Inkomna remisser. Kartläggning av remisser inkomna till Barn- och ungdomspsykiatrins öppenvårdsmottagningar i Örebro län under april och maj 2012

Transkript

1 Inkomna remisser Kartläggning av remisser inkomna till Barn- och ungdomspsykiatrins öppenvårdsmottagningar i Örebro län under april och maj 2012 Veronika Malmgren, PTP-psykolog September 2012

2 Inkomna remisser Bakgrund Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i Örebro län har två öppenvårdsmottagningar. Till dessa kommer patienter antingen genom egenanmälan, vilket innebär att föräldern eller barnet själv kontaktar BUP via nyanmälningstelefonen, eller via remiss. I rapporten Från start till mål (Ståhl, 2012) undersöktes patientflödet på BUP:s öppenvårdsmottagningar i Örebro län under hösten Sammanlagt 100 patienter deltog i studien och av dessa inkom 57 % via egenanmälan och 43 % via remiss. Under det första halvåret 2012 inkom totalt 227 remisser till BUP:s öppenvårdsmottagningar. Utslaget på sex månader ger detta ett medelvärde på ungefär 38 remisser i månaden. Sedan hösten 2011 finns på BUP-klinikens hemsida en remissmall som är avsedd att användas vid remittering av patienter till BUP (se bilaga 1). Denna mall har arbetats fram med avsikt att underlätta nyanmälningsprocessen. Uppgifterna som efterfrågas i mallen är de uppgifter som nyanmälningsgruppen har bedömt behövs för att ett ärende ska kunna hanteras på ett smidigt sätt. En korrekt och fullständigt ifylld remissmall innebär att nyanmälningsgruppen snabbare kan göra sig en bild av patientens behov och att risken för felbedömningar minskar. Patienter som inte är i behov av insatser från mottagningen kan lättare fångas upp redan på remisstadiet och slipper att i onödan gå igenom den tidsödande nyanmälningsprocessen. Att all information finns tillgänglig innebär dessutom att nyanmälningsgrupp och sekreterare slipper spilla tid på att jaga de uppgifter som utelämnats. Mallen talar med andra ord om för remittenten vilka uppgifter BUP vill ha. Ett ytterligare syfte med mallen är att hjälpa remittenten att presentera informationen så översiktligt och lättfattligt som möjligt. Det finns tydliga rubriker och kategorier, vilket gör att den som tar emot remissen slipper leta efter uppgifterna som annars kanske presenteras i oordning i en tätt skriven text. I informella samtal med nyanmälningsgruppen framkom att remisserna som inkommer till BUP i många fall uppfattas som otillräckliga och att remissmallen används långt ifrån alltid. Det framhölls även att remisserna ofta är felaktigt ifyllda, ger bristfällig information samt att de ofta saknar tydlig beskrivning av barnpsykiatrisk problematik. En av åsikterna som framhölls var att detta krånglar till nyanmälningsprocessen och gör den mer tidsödande än vad som egentligen behövs. En annan aspekt som framfördes var att ju längre tid efter remissdatum en remiss inkommer till BUP, desto svårare blir det för BUP att hålla vårdgarantin. Vårdgarantin garanterar patienten ett första besök inom 30 dagar efter anmälan. Gör patienten en egen anmälan börjar dagarna räknas från dess att patientens anmälan godkänts. Inkommer patienten via remiss börjar dock dagarna räknas från remissdatum, det vill säga den dag remittenten daterar remissen till. Syfte och frågeställning Syftet med denna rapport är att kartlägga samtliga remisser inkomna till BUP under en utvald tid. I detta ingår att beskriva och kvalitetsgranska remisserna samt redogöra för eventuella avslag. Följande frågeställningar ställdes upp: 1

