika näringsgrenar Hel- och deltidsanställda 1 1) Deltidsanställdas löner är uppräknade till heltidslöner. Löneskillnaderna mellan olika individer inom samma näringsgren är betydligt större än den genomsnittliga löneskillnaden mellan olika näringsgrenar. Den stora lönespridningen mellan individer beror på att lönesättningen för tjänstemän är individuell, dvs lönerna är differentierade med avseende på arbetsuppgifternas svårighetsgrad samt den enskilde tjänstemannens duglighet och prestation. Ålder och utbildning är andra faktorer av betydelse för lönesättningen. En viss avvikelse från den individuella lönesättningsprincipen förekommer i och med att det i löneavtalen mellan arbetsmarknadens parter finns lägstlönegränser för åldersklasserna år respektive 24 år och äldre. För bank- och försäkringstjänstemän gäller ett minimitarifflönesystem, vilket innebär att det för varje befattning finns en minimilön. Ovanför den nivån finns möjlighet till individuell differentiering. I lönestatistiken ingår inte företagsledare och likställda dvs personer med VD- och chefsbefattningar inom större företag.

16 14 Hälften av kvinnorna inom byggnadsverksamhet och varuhandel samt 42 procent inom industri har en månadslön under kr. Inom banker och försäkringsbolag är denna andel lägre, ca en tredjedel. För män inom industri har 6 procent en lön under kr medan knappt 20 procent av manliga banktjänstemän finns i dessa löneintervall. I löneintervallen över kr återfinns endast 3-6 procent av kvinnorna medan ca en tredjedel av männen finns i dessa intervall. Som ett mått på lönespridningen kan kvartilavvikelsen i relation till medianen Liten lönespridning för kvinnor Hälften av tjänstemännen i en grupp har lägre lön än medianen (Q 2 ). För undre kvartilen (O,) är motsvarande andel en fjärdedel, och för övre kvartilen (Q 3 ) tre fjärdedelar. Kvinnorna har lägre genomsnittlig lön än männen och även betydligt mindre lönespridning vilket framgår av tablån och tabellen nedan samt av diagrammet på nästa sida. För männen är lönespridningen störst inom försäkringsbolag och minst inom byggnadsverksamhet. För kvinnorna är lönespridningen lägst inom banker. Ett högt tal innebär stor skillnad mellan olika personers löner dvs en stor spridning mellan de 25 procent som har hög lön och de 25 procent som har låg lön. Lönespridning för tjänstemän inom olika näringsgrenar 1985 l) Exkl företagsledare och ledningspersonal i direktionsställning.

17 15 Lönespridning för tjänstemän inom olika näringsgrenar 1985 Hel- och deltidsanställda 1) 1) Deltidsanställdas löner är uppräknade till hsltidslöner

18 16 Fyrtio procent av kvinnorna har rutinarbeten i diagrammet nedan jämförs kvinnors och mäns fördelning på olika yrkesområden inom industri. Av diagrammet framgår hur vissa yrkesområden nästan enbart är företrädda av kvinnor och motsatt - hur andra yrken är företrädda av män. Som exempel kan nämnas sekreterare inom industri som till 99 procent är kvinnor och produktionsledare som till 98 procent är män. Av tjänstemän som arbetar inom yrkesområdet tekniskt arbete - konstruktion är 90 procent män. Industri Samtliga yrkesnivåer Förutom att kvinnor och män återfinns inom olika yrkesområden finns olikheter även vad gäller yrkesnivåer. Kvinnor återfinns i huvudsak på låga yrkesnivåer medan de flesta män finns på höga yrkesnivåer vilket framgår av diagrammen på följande sidor. Bland industritjänstemännen har 73 procent av männen höga befattningar (ledande ställning samt självständigt kvalificerat arbete) jämfört med 23 procent av kvinnorna. I ledande ställning återfinns 12 procent av männen jämfört med knappt 1 procent av kvinnorna. Vissa yrkesområden där många kvinnor arbetar återfinns huvudsakligen på lägre yrkesnivåer, liksom vissa yrkesområden där företrädesvis män arbetar i större utsträckning förekommer i högre yrkesnivåer.

