Uppdragsnr.: Miljökonsekvensbeskrivning. Sammanfattning

Transkript

1

2

3 Sammanfattning Vattenfall Eldistribution AB ansöker om nätkoncession för linje för en befintlig 45 kv luftledning som går mellan vattenkraftstationerna Torpshammar och Leringsforsen vid Gimån i Ånge kommun, Västernorrlands län. Ledningen används både för vattenkraftproduktion och regional eldistribution. Ledningen hade tidigare en östligare sträckning men flyttades till befintligt läge där den löper parallellt med en befintlig 220 kv ledning (RL2 S1) som ägs av Svenska kraftnät. Inför samrådet togs ett huvudalternativ, dvs. att utnyttja den ca 9 km långa 45 kv luftledningen i befintligt läge och utförande, samt två alternativa sträckningar fram med hjälp av en GIS-baserad lokaliseringsstudie. Alternativen studerades med avseende på förutsättningar och påverkan på allmänna och enskilda intressen. Efter genomfört samråd gjordes en samlad bedömning av alternativens miljöpåverkan, tekniska förutsättningar och kostnader, varvid huvudalternativet bedömdes som lämpligast. Därför valde Vattenfall att gå vidare med en koncessionsansökan gällande huvudalternativet. Den sammanvägda bedömningen av de miljökonsekvenser som huvudalternativet medför är små till mycket små. Detta beror främst på att en befintlig ledning utnyttjas, vilken är förlagd parallellt med en 220 kv ledning i en gemensam kraftledningsgata. I driftskedet ger ledningen endast upphov till en mycket begränsad miljöpåverkan genom återkommande röjnings- och underhållsarbeten. Själva anläggningen av ledningen medförde ett begränsat ingrepp i landskapet, men värden för natur, kultur, friluftsliv eller rennäring påverkades inte i någon större utsträckning. Ledningen bedöms inte heller medföra några direkta störningar på närliggande bebyggelse eller medföra några konflikter med befintlig infrastruktur eller kommunens framtida planering av bebyggelse etc (38)

4 Innehåll Sammanfattning 3 Inledning 5 Bakgrund och syfte 5 Avgränsningar 6 Metod 6 Samråd och tillstånd 7 Prövning och tillstånd 7 Samrådets genomförande 7 Alternativ 10 Huvudalternativ 10 Avförda alternativ 10 Nollalternativ 12 Motivering till valt alternativ 13 Beskrivning av huvudalternativet 14 Ledningens lokalisering 14 Ledningens tekniska utförande och markbehov 14 Säkerhet 16 Nuläge och bedömda miljökonsekvenser 17 Miljöbalkens allmänna hänsynsregler 17 Miljökvalitetsnormer 18 Miljökvalitetsmål 17 Riksintressen och övriga områdesskydd 20 Landskapsbild 20 Naturmiljö 21 Kulturmiljö 25 Rekreation och friluftsliv 26 Naturresurser 27 Rennäring 27 Boendemiljö /Hälsa och säkerhet 28 Infrastruktur, planförhållanden 35 Samlad bedömning 37 Referensförteckning (38)

5 Inledning Bakgrund och syfte Vattenfall Eldistribution AB har för avsikt att ansöka om nätkoncession för linje för en befintlig 45 kv luftledning som går mellan vattenkraftstationerna Torpshammar och Leringsforsen vid Gimån i Ånge kommun, Västernorrlands län. Ledningen är nödvändig för överföringen av vattenkraftproduktionen i Leringsforsen till Torpshammar. I Torpshammar transformeras sedan spänningen upp till 220 kv för vidare överföring till det nationella elnätet. Vidare är ledningen nödvändig för Vattenfalls kund Härjeåns Nät AB som har två 20 kv-ledningar för elförsörjningen i området. Ledningen hade ursprungligen en östligare sträckning för vilken Vattenfall erhöll nätkoncession (IL111, anläggningsnummer 3450Ao). Ledningen flyttades under till en västligare sträckning, upp till ca 1 km från den ursprungliga sträckningen, se figur 1, där den går i en ledningsgata parallellt med en befintlig 220 kv ledning (RL2 S1) som ägs av Svenska kraftnät. Figur 1. Översiktskarta som visar luftledningens nuvarande och tidigare sträckning. Enligt 2 kap. 8 i ellagen ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tas fram till en ansökan om nätkoncession för linje. Syftet med MKB:n är att beskriva de miljökonsekvenser som aktuell ledning medför på omgivningen. Denna MKB utgör en bilaga till aktuell koncessionsansökan för befintlig 45 kv luftledning och ska tillsammans med andra beslutsunderlag ligga till grund för ett beslut om koncession för linje. I tidigare samrådsunderlag har spänningsnivån 40 kv använts för aktuell ledning, vilket är en äldre benämning som inte stödjs av den nya standarden. Fortsättningsvis i denna MKB kommer den spänningsnivå som omnämns för både aktuell ledning och den parallellt gående ledningen att vara den no (38)