3 Beskrivning - Varifrån kom remisserna? För vad remitterades patienter till BUP:s öppenvård? Fanns det några mönster i vilka instanser som remitterade om vad? Vilka insatser efterfrågades i remisserna? Vilka var patienterna som remitterades till BUP? Kvalitet - I vilken utsträckning användes BUP:s remissmall? Innehöll remisserna den information som nyanmälningsgruppen behöver och om inte, vilken information saknades? Fanns någon skillnad mellan de remisser som skrivits enligt mall och de som inte skrivits enligt mall vad gäller vilken information som delgavs? Hur lång tid passerade mellan remissdatum och remissens ankomstdatum på BUP? Avslag - Vilka remisser avslogs och varför? Urval och procedur Metod Som underlag för denna studie valdes tidsperioden 1 mars 2012 till och med 30 april Samtliga remisser som inkom under dessa två månader studerades enligt ovanstående frågeställningar samt jämfördes mot remissmallen enligt beskrivningen nedan. Ett Excel-dokument skapades där varje remiss tilldelades ett nummer. För varje remiss nedtecknades sedan följande uppgifter: remissdatum, datum då remissen inkommit till BUP, patientens kön och ålder, remitterande instans, remissorsak, förväntade insatser samt en kort beskrivning av eventuellt bifogat dokument, exempelvis journalkopior. För varje remiss markerades också huruvida följande uppgifter fanns angivna: basfakta om patienten, vårdnadshavar- och kontaktuppgifter, uppgifter om skola eller förskola, uppgifter specifika för asylsökanden och patienter i behov av tolk, uppgifter om familjehem och särskilt boende, uppgifter om bakgrund och eventuella pågående insatser samt uppgifter om patientens förväntningar och/eller uttryckliga medverkan i remissens tillkommande. Slutligen markerades om remissen godkänts eller ej. I de fall då remissmallen använts bockades uppgifterna av, ruta för ruta. I de fall remissmallen inte använts gjordes en bedömning om den aktuella uppgiften kunde anses ha angivits på annan plats i remissen. Även en heltäckande bedömning gjordes om huruvida remissen hade några brister eller ej. Med brister menades om information som efterfrågas i remissmallen saknades. Enligt denna bedömning var alltså en remiss utan brister en remiss som innehöll all information som efterfrågas i remissmallen. Data sammanställdes i Excel. Underkategorier skapades då sådana kunde urskiljas på ett tydligt sett. Exempel på detta är remitterande instans, där en remitterande grupp som urskiljdes var skolhälsovård, vilken inkluderade samtliga remittenter ur skolvärlden. I några av fallen har remitterande instans varit oklar och då har Internet och sökmotorn Google använts för att kunna placera remittenten i rätt underkategori. Även tabeller och grafer skapades i Excel. 2

4 Resultat Varifrån kom remisserna? Under perioden 1 mars till och med 30 april 2012 inkom totalt 66 remisser till BUP:s öppenvårdsmottagningar. Under mars månad inkom 41 remisser och under april inkom 25 remisser. Remitterade gjorde skolhälsovård (n=31), vårdcentraler (n=10), olika instanser inom socialtjänstens verksamhet (n=9), barn- och ungdomskliniker med mera (n=8), BUP på annan ort (n=2), vuxenpsykiatrin (n=1), ungdomsmottagningar (n=3), BVC (n=1) samt behandlingshem (n=1). Skolhälsovården stod med andra ord för nära hälften av remisserna. Till gruppen som har benämnts barn- och ungdomskliniker med mera har även andra kliniska verksamheter som inte är specialistpsykiatri eller primärvård räknats. Exempelvis inkom under perioden en remiss från Logopedi och foniatri och denna remiss har räknats till denna grupp. I gruppen socialtjänstens verksamhet ingår de verksamheter som bedrivs i socialtjänstens regi, exempelvis Individ- och familjeomsorgen på olika orter och Ungdomsteamet i Örebro. För att åskådliggöra resultaten presenteras de även i grafen nedan. Figur 1. Remitterande instanser och antal remitterade ärenden från respektive grupp. Behandlingshem; 1 BVC; 1 Ungdomsmottagning; 3 BUP & vuxenpsykiatri; 3 Barnklinik m.m.; 8 Socialtjänst; 9 Vårdcentral; 10 Skola; 31 Skola Vårdcentral Socialtjänst Barnklinik m.m. BUP & vuxenpsykiatri Ungdomsmottagning BVC Behandlingshem För vad remitterades patienter till BUP:s öppenvård? Den största enskilda gruppen remitterade patienter utgjordes av dem som remitterades för olika typer av uppmärksamhets- och koncentrationssvårigheter, med frågeställning ADHD och/eller ADD (n=26). Den näst största patientgruppen var de som remitterades för depression och nedstämdhet (n=12) och därefter kom olika typer av ångestproblematik (n=8), självskadebeteenden (n=4), olika typer av beteendeproblem (n=3) och PTSD (n=3). Övrig problematik som patienter remitterades för var enkopres (n=2), autismfrågeställning (n=2), krisstöd riktat till förälder (n=1), social fobi (n=1), hörselhallucination (n=1), flygfobi (n=1) 3