19 17 Ledande ställning Självständigt kvalificerat arbete

20 18 Kvalificerat arbete Rutinarbete

21 19 Kvinnor i industrin har lägre lön än män inom samma yrkesområde och yrkesnivå Den genomsnittliga lönen för kvinnor i relation till männens är 72 procent inom industri. En viktig orsak till skillnaden i lön mellan kvinnor och män är att kvinnor i större utsträckning har arbetsuppgifter på lägre yrkesnivåer. Men även inom samma yrkesområde och samma yrkesnivå är kvinnors lönenivå lägre. En liten utjämning har skett mellan 1984 och Kvinnors lön i relation till mäns lön 1985 Industritjänstemän efter yrkesområde och yrkesnivå Anm. Sifferunderlaget till relationstalen ovan finns i texttabell A sidan 46. Vid jämförelse av kvinnors lön i relation till mäns inom olika yrkesområden finner man att löneskillnaden mellan könen är betydligt mindre inom det manligt dominerade yrkesområdet tekniskt arbete än inom kontorsarbete, där det finns ungefär lika många män som kvinnor. För kontorspersonal framgår att kvinnor i höga befattningar (ledande ställning samt självständigt kvalificerat arbete) har lägre lön i förhållande till männen än på låga yrkesnivåer. I tablån nedan ges exempel på kvinnors relativa lön för vissa enskilda yrkesområden. Lönerelationen mellan kvinnor och män visar sig vara ganska jämn inom en del yrkesområden. Kvinnors lön i relation till mäns lön 1985 Industritjänstemän, vissa yrkesområden Anm. Sifferunderlaget till relationstalen ovan finns i diagrammen på sidan

22 20 Löneskillnader finns trots samma åldersgrupp, yrkesområde och yrkesnivå I vilken utsträckning krymper löneskillnaderna mellan kvinnliga och manliga tjänstemän när man studerar löneförhållanden inom olika åldersgrupper? Vid jämförelse av åldersgrupper oavsett yrkesnivä ser man att löneskillnaden mellan kvinnor och män ökar med stigande ålder. Detta förklaras hl a av att männen når högre vrkesniväer med ökad ålder medan kvinnorna oftare stannar kvar i lägre yrkesnivåer. Men även dä både yrkesnivå och åldersgrupp överensstämmer mellan könen har kvinnorna lägre lön än männen. Vi kan även konstatera att löneskillnaderna kvarstår vid jämförelse mellan olika åldersgrupper, dvs löneskillnaderna beror inte främst pä att kvinnor och män har olika åldersstruktur. Ett undantag utgör åldersgruppen är där löneskillnaderna mellan kvinnor och män inte är lika stora som i övriga åldersgrupper. När kvinnor och män börjar sin anställning är löneskillnaderna således mindre än senare i livet. Kvinnors lön i relation till mäns lön 1985 Industritjänstemän efter åldersgrupp Anm. Sitferunderlaiiet till relationstalen ovan finns i texltabell B sidan 46.

23 21 Löneskillnaden liten mellan näringsgrenarna Nedanstående tablå visar lönerna för tjänstemän i olika näringsgrenar och yrkesnivåer. Skillnaderna i lön (oavsett yrkesnivå) mellan de olika näringsgrenarna är inte så stor utan lönen varierar mellan och kr för män och mellan och kr för kvinnor. Industrin har ett högre genomsnittligt löneläge än varuhandel men om man studerar löneläget inom varje yrkesnivå är skillnaderna inte så stora. Män inom banker har ett lägre löneläge än inom t ex försäkringsbolag men samtidigt är lönenivån högre på varje enskild yrkesnivå. Förklaringen till detta är att fördelningen av personal påyrkesniväerärolika. Inom försäkringsbolag arbetar fler kvinnor och män i ledande ställning och med självständigt kvalificerat arbete än inom banker. Yrkesstrukturen för kvinnor inom industri och varuhandel är likartad medan yrkesfördelningen inom byggnadsverksamhet och varuhandel uppvisar stora likheter för män. Detta framgår bland annat av nedanstående tablåer över yrkesområdet kontors- och försäljningspersonal. En viss förskjutning från rutinarbete till högre yrkesnivåer har skett från 1984 till Månadslön i olika näringsgrenar 1985 Kontors- och försäljningspersonal Kontors- och försäljningspersonal inom olika näringsgrenar 1985

24 22 Kontors- och försäljningspersonal inom olika näringsgrenar 1985 I tablån nedan jämförs lönerelationen mellan könen. För de olika näringsgrenarna kan samma mönster urskiljas. Löneskillnaden mellan kvinnor och män är större inom höga yrkesnivaer än inom laga. Där lönespridningen är stor är löneskillnaderna mellan könen stora och tvärtom. Här spelar bl a lägstlönegränserna inom respektive avtalsområde in. Kvinnors lön i relation till mäns lön för kontorspersonal i olika näringsgrenar 1985

25 23 Kvinnor och män har olika befattningar trots samma utbildning Som framgick av diagrammen pä sidan har kvinnliga tjänstemän företrädesvis arbeten pä lägre yrkesnivåer medan de flesta män har högre befattningar. Beror detta förhållande pä att kvinnor har lägre utbildning än män? Antal industritjänstemän fördelade efter utbildning 1985 Kontors- och försäljningspersonal I tabellen nedan framgår att kvinnor och män med gymnasial respektive akademisk utbildning fördelar sig pä olika yrkesnivaer inom yrkesområdena kontorsarbete respektive tekniskt arbete.

