SAMVERKAN SOCIALTJÄNST - BARN- OCH UNGDOMSPSYKIATRI. Resultatet av uppföljning inom socialtjänsten i Gävleborgs län
|
|
- Ulf Samuelsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SAMVERKAN SOCIALTJÄNST - BARN- OCH UNGDOMSPSYKIATRI Resultatet av uppföljning inom socialtjänsten i Gävleborgs län December 2003
2 Förord Socialstyrelsens Regionala tillsynsenheter och länsstyrelserna har i gemensam tillsyn följt upp samverkan mellan socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin. I uppföljningen har 11 länsstyrelser deltagit. Socialstyrelsens regionala tillsynsenheter har följt upp samverkan från barn- och ungdomspsykiatrins synvinkel, medan länsstyrelserna har följt upp samverkan ur olika kommuners synvinkel. Resultatet kommer att presenteras i en gemensam rapport som beräknas vara klar under januari Vi vill poängtera att föreliggande rapport endast är tänkt att utgöra underlag för fortsatta diskussioner i Gävleborgs län. Den speglar endast hur delar av socialtjänsten i länet ser på samarbetet med barn- och ungdomspsykiatrin. Resultatet går inte att generalisera. När det gäller intervjuerna, som är den del av uppföljningen, som väger tyngst, så har de endast gjorts i tre kommuner och en kommundel av tretton möjliga. Inte heller framgår i länsrapporten hur barn- och ungdomspsykiatrin ser på samarbetet. Uppföljningen i Gävleborgs län har gjorts av Lars Tunegård i samarbete med Astrid Alberius och Margareta Svensson. 2
3 Sammanfattning De viktigaste resultaten av uppföljningen är följande. Socialtjänsten har ett stort behov av samverkan med barn- och ungdomspsykiatrin. Behovet kan inte idag tillgodoses i den utsträckning som socialtjänsten önskar. Ett samarbete förekommer, men ostrukturerat på individnivå och - med ett undantag - inte alls på någon övergripande nivå. Kommunerna har accepterat, att barn- och ungdomspsykiatrin inte kan tillgodose socialtjänstens behov och anlitar i stället privata psykologer och utredningshem. Samverkansklimatet ser olika ut i de intervjuade kommunerna. På sina håll finns det konflikter beroende på konflikter beroende på att man t.ex. har olika uppfattningar i ansvarsfrågor såväl ekonomiskt som kompetensmässigt. Viktiga faktorer för ett fungerande samarbete är personkännedom och kunskap om varandras arbetsområden, något som förutsätter en strukturerad och övergripande samverkan. Samarbetet mellan socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin handlar om att skapa bästa möjliga förutsättningar för de mest utsatta barnen. Det är därför allvarligt om inte samarbetet fungerar. 3
4 Innehållsförteckning INLEDNING...5 Syfte...5 Metod...5 ENKÄT...6 AKTGRANSKNING...6 INTERVJUER Samverkan aktualiseras...7 Relationen när samverkan aktualiseras...7 Förväntningar på samverkan Samverkan sker...8 Samarbete som fungerar bra...8 Samarbete som inte fungerar...9 Förändringspotential Samverkan avslutas Övrigt...9 4
5 INLEDNING Enligt ett regeringsuppdrag ska socialstyrelsens regionala tillsynsenheter, som har tillsyn av hälso- sjukvården och länsstyrelserna, som har tillsyn över socialtjänsten, samverka i tillsynen. De regionala tillsynsenheterna och länsstyrelserna har funnit att det finns behov av att se över hur socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin samverkar. En central grupp har planerat tillsynen och sammanställer sedan en rapport. Syfte Syftet med tillsynen har varit att bidra till att socialtjänsten och hälso- och sjukvården uppmärksammar behovet av och utvecklar sina rutiner för samarbete och kommunikation kring de mest utsatta barnen och deras behov. Metod I Gävleborgs län valdes fyra kommuner ut att ingå i uppföljningen. De fyra kommunerna hade fyra olika barn- och ungdomspsykiatriska mottagningar att arbeta mot. Kommunerna var Gävle (områdesgrupperna Valbo och Sätra), Hofors, Hudiksvall (Iggesunds kommundelsnämnd) samt Bollnäs. En kortare enkät om samverkan gick ut till kommunerna. Samtidigt skulle kommunerna sända in två ärenden var; ett där samverkan ansågs fungera bra och ett där samverkan ansågs fungera mindre bra. De insända ärendena granskades enligt en granskningsmall. Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet i Örebro har granskat fem ärenden från barnoch ungdomspsykiatrin i Gävleborg. Ett av dessa ärenden handlades av Nordanstigs kommun varför även detta ärende granskats av Länsstyrelsen. (Av de fem ärendena sammanföll två med tidigare insända ärenden och ett ärende utgick på grund av att det handlades av kommun utanför Gävleborgs län. Förutom ärendet från Nordanstig begärdes ytterligare ett ärende från Hofors. Intervjuer gjordes sedan i de fyra kommuner, som inledningsvis ingick i materialet. Sammanlagt granskades tolv ärenden och intervjuer gjordes i fyra kommuner. 5