5 samt huvudvärk (n=1). Slutligen återfanns i urvalet en remiss där frågeställning och orsak till att patienten remitterades var oklar. Figur 2. Patientens problematik som den har angivits i remissen samt antal ärenden per kategori, med de sex största patientgrupperna utskrivna i diagrammet. ADHD- & ADD-frågeställning Depression & nedstämdhet Ångest PTSD; 3 Beteendeproblem; 3 Självskadebeteende; 4 Ångest; 8 Depression & nedstämdhet; 12 ADHD- & ADDfrågeställning; 26 Självskadebeteende Beteendeproblem PTSD Enkopres Autismfrågeställning Krisstöd förälder Social fobi Hörselhallucination Flygfobi Huvudvärk Oklart Fanns det några mönster i vilka instanser som remitterade om vad? Som tidigare nämnt utgjordes den största enskilda remitterade gruppen patienter av dem som remitterades för olika typer av uppmärksamhets- och koncentrationssvårigheter. Det rörde sig om totalt 26 patienter, varav 20, det vill säga lite mer än tre fjärdedelar, remitterades från skolhälsovården. I övrigt var siffrorna för låga för att några slutsatser skulle kunna dras om vilka instanser som remitterar om vad. Vilka insatser efterfrågades i remisserna? I fem av remisserna saknades information om förväntad insats helt och hållet. I övriga remisser beskrevs den förväntade insatsen mer eller mindre fylligt. Det hände att remisserna beskrev fler än en förväntad åtgärd. I genomgången av remisserna kunde sex olika kategorier av förväntade insatser urskiljas, vilka beskrivs nedan. Utredning och bedömning I 42 av remisserna efterfrågades någon typ av utredning och/eller bedömning. Dessa båda begrepp sammanblandades och kunde syfta på allt från en kortare bedömning av patientens psykiatriska problematik till en mer omfattande neuropsykiatrisk utredning. På grund av denna glidning mellan begreppen och eftersom det många gånger har varit svårt att reda ut exakt vilken typ av utredning eller bedömning olika remittenter har syftat på, har begreppen i denna studie slagits ihop till en gemensam kategori. 4

6 Behandling I nio av remisserna efterfrågades behandling utan närmare specifikation. Exempelvis kunde det stå Tacksam för hjälp med diagnos och adekvat behandling eller Remitterar han till BUP för behandling [sic]. Specifik behandling Fjorton av remisserna efterfrågade någon typ av specifik behandling, till exempel toalettskola eller traumabehandling. Även de fall då det i remissen fanns en kortare beskrivning av vad remittenten ansåg att patienten behövde hjälp med räknades in i denna grupp. Exempel på detta är Behandling. Ut? anser att [patientens namn] behöver hjälp med bl.a. ångest. Medicinering I sex av remisserna efterfrågades specifikt farmakologisk behandling. Föräldrastöd I sex av remisserna efterfrågades någon typ av stöd till föräldrarna. Mer specialiserad vård Samtliga tre remisser från ungdomsmottagningen beskrev att patienten behövde mer specialiserad vård än vad ungdomsmottagningen kan ge, även om ordvalet varierade något mellan de tre remisserna. Övrigt I denna kategori har de beskrivningar hamnat som inte passade in i någon av övriga kategorier, men där remittenten ändå angav någon typ av förväntad åtgärd. Det rörde sig om sex remisser och de förväntade åtgärderna var åtgärder, konsultation, hjälp, diagnos samt kontakt, som efterfrågades i två remisser. Vilka är patienterna som remitteras till BUP? I den aktuella studien var 23 av de remitterade patienterna flickor och 43 var pojkar. De var mellan fyra år och fyra månader och 17 år och 10 månader gamla. Figur 3. Andel pojkar och flickor som remitterades, angivet i procent. 35% Pojkar Flickor 65% 5

