Utmattningssyndrom -Var står vi idag?
|
|
- Stig Leif Fredriksson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utmattningssyndrom -Var står vi idag? - Diagnostiken, synpunkter på behandling och de senaste forskningsrönen Det var fullsatt på ISM:s nätverksträff den 27 februari, när de båda seniora forskarna Marie Åsberg, från Karolinska Institutet och Kristina Glise från ISM, berättade om aktuell forskning och kliniska erfarenheter utifrån diagnostik och behandling av utmattningssyndrom. Först lite historia Stressrelaterad psykisk ohälsa är inget nytt fenomen, men har haft andra diagnoser över tid. När sjukskrivningarna ökade från 1997, såg man att det i första hand handlade om denna typ av ohälsa. Nytt var också att allt fler angav arbetet som orsak. Ofta ställs frågan om ökningen av den stressrelaterade psykiska ohälsan är ett svenskt fenomen, men så är inte fallet. Men hur man rapporterar beror på vilken terminologi som används och vilka instrument/metoder man använder för att mäta ohälsan i olika länderna. En omfattande forskning inom området pågår i Holland, Belgien och Danmark. Diagnosen utmattningssyndrom däremot är en svensk företeelse. Marie Åsberg och Kristina Glise medverkade båda i Socialstyrelsens arbete med att ta fram de diagnostiska kriterierna för utmattningssyndrom, som gäller sedan 2003.
2 Från livskris till kronisk stress Bild: Marie Åsberg Marie Åsberg beskrev olika stressreaktioner som vi kan drabbas av och dess möjliga konsekvenser En livskris kan exempelvis leda till anpassningsstörning. Även om konsekvenserna är nog så påfrestande för den enskilde, så rör vi oss nu på gränsen till det normala. En akut reaktion på en livshotande situation kan yttra sig som ett akut stressyndrom och är en sällsynt dramatisk åkomma. Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, är exempel på en akut livshotande sen reaktion. Kronisk stress däremot kan leda till utmattningssyndrom, UMS. Sjukdomsbilden vid UMS kännetecknas av hjärntrötthet, kognitiva störningar såsom svårighet med minne, koncentration, orientering, språk (gäller framförallt vid belastning) samt stresskänslighet. Tilläggas ska att sömnstörningar ofta också räknas hit. Kristina Glise, ISM kompletterade med att diagnostiken på grund av det långa sjukdomsförloppet är en process över tid, vilket innebär att man måste vara omsorgsfull för att inte missa annan sjuklighet med likartad symptombild, som ska behandlas på annat sätt. Utmattningssyndromet kan ses som toppen på ett isberg. Det kan gömma sig mycket under ytan. Därför måste man vara noggrann med att kartlägga individens situation privat och på arbetet, här kan finnas betydande stressorer som behöver hanteras för att individen ska kunna bli frisk. Annan ohälsa kan växa parallellt varför man måste vara observant på symptom som kan behöva ytterligare utredning. En fråga som dök upp från deltagarna i den avslutande frågestunden var vilka effekter man kan se om man kombinerar hög stress med hög alkoholkonsumtion? Både Marie Åsberg och Kristina Glise vittnade om hur patienter som tidigare kunnat använda alkohol som självmedicinering, efter att de insjuknat kommit fram till att de inte längre gillar alkohol. Det har inte längre den lugnade/avslappnande effekten.
3 Fortsatt sjukskrivning trots omfattande behandling Både Marie Åsberg och Kristina Glise, gav en delvis dyster bild, när det gäller vilka behandlingsmetoder som leder till arbetsåtergång. Marie räknade upp en lång rad behandlingsmetoder såsom Kognitiv beteendeterapi (KBT), individuellt, via internet eller i grupp, ACT, en utveckling av KBT, Qi gong, mindfulness, trädgårdsterapi, skogsterapi, fysisk träning, Arbetsplatsdialog för arbetsåtergång (ADA) eller fysioterapi, vilka alla prövats i randomiserade kontrollerade studier, utan att de visat effekt när det gäller återgång i arbete. KBT har till och med visat sig ha motsatt effekt i vissa fall. Detta var något man satsade mycket på inom ramen för Rehabgarantin, men där man nu ändrat rekommendationerna. Under utreddes cirka 1200 patienter vid ISM:s forskningsmottagning för patienter med utmattningssyndrom. Ungefär hälften av dessa har följts under 7-12 år. Tidigare uppföljningar har visat att cirka 80 % av patienterna var tillbaks i arbete efter tre år. Det innebär att patienterna ofta hade mycket långa sjukskrivningar. På ISM funderade man över om det fanns ytterligare behandlingar som skulle kunna förkorta sjukskrivningstidens längd. I Rehsam-studien provade man att utöver sedvanlig behandling på ISM som dels innehöll generella åtgärder men också individualiserad behandling, sätta in ytterligare skräddarsydda åtgärder för de som hade mest uttalade besvär. Vi fann ingen skillnad mellan grupperna, således hade ytterligare behandling ingen effekt på sjukskrivningstidens längd. Bild: Kristina Glise Evidensen avseende behandling av symptom har inte kommit långt och de behandlingar som erbjuds inom vården är således inte enhetliga och till stor del