6 minella spänningen på 45 kv respektive 220 kv (dvs. den spänning som används i dagligt tal). I Energimarknadsmyndighetens (EI) dokument Standardspänningar benämningar och spänningsnivåer anges vilka benämningar som bör användas (EI, 2015). Avgränsningar Geografisk avgränsning Beskrivningen av miljökonsekvenser omfattar i huvudsak ett område om ca 100 m på vardera sida om ledningen längs den aktuella sträckan. Intressen och värden som faller utanför denna zon redovisas på kartorna men beskrivs eller konsekvensbedöms i huvudsak inte närmare. Hänsyn har dock tagits till att aktiviteter som har med ledningen att göra i vissa fall kan påverka omgivningen även utanför denna zon på 100 m. Behandlade miljöfaktorer I MKB:n görs en genomgång av de miljöfaktorer som kan tänkas påverkas av ledningen. För intressen som inte bedöms bli påverkade, anges detta i respektive avsnitt i kapitel 5. De miljöfaktorer som bedömts vara relevanta för aktuellt projekt är: Riksintressen och Natura 2000, Naturmiljö, Kulturmiljö, Rekreation och friluftsliv, Naturresurser, Boendemiljö / Hälsa och säkerhet samt Infrastruktur och planförhållanden. Vidare görs en avstämning av hur aktuellt projekt påverkar gällande miljökvalitetsmål och miljökvalitetsnormer samt de allmänna hänsynsreglerna. För berörda miljöfaktorer görs en beskrivning av nuläget, en bedömning av konsekvenser samt vid behov ges även förslag till åtgärder för att minska negativa miljökonsekvenser. Konsekvenserna för respektive miljöfaktor är bedömda i en tregradig skala: liten-måttlig-stor påverkan. Metod Ledningssträckan har undersökts genom studier av befintligt planeringsunderlag, ortofoton och genom ett översiktligt fältbesök. Det underlag som har använts är bl.a. Länsstyrelsens planeringsunderlag, Skogsstyrelsens underlag om nyckelbiotoper m.m., Riksantikvarieämbetets databas Fornsök, Artportalen, Vattenmyndighetens databas VISS och kommunens översiktsplan och annat relevant kommunalt underlag. Beskrivningar och analyser är därmed baserade på en genomgång av befintliga utredningar, planeringsunderlag och genomförd GIS-analys (geografiskt informationssystem). Bostadsbebyggelse har inventerats inom ett avstånd på 200 m på ömse sidor av ledningens centrum. För aktuell ledning har en magnetfältsberäkning tagits fram som grund för beskrivning av konsekvenser på boendemiljön, vilken beskrivs närmare i kapitel (38)

7 Samråd och tillstånd Prövning och tillstånd All utbyggnad och användning av elektriska starkströmsledningar kräver tillstånd, så kallad nätkoncession för linje, enligt ellagen (1997:857). Nätkoncession ges tillsvidare med möjlighet till omprövning efter 40 år. Koncession söks hos Energimarknadsinspektionen. I en ansökan om nätkoncession för linje ska det enligt ellagen förutom själva ansökningshandlingen även ingå en teknisk beskrivning, en karta över föreslagen ledningsträckning, en fastighetsförteckning samt en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) med samrådsredogörelse. Ansökan ska även föregås av en samrådsprocess. Samrådet beskrivs under avsnitt 2.2 nedan. Följande lagar och förordningar berörs i samband med en ansökan om nätkoncession för linje: Ellagen (1997:857) - bestämmelser om nätkoncession Elförordningen (2013:208) - bestämmelser om hur koncessionsansökan ska se ut och hur prövningen av koncessionsärenden sker. Starkströmsförordningen (2009:22) - regler för utförande och skötsel av starkströmsanläggningar samt vilken myndighet som utövar tillsyn över dessa anläggningar. Miljöbalken (1998:808) 2 kap. Allmänna hänsynsregler m.m. 3 kap. Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden. 4 kap. Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden i landet. 5 kap. Miljökvalitetsnormer 6 kap. ar och annat beslutsunderlag. 7 kap. Skydd av områden. Kulturmiljölagen (1998:950) - bestämmelser om fornlämningar. Inför nybyggnation av en ledning krävs förutom koncession, även tillträde till berörda fastigheter. Vanligtvis sker detta genom tecknande av markupplåtelseavtal mellan fastighetsägare och nätägare. Fastighetsägaren ersätts med ett engångsbelopp för det intrång som ledningen gör på den berörda fastigheten. Därefter upprättas en ansökan om ledningsrätt av nätägaren, vilken inlämnas till lantmäterimyndigheten. Detta leder senare till att marken fastighetsrättsligt upplåts för kraftledningen. Samrådets genomförande Inför en ansökan om nätkoncession för linje krävs först ett samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken. Samråd ska i första hand ske med Länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda av verksamheten. Om verksamheten kan anses medföra betydande miljöpåverkan, enligt de kriterier som anges i bilaga 2 till förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar, ska även samråd genomföras med övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Beslut om betydande miljöpåverkan fattas av länsstyrelsen. I övrigt gäller att samråd ska genomföras i god tid och i behövlig omfattning. Samrådet har en viktig funktion för att säkerställa att miljöfrågor, lokalisering med mera tas med i planeringen i ett tidigt stadium och att berörda myndigheter och allmänheten får en chans att påverka utformning och vägval. För aktuellt projekt beslutade Vattenfall att samråda med en bredare krets både för att ge fler en möjlighet att yttra sig och för att inhämta mer kunskap om berört område. Det innebär att samråd genomförts med länsstyrelsen, kommunen, särskilt berörda samt övriga myndigheter, organisationer och den allmänhet som kan antas bli berörd av projektet (38)