7 I vilken utsträckning används BUP:s remissmall? Av totalt 66 inkomna remisser under den givna perioden var 28 skrivna enligt remissmallen, det vill säga 42.4 %. Således var 38 remisser, det vill säga 57.6 %, inte skrivna enligt mall. Trots att urvalet är litet går det att urskilja mönster i vilka instanser som använder remissmallen i högre grad än andra. Remisser från skolhälsovården är i ungefär hälften av fallen skrivna enligt remissmallen. I remisser från socialtjänstens verksamhet samt från ungdomsmottagning användes mallen i 100 % av fallen. Ingen av de remisser som inkommit från övriga instanser var skriven enligt mallen. Figur 4. Användning av remissmall fördelat på remitterande instanser Ej mall Remissmall Skola Vårdcentral Socialtjänst Barnklinik BUP & vuxen Ungdom smottag ning BVC Behandli ngshem Ej mall Remissmall Innehöll remisserna den information som nyanmälningsgruppen behöver och om inte, vilken information saknades? Basfakta Samtliga remisser innehöll basfakta om patienten, det vill säga namn och personnummer (n=66). Föräldra- och vårdnadshavaruppgifter Uppgifter som ingår i denna kategori är vårdnadshavares namn och kontaktuppgifter samt eventuella uppgifter om särskilda boendeformer och kontaktperson på behandlingshem, gruppboende eller liknande. I 53 % av remisserna var denna information helt eller åtminstone delvis ifylld (n=35). I övriga fall saknades informationen helt. Skoluppgifter Uppgifter om vilken skola barnet gick i och kontaktperson på skolan angavs helt eller delvis i 62.1 % av remisserna (n=41). 6

8 Insatser som remittenten bedömer att barnet/familjen behöver I 92.4 % av remisserna fanns en förväntad insats angiven (n=61). Värt att notera är dock att även extremt kortfattade beskrivningar har räknats in, till exempel bedömning eller medicinering. Patientens förväntningar I 27.3 % av remisserna fanns en beskrivning av patientens egna förväntningar (n=18). Pågående insatser Pågående insatser beskrevs i 44 av remisserna. I ytterligare tolv fanns journalanteckningar eller någon typ av utredning bifogad, där denna uppgift fanns med. Sammanlagt utgjorde de 84.8 % av remisserna (n=56). Bakgrundshistoria I 48 av remisserna nämndes patientens bakgrund. I 14 remisser saknades sådan information i själva remissen, men återfanns i bifogat material, exempelvis tidigare utredning. Sammanlagt nämnde alltså 93.9 % av remisserna något om patientens bakgrund (n=62). Bifogat material I 30.3 % av remisserna fanns material bifogat (n=20). Det rörde sig om journalanteckningar, åtgärdsprogram och olika typer av utredningar. I 14 av dessa remisser saknades information, såsom bakgrund och uppgift om pågående insats, i själva remissen. Sammanlagt tillräcklig information Totalt 10.6 % av remisserna bedömdes innehålla all information som efterfrågas i remissmallen (n=7). Fanns någon skillnad mellan de remisser som skrivits enligt mall och de som inte skrivits enligt mall vad gäller vilken information som delgavs? Basfakta. Samtliga remisser, oavsett skrivna enligt mall eller ej, innehöll basfakta om patienten, det vill säga namn och personnummer. Föräldra- och vårdnadshavaruppgifter Av de remisser som skrivits enligt remissmallen innehöll samtliga (n=28) fullständiga vårdnadshavaruppgifter. Bland de 38 remisser som inte skrivits enligt mall angavs informationen i 18.4 % av fallen (n=7). Skoluppgifter Uppgifter om skola och kontaktperson angavs i 96.4 % av de remisser som skrivits enligt mall (n=27). Motsvarande siffra bland de remisser som inte skrivits enligt mall var 36.8 % (n=14) Insatser som remittenten bedömer att barnet/familjen behöver I 96.4 % av de remisser som skrivits enligt mall beskrev remittenten vilka insatser hen bedömde att barnet eller familjen behövde (n=27). Bland de remisser som inte skrivits enligt mall fanns en sådan beskrivning med i 89.5 % av fallen (n=34). 7