6 ENKÄT I den enkät (bilaga 2), som först gick ut till kommunerna, begärdes svar på följande frågor. Vilka former finns för kontakter och samarbete mellan socialtjänsten och BUP? Om det saknas riktlinjer/rutiner för samarbete mellan socialtjänsten och BUP, sker ända ett samarbete kring enskilda barn och ungdomar? Ange uppskattad andel av enskilda fall i vilka samarbete mellan socialtjänsten och BUP förekommer. Enkätsvaren visar att det inte finns något organiserat samarbete, att ett samarbete förekommer men att det saknas riktlinjer och rutiner för samverkan, samt att samarbete förekommer i uppskattningsvis 5 % av socialtjänstens ärenden. AKTGRANSKNING Tolv personakter från socialtjänsten granskades. I några fall vid kommunbesök och i de andra fallen genom att kommunerna sände in kopior av akterna till Länsstyrelsen. Aktgranskningen skedde enligt en upprättad granskningsmall (bilaga 3). En sammanställning av aktgranskningen visar följande. Av barnen/ungdomarna var 4 pojkar och 8 flickor. Av Barnen/ungdomarna var tre i åldern 9-12 år, sex i åldern år och tre i åldern år. Skriven remiss från socialtjänsten till BUP fanns endast i tre av ärendena. Remisserna hade besvarats. I alla ärenden framgick vilka kontakter som tagits med BUP. Sammanlagt rörde det sig om ca 30 dokumenterade kontakter. Vårdplaner fanns endast i tre av ärendena. I tre andra ärenden fanns viss planering, men uppfyllde inte kraven på en vårdplan. I två av ärendena fanns både socialtjänstens och BUP:s insatser med i vårdplanen. Dokumenterad utvärdering av samverkan saknades i alla ärenden. 6
7 INTERVJUER Intervjuerna gjordes i form av samtalsintervjuer i grupp (Intervjuunderlag i bilaga 4). I intervjuade kommuner varierade antalet deltagare mellan 2-5 personer. I alla kommuner ingick en person i arbetsledande ställning. I intervjun ingick fyra huvudavsnitt. Samverkan aktualiseras 1. Samverkan sker 2. Samverkan avslutas och 3. Övrigt. Nedan sammanfattas resultatet av intervjuerna. I bilaga 1 finns ett antal exempel på intervjusvar. 1. Samverkan aktualiseras Samtliga fyra kommuner ansåg sig ha stort behov av samverkan med BUP. Kommunerna hade emellertid insett att deras förväntningar på samverkan med BUP inte kunde infrias. Socialtjänsten och BUP hade ofta olika prioriteringar. Detta hade lett till att man accepterat den rådande situationen och socialtjänsten anlitade i stället privata utförare i allt högre utsträckning, som komplement till sina egna utredningar eller försökte slussa föräldrar och barn till psykologer inom barn- och mödravården eller ungdomsmottagningar. De områden som nämndes där socialtjänsten ansåg sig ha behov av samverkan är sammanfattningsvis Kompletterande utredningar; särskilt vid LVU-utredningar och särskilt i ärenden där psykiatriska problem hos barnet misstänks från socialtjänstens sida eller om socialtjänsten finner att problemen är mer än socialt betingade. Unga flickor som är suicidbenägna, gör sig själva illa och/eller är utagerande. Barn och ungdomar som redan har kontakt med BUP. Barn och ungdomar i familjehem. Barn och ungdomar där neuropsykiatriska problem finns eller misstänks. Motivet för samverkan ansågs vara att vars och ens specialistkompetens tas tillvara för att det enskilda barnet ska få bästa möjliga vård/stöd. Vid intervjuerna framkom att det sällan aktualiseras ärenden för samverkan från BUP till socialtjänsten. När detta förekom hade BUP ofta bestämda synpunkter på en viss åtgärd, som socialtjänsten ibland inte kunde effektuera eller som man inte ansåg vara till barnets bästa. Vanligen hade BUP då redan förankrat sitt förslag till åtgärd hos familjen. Detta var en orsak till samarbetsproblem. Socialtjänsten ansåg sig oftast veta vad man ville när samverkan aktualiseras. Relationen när samverkan aktualiseras När samverkan aktualiseras ansåg man sig inte ha några problem att få kontakt med varandra. Man ansåg sig veta var man skulle vända sig och detta skedde oftast utifrån personkännedom, något som man också trodde gällde ur BUP:s synvinkel. De 7
8 intervjuade ansåg emellertid att problemet i stället var - som inledningsvis beskrivits - att få till stånd en samverkan. BUP och socialtjänsten hade olika prioriteringar och det som socialtjänsten ansåg vara ett akut behov för den enskilde ansågs ofta inte akut ur BUP:s synvinkel. Väntetiderna i ärenden där BUP kunde tänka sig att gå in ansågs alltför långa för att socialtjänsten skulle kunna avvakta BUP:s samverkan. Allvarligast ansåg man vara, att BUP inte tog sig an de svåraste ärendena. Man kunde avvisa ärendet för att det var för struligt socialt kring barnet/ungdomen eller att de ansågs utagerande. Mest utlämnad kände sig socialtjänsten när ett stort ansvar lades på dem, när det gällde sådant som socialtjänsten betraktade som livshotande problem hos barnet; t ex vid suicidhot och ätstörningar. Detta skapade mycket ångest och man stod handfallna inför hur man bäst skulle kunna hjälpa barnet. Förväntningar på samverkan Förväntningarna på samverkan var, att den ska leda till bästa möjliga hjälp/stöd för det enskilda barnet/ungdomen/familjen. Vid samverkan innebar förväntningen att socialtjänsten/den enskilde skulle få del av BUP:s specialistkompetens. 