8 Samrådet har genomförts genom att en inbjudan till samråd och ett samrådsunderlag skickades ut till särskilt berörda för samtliga alternativa sträckningar (berörda markägare, samebyar, föreningar och företag), myndigheter och kommuner skickades ut den 21 juni Vidare annonserades en inbjudan till samråd i lokaltidningen Sundsvalls tidning, varvid den breda allmänheten informerades om samrådet. Genom att samrådsunderlaget fanns tillgängligt för nedladdning på Vattenfalls hemsida fick allmänhetens tillgång till information om projektet. Samrådstiden pågick till 15 augusti Efter samrådstiden upprättade Vattenfall en samrådsredogörelse där samrådsförfarandet tillsammans med inkomna yttranden och synpunkter har sammanställts och kommenterats, se bilaga A. Totalt inkom 25 yttranden, varav 12 angav att de inte hade något att erinra i ärendet medan fyra meddelade att de avstår från att yttra sig. Nedan sammanfattas kortfattat inkomna yttranden: Ånge kommun ansåg att MKB:n ska redovisa hanteringen av tidigare ledningsgata, ledningsstolpar, fundament etc. samt att ledningsgatan ska återplanteras med skog. LRF Västernorrland och LRF Kommungrupp i Ånge uttryckte ett generellt önskemål om användning av markledning istället för luftledning och att befintliga ledningsgator i möjligaste mån ska utnyttjas innan nya etableras. Länsmuseet rekommenderade att en kulturmiljöutredning genomförs längs hela ledningssträckan för att undvika skador på kända och okända forn- och kulturhistoriska lämningar. Post- och telestyrelsen hänvisade till berörda ledningsägare och operatörer att besvara remissen och att TeliaSonera, Skanova, Tele2, Telenor, Tre, NET1 och Teracom bör kontaktas. Upplyste även att ledningsägare går att hitta i Ledningskollen. Samerådets svenska sektion yttrade sig principiellt att då ledningen går genom renbetesområde ska kontakterna med berörda samebyar ske på ett tillfredställande sätt. Synpunkter från berörda samebyar ska respekteras och även inkomna synpunkter från samiska intressen utanför samebyarna ska tas i beaktande. Sametinget lämnade generella riktlinjer gällande samernas rätt till renskötsel och att renskötsel inte ska störas av exploateringar. Skogsstyrelsen hade ingen ytterligare kännedom om hänsynskrävande områden utöver vad som omnämns i samrådsunderlaget. Angav även att åtgärder för att minska påverkan vid underhållsarbeten ska vidtas. Bedömde att befintlig ledning inte heller i fortsättningen kommer påverka kända natur- eller kulturmiljöer, förutsatt att tillräcklig hänsyn tas vid underhållsarbeten. Svenska kraftnät angav att nytt samråd ska hållas med Svenska kraftnät om Vattenfall går vidare med alternativen till befintlig ledningssträckning och att inga åtgärder som inskränker Svenska kraftnäts verksamhet får vidtas. Svenska kraftnät ska rådfrågas vid markarbeten inom berörd kraftledningsgata. Trafikverket hänvisade till generella riktlinjer gällande ledningar vid väg, järnväg och luftfart och förutsätter att dessa följs samt att ytterligare samråd sker om alternativen för ledningssträckan blir aktuella., närboende som önskade att få reda på vilken påverkan kraftledningen medför, främst gällande magnetfält, samt ansåg att alternativ öst var ett bra alternativ. Samrådsredogörelsen skickades till Länsstyrelsen 19 september 2016 för begäran om beslut om betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen i Västernorrlands län beslutade 15 december 2016 att nätkoncession för luftledning 3450Ao inte antas medföra betydande miljöpåverkan, se bilaga 5 till ansökan om koncession. I beslutet lämnade Länsstyrelsen även ett yttrande gällande aktuellt projekt vilket sammanfattas kortfattat nedan: Länsstyrelsen i Västernorrlands län anser att samordning av kraftledningar bör ske så långt som möjligt för att minska fragmenteringen av landskapet. Länsstyrelsen delar Vattenfalls uppfattning att miljöpåverkan har kunnat minskas då aktuell ledningsträckning går i samma ledningsgata som en annan elledning jämfört med den ursprungliga ledningssträckningen. Inga kända fasta fornlämningar eller särskilt utpekade naturvårdsintressen finns längs aktuell ledningssträckning. Länsstyrelsen anser att MKB:n tydligt ska redovisa vilka åtgärder som ska (38)

9 vidtas för att minimera påverkan på känsliga naturmiljöer vid drift och underhåll av aktuell ledning. Även risker för påverkan på arter markerade med N eller B i artskyddsförordningens bilaga 1 ska redovisas i MKB:n (38)

10

11 genom att utnyttja befintlig ledningsgata delvis går förlorad. En markförläggning innebär också ett resursslöseri då aktuell ledning är relativt nyligen ombyggd och dess kvarvarande livslängd är ganska lång. Aktuell ledning löper genom ett glesbefolkat område med få motstående intressen där de negativa effekterna av en markförläggning inte kan anses som vare sig samhällsmässigt eller ekonomiskt försvarbara. Alternativ Öst Alternativet innebär att en luftledning placeras öster om Mellansjön genom huvudsakligen skogsmark, se figur 2 och 3. Ledningen korsar ett flertal vägar samt två vattendrag och delar av Långviken i Mellansjön. Den ansluter inte till någon bebyggelse och är totalt ca 13 km lång, vilket är ca 4 km längre än huvudalternativet. Figur 3. Vy över Mellansjön från väster där skogsmarkerna på sjöns östra sida syns i bakgrunden. Längs alternativets sträckning finns inga dokumenterade natur- eller kulturvärden men den passerar nära två nyckelbiotoper och några fornlämningar. Det ligger även utanför rennäringens intressen. Alternativet medför att en ny luftledning och kraftledningsgata måste anläggas vilket negativt påverkar naturmiljön genom avverkning, biotopförlust och barriäreffekter för växt- och djurliv. Samtidigt kan en ny kraftledningsgata som hålls öppen genom återkommande röjningar på sikt även få vissa värden för flora och fauna i ett i övrigt barrskogsdominerat landskap. Alternativet påverkar landskapsbilden negativt då ytterligare en avverkad kraftledningsgata fragmenterar landskapet i området och blir synlig från vägar och bebyggelse samt att en kort delsträcka av ledningen dras väl synlig över Långviken, samtidigt som befintlig ledningsgata kring 220 kv ledningen kommer finnas kvar. Alternativet medför även viss negativ påverkan på skogsbruket genom intrång i skogsmark. I övrigt bedöms inte alternativet ge upphov till någon påverkan på kända kulturvärden, rennäringen, andra naturresurser eller bebyggelse via magnetfält. Jämfört med huvudalternativet innebär detta alternativet ett stort markintrång och större miljöpåverkan på orörd skogsmark samt betydligt högre arbets- och materialkostnader för nyanläggning av både ledning och ledningsgata. Alternativ Väst Alternativet innebär att en ny luftledning placeras upp till ca 1 km väster om huvuddelen av befintlig luftledning men att kortare sträckor av befintlig ledning utnyttjas i norr och söder. Ledningen löper huvudsakligen genom orörd skogsmark men korsar ett flertal vägar samt tre vattendrag, se figur 2. Den (38)