erfarenhetsbaserade. Timingen för olika interventioner tycks enligt klinisk erfarenhet vara mycket viktig för att avsedd effekt ska uppnås. Det kan handla om att minska symptom på nedstämdhet, oro eller irritabilitet exempelvis. Att ta hänsyn till kontexten är centralt för att hjälpa individen till en situation där det finns så liten risk som möjligt för återfall. Stressorer måste hanteras på något sätt, menade Kristina Glise. Att tillståndet går upp och ned under lång tid tillhör sjukdomsbilden. Det behövs ett långvarigt stöd för att hjälpa individen ändra ogynnsamma beteenden, skapa struktur i livet avseende sömn, mat och fysisk aktivitet, den senare ska doseras lagom beroende på aktuell energinivå. Regelbunden uppföljning och kontinuitet av personal tycks också vara mycket viktigt. Kanske är det detta som behövs, snarare än omfattande åtgärder under en begränsad tid på 8-12 veckor, menade Kristina. Man kanske kan jämföra behandlingen vid UMS med behandling efter ett benbrott, funderade Marie Åsberg, där man först avlastar, ser till att lägga benbitarna rätt, och sedan avvaktar man läkningen innan försiktig mobilisering påbörjas, vidare måste man lindra smärtan så den inte skall bli kronisk, tiden i sig är den läkande faktorn. Vid UMS kanske det handlar om samma sak, tiden det tar för hjärncellerna att läka?
4 En viss mängd energi En förklaring till varför kraftfulla åtgärder under en begränsad period kan få motsatt effekt, fick nätverksdeltagarna, när Kristina Glise beskrev energinivån vid UMS, jämfört med friska personer. Bilden beskriver UMS-patienters energinivå, som ett litet paket med energi som ska räcka till dagens aktiviteter, man kan visserligen konsumera mer energi än den dagliga ransonen när något känns extra angeläget, men då "lånar" man upp energi från dagarna som kommer, det blir en energiskuld som ska betalas tillbaka och det innebär att individen är extra trött under dagar till veckor efteråt. På motsvarande sätt beskrev Marie Åsberg att den sannolika orsaken till att KBT- metoder inte är verksamma vid UMS, är att de aktiverar patienten, tvärt emot vad patienterna i detta läge behöver. Att detta får konsekvenser inte minst vid arbetsförmågebedömningar, var en annan fråga som Kristina Glise berörde. Arbetsförmågebedömning vid ett tillfälle har ett begränsat värde, menade Kristina. Studier har visat hur patienter anstränger sig i testsituation, på bekostnad av energi och funktion lång tid efteråt. Därför behöver man följa arbetsförmågan över lång tid. Läkaren kan ge en sådan beskrivning över tid om denne har kontinuerlig kontakt med patienten, men här bör man även lyssna mer till patienten själv. Arbetsgivaren är central vid bedömning av arbetsförmågan, inte minst för att skapa möjligheter till anpassning på arbetsplatsen. Studier som visat effekt avseende återgång i arbete har innehållit åtgärder på arbetsplatsen eller inkluderat arbetsgivaren, några i kombination med psykoterapi. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, ger dock ingen vägledning om arbetsinriktade åtgärder på grund av för få studier. Kognitiva störningar är ofta uttalade och långvariga vid UMS, detta är ofta en viktig anledning till att arbetsförmågan är begränsad och det kan uppstå svårigheter då individen kommer tillbaka till arbetet om man inte tagit hänsyn till detta. Det kan handla om att man arbetar långsamt, glömmer och blir snabbt uttröttad. Individen kan kanske ha svårt att skifta uppmärksamhet mellan olika arbetsuppgifter eller att vidmakthålla uppmärksamheten över tid. Vidare kan man ha svårare för att ha många bollar i luften och att förstå och utföra instruktioner i flera led. Bild: Kristina Glise
5 Prevention är viktig Men det är inte bara återhämtningsfasen som är lång, utan även riskfasen med tidiga tecken och symptom som kan finnas till och från under månader till år och som kan föregå utmattningssyndromet. Därför borde vi sätta in mer resurser att hitta individerna i denna fas och jobba preventivt i mycket större utsträckning menade Marie Åsberg och gav några exempel på evidensbaserad stressprevention på arbetsplatsen, såsom kollegiala samtalsgrupper. För att fånga upp medarbetare i riskzonen kan man använda olika slags instrument. T.ex. KEDS och S-UMS. Formulär och skattningsskalor finns att ladda ned på ISM:s hemsida Nu när stressrelaterad ohälsa blivit en så vanlig företeelse, borde man även inrikta sig på återfallsprevention, menade Marie, som hänvisade till data som visade på 25 % återfall vid stressrelaterad psykisk ohälsa. Bild: Marie Åsberg Vilka är de viktigaste stressorerna? Kristina Glise hänvisade till en studie av patienter med UMS, där arbetet stod för 20 % av det som orsakar stressbelastning och privatlivet 4 %, medan resterande andel handlar om en kombination av dessa båda. De vanligaste arbetsrelaterade stressorerna var kvantitativa krav, emotionella krav och dåligt ledarskap. Privata stressorer var framförallt relationsstörning, ansvar för sjuk anhörig och ekonomiska problem.