26 24 Månadslön för industritjänstemän efter utbildning 1985 Kontors- och försäljningspersonal Teknisk personal

27 25 Kvinnor har lägre lön än män trots samma yrkesområde, yrkesnivå och utbildningsgrupp Inom yrkesområdet kontors- och försäljningsarbete är kvinnornas lön bland akademisk respektive gymnasieutbildade ca 70 procent av männens lön. Inom tekniskt arbete är kvinnornas lön bland akademiskt utbildade ca 80 procent av männens lön. Kvinnornas lägre löner beror delvis på att kvinnor och män med samma utbildning har arbeten inom olika yrkesnivåer. Men även då kvinnor och män har likartad utbildning, arbetar inom samma yrkesområde och på samma yrkesnivå har kvinnor lägre lön än män. Av kvinnor med akademisk examen återfinns endast 6 respektive 8 procent i ledande ställning. För män är motsvarande tal 29 respektive 25 procent. På låga yrkesnivåer finns däremot relativt många välutbildade kvinnor vilket kan vara en av orsakerna till att löneskillnaderna mellan kvinnor och män är mindre på låga yrkesnivåer. Av statistiken framgår inte hur länge personerna har varit yrkesverksamma, dvs antal år efter examen. En del av förklaringen till att kvinnor återfinns på lägre yrkesnivåer än män kan även vara att de har utexaminerats senare och/eller avbrutit arbetet för barntillsyn. Bland gymnasieutbildad personal återfinns majoriteten, 73 respektive 64 procent, av kvinnorna inom de två lägsta yrkesnivåerna medan drygt 80 procent av de gymnasieutbildade männen finns i de två högsta yrkesnivåerna. Män med gymnasieutbildning kan således nå högre befattningar medan det för kvinnor tycks krävas en akademisk utbildning för att nå högre yrkesnivåer.

28 26 Löneutvecklingen De löner som redovisas här är ett genomsnitt av samtliga löner för tjänstemän inom olika näringsgrenar. Det innebär att det finns individer och grupper med löner som ligger både över och under detta genomsnitt. Månadslön för tjänstemän fördelade efter näringsgren Hel- och deltidsanställda 1 1) Deltidsanställdas löner är uppräknade till heltidslöner. Lika stora löneökningar för kvinnor som för män 1985 Löneutvecklingen mellan 1984 och 1985 var ungefär 7 procent för både män och kvinnor som framgår av tablån nedan. Endast försäkringsbolagen hade en lägre utveckling beroende på att en generell löneförhöjning fr o m 1 april 1985 på 4 procent inte ingår i statistikbearbetningen. Även om kvinnorna i några branscher fått någon 10-del högre procentuell höjning är ökningen i kronor ca 200 kr lägre än männens ökning, då de återfinns på olika yrkes- och lönenivåer. Löneutveckling efter näringsgren Konsumentprisindex (KPI) årsmedeltal ökade under perioden med 7.4 procent. Löneutvercklingen för olika näringsgrenar, som visas i tablån ovan innehåller både lönehöjningar som bestämts i de centrala avtalen mellan organisationerna på arbetsmarknaden och höjningar som följer av lokala lönelyft utöver avtal s k löneglidning. Dessutom uppkommer löneförändringar till följd av förändringar i statistikmaterialet, s k strukturella faktorer. I) Lönehöjningar har även skett efter mättillfället.