12 alternativa sträckningen ansluter inte till någon bebyggelse och är totalt ca 10 km lång, ca 1 km längre än huvudalternativet. Längs alternativets sträckning finns inga dokumenterade natur- eller kulturvärden men den passerar nära ett naturvärde utpekat av Skogsstyrelsen samt en fornlämning. Alternativet medför att en ny luftledning och kraftledningsgata måste anläggas längs huvuddelen av sträckningen, vilket negativt påverkar naturmiljön genom avverkning, biotopförlust och barriäreffekter för växt- och djurliv. Samtidigt kan en ny kraftledningsgata som hålls öppen genom återkommande röjningar på sikt även få vissa värden för flora och fauna i ett i övrigt barrskogsdominerat landskap. Vidare påverkar alternativet landskapsbilden negativt då ytterligare en avverkad kraftledningsgata fragmenterar landskapet i området och blir synlig från vägar och eventuellt bebyggelse, samtidigt som befintlig ledningsgata kring 220 kv ledningen kommer finnas kvar. Alternativet medför även viss påverkan på rennäringens intressen då en ny ledningsgata tillkommer i ett utpekat s.k. trivselland. Det har även viss negativ påverkan på skogsbruket genom intrång i skogsmark. I övrigt bedöms inte alternativet ge upphov till någon påverkan på kända kulturvärden, andra naturresurser eller bebyggelse via magnetfält. Jämfört med huvudalternativet innebär även detta alternativ ett stort markintrång och större miljöpåverkan på orörd skogsmark samt betydligt högre arbets- och materialkostnader för nyanläggning av både ledning och ledningsgata. Nollalternativ Enligt miljöbalken ska en MKB innehålla en beskrivning av de konsekvenser som uppstår om planerad verksamhet eller åtgärd inte blir av, ett så kallat nollalternativ. Nollalternativet används som ett jämförelsealternativ för att kunna bedöma de förväntade förändringar som uppstår vid föreslagna och/eller studerade alternativ samt för att kunna bedöma nyttan med planerad verksamhet eller åtgärd. Såväl negativa som positiva konsekvenser bedöms alltså i relation till nollalternativet. För aktuellt projekt innebär nollalternativet att Vattenfall inte erhåller nätkoncession för linje för befintlig luftledning (huvudalternativet) och att ledningen måste tas bort. Vidare innebär nollalternativet antingen en återflytt till ledningens ursprungliga sträckning eller en utredning av ytterligare sträckningar för en ny ledning. Då aktuell ledning redan har flyttats från sin ursprungliga sträckning kan nollalternativet åtminstone teoretiskt innebära en återflytt av ledningen till dess ursprungliga läge, för vilken Vattenfall därmed får ansöka om förlängning av nätkoncession. Då denna ledning är nedmonterad och den gamla kraftledningsgatan inte är röjd under de senaste ca 20 åren, skulle detta medföra nyanläggning av en luftledning och återskapande av kraftledningsgata. I praktiken kan nollalternativet även innebära att ytterligare sträckningar för en ny ledning behöver utredas, vilka i sin tur kan ge upphov till intrång på oexploaterad mark och att befintlig ledning under utredningstiden skulle behöva tas ur drift. Både en återflytt till ursprunglig sträckning som en ny sträckning medför en ökad miljöpåverkan genom större negativa konsekvenser på bl. a naturmiljö, landskapsbild och mark- och vattenanvändningen än befintlig sträckning. Vidare kan såväl en återflytt som en ny sträckning medföra konflikter med kommunens framtida utbyggnadsplaner, rennäringen eller närliggande bebyggelse. Oavsett scenario innebär nollalternativet innebär betydligt högre kostnader jämfört med huvudalternativet genom såväl ökade utrednings- och driftkostnader som tillkommande anläggnings- och rivningsarbeten. Aktuell ledning är dessutom viktig som en delsträcka i det regionala eldistributionsnätet, varför det får allvarliga konsekvenser att ta bort ledningen helt. Om ledningen tas bort får området inte tillräcklig elförsörjning och vattenkraftproduktionen i området påverkas negativt. Detta påverkar eldistributionen för privatkunder på Härjeåns Nät negativt. Vid tillfälliga strömavbrott i kraftstationerna är det av yttersta vikt att Vattenfall kan styra driften med hjälp av reservkraft via ledningen. Nollalternativet kan därmed innebära att andra delar av elnätet måste belastas hårdare och därmed ökar riskerna för haverier på andra elförbindelser (38)

13 Motivering till valt alternativ Vattenfall har efter en samlad bedömning av miljöpåverkan, tekniska förutsättningar och kostnader valt att gå vidare med huvudalternativet. Konsekvenserna av huvudalternativet beskrivs utförligare i kapitel 5. Huvudalternativet bedöms som det lämpligaste alternativet utifrån ett flertal olika aspekter. Det utgör den kortaste sträckningen, vilket innebär befintlig luftledning bibehålls i en befintlig kraftledningsgata. Detta innebär avsevärt mindre miljökonsekvenser i jämförelse med om ledningen ska anläggas i en ny sträckning och de intrång i landskap, natur- och kulturvärden, fastigheter etc. detta skulle orsaka. Vidare medför huvudalternativet tydliga samordningsvinster då man utnyttjar samma ledningsgata som Svenska kraftnäts 220 kv ledning. Huvudalternativet innebär dessutom att aktuell ledning drivs vidare i befintligt utförande vilket inte ger upphov till någon ökad produktions- och anläggningskostnad medan de båda alternativa sträckningarna skulle medföra stora anläggnings- och rivningskostnader som inte anses motiverade (38)