2. Samverkan sker Roller, ansvar mm När samverkan påbörjats, beskrevs samverkan som i viss mån skenbar. Var och en skötte en viss del av ärendet, men det var mycket sällsynt med gemensamma vårdplaner och gemensam dokumentation och uppföljning. Detta gällde också i ärenden där man hade påtagit sig ett gemensamt kostnadsansvar. Rollerna klargjordes inte från början och det var oklart vem som hade huvudansvaret. Den som initierade ärendet från början hade ofta underförstått ansvaret för den första samverkansträffen, men sedan blev inte samordningsrollen lika klar. Var samordningsansvaret hamnade ansågs ibland bero på var man träffades (oftast hos BUP) eller på var tyngden i ärendet låg. Det var dock sällan som detta klargjordes muntligen eller skriftligen utan det var mer eller mindre underförstått. Det var inte heller alltid man kände till varandras insatser. Det kan emellertid noteras att de intervjuade även kunde ange ett fåtal exempel, där det fanns ansatser till gemensamma vårdplaner, dokumentation och uppföljning. Samarbete som fungerar bra Här ansåg flera av kommunerna att det var personbundet. När personkemin stämde så var det en bra förutsättning för samarbetet. Vidare var det bra om man kände varandra sedan tidigare och litade på varandra. Då gick det också bra att ställa dumma frågor. Det ansågs därför viktigt att man hade regelbundna gemensamma sittningar så att man lärde känna varandra. Viktigt för samarbetet ansågs också vara, att man verkligen kände ett gemensamt ansvar. Samarbetet kunde också fungera bra i komplicerade ärenden, när båda sidor tillhandahöll stora resurser i fråga om personal och pengar, vilket en kommun angav som exempel på när samarbetet fungerar bra. 8
9 Samarbete som inte fungerar Om samarbetet inte ansågs fungera angavs motsatta orsaker som till när samarbetet ansågs fungera bra. T.ex. man kände inte varandra på grund av personalbyten. Tvister om ansvaret t.ex. att BUP nästan alltid sa att det både var ett socialt och psykiatriskt problem, medan socialtjänsten kanske inte alltid kunde hålla med om att det också fanns ett socialt problem. Vidare förstördes samverkan av att man inte före träffar med de enskilda pratade ihop sig. I stället uppstod konflikter under det gemensamma mötet med de enskilda. Dålig kunskap om varandras arbetsområden ansågs också vara en orsak till varför inte samverkan fungerade. Förändringspotential De vinster man ansåg fanns med ett fungerande samarbete var att barnen ungdomen fick rätt insats snabbare vilket var värt mycket. Samtidigt gav samverkan en ömsesidig kompetensutveckling. Därutöver lärde man sig varandras områden ansvar och möjligheter. Samtliga kommuner efterlyste regelbundna träffar på både en övergripande och individuell nivå. I en kommun hade sådana träffar funnits legat nere ett tag - och nu återupptagits. I andra kommuner hade inga initiativ tagits från socialtjänsten att få till stånd sådana träffar. De hinder som funnits var personalbyten både inom socialtjänsten och BUP samt båda sidors bristande personella resurser. Det som efterlystes var således ett strukturerat samarbete och det saknades bara initiativ för att få till stånd ett sådant. 3. Samverkan avslutas Någon struktur i hur samverkan avslutas fanns inte i någon av de intervjuade kommunerna. Det varierar från ärende till ärende och det förekom också att avslut skedde utan att BUP informerades. BUP avslutade också och lämnade över till vuxenpsykiatrin när ungdomen fyllt 18 år. Vid överlämnandet var sällan socialtjänsten med. 4. Övrigt Samtliga kommuner ansåg att det förmodligen var så att BUP visste för litet om socialtjänstens arbete och resurser idag och att socialtjänsten visste för litet om BUP:s arbete och resurser. Språkligt sett ansågs det inte föreligga några problem. Det man inte förstod frågade man om. Möjligen kunde samma ord ibland ha olika betydelse för BUP och socialtjänsten. 9
Tillsynsrapport familjehem. Uppföljning av tidigare granskning av familjehemshandläggningen. Bollnäs
TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport familjehem. Uppföljning av tidigare granskning av familjehemshandläggningen. Bollnäs Bakgrund Länsstyrelsen genomförde 2004 en tillsyn
Läs merBarn som upplevt våld- Socialtjänstinspektörernas kvalitetsgranskning
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-11-18 Handläggare Anna Forsström 08-508 25 085 Maj-Stina Samuelsson 08-508 25 623 Till Socialnämnden
Läs merTillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn
TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen
Läs merKontaktpersoner och kontaktfamiljer. - rekrytering och stöd
Kontaktpersoner och kontaktfamiljer - rekrytering och stöd Kontaktpersoner och kontaktfamiljer - rekrytering och stöd ISSN 1103-8209, meddelande 2003:23 Ansvarig: Britt Segerberg Text: Agneta Hornvik Omslagsbild:
Läs merKvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län
Kvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län Sociala frågor Janka Fosstveit Titel: Utgiven av: Författare: Beställningsadress: Kvalitet och rättsäkerhet
Läs merBarnperspektivet vid långvarigt ekonomiskt bistånd och i avhysningsärenden
Rapport 2007:67 Barnperspektivet vid långvarigt ekonomiskt bistånd och i avhysningsärenden Länsstyrelsens granskning av hur barnperspektivet fått genomslag i handläggningen av ekonomiskt bistånd och i
Läs merVerksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun.