9 Figur 5. Information som återfinns i remisserna, angivet i procent ,4 84,8 93, , ,3 30, ,6 0 Basuppgifter Vårdnadshavare Skola Förväntad insats Patientens förväntningar Pågående insatser Bakgrundsbeskrivning Bifogat material Fullständig information Figur 6. Information som återfinns i remisserna, fördelat på instanser som använt remissmall och ej, angivet i procent ,4 96,4 89,5 92,9 92,9 94, , ,6 Mall Ej mall Basuppgifter Vårdnadshavare 18,4 Skola 36,8 31,6 28,6 25 8,6 0 Förväntad insats Patientens förväntningar Pågående insatser Bakgrundsbeskrivning Bifogat material Fullständig information 8

10 Patientens förväntningar En beskrivning av patientens förväntningar fanns med i 53.6 % av de remisser som skrivits enligt mall (n=15). Motsvarande siffra bland de remisser som inte skrivits enligt mall var 8.6 % (n=3). Pågående insatser Pågående insatser beskrevs i remissen eller i dokument bifogat remissen i 92.9 % av de remisser som skrivits enligt mall (n=26). I de remisser som inte skrivits enligt mall var motsvarande siffra 78.9 % (n=30). Bakgrundshistoria Av de remisser som skrivits enligt mall innehöll 92.9 % någon typ av bakgrundsbeskrivning (n=26). Av de remisser som inte skrivets enligt mall innehöll 94.7 % någon typ av bakgrundsbeskrivning (n=36). Bifogat material Av de remisser som skrivits enligt mall hade 28.6 %, bifogat material (n=8). Av de remisser som inte skrivits enligt mall hade 31.6 % bifogat material (n=12). Sammanlagt tillräcklig information Samtliga remisser som bedömdes innehålla den information som efterfrågas i remissmallen (n=7) var skrivna enligt mall. Dessa utgjorde 25 % av alla remisser som var skrivna enligt mall. Bland de remisser som inte skrivits enligt mall bedömdes ingen innehålla fullständig information. Hur lång tid passerade mellan remissdatum och remissens ankomstdatum på BUP? Som tidigare beskrivits är remissdatum det datum som anges på remissen av remittenten. Samtliga remisser stämplas med ankomstdatum då de inkommer till BUP och det går därför lätt att se hur många dagar som gått däremellan. Av de 66 remisserna i studien saknade ett ärende remissdatum. Hos de övriga 65 remisserna var antalet dagar mellan remiss- och ankomstdatum som lägst noll dagar och som högst 43 dagar. De allra flesta remisserna inkom inom en vecka efter remissdatum (n=49) medan ungefär en fjärdedel kom in mer än en vecka efter remissdatum (n=16). Ett fåtal remisser inkom mer än två veckor efter remissdatum (n=4). Vilka remisser avslogs och varför? Under perioden 1 mars till 30 april avslogs fem remisser, vilket utgör cirka 7.6 % av det totala antalet inkomna remisser. Tre av dessa remitterades från skolhälsovård, en från vårdcentral och en från barnklinik. Eftersom det rör sig om ett så begränsat antal är det svårt att utläsa något mönster i remisserna och orsakerna till avslaget. Istället beskrivs omständigheterna nedan. En av remisserna avslogs då barnets problematik inte bedömdes vara av barnpsykiatrisk natur och patienten rekommenderades istället att söka privata vårdalternativ. I en annan remiss efterfrågades utredning av autismspektrumstörning och patienten hänvisades till BNP, eftersom detta är den del av BUP:s verksamhet som utför dessa utredningar. En remiss från skolhälsovården efterfrågade utredning av uppmärksamhets- och koncentrationssvårigheter, 9