14 Beskrivning av huvudalternativet Ledningens lokalisering Aktuell luftledning går i nord-sydlig riktning mellan vattenkraftstationerna Torpshammar och Leringsforsen vid Gimån i Ånge kommun, Västernorrlands län. Ledningen är totalt ca 9 km lång och löper parallellt med en 220 kv ledning (RL2 S1) längs med i princip hela sträckan, se figur 1. Den löper huvudsakligen genom skogsmark som utgörs av produktionsskog och hyggen, men den korsar även ett antal vägar och inom 200 m från ledningen finns fyra bostadshus. Aktuell ledning korsar andra kraftledningar på tre olika platser. Först korsar ledningen den parallellgående 220 kv ledningen där den viker av vid vattenkraftstationen i Leringsforsen, sedan korsar den en mindre kraftledning som löper längs med väg 592 strax sydväst om Leringsforsen och slutligen korsar ledningen ytterligare tre kraftledningar när den leder in mot vattenkraftstationen i Torpshammar. Även dessa kraftledningar leder in till kraftstationen, varav en är den 220 kv ledning som löper parallellt med aktuell ledning längs berörd ledningssträckning. Ledningens tekniska utförande och markbehov Befintlig luftledning med spänningsnivån 45 kv består förenklat av tre separata faslinor med ett avstånd på 1,35 m mellan respektive fas. Faslinorna är upphängda i styva isolatorer placerade ovanför en regel som i sin tur är förankrad i en enkelstolpe av kreosotimpregnerat trä, se figur 4. Höjden på stolparna är generellt ca m, men varierar beroende på terräng och avståndet mellan stolparna, den s.k. spannlängden. Spannlängden är generellt ca 120 m, men även denna kan variera beroende på terrängen och markens beskaffenhet. Aktuell typ av enkelstolpar i trä kräver generellt inga fundament utan stolparna har schaktats ned ca 2 m i marken, men vid behov har staglinor använts. Vidare har vinkelstolpar eller portalstolpar använts där ledningen byter riktning. Där staglinor och vinkelstolpar använts tar ledningen i anspråk något större markyta. Figur 4. Aktuell luftledning som består av tre faslinor som är upphängda i enkelstolpar av trä (38)

15 En kraftledning är generellt förlagd i en ledningsgata vars utformning och utseende regleras i särskilda säkerhetsföreskrifter, såsom ellagen (1997:857), starkströmsförordningen (2009:22) och Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter (ELSÄK-FS 2008:1 med ändring ELSÄK-FS 2010:1). Figur 5. Principskiss av en ledningsgata med skogsgata och sidoområden. I skogsmarker består ledningsgatans markanspråk av en avverkad skogsgata med sidoområden. I sidoområdena utanför skogsgatan tillåts endast träd av en höjd - som vid fall - inte riskerar att falla på ledningen, se figur 5. Träd i sidoområdet, s.k. kantträd, som riskerar att falla vid t.ex. hård vind ska avverkas. För aktuell luftledning är ledningsgatan generellt ca 22 m, men ledningsgatans bredd varierar något beroende på antalet parallella ledningar i samma ledningsgata, terrängen och omgivande vegetation, se figur 6. Figur 6. Aktuell luftledning löper parallellt med en 220 kv ledning (vänster i bild) längs hela sträckan (38)

16 Säkerhet Säkerhetsbestämmelser för kraftledningar återfinns i ellagen (1997:857), starkströmsförordningen (2009:22) och starkströmsföreskrifterna (ELSÄK-FS 2008:1 med ändring ELSÄK-FS 2010:1). Av starkströmsföreskrifterna följer bland annat att det krävs avstånd på minst sju till tio m, beroende på om området är detaljplanelagt eller inte, mellan byggnad och närmaste faslina. Ledningen konstrueras i brottsäkert utförande, vilket innebär att den är dimensionerad för att klara alla förekommande väderförhållanden. Ledningen är vidare utrustad med åskskydd vilket innebär att eventuella åsknedslag jordas genom jordtag och de i ledningen monterade topplinorna. Vidare innebär arbeten med starkströmsanläggningar generellt en risk och ska alltid utföras av behörig personal (38)

17

18

19

20 påverkat de berörda vattendragen är inte kända. En eventuell grumlingspåverkan är tillfällig och återgår efter byggtiden till de förhållanden som rådde före utbyggnaden. Sammantaget bedöms att projektet inte påverkat möjligheterna att bibehålla eller uppnå god ytvattenstatus i de berörda vattenförekomsterna. En utförligare redogörelse av Vattenfalls hänsynstaganden redovisas under avsnitt 5.6. Nuläge Riksintressen och övriga områdesskydd Den aktuella sträckan berörs inte av något riksintresse enligt 3 eller 4 kap miljöbalken. Närmaste riksintresse för naturvården tillika Natura 2000-område ligger drygt 10 km från den berörda ledningen. Sträckan berörs inte heller av något naturreservat, biotopskydd eller andra områdesskydd. Kring de vattendrag och sjöar som ledningen passerar eller ansluter till gäller generellt strandskydd om 100 m enligt 7 kap miljöbalken. Strandskydd syftar till att trygga förutsättningar för friluftsliv och bevara goda livsvillkor för växt- och djurlivet på land och i vatten. Konsekvenser Inga riksintressen, Natura 2000-områden eller andra områden som omfattas av områdesskydd berörs av aktuell ledning. Ledningen bedöms inte heller negativt påverka de strandskyddade områden som den korsar. De underhållsarbeten och röjningar som görs längs med kraftledningen bedöms inte heller nämnvärt påverka de värden som strandskyddet avser att skydda utan bedöms kunna genomföras utan att strandskyddsdispens krävs. Nuläge Landskapsbild Ledningen sträcker sig över tre mindre höjdryggar där mindre bäckar passerar mellan höjderna. Bäckarna mynnar ut i Mellansjön. I stort sluttar terrängen ned mot väg 591 och Mellansjön. Kraftledningen går helt och hållet genom ett barrskogsdominerat landskap där skogen präglas av skogsbruk. Även om inslaget av hyggen längs ledningen är ganska stort bedöms den ändå ligga visuellt relativt väl skyddad från närbelägna vägar och bostäder. I den norra respektive södra delen av ledningen karaktäriseras och domineras landskapsbilden av vattenkraftstationerna och de kraftledningar som leder till och från stationerna. Vattenkraftstationerna reglerar vattennivån i sjöarna Mellansjön och Leringen (norr om Mellansjön), se figur (38)

21 Figur 8. Vattenkraftstationen benämnd Torpshammar, fotot är taget mot öster. Konsekvenser Den aktuella ledningen följer sträckan för den befintliga 220 kv ledningen. Ledningen är inte synlig från strandkanten vid Mellansjön eller från huvuddelen av väg 591 som löper längs med sjöns västra strand på grund av avståndet och terrängen. Ledningen är endast synlig från områdets vägar där dessa korsas av ledningen. Luftledningen passerar spridd bebyggelse men på sådant avstånd att den till största del är dold av skogen. Sammantaget bedöms ledningens påverkan på landskapsbilden som mycket liten. Nuläge Naturmiljö Allmänt om naturförhållanden Det har gått ca 20 år sedan den aktuella kraftledningen byggdes. Det betyder att en vegetation mer eller mindre typisk för kraftledningsgator hunnit utvecklas under ledningen. Eftersom ledningen nästan uteslutande går genom skogsmark består vegetationen framför allt av lövsly, hallon, högvuxna gräs och annan liknande vegetation typisk för igenväxande områden i närheten av skogsmark, se figur (38)