1(6) Ramona Persson/Tor Nilsson 0155-264116 Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. Beslut Länsstyrelsen i Södermanlands län riktar kritik mot
Läs merRutin fö r samördnad individuell plan (SIP)
Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska
Läs merRutin för samordnad individuell plan (SIP)
Rutin för samordnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska
Läs merÖverenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting
Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Inledning KSL, kommunerna och Stockholms läns landsting har tillsammans arbetat fram
Läs merTillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Ljusdal
TILLSYNSRAPPORT 1 (9) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Ljusdal Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen
Läs merVåldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?
Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och
Läs merLagstiftning kring samverkan
1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna
Läs merVuxenpsykiatrin finns de med i de lokala Västbusgrupperna? Svar: Vuxenpsykiatrin finns inte med i lokala Västbusgrupper. Det gäller hela regionen.
BUP efterfrågar en regional utbildning med uppföljningar som ska vara obligatoriska för våra familjehem. Svar: Socialstyrelsen har under år 2013 anordnat en utbildning för familjehemsutbildare med utgångspunkt
Läs merRutin för samordnad individuell plan (SIP)
Rutin för samordnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL 16 kap 4 ) och Socialtjänstlagen (SoL 2 kap 7 ) ska region och kommun tillsammans ska upprätta en
Läs merÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKANSRUTINER SOCIALTJÄNST OCH BARN- OCH UNGDOMSPSYKIATRI I SÖRMLAND
Fr ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKANSRUTINER SOCIALTJÄNST OCH BARN- OCH UNGDOMSPSYKIATRI I SÖRMLAND VID PLACERING AV BARN OCH UNGA I FAMILJEHEM OCH HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) Dokumentinformation Dokumenttitel:
Läs merNordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården
2015-09-15 1(7) Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården Samverkan mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård när det gäller personer
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merSamverkansrutin för landsting och kommun
Omvårdnadsförvaltningen 2015-09-03 Samverkansrutin för landsting och kommun Samordnad Individuell Plan (SIP) Inledning Sedan 1 januari 2010 finns i 2 kap. 7 Socialtjänstlagen och i 3 f Hälso- och sjukvårdslagen
Läs merInformation om en utredning
Information om en utredning - Information om utredningar enligt socialtjänstlagen 11 kap. 1 Hofors kommun 2009 Varför görs en utredning? Orsaken till att socialtjänsten inleder en utredning kan vara att:
Läs merLokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun
Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun Bakgrund och syfte Kommunerna i Stockholm län och Stockholms Läns Landsting har nedtecknat ett
Läs merKvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK
Kvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 7 Måluppfyllelse... 9 Tillgänglighet... 10 Medicinska resultat...