29 27 Exempel på strukturella faktorer: Nedläggning eller tillkomst av företag med ett annorlunda löneläge. Om exempelvis ett höglöneföretag läggs ned, sänks de genomsnittliga lönerna i branschen. Ändrad ålderssammansättning. Ändrad yrkessammansättning. Om lägre tjänstemän ersätts av mer kvalificerad personal höjs det genomsnittliga löneläget. Faktisk och avtalsenlig löneökning 1985 efter näringsgren Hel- och deltidsanställda Avtalen mellan Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) och Privattjänstemannakartellen (PTK) respektive Verkstadsföreningen (VF) och Svenska Industritjänstemannaförbundet (SIF), Svenska Arbetsledareförbundet (SALF) och Civilingenjörsförbundet (CF) beräknades 1985 ge en lönenivåhöjning på 2,9 procent enligt partenfas beräkningar. Mellan Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation (BAO) och Banktjänstemannaförbundet (SBmf) slöts avtal om höjningar med 5,0 procent. Försäkringsbranschens Arbetsgivareorganisation (FAO) och Försäkrings! jänstemannaförbundet (Ftf) träffade avtal om 3,5 procent. Av de näringsgrenar som ingår i SAFs avtalsområden utarbetar SCB statistik för industri, varuhandel och byggnadsverksamhet. Däremot ingår inte vissa tjänstenäringar. Se sid 8. I SCBs statistik ingår emellertid även företag som är oorganiserade, dvs som inte är anslutna till SAF eller annan arbetsgivareorganisation. För industri, byggnadsverksamhet och varuhandel rör det sig om ca 15 procent av det totala antalet tjänstemän. För försäkringsbolag sammanfaller avtalsområde och näringsgrensindelning. För banker är däremot avtalsområdet större än den statistik som SCB utarbetar då exempelvis finans-, fond-, kredit-, data- samt fastighetsbolag som BAO organiserar inte ingår. I tablån nedan visas löneutveckling inom några näringsgrenar samt beräknad avtalsenlig löneökning. Vad gäller industri, varuhandel, byggnadsverksamhet och banker blir jämförelsen ungefärlig pga bristande överensstämmelse mellan avtalsområde och näringsgren. För att kunna ta fram uppgifter om löneglidningen måste dessutom förtjänstutvecklingen först rensas för strukturella faktorer. Löneglidning på tjänstemannasidan definieras nämligen som skillnaden mellan den faktiska löneutvecklingen rensad för strukturella faktorer och den avtalsmässiga nivåpåverkande löneutvecklingen. En schablonmässig jämförelse mellan förtjänstutveckling och avtalsmässig höjning för de olika näringsgrenarna visar att löneglidningen är störst inom industri och relativt låg inom banker och försäkringsbolag. 1) Avtalsnivåhöjningen 1 jan 1985 på 2 % ingår i statistiken, medan höjningen 1 april på 4 % inte finns med i lönestatistiken.

30 28 Något större lönelyft i högre befattningar 1985 I tablän nedan jämförs löneutvecklingen för olika yrkesområden och yrkesnivåer. Tjänstemän i ledande ställning har något högre löneutvecklingstal jämfört med personal i lägre befattningar. Kvinnor har något högre procentuell löneutveckling än män. Efterfrågan i näringslivet har varit störst på kvalificerad personal vilket inneburit större löneglidning för dessa grupper. Personal som 1982 hade en lön över kr/månad var undantagna även från 1985 års förhandlingar mellan SAF - PTK respektive VF - SIF m fl. Vid jämförelse mellan könen inom industri framgår att löneutvecklingen för kvinnor och män inom lägre yrkesnivåer (kvalificerat arbete och rutinarbete) varit likartad. Löneutveckling efter yrkesområde, yrkesnivå och näringsgren Anm. Sifferunderlaget till denna tablä finns i texttabell C sidan 47. I) Lönehöjningar har även skett efter mättillfället.

31 29 Hög löneutveckling inom dataarbete I diagrammet på motstående sida ges exempel på löneutvecklingen för kvinnor och män inom några yrkesområden med hög (självständigt kvalificerat arbete) respektive lägre yrkesnivå (kvalificerat arbete). Uppgifterna är hämtade från industrin. Liksom vid den generella jämförelsen av yrkesområden och yrkesnivåer framgår att löneutvecklingen är störst för yrkesområden med högre yrkesnivå. Den yrkesgrupp som erhållit störst löneökning både i procent och kronor är inte oväntat män med dataarbete i nivån självständigt kvalificerat arbete. Av tabellen nedan framgår antalet tjänstemän samt månadslön och löneutveckling för yrkesområdena i diagrammet på nästa sida. Skillnaden i kronor ökar mellan könen inom nästan samtliga redovisade yrkesområden. Industritjänstemän. Löneutveckling för vissa yrkesområden

32 30 Löneutveckling Ekonomiskt arbete Tekniskt arbete, konstruktion Dataarbete Marknadsföring, försäljning