11 men utifrån beskrivningen av barnets problem bedömdes de vara av skolrelaterad natur. Remissen skickades tillbaka med motivering att nivåbedömning ligger inom skolans ansvarsområde och att den utredning som efterfrågades borde göras inom elevhälsans regi. I en annan av remisserna efterfrågades krisstöd åt förälder. Barnet i fråga var inte patient på BUP och då det inte ingår i BUP:s uppdrag att erbjuda stöd åt föräldrar vars barn inte är patienter på BUP avslogs remissen. Slutligen skickades en remiss tillbaka då barnets föräldrar via telefon uppgav att de inte längre var i behov av hjälp från BUP. Figur 7. Tid mellan remiss och ankomstdatum. Uppgift saknas; 1 Mer än två veckor; dagar; dagar; dagar 4-7 dagar 8-14 dagar Mer än två veckor Uppgift saknas 4-7 dagar; 23 Diskussion Denna rapport beskriver samtliga inkomna remisser till BUP:s öppenvårdsmottagningar under perioden 1 april till 31 mars Den beskriver var remisserna kommer ifrån, vilka patienter som remitteras till BUP samt vilka insatser som efterfrågas. Dessutom undersöker den i vilken utsträckning BUP:s remissmall används samt om det går att utläsa någon skillnad mellan de remisser som skrivits och inte skrivits enligt mallen. Metod Månaderna mars och april kan beskrivas som vanliga månader på så sätt att de ligger mitt i terminen för skolorna, som många remisser ju kommer ifrån. Under mars månad inkom 41 remisser och under april var motsvarande siffra 25. Jämfört med medelvärdet för första halvåret under 2012, 38 remisser per månad, kan dessa siffror ses som relativt representativa. Att det inkom något färre remisser under april kan möjligen till viss del bero på att påsken och påsklovet inföll under denna månad. Tiden emellan remissdatum och det datum remissen inkommit till BUP har beräknats i antal dagar och inte antal arbetsdagar, vilket gör resultatet viss orättvisa. I vissa fall kommer av naturliga skäl en helg eller till och med en långhelg emellan och således kan ett högre antal dagar i vissa fall anses vara skäligt. I urvalet fanns till exempel remisser som skrivits på 10