Läs merBarn i familjehem och HVB i Gävleborg. Kartläggning gällande 2003 samt verksamhetstillsyn i fem kommuner 2003-2004
Barn i familjehem och HVB i Gävleborg Kartläggning gällande 2003 samt verksamhetstillsyn i fem kommuner 2003-2004 2 Förord Länsstyrelsen har under ett antal år sammanställt uppgifter ur de företeckningar
Läs merRedovisning av BUS-avvikelserapporter som inkommit till BUS- sekretariatet under perioden
Redovisning av BUS-avvikelserapporter som inkommit till BUS- sekretariatet under perioden 2017-01-01 2017-12-31 Bakgrund För att ersätta allmänna, svepande klagomål med en tydligare bild av vilken typ
Läs merStudiens upprinnelse och inriktning
1 Studiens upprinnelse och inriktning Det fanns ingen helhetsbild av i vilken utsträckning och hur barn och föräldrar som varit aktuella på barnahus Gävleborg får stöd och behandling utifrån sina behov
Läs merGemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och
Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik Antagna av Västkoms styrelse 17 mars
Läs merSystematisk uppföljning för vård och omsorg av barn och unga
Systematisk uppföljning för vård och omsorg av barn och unga Maria Branting och Peter Nilsson, utredare Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Birgitta Svensson, fil. dr, universitetslektor i socialt
Läs merÖverenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt
Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund
Läs merFAMILJEHEMSPLACERINGAR OCH PLACERINGAR I ANNAT ENSKILT HEM I GÄVLEBORG
FAMILJEHEMSPLACERINGAR OCH PLACERINGAR I ANNAT ENSKILT HEM I GÄVLEBORG En sammanställning av uppgifter från kommunernas familjehemsförteckningar för år 2002 Länsstyrelsen Gävleborg Sociala enheten Maj
Läs merAtt dokumentera socialtjänstens insatser för Vuxna. Andra halvåret 2017
Att dokumentera socialtjänstens insatser för Vuxna. Andra halvåret 2017 Aktualiseringar vuxna. Gävleborgs län. Halvårsrapport. Per Åsbrink www. FoU Välfärd Arbetsrapport 2018:3 Bakgrund Inom FoU Välfärd,
Läs merBESLUT. Ärendet Tillsyn av myndighetsutövning i samband med beslut om insatser enligt LSS i Lidköpings kommun.
BESLUT Inspektionen för vård och omsorg 2016-09-16 Dnr 8.5-6973/2016-10 1(6) Avdelning sydväst Lena Almvik Gomben* lena.almvik-gombor@ivo.se Vård- och omsorgsnämnden Lidköpings kommun 531 88 Lidköping
Läs merRutin för upprättande av samordnad individuell plan, SIP, för barn och ungdom som har kontakt med socialtjänsten i Motala
Rutin för upprättande av samordnad individuell plan, SIP, för barn och ungdom som har kontakt med socialtjänsten i Motala Socialförvaltning, Motala kommun Beslutsinstans: Socialförvaltningens ledningsgrupp
Läs merAtt öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013
Arbetsrapport 2014:2 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist & Per Åsbrink Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist
Läs merVerksamhetstillsyn avseende korttidsvistelse och myndighetsutövning
1(5) Ramona Persson Tfn 0155-26 40 27 Vård- och omsorgsnämnden i Oxelösunds kommun 613 81 Oxelösund Verksamhetstillsyn avseende korttidsvistelse och myndighetsutövning BESLUT Länsstyrelsen avslutar ärendet
Läs merTillämpning av lagstiftning samt överenskommelser i Jönköpings län gällande Samordnad Individuell Plan (SIP)
1(5) Tillämpning av lagstiftning samt överenskommelser i Jönköpings län gällande Samordnad Individuell Plan (SIP) Lagstiftningen om samordnade individuella planer (SIP) avser alla 1. SIP är den enskildes
Läs merUppföljning av det lokala BUS-arbetet 2014
-- Uppföljning av det lokala BUS-arbetet Överenskommelsen om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd, BUS-överenskommelsen är antagen av Stockholms läns landsting och samtliga kommuner i länet sedan
Läs merSamverkan för patienter och brukares välbefinnande. Barn- och ungdomspsykiatrin och socialtjänsten
Samverkan för patienter och brukares välbefinnande Barn- och ungdomspsykiatrin och socialtjänsten Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial
Läs merLVU-vård som inte blev av. Barn mellan tvång och frivillighet
LVU-vård som inte blev av Barn mellan tvång och frivillighet LVU-vård som inte blev av Barn mellan tvång och frivillighet MEDDELANDE NR 2004:37 2 Titel Författare Beställningsadress Webbplats Kontaktperson
Läs merVerksamhetstillsyn avseende korttidsvistelse enligt 9 6 lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt myndighetsutövning
1(5) Ramona Persson 0155-26 40 27 Socialnämnden i Vingåkers kommun 643 80 VINGÅKER Verksamhetstillsyn avseende korttidsvistelse enligt 9 6 lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt
Läs merH we!< T/Region Sydväst/Sek4 Mikael Thörn
H we!< T/Region Sydväst/Sek4 Mikael Thörn Beslut 2010-09-22 Diarienummer 9.1-18156/2010 1(12; MARKS KOMMUN SOCIALNÄMNDEN Socialnämnden Marks kommun 511 80 Kinna Diarienr 2010-09- 2 2 Qiarieplanbeteckn
Läs merBESLUT. Tillsyn av hem för vård eller boende (HVB) för barn och unga vid Hagens skol- och behandlingshem i Kungsbacka