33 Löneutvecklingen Perioden gav löneökningar på genomsnitt en till två procentenheter högre drygt 40 procent. I samtliga redovisade brans- löneökning än männen. Männen har dock cher undantaget banker fick kvinnorna i större löneökning mätt i kronor. 31 Löneutveckling , olika näringsgrenar Anm. Sifferunderlaget till denna labia finns pä sidan 26. Löneutveckling i procent efter yrkesnivå och näringsgren Kontors- och försäljningspersonal Anm. Sifferunderlaget till denna tahlä finns i lexttahell C pa sidan 47. befattningar. Inom banker och försäkrings- bolag har löneutvecklingen varit mer likartad för olika yrkesnivaor. Jämför man löneutvecklingen för yrkesområden och yrkesnivåer ser man att löneutvecklingen inom industri, varuhandel och byggnadsverksamhet varit något större för högre

34 32 Löneutveckling inom industri efter yrkesområde och yrkesnivå Anm. Sifferunderlag till tablån ovan finns i texttabell C på sidan 47. Inom industri hade kvinnorna högre procentuell löneutveckling än männen inom de flesta yrkesnivårna både bland kontorspersonal och teknisk personal. I krontal räknat var emellertid löneutvecklingen lägre för kvinnor inom samtliga yrkesnivåer undantaget teknisk personal i ledande ställning. Tablån nedan illustrerar hur kvinnliga industritjänstemäns lön i förhällande till männens förändrats sedan Under perioden 1980 till 1983 minskade skillnaden mellan kvinnornas och männens löner för tjänstemän i ledande ställning och med självständigt kvalificerat arbete. Störst utjämning skedde inom yrkesnivån ledande ställning. Mellan 1983 och 1985 förändras denna bild. Utjämningen mellan kvinnornas och männens löner upphör och inom yrkesnivån ledande ställning synes löneskillnaderna åter öka. Det bör emellertid påpekas att en del av löneskillnaderna kan vara orsakade av strukturella faktorer i statistikmaterialet. Kvinnliga industritjänstemäns lön i procent av männens

35 33 Löneutveckling i fasta priser Hur har lönens köpkraft förändrats sedan Diagrammen nedan illustrerar månadslönens utveckling för industritjänstemän då hänsyn tagits till penningvärdeförsämringen. Löneutveckling i fasta priser (1985-års priser) Industritjänstemän År År

36 34 Lönens köpkraft har minskat jämfört med 1980 Fur samtliga yrkesnivåer har månadslönen mått i 1985 ars priser minskat jämfört med Räknat i fasta priser med hjälp av konsumentprisindex (KPI) för olika är har månadslönen lör de olika vrkesnivaerna minskat med mellan 7 oeh 11 procent från För kvinnor i ledande ställning (relativt få tjänstemän) har emellertid löneutvecklingen varit i stort oförändrad sedan Industritjänstemän. Löneutveckling i fasta priser i olika yrkesnivåer Ledande ställning (Nivå 1) Kvalificerat arbete (Nivå 3) Självständigt kvalificerat arbete (Nivå 2) Rutinarbete (Nivå 4)

37 35 Arbetsgivarens kostnader för arbetskraften Arbetsgivarens kostnader för arbetskraften omfattar såväl ersättning till arbetstagaren som sociala avgifter (=arbetsgivaravgifter). För definition av arbetskostnadsbegreppen finns en standard - Svensk standard för indelning av arbetskraftskostnader m m (SIAK) - som utarbetats av SCB i samarbete med arbetsmarknadens parter. Standarden omfattar lön för arbetad tid (SIAK 1). lön för ej arbetad tid (SIAK 2), andra kontanta ersättningar och naturaförmåner (SIAK 3), avtalsbcstämda (SIAK 4) och lagstadgade (SIAK 6) arbetsgivaravgifter, kostnader för utbildning, sjuk- och hälsovård (SIAK 5) samt kostnadsersättningar (SIAK 8). De två sistnämnda är mycket svära att kvantifiera och ingår inte i SCBs operationella avgränsning av arbetskostnadsberäkningarna. Av tablån nedan framgår de olika arbetsgivaravgifterna och deras storlek som påslag på bruttolönesumman. Arbetsgivaravgifter för tjänstemän enligt avtal och lag 1985 Under 1970-talet ökade arbetsgivaravgifterna betydligt snabbare än de direkta lönekostnaderna. De lagstadgade avgifterna, som utgör den största delen av de sociala kostnaderna, har ökat frän 23 % av lönesumman 1975 till drygt 36 % De avtalsbcstämda avgifterna är kostnader som fastställs i avtal mellan arbetsmarknadens parter. Dessa avgifter har varit relativt konstanta under perioden. Arbetsgivarkostnader I tablån nedan visas arbetsgivarens kostnad för en genomsnittlig industritjänsteman resp år. Sedan 1980 utarbetar SCB en arbetskostnadsindex för tjänstemän (AKT) för 12 delbranscher inom industri och ett genomsnitt för hela industrin. Beräkningarna görs ärligen med utgångspunkt frän den årliga lönestatistiken i augusti. Hänsyn tas inte till eventuellt utgående ersättningar för övertidsarbete och avdrag för frånvaro görs inte heller. För deltidsanställda har utgående månadslöner omräknats att motsvara lön för heltidsanställda. Detta sker med ledning av uppgifter om veckoarbetstidens längd för individen och arbetstidens längd för heltidsanställda i den bransch där denne arbetar. Den utveckling som lönekostnaderna ger uttryck för återspeglar branschens genomsnittliga löneutveckling och kan påverkas av strukturella förändringar i statistikmassan. Med ledning av uppgifter om avgiftsuttag för olika arbetsgivaravgifter och månadslönen beräknas avgifterna i kronor per manad. Den totala månadskostnaden korrigeras sedan för eventuella arbetstidsförändringar, bl a förändring i antal semesterdagar och helgdagar.