12 skärtorsdagen och som inkommit till BUP följande tisdag, det vill säga den närmast följande vardagen. Detta har i resultaten räknats som fem dagar, men eftersom det däremellan inte har hunnit gå några arbetsdagar är fem dagar i detta fall inte att betrakta som någon lång tid. Vissa uppgifter i rapporten baseras på kvalitativa bedömningar gjorda av en enda person. Att avgöra om patientens namn, adress och personnummer finns angivna i remissen är enkelt; däremot är det svårare att avgöra om remittenten har beskrivit exempelvis patientens bakgrund tillräckligt väl. I denna rapport har även de mest kortfattade bakgrundsbeskrivningarna räknats som giltiga ; eventuellt skulle bedömningen ha blivit annorlunda om den gjorts av en annan person. Detta gäller för ett flertal poster i rapporten. Resultat Kartläggningen visar att färre än hälften av de inkomna remisserna hade skrivits enligt remissmallen. Slående är framförallt den skillnad som går att se mellan de remisser som skrivits enligt mall och de som inte skrivits enligt mall, i fråga om vilken information som ges i remisserna. De remisser som skrivits enligt mall innehöll avsevärt fler uppgifter, bland annat vad gäller något så enkelt som namn och kontaktuppgifter till den remitterade patientens vårdnadshavare. Detta ger tydligt incitament för användning av remissmallen. Den enskilt största remitterande gruppen var den som benämndes som skolhälsovård, i vilken samtliga instanser som tillhörde skolväsendet ingick. Av det totala antalet inkomna remisser utgjorde remisserna från skolhälsovården nära hälften (31 remisser av 66 totalt) och av dessa skrevs 20 avseende uppmärksamhets- och koncentrationsproblem. Av de totalt 26 remisserna med denna frågeställning kom alltså över tre fjärdedelar från skolhälsovården. Detta innebär att den vanligaste remissen som inkommer till BUP kommer från skolan och har frågeställning om uppmärksamhets- och koncentrationsproblem. Som tidigare nämnts har tiden mellan remissdatum och remissens ankomstdatum till BUP beräknats i antal dagar istället för i antal arbetsdagar, vilket i vissa fall gör resultaten orättvisa, t.ex. då det har kommit en långhelg emellan. Det finns dock många exempel där det inte har förekommit någon långhelg och där dagarna ändå har tickat iväg till både en och två veckor och i ett enskilt fall till så mycket som 43 dagar. Det går endast att spekulera i skälen, och naturligtvis kan misstag ske, men frågan är om det finns någon anledning till att det någonsin ska behöva gå mer än en vecka från den dag då en remiss skrivs till dess att den inkommer till BUP:s nyanmälningsgrupp. Att så sker i denna rapport i en fjärdedel av fallen ligger utom BUP:s kontroll och påverkar framförallt de aktuella patienterna och deras möjlighet att snabbt komma till bedömning och behandling. För BUP:s del innebär det också rent krasst att möjligheterna att kalla patienter till ett första besök inom 30 dagar såsom vårdgarantin föreskriver minskar drastiskt ju längre tid som går mellan remiss- och ankomstdatum, eftersom det är remissdatum och inte ankomstdatum som räknas som första dag i vårdgarantin. Slutligen innehöll nästan en tredjedel av remisserna bifogat material och i över hälften av dessa remisser saknades flera av de efterfrågade uppgifterna; istället fick mottagaren själv söka efter uppgifterna i den många gånger tjocka och innehållsrika bilagan. Bifogat material i sig är naturligtvis inget problem, men när det innebär att remittenten avstår från att sammanfatta patientens historik eller från att beskriva vilka insatser som hittills har gjorts, innebär det merarbete för den som tar emot remissen. Remittenten bör rimligtvis ha satt sig in 11