TgK1 2016 v 1.1 BESLUT Avdelning sydväst Annalena Berndtsson Annalena.berndtsson@ivo.se 2017-02-09 Dnr 8.4.2-43330/2016-5 1(6) Gryning Vård AB Box 5154 402 26 Göteborg Ärendet Tillsyn av hem för vård eller
Läs merSOSFS 2006:12 (S) Allmänna råd. Handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2006:12 (S) Allmänna råd Handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter
Läs merFalla mellan stolarna
Falla mellan stolarna Rapport från verksamhetstillsyn i två kommuner i Gävleborgs län avseende samverkan inom socialtjänsten i ärenden med barn och ungdomar med ADHD och Asperger syndrom Rapport 2007:22
Läs merMottagandet av ensamkommande barn i siffror
Mottagandet av ensamkommande barn i siffror Sammanställning av statistik över mottagandet nationellt och i Gävleborgs län 2016 KONTAKT Emanuel Hort, Integrationsutvecklare - ensamkommande barn emanuel.hort@lansstyrelsen.se
Läs merEnkätsvar. Inspektioner vid akutmottagningar i Värmland och Gävleborgs län
Enkätsvar Inspektioner vid akutmottagningar i Värmland och Gävleborgs län Övergripande Sammanlagt 36 enkätsvar, varav 34 är personal och 2 chefer Enkäterna lämnades vid inspektioner som genomfördes på
Läs merMaria Nyström Agback. maria.nystrom-agback@socialstyrelsen.se
Maria Nyström Agback maria.nystrom-agback@socialstyrelsen.se Samordnad individuell plan enligt hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen Vilka personer kan få en samordnad individuell plan upprättad
Läs merTillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Hofors
TILLSYNSRAPPORT 1 (9) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Hofors Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen
Läs merInformation till legitimerade tandhygienister. Barn. som far illa. vägledning anmälningsförfarande
SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Barn som far illa vägledning anmälningsförfarande TANDHYG Inledning Att arbeta inom tandvården innebär att man ibland träffar barn och ungdomar som
Läs merGemensamma riktlinjer för arbetet med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. (reviderade 2012-01-01)
Gemensamma riktlinjer för arbetet med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd (reviderade 2012-01-01) 1 2 Innehållsförteckning Förord... 4 Målet för samverkan och målgruppen... 5 Grundläggande utgångspunkter...
Läs merUtred de apatiska barnens situation - svar på remiss från kommunstyrelsen. Remissen besvaras med stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande.
Planeringsavdelningen Norrmalms stadsdelsförvaltning Handläggare: Gunilla Schedin Tfn: 508 09 015 Tjänsteutlåtande Sid 1 (5) 2006-01-26 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Utred de apatiska barnens situation
Läs merSamverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15
Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan
Läs merVerksamheten för personer med psykiska funktionsnedsättningar
1(8) LSS Verksamheten för personer med psykiska funktionsnedsättningar i Hylte kommun Verksamhetstillsyn genomförd av Arbetsmiljöverket, Länsstyrelsen i Hallands län och Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet
Läs merKänner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015
BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket
Läs merAtt öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter 2015
Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter 2015 Annika Almqvist och Per Åsbrink FoU Välfärd Arbetsrapport 2016:3 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter 2015 Annika Almqvist och Per Åsbrink
Läs merRINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING
RINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG SID 1 (6) DNR 504-201-2010 2011-02-03 SDN 2011-02-17 Handläggare: Lisbeth Oulis Telefon: 08-508 02 340 Till Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd Slutrapport - projektet
Läs merUPPDRAGSBESKRIVNING FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET
1(5) FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET 1 Mål och inriktning utgör ett kompletterande barn och ungdomspsykiatriskt vårdutbud inom Stockholms läns landsting. Verksamheten ska präglas av en helhetssyn på det enskilda
Läs merVerksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen gällande familjehemsvården i Kristianstad kommun
BESLUT 1(7) Vår referens Samhällsbyggnadsavdelningen Sociala enheten Lena Bohgard 040-25 25 18 Kristianstad kommun Socialnämnden 291 80 Kristianstad Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen
Läs merSamverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i
Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i Stockholms län Samverkan i missbrukar- och beroendevården
Läs merSamverkan kring barn och ungas psykiska hälsa
www.pwc.se Revisionsrapport Anders Törnqvist Christina Karlsson Johan Lidström Samverkan kring barn och ungas psykiska hälsa Sundsvalls kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning...