38

39 37 Metod Bakgrund Officiell lönestatistik för tjänstemän inom industri har funnits sedan Varuhandel började bearbetas 1945 och 1948 tillkom banker och försäkringsbolag. Tjänstemän inom byggnadsverksamhet ingår fr o m 1955, apotek började redovisas 1953 men först 1973 omfattas all personal inom branschen och 1972 slutligen inkluderades restaurangtjänstemän. Lönestatistiken utarbetas sedan 1955 i samarbete med Svenska arbetsgivareföreningen (SAF). Formerna för samarbetet reglerades i ett avtal 1969 i vilket även principerna för kostnadsersättningar fastlades. Samarbetsavtal har senare även slutits med Kooperationens Förhandlingsorganisation (KFO), Tidningarnas Arbetsgivareförening (TA) och Arbetsgivareföreningen SFO. Statistiksamarbete sker även med Bankinstitutens Arbetsgivarorganisation (BAO) och med Försäkringsbranschens Arbetsgivarorganisation (FAO) samt Folksam. Samarbetet mellan SCB och arbetsgivarorganisationerna har tillkommit för att undvika dubbelinsamling av statistik, då dessa organisationer årligen insamlar löneuppgifter till sin lönestatistik som huvudsakligen används som förhandlingsstatistik. Förhandlingsstatistiken utarbetas gemensamt med tjänstemannaorganisationerna. SCB gör en kompletterande urvalsundersökning bland företag som inte är organisationsanslutna. Den slutliga bearbetningen och sammanställningen av den offentliga lönestatistiken utförs ' av SCB. För information om vissa förändringar i lönestatistiken hänvisas till SOS Löner del lår 1970, och Till skillnad från arbetsmarknadsparternas statistik som i huvudsak är konfidentiell och fördelad på befattningsfamiljer/nivåer sker den officiella redovisningen på bransch enligt Svensk standard för näringsgrensindelning (SNI), se MIS 1977:9, som är direkt knuten till ISIC-standarden (International Standard Industrial Classification of All Economic Activities) och på ett färre antal yrkesområden/yrkesnivåer. Se sid 9. Syfte och användning Statistiken avser att belysa löneförhållanden och yrkesstruktur för tjänstemän inom olika näringsgrenar och geografiska områden i den privata sektorn. Resultaten används av arbetmarknadens parter, företag, forskare vid olika institutioner, massmedia samt av många privatpersoner (det allmänna informationsbehovet). SCB beräknar även en ärlig arbetskostnadsindex för industritjänstemän med hjälp av månadslöneskattningarna. Se sid 35. Statistikbegrepp Statistiken mäter den överenskomna kontanta månadslönen för augusti månad samt ett beräknat genomsnittligt värde per månad av naturaförmåner som fri lunch, fri bil och bostadsförmåner. Dessutom ingår ett genomsnittligt värde av provision, tantiem, produktionspremier, gratifikationer, skift- och OBtillägg. Övertidsersättning ingår inte i månadslönen och avdrag för frånvaro skall inte heller göras.