6 Vad patienten behöver Även om resultatet vad gäller olika behandlingsmetoders effekt på arbetsåtergång är lite nedslående, så finns det mycket intressant på gång, peppade Marie Åsberg de många behandlare som samlats på nätverksträffen. Några exempel på metoder som provas är kognitiv träning, professionsspecifik rehabilitering och personcentrerad behandling. På ISM:s forskningsmottagning har man provat sig fram till en behandlingsmodell, vars utgångspunkt har varit att den skall vara möjlig att bedriva utifrån de resurser som finns inom primärvården. Primärvården möter olika typer av stressrelaterad ohälsa, vilka i sin tur kräver olika typer av åtgärder beroende på vilka symptom patienten har, se bild nedan. Bild: Kristina Glise Vid lättare symptom är det viktigt att kartlägg kontexten, t.ex. arbete och familj, att ge råd om levnadsvanor, erbjuda stresskola och eventuell problemlösning, uppföljningen är central för att fånga dem som inte blir bra på insatta åtgärder. Vid måttliga symptom gäller samma åtgärder som i första skedet, men man kan även behöva komplettera med kontakt med arbetsgivaren, kanske förebyggande sjukskrivning mm. Vid uttalade symptom, såsom vid allvarligt UMS krävs dels generella åtgärder såsom sjukskrivning som då kan ses som stressavlastning, en behandlingsåtgärd. Klinisk erfarenhet säger att man behöver hjälpa patienten att få insikt om sjukdomen, hur saker och ting hänger ihop. Struktur i vardagen tycks vara oerhört centralt eftersom det är en enkel åtgärd som kan förstås av alla, även de som är rejält kognitivt nedsatta. Att få stöd i att leva ett regelbundet liv utifrån basala behov som att sova och äta regelbundet samt fysisk aktivitet i den dos man orkar med, tycks vara en kraftfull metod. I all sin enkelhet hjälper det patienten att få tillbaks kontrollen över sitt liv. Kontakt med arbetsgivaren är en annan viktig åtgärd.
7 Därutöver kan krävas en individualiserad behandling, såsom samtalsstöd, läkemedel, sömnskola mm. Det är viktigt med fortsatt stöd och uppföljning upp under lång tid, men också när patienten börjar bli bättre, att successivt glesa ut besöken. Stöd behövs från vården, där är kontinuitet en viktig faktor, men också av anhöriga. Därför har utbildning av anhöriga varit en del i ISM:s behandlingsmetod, liksom att utbilda och på olika sätt involvera arbetsgivare. En fråga som dök upp under frågestunden var om fysisk aktivitet är farlig när man har ett utmattningssyndrom? Svaret var nej, men den skall vara doserad. Det kan handla om att starta med mycket korta promenader, kanske bara runt huset, för att sedan öka succesivt. PRIMA-modellen Kristina Glise berättade om ett av ISM:s forskningsprojekt som nyligen avslutats. Där har man testat en metod där primärvårdens läkare hänvisar patienten till rehabkoordinatorn, för att kartlägga patientens hela situation och för att inkludera arbetsgivaren i rehabiliteringen. Man har även tagit fram en lathund för arbetsgivarens planering för arbetsåtergång. Exempel på råd är Börja med enkla definierade arbetsuppgifter, väl avgränsade i tid och omfattning. Initialt kan det vara helt andra arbetsuppgifter än de ordinarie En sak i sänder utan tidspress Aldrig dator och mobil samtidigt Lugn miljö, gärna avskild arbetsplats, helst möjligheter att stänga dörren, patienterna störs av höga ljud och för mycket intryck Möjlighet att kunna avbryta arbetet för vila Överblickbara arbetsuppgifter, t e x genom veckoplanering Långsamt ökande aktivitet på alla plan, inkluderande såväl arbetstidens omfattning som komplexiteten på arbetsuppgifterna Regelbunden avstämning med arbetsledaren Stödperson i arbetslaget som kan påminna om att hålla tider och ta paus Följ upp med flera avstämningsmöten I särskilt svåra fall och vid konflikter, kan samordningsinsatser med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen vara av värde. Patienten arbetstränar då på annan arbetsplats än den ordinarie, och är tjänstledig från sitt vanliga arbete. Efter en tids arbetsträning kan återgång till den gamla arbetsplatsen övervägas, alt att söka nytt arbete
Det går att få tillbaka individer i arbete vid stressrelaterad psykisk ohälsa!