Läs merDatum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar
G Landstinget Halland Landstingskontoret Agneta Overgaard, utvecklare Folkhälsoenheten Processavdelningen Tfn 035-13 48 73 agneta.overgaard @Ithal I and.se aiecta d l,s 0703/2. Datum Diarienummer 2007-03-12
Läs merSocial dokumentation
Sid. 1 (6) Programområde eller övergripande: Äldreomsorgen Framtagen av: Ingrid Fagerström Utbildnings- och kvalitetssamordnare Gäller from: 100218 Verksamhet: Beslutad av: Socialnämnden 100218 13 Reviderad:
Läs merAtt öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2014
Arbetsrapport :14 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Annika Almqvist & Per Åsbrink Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Annika Almqvist & Per Åsbrink Arbetsrapport :14 FoU Välfärd
Läs merUppdrag att genomföra ett utvecklingsarbete för tidiga och samordnade insatser för barn och unga
Regeringsbeslut I:2 2017-03-16 U2017/01236/GV Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att genomföra ett utvecklingsarbete för tidiga och samordnade
Läs merGemensamma riktlinjer för samverkan kring barn och unga i Nordvästra Skåne
Gemensamma riktlinjer för samverkan kring barn och unga i Nordvästra Skåne Innehåll Sid. Gemensamma grundläggande värderingar 3 Bas- och specialistnivå förtydligande av ansvar 3-4 Samverkan 4-5 Samverkan
Läs merLänsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser Stöd till brottsoffer 2014
Arbetsrapport 2014:11 Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser Stöd till brottsoffer 2014 Tord Fredriksen Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser Stöd till brottsoffer 2014 Tord Fredriksen Arbetsrapport
Läs merBUS Gotland. Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd. BarnSam Region Gotland
Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd BarnSam Region Gotland Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd I Region Gotland finns sedan sommaren 2012 en överenskommelse om samverkan
Läs merMalin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping
Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping Giltig och ogiltig frånvaro, ströfrånvaro & långvarig frånvaro.. som kan leda till problem för individen Betrakta problematisk
Läs merKvalitet inom äldreomsorgen
Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5
Läs merBarn och unga handlingsplan för hälsoundersökningar
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum 2015-11-12 48/50 Socialberedningen gemensamt 38 Barn och unga handlingsplan för hälsoundersökningar Ingrid Carlenius, kansliet,
Läs merBEHANDLARENKÄTER. Sammanfattning av remitterande behandlares svar på enkäten för uppföljning av Terapikolonivistelse 2011
BEHANDLARENKÄTER Sammanfattning av remitterande behandlares svar på enkäten för uppföljning av Terapikolonivistelse 2011 Enkäten syftar till att fånga upp remitterande behandlares syn på kolonivistelsen
Läs merBeslut efter uppföljning för grundsärskola
Byängsskolan AB Org.nr. 556756-3316 Beslut efter uppföljning för grundsärskola efter tillsyn i Byängsskolan belägen i Täby kommun 2 (10) Uppföljning av tillsyn i Byängsskolan genomförde tillsyn av Byängsskolan
Läs merÄngstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechefen samt förskolans barnutvecklingsgrupp.
Läs merGällande från och med till och med Gemensam riktlinje om in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Västra Götaland
Gällande från och med 2018-09-25 till och med 2020-11-30 Gemensam riktlinje om in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Västra Götaland Innehållsförteckning Om riktlinjen... 2 Målgrupp...
Läs merRutiner för samverkan mellan Barn och ungdomspsykiatri, Individ- och familjeomsorg samt Barn och ungdom i Malmö
Rutiner för samverkan mellan Barn och ungdomspsykiatri, Individ- och familjeomsorg samt Barn och ungdom i Malmö Fastställt förvaltningsledningsgruppen 2009-01-30 Bakgrund Utgångspunkten för dessa rutiner
Läs merFörbättringsarbetet i socialtjänstens utredningsarbete i Västra Götalands och Hallands län
Förbättringsarbetet i socialtjänstens utredningsarbete i Västra Götalands och Hallands län Kort om IVO:s tillsyn Syftet med tillsynen har varit att bedöma om socialnämnderna bedriver ett systematiskt förbättringsarbete
Läs merBeslut efter kvalitetsgranskning
Beslut Huvudman karlstadskommunakarlstad.se Verksamhetschef vid sjukhusskolan susanne.eklundakaristad.se Beslut efter kvalitetsgranskning av särskild undervisning på sjukhus i Karlstads kommun Skolinspektionen
Läs merStöd på BVC vid misstanke att barn far illa
Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Kartläggning i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-11-10 Diarienummer: HSN 1402-0316 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merRemitterande terapeuters syn på terapikoloniverksamheten 2006 Utvärderingen genomfördes under hösten 2006
Remitterande terapeuters syn på terapikoloniverksamheten 2006 Utvärderingen genomfördes under hösten 2006 För Terapikolonier AB Anna Johansson och Peter Larsson Remitterande terapeuters syn på terapikoloniverksamheten
Läs merFörslag till beslut Individ- och familjenämnden godkänner rapporten
TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2017-08-04 Sida 1 (1) Diarienr IFN 2017/00419-1.4.2 Sociala nämndernas förvaltning Stefan Lundin Epost: stefan.lundin@vasteras.se Kopia till Krisstöd, vård och omsorg Individ- och