13 i patientens problematik och historik innan remissen skrivs, varför det borde vara möjligt att sammanfatta detta på ett lättfattligt sätt. Tillämpning Denna rapport är inte och ska inte läsas som ett vetenskapligt dokument och den ska heller inte publiceras utanför BUP i Örebro. Utifrån rapporten kan dock vissa tendenser utläsas. Rapporten visar tydligt att det finns incitament för användning av remissmallen, eftersom fler av de uppgifter som BUP:s nyanmälningsgrupp efterfrågar återfinns i de remisser som är skrivna enligt mall än i dem som inte är skrivna enligt mall. Således tycks det också finnas anledning för BUP-mottagningarna att informera samarbetspartners på ett tydligare sätt att användning av remissmallen är önskvärt och även förklara varför. Det kan också vara viktigt att poängtera att remissmallen både handlar om att få med all information som BUP behöver och att presentera denna på ett översiktligt sätt. Att endast hänvisa till bifogad journalanteckning eller utredning gör att nyanmälningsprocessen tar längre tid. Att remittenterna inte alltid använt sig av remissmallen har dock, i vissa fall, en mycket rimlig förklaring. Till exempel vårdcentralerna kan, på grund av sitt journalsystem, inte använda remissmallen, vilket alltså är skälet till att ingen av remisserna som inkom från vårdcentral var skriven enligt mall. Kanske skulle de instanser som inte kan använda remissmallen dra nytta av någon typ av checklista, så att de lätt kan kontrollera att all information som behövs återfinns i den remiss de har skrivit. Fortsatt forskning Denna rapport syftar endast till att kartlägga de remisser som inkommit till BUP under en specifik period. Rapporten säger ingenting om patienternas faktiska problematik eller om vad som skedde efter att remissen inkom till BUP. Det skulle därför vara intressant att göra en uppföljning exempelvis efter sex månader och då genom journalgranskningar undersöka hur det faktiskt blev för de berörda patienterna. Stämde remittentens bedömning överens med den bedömning som BUP sedan gjorde? Vilka insatser fick patienterna? Hur såg kontakten med BUP ut efter att sex månader hade passerat? En jämförelse skulle också kunna göras mellan de patienter som kommer till BUP genom egenanmälan och de som kommer via remiss. För att fördjupa förståelsen för hur remissmallen fungerar skulle det eventuellt vara värdefullt att undersöka kvaliteten i de olika posterna som finns beskrivna i denna rapport, exempelvis bakgrundsbeskrivning. I denna rapport konstateras endast om någon typ av bakgrundsbeskrivning av patienten finns med i remissen eller ej, men i ytterligare studier skulle kunna undersöka vad remittenten skriver. Hur väl beskriver remittenten patientens historia och bakgrunden till dennes problematik? Skulle remissmallen kunna omformuleras för att bättre fånga upp den information som BUP efterfrågar? Detta gäller även för övriga frågor i remissmallen. Slutligen skulle det vara intressant att se närmare på tiden mellan remissdatum och det datum remissen ankommer till BUP. Vad gör att vissa remisser kan komma samma eller åtminstone nästföljande dag och att andra dröjer upp till två, tre veckor? Kan BUP göra något för att påverka remitterande instanser i denna fråga? 12

14 Referenser Ståhl, M. (2012). Från start till mål. Rapport från en deskriptiv studie av vårdflödet inom Barn- och ungdomspsykiatrins öppenvård i Örebro län. Örebro: Örebro läns landsting. 13

15 Bilaga 1 Remiss/vårdbegäran till Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Örebro län Remiss ska skrivas i samråd med vårdnadshavare Remissdatum: Barnets namn: Personnummer: Adress: Postnummer och ort: Föräldrars namn och adress Förälder: Adress: Tfn: E-post: Vårdnadshavare: ja nej Förälder: Adress: Tfn: E-post: Vårdnadshavare: ja nej Remiss Remitterande verksamhet: Remissen utfärdad av: Telefonnummer: Asylsökande? LMA-nummer: God Man: Boende: Ankomstdatum till Sverige: 1

16 Bilaga 1 Tolk? Behov av tolk? ja nej Språk: Om barnet är placerat enl SoL eller LVU Familjehem: HVB-hem: Sis-institution: Kontaktperson: Tfn: Aktuell handläggare vid socialtjänsten: Vem ska vara barnet behjälplig i kontakten med BUP? Skall biologisk förälder kallas till BUP-kontakten? ja nej Skola Förskola/skola: Kontaktperson: Tfn: Behov Vilka symtom på psykiatrisk problematik uppvisar barnet? Vilka insatser från barn- och ungdomspsykiatrin bedömer du som remittent att barnet/ungdomen/familjen behöver? Patientens förväntningar: Pågående insatser/åtgärdsprogram: Resultat av åtgärderna: Tidigare utredningar: (T ex basutredning) (Önskas insats/fortsatt bedömning efter basutredning var vänlig bifoga hela basutredningen.) 2

17 Bilaga 1 Ev. fastställd Diagnos Bakgrund/historia eller annan sjukdomstillstånd relevanta för barnets historia Kompletterande uppgifter: Får journalkopior rekvireras? ja nej Underskrift remittent:... Adress för remissvar: 1 ex av denna remiss lämnas till barn- och ungdomspsykiatrin (se nedanstående adress) 1 ex av denna remiss lämnas till föräldrarna Skickas till: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Nyanmälningsgruppen USÖ Örebro 3