22 Figur 9. Kraftledningsgatan för den aktuella 45 kv ledningen (till vänster) har tillkommit som en breddning av kraftledningsgatan för 220 kv ledningen (till höger). Vegetationen i kraftledningsgatan präglas av lövsly och annan högvuxen busk- och gräsvegetation. Tidigare dokumenterade naturvärden En genomgång har gjorts av länsstyrelsens och skogsstyrelsens naturvårdsunderlag (Länsstyrelsen Västernorrlands län 2017, Skogsstyrelsen 2017). Det finns inga dokumenterade naturvärden som ligger i eller i direkt anslutning till den aktuella kraftledningsgatan. Det område som ligger närmast ledningen är ett naturvärde i form av en skogsmiljö som omger Otbäcken, se figur 10. Naturvärdet sträcker sig från väster fram till den befintliga 220 kv ledningen, dvs. på uppströmssidan av aktuell ledning. I övrigt finns inga dokumenterade naturvärden angivna i närheten av ledningen. De tre vattendragen Gimån, Otbäcken och Björnåsbäcken korsar den aktuella ledningsgatan. Även om dessa inte finns angivna som naturvärden i naturvårdsunderlaget (förutom den ovan angivna skogsmiljön vid Otbäcken), kan vattendragen i sin helhet betraktas som lokala naturvärden (38)

23 Figur 10. Intresseområden naturmiljö. Skyddade, rödlistade arter och naturvårdsintressanta arter En genomsökning har gjorts av arter i artrapporteringssystemet Artportalen (Artportalen 2017). Artuppgifter i närheten av den aktuella ledningen är mycket fåtaliga. Bland intressantare uppgifter kan nämnas utter Lutra lutra, där spillningsspår noterats vid Gimån i augusti 2014, dvs. i närheten av ledningens norra sträckning. Utter har ett starkt skydd i Artskyddsförordningen, och är dessutom rödlistad i kategorin NT=nära hotad. I närheten av den aktuella ledningens norra del vid Nordanede finns ett par fynduppgifter om födosökande tretåig hackspett från oktober Arten finns förtecknad i bilaga 1 till fågeldirektivet och är dessutom rödlistad i kategori NT. Vidare har signalarterna kransrams Polygonatum verticillatum, nordisk stormhatt Aconitum lycoctonum och torta Lactuca alpina noterats vid Otbäcken, dock uppströms den aktuella ledningen. Arterna tyder på att skogsmiljön som utpekas som naturvärde av Skogsstyrelsen utgörs av lövskog eller blandskog. I övrigt finns inga andra artuppgifter av intresse i närheten av den aktuella ledningen. Konsekvenser Den aktuella ledningens läge i direkt anslutning till den befintliga 220 kv ledningen betyder att byggandet av den förstnämnda inte inneburit något helt nytt ingrepp i naturmiljön utan snarare en utvidgning eller breddning av ett redan befintligt ingrepp. Det finns inga dokumenterade naturvärden som bedöms ha tagit skada av utbyggnaden av 45 kv ledningen. Under samrådet har Länsstyrelsen påtalat vikten av att belysa Vattenfalls åtgärder för att minimera påverkan på naturmiljön under drift och underhåll. Eftersom ledningen redan har byggts om medför en (38)

24 eventuell ny koncession för ledningen ingen anläggningsfas. Risk för påverkan är därmed i huvudsak kopplad till röjning och underhåll av ledningen. Starkströmsföreskrifterna (ELSÄK-FS 2008:1 med ändring ELSÄK-FS 2010:1) ställer krav på omfattningen av ledningens tekniska underhåll, vilka Vattenfall har inarbetat i sina rutiner för service och underhåll. Driftbesiktning av ledningen från helikopter sker en gång per år. Beroende på resultatet av besiktningen kan åtgärder vidtas. Vart åttonde år utförs en underhålls- och rötskadebesiktning från marken då bl.a. stolpar, linor och stag kontrolleras. Vid behov byts ledningskomponenter eller stolpar ut. Även ledningsgatan kräver underhåll och den röjs kontinuerligt från träd, sly och buskar. Röjning sker ungefär vart åttonde år men intervallet beror på hur snabbt vegetationen växer. Som utgångspunkt genomförs röjning av växtlighet och träd i våtmarker motormanuellt med handburna röj- och motorsågar, främst för att undvika körskador och risk för grumling av vattendrag. Om fordon måste användas ska underhållsåtgärder utföras så att risken för körskador samt utsläpp av drivmedel och oljor minimeras. Kraftledningsgator kan i någon mån utgöra barriärer som försvårar rörelse och spridning av vissa djur. Många djur, t.ex. däggdjur, har dock goda möjligheter att röra sig i kraftledningsgator, och framför allt större klövdjur som älg och rådjur använder ofta kraftledningsgator för födosök. Där en kraftledningsgata korsar ett vattendrag, som i det aktuella fallet vid Otbäcken, kan en kraftledning innebära att ett stråk av lövskog eller blandskog bryts, vilket kan vara negativt för arter som är knutna till denna miljö såsom ovan nämnda signalarter. Kraftledningsgator kan också ha en gynnsam inverkan på den biologiska mångfalden. Särskilt i områden - som i det aktuella fallet - där ledningen sträcker sig genom ett relativt enhetligt landskap med brukade barrskogar innebär kraftledningsgatan ett nytt naturmiljöinslag som erbjuder livsmiljöer även för arter knutna till lite öppnare busk- och brynmiljöer. I det här fallet ökar sannolikt kraftledningsgatan den totala artrikedomen i området. För den skyddade arten utter bedöms kraftledningen inte innebära någon negativ konsekvens av betydelse. Ledningen hindrar inte arten från att röra sig längs vattendragen i vattensystemet. Ledningens påverkan på den rödlistade tretåiga hackspetten bedöms som marginell. Arten är knuten till granskog med rikligt inslag av död ved. Ledningen har visserligen tagit i anspråk granskog när den befintliga kraftledningsgatan breddades, men ingreppet bedöms inte mer än högst marginellt minska artens födosöksmöjligheter i området. Luftledningar i landskapet medför en risk för fåglar i närområdet. Fåglarna kan kollidera med kraftledningen eller dödas genom strömgenomföring. Kollisioner med kraftledningar är mer förekommande i öppen terräng och närheten av vattenmiljöer, vilka ofta utgör intressanta häcknings- eller födosöksbiotoper. Allmänt bedömer Vattenfall risken för att fåglar förolyckas som starkt kopplad till lokalnätsledningar och i mindre mån kopplad till ledningar på regionnätet som aktuell ledning. I och med att aktuell ledning har flyttats från sin ursprungliga sträckning och samlokaliserats med befintlig 220 kv ledning kan sannolikt risken för fågelkollisioner vara likvärdig eller t.o.m. minskat något i området genom att ett ledningsstråk försvunnit från området. Längs merparten av sträckan finns dock inget som tyder på att den aktuella ledningen går genom något särskilt fågelrikt område. Under samrådet har det inte framkommit något som tyder på att denna ledning skulle utgöra en betydande risk för fågellivet. Detta styrks även av Vattenfalls egen driftstatistik som visar på tre avbrott på ledningen under den senaste 10-års perioden (där fågelkollisioner eventuellt kan vara en trolig orsak till avbrotten). Den passage som skulle kunna påverka fågellivet i någon utsträckning är där ledningen korsar Gimån mellan Mellansjön och Leringen. Här kan man förvänta sig att en del sjöfåglar rör sig mellan sjöarna i vattensystemet. Totalt sett bedöms konsekvenserna för fågellivet som mycket små eftersom ledningen följer redan befintlig 220 kv ledning. Sammantaget bedöms att kraftledningsgatan för 45 kv ledningen endast inneburit små konsekvenser för områdets naturvärden. Konsekvenserna bedöms vara av såväl negativ som positiv art (38)