40 38 Undersökningens uppläggning Mätperiod Undersökningen omfattar anställda den 1 augusti. Lönebeloppen avser augusti månad eller för vissa delkomponenter ett beräknat genomsnittligt värde per månad. Mätmanaden är i regel representativ för aret utom under enstaka är dä de avtalsmässiga höjningarna inte träder i kraft vid årets början eller da engångsbelopp utbetalas. Mättidpunkten vid apotek är den 1 november och för banker och försäkringsbolag den 1 januari. Undersökningens omfattning Lönestatistiken omfattar tjänstemän vid privata företag. Statlig oeh kommunal verksamhet ingår endast dä den bedrivs i bolagsform. Följande näringsgrenar ingår: Gruvor oeh mineralbrott (SNI 2) Tillverkningsindustri (SNI 3) Elverk (SNI 41(11) Byggnadsverksamhet (SNI 5) Parti- och detaljhandel (SNI ) exkl oljedistribution/drivmedclspartihandel Restaurang- oeh hotellrörelse (SNI 63) Stuverirörelse (SNI ) Banker (SNI 8101) Försäkringsbolag (SNI S2) Reparation av hushallsvaror oeh fordon (SNI 951) Anställda i direktionsställning, ägare/delägare i personligt bolag samt elever, praktikanter och partiellt arbetsföra ingår inte. Undersökningsmetod Företag anslutna till någon av arbetsgivarorganisationerna SAF. KFO. TA. SFO. BAO eller FAO totalundersöks. Övriga företag/arbetsställen med färre an 50 arsanställda urvalsundersöks medan större företag även här totalundersöks. Urvalen är stralifierade efter bransch och antal anställda samt inom varuhandel/hotell, som har arbetsställeurval, även efter region. Antalet av SCB tillfrågade arbetsställen år 1985 var ca K) 000. Ram, täckning Ramen som använts är: arbetsgivarorganisationernas register över medlemsföretag med aktualitet maj (985. SCBs centrala företags- och arbetsställeregister (CFAR) med aktualitet augusti 1984 från vilket organisationernas företag uteslutits. Insamling, bearbetning SCBs insamling sker med hjälp av blanketter, vilka tillsammans med anvisningarna återges i bilaga 1-3. Organisationernas blanketter har likartat innehåll. Uppgifterna granskas i en maskinell rimlighetskontroll, där de även om möjligt jämförs med motsvarande uppgifter från föregående år. Uppgifter som kan misstänkas vara felaktiga kontrolleras genom kontakt med uppgiftslämnaren. Efter granskning överförs organisationernas material på magnetband till SCB där arbetsplatserna branschklassificeras enligt SNI. Organisationerna svarar för 93 procent av tjänstemännen inom industri, 70 procent inom varuhandel. För deltidsanställda har månadslönen räknats om så att den motsvarar lön vid heltidsanställning. Detta har skett med ledning av uppgifter om personens ordinarie veckoarbetstid och veckoarbetstidens längd för heltidsanställda inom respektive bransch. Undersökningens tillförlitlighet Bortfallsfel I SCBs urval varierar andelen inkomna svar mellan 8(1 och 90 procent av antalet arbetsstäl-