Läs merBESLUT. Tillsyn av HVB barn och unga vid Båktorp skol- och familjebehandling i Nyköpings kommun
Tg1 2013 v 2.1 BESLUT 2014-03-13 Dnr 8.4.2-568/2014 1(55) Avdelning mitt Anna Hugelius anna.hugelius@ivo.se Båktorp AB Tunaholm 1 611 95 Nyköping Ärendet Tillsyn av HVB barn och unga vid Båktorp skol-
Läs merBarns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan
213-2-1 Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann
Läs merRutin omhändertagande enligt 6 LVU
Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens
Läs merLÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR BARNPERSPEKTIV VID EKONOMISKT BISTÅND ENLIGT SOCIALTJÄNSTLAGEN 2007:21
LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR BARNPERSPEKTIV VID EKONOMISKT BISTÅND ENLIGT SOCIALTJÄNSTLAGEN 2007:21 BARNPERSPEKTIV VID EKONOMISKT BISTÅND ENLIGT SOCIALTJÄNSTLAGEN Meddelande 2007: 21 ISSN 0348-8748
Läs merAllmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag
G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm
Läs merBESLUT. Tillsyn av psykiatriska akutmottagningen,
Iff'\ Inspektionen förvårdochomsorg BESLUT it'rs/ 2015-12-01 Dnr 8.5-8059/2015-71(9) Avdelning mitt Ylva Grahn ylva.grahngi vo.se Landstinget Sörmland 611 88 Nyköping Vårdgivare Landstinget i Sörmland
Läs merUPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET
Ärendenr UPPDRAG 2011-09-21 1 (8) UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET 1 Mål och inriktning Barn och ungdomspsykiatrin skall uppfylla de förväntningar som ställs på en väl fungerande
Läs merAtt dokumentera socialtjänstens insatser för barn och unga Aktualisering till socialtjänsten första halvåret 2012 jämfört samma period 2008 2011
Arbetsrapport 2012:4 Att dokumentera socialtjänstens insatser för barn och unga Aktualisering till socialtjänsten första halvåret 2012 jämfört samma period 2008 2011 Annika Almqvist Per Åsbrink Att dokumentera
Läs merAngående remissen om remiss av Lag om stöd och skydd för barn och unga (LBU) (SOU 2009:68) - betänkande av barnskyddsutredningen
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGE N SID 1 (7) 2009-08-26 Handläggare: Barbro Kregert Telefon: 08 508 33 004 Till Utbildningsnämnden 2009-09-17 Angående remissen om remiss av Lag om stöd och
Läs merwww.pwc.se Revisionsrapport Avtal institutionsplaceringar Karin Magnusson Malou Olsson Söderhamns kommun Oktober 2014
www.pwc.se Revisionsrapport Avtal institutionsplaceringar Karin Magnusson Malou Olsson Oktober 2014 Söderhamns kommun Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2.
Läs merUngdomar med kriminellt beteende och missbruksproblem- tillämpning av LVU
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2018-05-02 Handläggare Anna Forsström Telefon: 08-50825085 Carolina Morales Telefon: 08-50825146 Till Socialnämnden
Läs mer3 I enlighet med 7 kap. 3 SoL och 23 a LSS gäller fjärde och sjätte kapitlen i dessa föreskrifter i tillämpliga delar även för enskild verksamhet.
Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen
Läs merETT GOTT LIV VAR DAG. Samordnad individuell plan, SIP
Vård och omsorgsprojektet ETT GOTT LIV VAR DAG Samordnad individuell plan, SIP Rutinen gäller för Äldreomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad Samordnad individuell plan,
Läs merSamverkan kring barn och ungdomar i behov av särskilt stöd
Revisionsrapport* Samverkan kring barn och ungdomar i behov av särskilt stöd Revisorerna i kommunerna och landstinget i Halland i samverkan Del 7 (av 8) HALMSTADS KOMMUN Socialnämnden; individ- och familjeomsorg,
Läs merFörord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet
Förord Den här boken vill förmedla vikten av att våga se och bemöta det potentiella våld som barn och ungdomar kan vara utsatta för. Det gäller både det våld ett barn kan bevittna samt egen våldsutsatthet.
Läs merENKÄTSAMMANSTÄLLNING: REMITTENTER
ENKÄTSAMMANSTÄLLNING: REMITTENTER Utvärderingsenkäter skickas efter avslutad period på Terapikolonier ut till deltagare, vårdnadshavare och remitterande behandlare. Enkätsammanställningen används i verksamhetens
Läs merJenny Norén. Avdelningen för Vård och omsorg Sektionen för Hälsa och jämställdhet
Cirkulärnr: 08:60 Diarienr: 08/2817 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Jenny Norén Datum: 2008-08-20 Mottagare: Avdelningen för Vård och omsorg Sektionen för Hälsa och jämställdhet Kommunstyrelse Kommundirektör
Läs merFörslag. Gemensam riktlinje om in- och utskrivningar från sluten hälso- och sjukvård
Gemensam riktlinje om in- och utskrivningar från sluten sjukvård Innehållsförteckning Om riktlinjen... 2 Avvikelser... 2 In- och utskrivningsprocessen... 3 Samtycke... 3 Vårdbegäran/Remiss... 4 Inskrivningsmeddelande...
Läs merYttrande över slutbetänkandet Samordnad och tydlig tillsyn av socialtjänsten (SOU 2007:82)
1 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över slutbetänkandet Samordnad och tydlig tillsyn av socialtjänsten (SOU 2007:82) Inledningsvis vill Patientnämnden poängtera att nämnden endast kommer att
Läs merBeslutad 2018-xx-xx. Gemensam riktlinje om in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Västra Götaland
Beslutad 2018-xx-xx Gemensam riktlinje om in- och utskrivning från sluten sjukvård i Västra Götaland Innehållsförteckning Om riktlinjen... 2 Målgrupp... 2 Processbilder... 3 Samtycke... 0 Avvikelser...
Läs mer