25 Skadeförebyggande åtgärder Underhållsröjning av ledningsgatan sker främst för hand i syfte att ha så liten påverkan på naturmiljön som möjligt. Användande av motorfordon i ledningsgata ska minimeras. Om fordon måste användas ska underhållsåtgärder utföras så att risken för utsläpp av drivmedel och oljor minimeras. Krav på hantering och försiktighetsåtgärder regleras i entreprenadupphandlingen och i entreprenörens egenkontroll. Vid fordonspassage av vattendrag ska tillfälliga eller permanenta broar användas. Körning intill och i vattendrag får endast ske om det är tekniskt eller miljömässigt motiverat eller vid akuta situationer. Vid sådan körning ska naturmiljön skyddas genom utläggande av t.ex. virke eller ris. När arbetet är klart ska tillfälliga broar och utlagt skydd, i största möjliga mån, avlägsnas. Om möjligt bör röjnings- och underhållsåtgärder som berör våtmarksområden utföras vintertid för att undvika negativ påverkan på naturmiljön. Figur 11. Dokumenterade kulturmiljövärden kring aktuell ledning. Nuläge Kulturmiljö Ledningssträckan berörs inte av några registrerade fornlämningar eller andra kulturlämningar dokumenterade av Riksantikvarieämbetet. Ett kulturmiljöintresse som redovisas i länsstyrelsens underlag är Gimåns sträckning vid ledningens norra del, se figur 11. Ån anges som ett av länets kulturvärderade vattendrag. Här förekommer lämningar efter olika vattenanknutna verksamheter, t.ex. flottning (Riksantikvarieämbetet 2017). I övrigt finns inga dokumenterade kulturmiljövärden i området (38)

26 Konsekvenser Den aktuella ledningen korsar Gimån, som pekats ut som ett vattendrag med vissa kulturmiljöintressen, se figur 12. Ledningen bedöms dock inte påverka dessa kulturlämningar negativt. I övrigt följer ledningen sträckningen av en befintlig 220 kv ledning, och innebär därmed inget helt nytt inslag i landskapet. Detta faktum tillsammans med det faktum att inga dokumenterade fornlämningar eller andra kulturmiljöintressen påverkas negativt innebär att konsekvenserna för kulturmiljön sammantaget bedöms som mycket små. Figur 12. Ledningens passage över Gimån. Skadeförebyggande åtgärder Om tidigare ej kända fornlämningar påträffas i ledningsgatan i samband med ex. röjning och underhållsåtgärder anmäls detta till länsstyrelsen. Nuläge Rekreation och friluftsliv Ledningssträckan berörs inte av några utpekade intressen för friluftslivet, men det kan nämnas att en vandringsled korsar ledningsgatan i närheten av Torpshammars kraftstation i söder och sträcker sig sedan vidare västerut. En ledningsgata är fri från träd och kan därför nyttjas i samband med skoteråkning. I den berörda ledningsgatan finns dock inga offentliga, uppmärkta eller kända skoterleder (38)