41 39 len inom olika branscher. Bortfallet av antalet tjänstemän beräknas emellertid inte utgöra mer än några få procent eftersom svarsbortfallet är störst för mindre arbetsställen. SCB-urvalet har räknats upp till total nivå med hjälp av uppräkningsfaktorer som har erhållits genom att företag/arbetsställen indelats i strata med ledning av registeruppgifter om bransch och storlek. Bortfallet i organisationernas material beräknas till ca 2 procent av antalet tjänstemän. Även organistionernas material har räknats upp med hänsyn till bortfall. Urvalsfel l SCBs material finns en osäkerhet i skattningarna som beror på att ett urval undersöks och inte samtliga arbetsställen. Eftersom arbetsgivarorganisationernas material (som är dominerande) totalundersöks bedöms urvalsfelet vara litet. Klassificeringar Yrkesområde/yrkesnivå De av organisationerna redovisade tjänstemännen har klassificerats enligt Befattningsnomenklatur Tjänstemän (BNT), 4e upplagan, i ca 290 befattningstyper (yrkeskoder). BNT har gemensamt utarbetats av Svenska Arbetsgivareföreningen, Svenska Industritjänstemannaförbundet, Sveriges Arbetsledareförbund och Handelstjänstemannaförbundet och består av en fyrsiffrig kod, där de tre första sifforna avser arbetets funktion (befattningsfamilj) och den fjärde siffran avser arbetets svårighetsgrad (befattningsskikt). I det av SCB insamlade materialet har yrkesklassificeringen av individerna skett enligt bilaga 2. Denna klassificering har en uppbyggnad som ansluter till BNT med 15 yrkesområden, som var och en fördelas på fyra yrkesnivåer. Vid SCBs bearbetning av uppgifterna från organisationerna har omkodning skett till SCBs yrkesområden enligt bilaga 4. Definitioner Deltidsanställning Den genomsnittliga veckoarbetstiden understiger veckoarbetstiden för heltidsanställning vid respektive företag med mer än 2 timmar. Vuxna Som vuxen räknas anställd som undersökningsåret uppnår en ålder av minst 18 är. Lönekomponenter Fast månadslön Överenskommen, fast kontant lön för augusti enligt senaste lönerevision. Naturaförmåner Beräknat genomsnittligt värde per månad under undersökningsåret av naturaförmåner som fri lunch, fri bil, bostadsförmåner, bränsle, lyse etc enligt riksskatteverkets normer. Provision, tantiem Beräknat genomsnittligt värde per månad under året av provision, tantiem, produktionspremier, premielön, gratifikationer, skifttillägg etc. Standarder Utbildning SCB har utarbetat en standard för utbildningsklassificering "Svensk Utbildningsnomenklatur" (SUN) vilken har använts för kodning av de olika utbildningarna. Insamling har skett för ett 50-tal gymnasiala eller eftergymnasiala utbildningar. Vid redovisningen har dessa sammanförts till 12 utbildningsgrupper enligt bilaga 6. Bransch Branschredovisningen följer Svensk standard för näringsgrensindelning (SNI) vilken bygger på International Standard Industrial Classification of All economic Activities (ISIC 196S). I bilaga 5 återges de branscher som tjänstemannalönestatistiken omfattar.

42 40 Summary Official statistics concerning the salaries of employees in mining and manufacturing have been carried out since For employees in wholesale and retail trade statistics have been compiled since In 1948 employees in banks and insurance companies were included and in 1955 the statistics was enlarged with employees in construction. Official statistics for certain categories of pharmacy personnel have been published since In 1972 the statistics were enlarged with salaries for hotel and restaurant employees. Results of the survey The result of the 1985 survey shows that the average monthly salary for adult, full-time employees in mining, quarrying and manufacturing was 12 (K)5 Swedish kronor for men and kronor for women. In construction the corresponding figures were kronor for men and kronor for women. In wholesale and retail trade the figures were for men and for women. Organization and carrying out of the survey The data on employment and on monthly salaries refer to August for employees in mining/ manufacturing, construction, wholesale/retail trade and hotels/restaurants. For employees in banks and insurance companies the data refer to January 1985 and for pharmacy personnel the data refer to November The survey frame has been a register comprising industrial enterprises included in the central register of enterprises (CFAR) and registers of the members of the Swedish Employers' Confederation (SAF), the Newspaper Employers' Association (TA), the Cooperative Movements' Negotiation Organization (KFO), the Negotiating Organization of National Swedish Enterprises (SFO), the National Corporation of Swedish Pharmacies, the Employers Association of the Swedish Banking Institutions (BAO) and the Swedish Insurance Employers' Association (FAO). The survey has been carried out in cooperation with the organizations mentioned. Statistics Sweden (SCB) and the organizations have used different classifications of occupational groups when collecting data. SCB has re-coded the notations of occupational groups used by the organizations to be comparable with the occupational groups used by SCB. The grouping of educations is based on the Swedish Standard Classification of Educations (SUN), which has been published by SCB. The branches in the table are defined according to the Swedish Standard Industrial Classification of All Economic Activities (SNI), which is based on the International Standard Industrial Classification of All Economic Activities (ISIC 1968). The data collected by the organizations have been examined and coded and then transferred to SCB. Data have been collected for each salaried employee and accounted for by local establishment. The data collected by SCB have been examined and coded in an analogous way. The two materials have then been combined and form the statistics, salaried employees. 85 per cent of the salaried employees work in enterprises affiliated with the organizations.

43 41 Quality Since the sampled part of the survey is small, the sampling error is small. There is a certain lag in the updating of the frames of the survey. It is therefore possible that the estimated number of salaried employees is somewhat too low. However, this is considered to have no effect on the estimates of the monthly salaries. Comparability The change in the classification of the occupational groups in the survey of 1980 did only imply a finer classification and therefore does not affect the comparability in mining and manufacturing. In wholesale and retail trade however, there was a large increase in the number of employees because of a change in the sampling frame. The 1985 survey has been carried out in the same way as the year before.