Det går att få tillbaka individer i arbete vid stressrelaterad psykisk ohälsa! Kristina Glise, med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg Utmattningssyndrom Generaliserad smärta Gråzon UTMATTNINGSSYNDROM
Läs merHur ser livssituationen ut i detalj? Stressorer? Copingmekanismer?
1. Snar kontakt. 2. Läkarbedömning. 3. Ospecifik stödkontakt är ineffektivt. 4. Krisomhändertagande, ta hand om ev kränkningsupplevelse. 5. Kartläggning, medvetandegörande. Hur ser livssituationen ut i
Läs merUtmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg
Utmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? 2016 07 05 Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg Utmattningssyndrom hos unga Innehåll: Om Institutet för stressmedicin
Läs merInstitutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården
Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården ISM skall verka för att stress och stressrelaterad ohälsa minskar genom att bedriva forskning samt föra ut erfarenheter och kunskaper inom det
Läs merVad har vi lärt under 10 år av utredning, behandling/rehabilitering om patienter med UMS?
Vad har vi lärt under 10 år av utredning, behandling/rehabilitering om patienter med UMS? Kristina Glise Överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin Ökande sjukskrivningar för psykisk
Läs merRehabiliteringsgarantin
Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig
Läs merStress och utmattning kan de förebyggas?
Stress och utmattning kan de förebyggas? SKL seminarium 2016-11-15 Marie Åsberg senior professor Karolinska institutet 1. Vad är stress och varför kan stress behöva förebyggas? 2. Vad finns det för evidens
Läs merSjukskrivningarna ökar igen! Stress och utmattning! på vårdens arbetsplatser!! Dagens Medicin! ! Det här vet vi om sjukskrivningarna!
Stress och utmattning på vårdens arbetsplatser Dagens Medicin 2017 12 12 Sjukskrivningarna ökar igen Dagar med sjukpenning per antal försäkrade, 16-64 år, dec 1994-dec 2016 30 24 Alexander Wilczek, överläkare
Läs merBlir man sjuk av stress?
Blir man sjuk av stress? Om utmattning och återhämtning 1 ISM Institutet för stressmedicin Vad är stress? Olika områden inom vetenskapen definierar stress på olika sätt. Definitionen skiljer sig exempelvis
Läs merStressutlöst sjukdom. Hur farligt är det, hur kan vi behandla och förebygga?
Stressutlöst sjukdom. Hur farligt är det, hur kan vi behandla och förebygga? Lärande och dialogseminarium Östersund 2018-04-11 Alexander Wilczek Ersta sjukhus Stockholm Sjukpenningtalet Sjukskrivningarna
Läs merUtmattningssyndrom (UMS)
Regional medicinsk riktlinje Utmattningssyndrom (UMS) Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-A 34-2014) giltigt till juli 2016 Utarbetad av Institutet för stressmedicin, sektorsråden allmänmedicin
Läs merBlir man sjuk av stress?
Blir man sjuk av stress? Om utmattning och återhämtning 1 ISM Institutet för stressmedicin Vad är stress? Olika områden inom vetenskapen definierar stress på olika sätt. Definitionen skiljer sig exempelvis
Läs merRiktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen
Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen Utredning och åtgärder vid etablerad psykisk ohälsa Företagshälsans riktlinjegrupp Ergonom vid AMM Med dr, ergonom/leg fysioterapeut Patientutredningar, kunskapsspridning,
Läs merUtmattningssyndrom Information till dig som närstående
Utmattningssyndrom Information till dig som närstående Vad är stress? Stressreaktioner är något naturligt och nödvändigt för människans överlevnad. Det är kroppens sätt att anpassa sig till ökade behov
Läs merREHABILITERING TILL ARBETE ADA + ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång
REHABILITERING TILL ARBETE ADA + ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång Sundsvall 2018-01-24 Östersund 2018-01-25 NorBet (Arbetsmedicin Norr), Stressrehabilitering Umeå Arbets- och Beteendemedicinskt Centrum
Läs merSTRESS, UTMATTNINGSSYNDROM
STRESS, UTMATTNINGSSYNDROM Kortvariga perioder av stress är något som hör livet till och är inget som vi vanligtvis blir sjuka av. Om stressen däremot blir långvarig och vi inte får någon möjlighet till
Läs merBlir man sjuk av stress?
Upplaga 5, 2015 I detta häfte beskrivs vad som händer i kroppen vid stress. Varför vissa blir så sjuka och vad man kan göra för att må bra igen. Lever vi under långvarig belastning utan chans för kroppen
Läs merUtmattningssyndrom i primärvård om behandling och rehabilitering av personer med UMS
Utmattningssyndrom i primärvård om behandling och rehabilitering av personer med UMS Giorgio Grossi Beteendevetare, leg psykoterapeut Docent i medicinsk psykologi www.stressmottagningen.com Stress Överlevnadsmekanism
Läs merStress och utmattningssyndrom
Stress och utmattningssyndrom Mellansvenskt läkemedelsforum 218-2-1, Uppsala Senior professor Marie Åsberg Karolinska institutet Sjukskrivningarna ökar igen Dagar med sjukpenning per antal försäkrade,
Läs merÅter i arbete efter stress
Åter i arbete efter stress Lisa Björk Institutet för stressmedicin, Västra Götalandsregionen Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Stress Exponering? Upplevelse? Reaktion? Symtom? Diagnos? Stress
Läs merSMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter
Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet Borg-RPE-skalan Din upplevda ansträngning 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 Ansträngande 16 17 Mycket
Läs merBlir man sjuk av stress?
Blir man sjuk av stress? Om utmattning och återhämtning ISM Institutet för stressmedicin Vad är stress? Olika områden inom vetenskapen definierar stress på olika sätt. Definitionen skiljer sig exempelvis
Läs merArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering
ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering Therese Eskilsson Universitetslektor, Umeå universitet & Stressrehabilitering, Region Västerbotten BRISTER I ARBETSMILJÖN KAN
Läs merStressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län
SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg
Läs merVarför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?
Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den
Läs merHur rehabiliteras individer med allvarligt utmattningssyndrom?
20181213 Hur rehabiliteras individer med allvarligt utmattningssyndrom? Kristina Glise med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg samt TINAmottagningen Billdal BAKGRUND Institutet för Stressmedicin
Läs merDialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa
Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa Therese Eskilsson 1 & Marine Sturesson 2 1 Universitetslektor, Umeå universitet och Stressrehabilitering, Region Västerbotten 2 Verksamhetsutvecklare,
Läs merFöreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö
Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade ohälsan Ge stöd till arbetsgivare och arbetstagare 2 Arbetsmiljölagen: vidta alla åtgärder
Läs merFöreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö
Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsgivarverket Ulrich Stoetzer Med Dr, Psykolog Sakkunnig Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade
Läs merStöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet
Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen 2019-04-03 Bedömningsguide Inför uppstart av KBT på nätet 2 Innehåll Bedömning av patienter inför uppstart... 3 Förutsättningar för
Läs merBehandling och rehabilitering vid stressrelaterad ohälsa
Behandling och rehabilitering vid stressrelaterad ohälsa 2939 Förebygg i st f att rehabilitera! Rehabilitering av den som blivit allvarligt sjuk av stress är ofta utomordentligt svår, komplicerad och långdragen,
Läs merKommunikation med arbetsgivare/af
Kommunikation med arbetsgivare/af 1 Överenskommelser mellan staten och SKL 2006 Sjukskrivningsmiljarden en överenskommelse mellan staten och SKL för att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna
Läs merStressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling
Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND Utredning, diagnostik och behandling Innehållsförteckning 1. Vad är stressrelaterad psykisk ohälsa? 3 2. Förslag på utredning 4 3. Diagnos 7 4. Behandling 10 5. Sjukskrivning
Läs merStress! BellaStensnäs Leg. psykolog
Stress! BellaStensnäs Leg. psykolog Dagens agenda Vad är stress? Vad är stressrelaterad ohälsa? Varningssignaler på ohälsosam stress Vad kan jag göra? Vad är stress? Hur använder du ordet stress? Vad är
Läs merArbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:
SKYDDSROND: Arbetsbelastning datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: chef: skyddsombud: övriga deltagare: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om medarbetarnas
Läs merVad händer i kroppen vid stress och vad är utmattningssyndrom? Lilian Wiegner Överläkare ISM
Vad händer i kroppen vid stress och vad är utmattningssyndrom? Lilian Wiegner Överläkare ISM Vad händer i kroppen vid stress och vad är utmattningssyndrom? Lilian Wiegner Överläkare lilian.wiegner@vgregion.se
Läs merInstitutet för stressmedicin
Institutet för stressmedicin Verka för att minska stress och stressrelaterad ohälsa Forskning Prevention Behandling Föra ut kunskap och erfarenhet Psykologisk behandling vid utmattningssyndrom Susanne
Läs merInformation till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering
Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering JUNI 2018 Foto: Jonas Kullman Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering Att du som medarbetare ibland
Läs merNationella riktlinjer Ångestsjukdomar
Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar
Läs merStöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet vuxna
Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen 2019-05-15 Bedömningsguide Inför uppstart av KBT på nätet vuxna 2 Innehåll Bedömning inför uppstart av KBT på nätet... 4 Förutsättningar
Läs merAktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator
Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator Agenda Snabb introduktion i AT Vanligaste orsak till begäran av SS. Vad är en
Läs merÖvergripande principer gällande all sjukskrivning. Specifika rekommendationer för enskilda diagnoser
Övergripande principer gällande all sjukskrivning Specifika rekommendationer för enskilda diagnoser Sjukskrivning är en del av vård och behandling Sjukskrivning en aktiv åtgärd Patientens delaktighet är
Läs merVila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack.
Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack. Anpassat arbete Flera diagnoser, multiproblem Kvinnor mer sjukskrivna De flesta med
Läs merADA+ Dialogmodell för hållbar arbetsåtergång
ADA+ Dialogmodell för hållbar arbetsåtergång Therese Eskilsson Universitetslektor, leg sjukgymnast Inst. samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet Stressrehabilitering, Region Västerbotten Arbetsorsakade
Läs merFakta och myter inom stress - Om kortisol
Fakta och myter inom stress - Om kortisol Har stressade personer högt kortisol och vad händer med kortisolkurvan när man blir utmattad? Draken 29 mars 2017 Föreläsare: Ingibjörg Jonsdottir, professor ISM
Läs merF sisk aktivitet din väg till bättre psykis hälsa
F sisk aktivitet din väg till bättre psykis hälsa www.fysioterapeuterna.se/levnadsvanor December 2017 Fysioterapeuterna Grafisk form: Rickard Örtegren Materialet är finansierat med statsbidrag från Socialstyrelsen.
Läs merFloda och Gråbo vårdcentraler
Floda och Gråbo vårdcentraler 2017-10-19 Bakgrund Forskning visar att återgång i arbete minskar ju längre tid patienten är sjukskriven Onödigt långa sjukskrivningar och/eller frågetecken kring sjukskrivningsgrad
Läs merBehandling av psykisk ohälsa i Sverige. Björn Philips Docent i klinisk psykologi, leg psykolog/psykoterapeut
Behandling av psykisk ohälsa i Sverige Björn Philips Docent i klinisk psykologi, leg psykolog/psykoterapeut Vad forskare är ense om: Biopsykosociala sårbarhet-stress-modellen Sårbarhet Biologi (ex. gener,
Läs merInformation om förvärvad hjärnskada
Information om förvärvad hjärnskada Hjärnskadeteamet i Västervik Den här broschyren vänder sig till dig som drabbats av en förvärvad hjärnskada och till dina närstående. Här beskrivs olika svårigheter
Läs merLerums vårdcentral
Lerums vårdcentral 2017-10-19 Bakgrund Patienter med utmattningssyndrom och stressrelaterade problem remitterades ofta till psykosociala teamet men bedömdes behöva annan behandling av teamet. Bristande
Läs merPsykisk ohälsa. Förhindra Förebygga Förkorta Värmland Tillfälle 1. KUPO Kompetensutveckling om psykisk ohälsa för offentliga arbetsgivare
Psykisk ohälsa Tillfälle 1 Förhindra Förebygga Förkorta Värmland 2017 Tillfälle 1 Block 1: Annas resa Block 2: Självinsikt Tillfälle 2 Block 3: Filmer om chefens roll Block 4: Samtalsövningar Block 1:
Läs merUtmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom
Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Kristina Glise, med dr, överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin
Läs merACT at work in Sweden. Vad: Utvecklar korta KBT behandlingar för psykisk ohälsa, stress och riskbruk. 4 träffar á 3 timmar, totalt 12 timmar.
ACT at work in Sweden ACT at work in Sweden leg. psykolog, py g,projektledare ACT FORUM Forskningscentrum för psykosocial hälsa vid Maria Ungdom och Karolinska Institutet Summary: 4 studies completed,
Läs merSÅ MÖTER DU UTMANIN- GARNA I DIN ARBETSMILJÖ
Karin Allera SÅ MÖTER DU UTMANIN- GARNA I DIN ARBETSMILJÖ Y Sjukskrivningarna bland psykologer ökar. Det talas till och med om att psykologyrket håller på att bli ett riskyrke. Läs om riskerna i yrket
Läs merSjukskrivning och möjligheter vid en arbetsåtergång
Sjukskrivning och möjligheter vid en arbetsåtergång Försäkringskassan och rehabkedjan Sjukskrivning garanterar inte sjukpenning Under de första 90 dagarna kan Försäkringskassan betala ut sjukpenning om
Läs merAtt (in)se innan det går för långt
Att (in)se innan det går för långt Främjande av psykisk hälsa på arbetsplatsen Conventum 20 september 2017 Matilda Skogsberg, arbetsmiljökonsult och leg. psykolog Regionhälsan, Region Örebro län Vad är
Läs merFrågor till patient- och brukarorganisationer om sjukskrivningsprocessen och om samverkan i processen
Promemoria 2018-10-02 Komm2018/06 Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess S 2018:06 Nationell samordnare Mandus Frykman 08-4059542 072-2128658 mandus.frykman@regeringskansliet.se
Läs merRiktlinjer för utredning och åtgärder vid psykisk ohälsa på arbetsplatsen
FORSKNING PÅGÅR Redaktör: Birgit Rösblad birgit.rosblad@fysioterapeuterna.se Riktlinjer för utredning och åtgärder vid psykisk ohälsa på arbetsplatsen Evidensbaserade metoder för företagshälsan IRENE JENSEN
Läs merArbetsplatsnära stöd. Bidrag till arbetsgivare för att förebygga och förkorta sjukfall bland anställda. Sid 1 Augusti 2016 Arbetsplatsnära stöd
Arbetsplatsnära stöd Bidrag till arbetsgivare för att förebygga och förkorta sjukfall bland anställda Sid 1 Augusti 2016 Arbetsplatsnära stöd Bidrag till arbetsgivare - Arbetsplatsnära stöd Start 2014
Läs merInformation om försäkringsmedicin. Thomas Edekling
Information om försäkringsmedicin Thomas Edekling Vad är försäkringsmedicin? Ett kunskapsområde om hur funktionstillstånd, diagnostik, behandling, rehabilitering och förebyggande av sjukdom och skada påverkar
Läs merFå och behålla jobb - när du har tvångssyndrom
Få och behålla jobb - när du har tvångssyndrom INLEDNING Många som lider av tvångssyndrom (OCD) kan trots sina besvär arbeta fulltid. Men för en del kan det vara en utmaning att få och behålla jobb. Tvångshandlingarna
Läs merFöreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö
Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö 1 Arbetsmiljölagen: vidta alla åtgärder Föreskrifterna förtydligar
Läs merÄrendets beredning Ärendet har beretts i Programberedningen för äldre och multisjuka.
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-11-13 p 10 1 (5) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Anne-Marie Norén Förslag att införa vårdval för patienter med långvarig smärta och psykisk ohälsa samt införande
Läs merSTRESS OCH REHABILITERING. Bemötande och samverkan
STRESS OCH REHABILITERING Bemötande och samverkan Beteende ABC Aktiverare 20% Beteende, förändring Konsekvens 80% Förstärkning Positiv Lön Negativ Undvika kritik Försvagning Positiv Kritik, ökad belastning
Läs merFörsäkringsmedicinskt beslutsstöd.
Försäkringsmedicinskt beslutsstöd www.socialstyrelsen.se/riktlinjer Beslutsstödet Framtaget av Socialstyrelsen och Försäkringskassan Ge vägledning för de frågor som läkare, handläggare på Försäkringskassan
Läs merRehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011
Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...
Läs merADA+ Dialogmodell för hållbar arbetsåtergång. Maud Steneberg Leg Sjukgymnast/rehabkoordinator Stressrehabiliteringen
ADA+ Dialogmodell för hållbar arbetsåtergång Maud Steneberg Leg Sjukgymnast/rehabkoordinator Stressrehabiliteringen Arbets- och beteendemedicinskt centrum Verksamhetschef, avdelningschefer, verksamhetsutvecklare,
Läs merEn processutvärdering av multimodala team inom ramen för rehabiliteringsgarantin
En processutvärdering av multimodala team inom ramen för rehabiliteringsgarantin Irene Jensen, professor och uppdragsansvarig Therese Hellman, med dr och projektledare Gunnar Bergström, docent Hanna Bonnevier,
Läs merRehabiliteringspolicy
Rehabiliteringspolicy I detta dokument kan du läsa om Specmas förebyggande arbete, rehabiliteringsprocessens praktiska arbetsgång samt arbetsgivaren och den enskilde arbetstagarens ansvar. Innehållsförteckning
Läs merKognitiv ergonomi i arbetet
Kognitiv ergonomi i arbetet Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Förekomst sjukdomar som kan förknippas med
Läs merKonsekvenser av sjukskrivning 2006
Konsekvenser av sjukskrivning 006 Institutionen för medicinska vetenskaper Arbets- och miljömedicin Hjälp oss att underlätta bearbetningen av Dina svar! Markeringarna kommer att läsas optiskt i en s.k.
Läs merFÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete
FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet
Läs merDe nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare
De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker
Läs merImplementering av evidensbaserad praktik vid psykisk ohälsa i primärvården
Implementering av evidensbaserad praktik vid psykisk ohälsa i primärvården ett utvecklingsprojekt i SUS-primärvård Projektledare: Christina Bergmark Hall leg. psykolog, specialist i klinisk psykologi,
Läs merArbetslivsinriktad rehabilitering
Arbetslivsinriktad rehabilitering Vad är det? Vad är nytt? Regionhälsan 2018-10-26 Charlotta Wrenninge, Elisabeth Weiner Lagändring Plan för återgång i arbete (trädde i kraft 1 juli 2018) 30 kap. 6 SFB
Läs merLång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning
Psykiatriska diagnoser Korta analyser 2017:1 Försäkringskassan Avdelningen för analys och prognos Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Korta analyser är en rapportserie från Försäkringskassan
Läs merTidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Bedömning/behandling vårdgivare. Information om medicinska förutsättningar för arbete
Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen Söker vård Triagering Bedömning/behandling vårdgivare Rehabplan Kontakt med arbetsgivaren/fk/ AF/socialtjänsten Rehabkoordinator/ rehabkoordinering
Läs merTRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET
TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET Therese Eskilsson Lektor, Med Dr, leg sjukgymnast Samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi, Umeå universitet Stressrehabilitering, Norrlands
Läs merDepression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!
Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid
Läs merDialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa
Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa Therese Eskilsson Universitetslektor, leg sjukgymnast Inst. samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet Stressrehabilitering,
Läs merNär hjärnan inte orkar om hjärntrötthet
När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet Lars Rönnbäck och Birgitta Johansson Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin Svårt att fatta Jag har inget minne av själva smällen, jag trodde länge att jag
Läs merKarin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin. Den goda sömnen
Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin Den goda sömnen Varför behöver vi sova? Hjärnans återhämtning Laddar batterierna Fyller på energidepåer i cellerna Spolar rent - Eliminerar avfall.
Läs merFrågor och svar om Internetbaserat stöd och behandling och KBT via nätet
Koncernkontoret Hälso- och sjukvård Senast uppdaterad 2017-04-13 Frågor och svar om Internetbaserat stöd och behandling och KBT via nätet Internetbaserat stöd och behandling ska bli en del av hälso- och
Läs merEkonomiska vinster med tidiga insatser. Hur psykisk ohälsa påverkar arbetsgivarens ekonomi
Ekonomiska vinster med tidiga insatser Hur psykisk ohälsa påverkar arbetsgivarens ekonomi Johan Rudborg Hälsoekonom, hälsostrateg Proactive Health Deltagit i utarbetande av Arbetshälsoekonomiskt analysverktyg,
Läs mereva.arvidsson@ltkalmar.se
eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att
Läs mer-Stöd för styrning och ledning
-Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag
Läs merRehabiliteringsmöte. 1. Orsak till kallat rehabiliteringsmöte (kryssa i) 2. Informera om rehabiliteringen. 3. Orsak till sjukfrånvaron
Rehabiliteringsmöte Fyll i uppgifterna. Datum: Medarbetare: Personnummer: Befattning: Lokal: Ansvarig chef: Avdelning/enhet: Mötesdeltagare: 1. Orsak till kallat rehabiliteringsmöte (kryssa i) Korttidssjukfrånvaro
Läs merLångvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult
Långvarig Smärta och Landstinget Halland Stefan Bergman Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Ickemalign Smärta Smärta som varat längre än förväntad läkningstid Smärta
Läs merKognitiv nedsättning och anhörigperspektiv
Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv Janina Stenlund, Leg. sjuksköterska, Silviasjuksköterska Uppläggning Kognitiv svikt Anhörigsjukdom och anhörigstöd Nationella riktlinjer för vård och omsorg Metoder/förhållningssätt
Läs merUtmattningssyndrom. Vad är egentligen ett utmattningssyndrom? Hans Selye och stresshormonerna. Fight-flight-freeze eller
Utmattningssyndrom Vad är egentligen ett utmattningssyndrom? OGU-dagarna Örebro 19-4-9 Senior professor Marie Åsberg Karolinska institutet Walter Cannon, fight/flight och sympaticus Fight-flight-freeze
Läs merStockholms läns landsting
Stockholms läns landsting 2017-10-02 s förvaltning Landstingsdirektörens stab Ingela Erneholm TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (4) s forskningsberedning Motion 2017:19 av Bengt Annebäck (MP) om behovet av skapa ett
Läs merREHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER Regionala medicinska riktlinjer 1 (4) Datum Diarienummer HS
1 (4) Datum 2015-03-10 Diarienummer HS 126-2015 HSD-A 12-2015 Hälso- och sjukvårdsavdelningen REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2015 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tecknade
Läs merFÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete
FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet
Läs merLandstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete
Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka
Läs merFörhållningssätt i sjukskrivarrollen. Doktorns dilemma
Förhållningssätt i sjukskrivarrollen Doktorns dilemma http://lartorget.sll.se/public/courseid/65894/langsv/publicpage.do?item=32877256 Vad som kan vara problematisk med Försäkringsmedicin? Sjukpenning
Läs merUtökad sammanfattning till Socialförsäkringsrapport 2015:11. Bred samverkan krävs för att minska sjukfrånvaron
Utökad sammanfattning till Socialförsäkringsrapport 15:11 Bred samverkan krävs för att minska sjukfrånvaron Utökad sammanfattning till Socialförsäkringsrapport 15:11 Regeringen har satt som mål att sjukpenningtalet
Läs merStress & utmattningssyndrom 2015
inspiration inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Arbetsrelaterad stress lär dig mer om rehabiliterings processen! Traumatisk stress när systemet går ur funktion Datum och plats:
Läs merMetoder för primärprevention och tidig återgång i arbete vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa
Metoder för primärprevention och tidig återgång i arbete vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa Gunnar Bergström, docent 2017-10-20 Namn Efternamn 1 Systematisk litteraturgenomgång Riktlinjer Arbetshälsoekonomiskt
Läs merSFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion
SFBUBs riktlinjer för depression Psykosocial behandling remissversion multimodal behandling i familjekontext med inriktning på depression fasindelad ges under minst 4-8 veckor före annan specifik behandling
Läs mer