27 En kraftledningsgata är annars normalt ingen attraktiv miljö för det rörliga friluftslivet då kraftledningarna utgör en så påtaglig del av miljön samtidigt som ledningsgatan bitvis kan vara svårframkomlig pga. tätvuxen och snårig busk- och slyvegetation. Konsekvenser Utbyggnaden av den aktuella ledningen har inte försvårat användningen av vandringsleden som utgår från Torpshammars kraftstation. Inga utpekade intressen för friluftslivet påverkas, och konsekvenserna för rekreation och friluftsliv bedöms sammantaget som mycket små. Naturresurser I detta avsnitt beskrivs i första hand sådana naturresurser som tas upp i 3 kap miljöbalken. För naturresurser som har direkt koppling till naturvärden, kulturmiljövärden och värden för friluftslivet hänvisas till respektive avsnitt som specifikt behandlar dessa frågor. Nuläge Ledningen går uteslutande genom skogsmark. Någon jordbruksmark berörs inte. Den helt dominerande markanvändningen längs ledningen är skogsbruk. Konsekvenser Utbyggnaden av 45 kv ledningen har inneburit en breddning av den befintliga kraftledningsgatan med uppskattningsvis ca 20 m. Räknat på en total sträcka av ca 8,5 km innebär detta att totalt omkring 17 hektar skogsmark ianspråktagits för den utökade ledningsgatan. Detta har inneburit en viss inskränkning för skogsbruket i området. Eftersom en redan befintlig ledning kunnat följas har brukningen av skogen dock inte försvårats i den meningen att skogsbestånd behövt styckas upp ytterligare. Dessutom har den ursprungliga ledningsgatan åter blivit tillgänglig för skogsbruk och därmed har den totala arealen som kan utnyttjas för skogsbruk ökat i området då aktuell ledning samlokaliserats med befintlig 220 kv ledning. Breddningen av befintlig kraftledningsgata bedöms ta i anspråk en betydligt mindre areal skogsmark än vad som krävs vid anläggning av en ny ledningsgata. Nuläge Rennäring Riksintressen för rennäringen enligt 3 kap 5 miljöbalken har pekats ut av Jordbruksverket respektive Sametinget. Inget sådant riksintresse berör dock den aktuella sträckan. Sametinget har därutöver pekat ut viktiga områden för ren inom beteslandet. Ledningssträckan ligger inom ett utpekat så kallat trivselland inom Jovnevaerie sameby, se figur 13 (Sametinget 2017). Trivselland är områden dit renarna naturligt söker sig för bete, skydd och vila under en längre period. Dessa har betingelser i topografin och betet som gör att renarna trivs där. Jovnevaerie sameby använder marker inom bl.a. Ånge kommun som vinterbetesmarker, medan åretruntmarkerna (renbetesfjäll) ligger i Krokoms kommun. Ledningssträckan berörs i övrigt inte av några utpekade intresseområden för rennäringen, t.ex. i form av leder, passager eller liknande (38)

28 Konsekvenser Kraftledningsgator i renens betesmarker är normalt inget som gynnar rennäringen, utan snarare antyder undersökningar att kraftledningsgatorna undviks av renarna. Kraftledningar i skog verkar dock påverka renarna mindre än vad som är fallet i fjällen (Svensk Vindenergi och Svenska Samernas Riksförbund 2010). Den berörda 45 kv ledningen följer en redan befintlig 220 kv ledning i den östligaste utkanten av det utpekade trivselområdet för ren i vinterbeteslandet. Sannolikheten att renarna påverkas i någon utsträckning av betydelse av den aktuella ledningen bedöms som mycket liten. Under samrådet avstod Jovnevaerie sameby från att yttra sig gällande aktuell ledning. Figur 13. Rennäringens intresseområden kring aktuell ledning. Nuläge Boendemiljö /Hälsa och säkerhet Boendemiljö allmänt Boendemiljö kring en kraftledning innefattar aspekter som avstånd till ledningen, utsikt, buller och elektromagnetiska fält. Aktuellt område är glest befolkat och bebyggelsen ligger framförallt längs med Mellansjöns stränder. Bebyggelsen närmast aktuell ledning är främst koncentrerad till byarna Nordanede, Svartviken och Näset men ligger även spridd längs med vägen mellan dessa byar längs Mellansjöns västra strand. Det finns även enstaka bostadshus i närheten av vattenkraftstationerna i Leringsforsen och Torpshammar. Bebyggelsen utgörs av en blandning av permanentbostäder och fritidshus som främst ligger ca m från aktuell ledning. Det ligger fyra bostäder inom ca 150 m från aktuell ledning, varav en bostad ligger ca 65 m från ledningen (38)

29 Elektromagnetiska fält Allmänt Elektromagnetiska fält används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Dessa fält uppkommer t.ex. vid generering, överföring och användning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, både ute i samhället och i våra hem, och härstammar bl.a. från kraftledningar och elapparater. För kraftledningar är det spänningsskillnaden mellan fasledare och mark som ger upphov till det elektriska fältet kring ledningen. Det elektriska fältet brukar mätas i enheten kilovolt per meter (kv/m). Elektriska fält av någon storlek finns praktiskt taget bara kring högspänningsanläggningar. Fältet avskärmas lätt av t.ex. växter och byggnadsmaterial. Av det skälet fås i princip inget elektriskt fält inomhus härstammande från elanläggningar utanför huset. Det elektriska fältet anses därför inte vara relevant att redovisa och diskutera i denna MKB. Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (µt). Fälten alstras av den ström som flyter i ledningen och varierar med strömmens variation. Den resulterande fältstyrkan beror förutom på strömmens storlek även på ledningarnas inbördes placering och avståndet emellan dem. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet till ledningen men avskärmas inte av normala byggnadsmaterial. I hus nära kraftledningar är mot den bakgrunden ofta magnetfälten högre än vad som är vanligt i övrigt. Människan är anpassad till att leva med jordens magnetfält, vilket är ett statiskt fält dvs. det varierar inte över tiden. De magnetfält som skapas kring elektriska anläggningar avsedda för växelström alstrar däremot ett fält som varierar med samma frekvens som strömmen. Så vitt man vet påverkas inte människan av statiska fält i nivå med jordens. Däremot skapar ett varierande magnetfält svaga elektriska strömmar i kroppen. I Sverige är det Statens strålskyddsinstitut, SSI, som är ansvarig myndighet för dessa frågor. På deras hemsida finns bl.a. deras allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält, Trots mångårig forskning runt om i världen finns ännu inga säkra, entydiga resultat som visar om växlande magnetfält påverkar oss människor negativt. Mot bakgrund av detta bedöms inte EMF ha betydande miljöeffekt. Det vetenskapliga underlaget anses fortfarande inte tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta ett gränsvärde. I stället har fem myndigheter Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten - tagit fram en vägledning för beslutsfattare som rekommenderar följande: Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvika att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. Vattenfall skall i sitt agerande följa denna av myndigheterna formulerade försiktighetsprincip. Magnetfält för aktuell ledning Magnetfält beräknas och redovisas normalt i en nivå ca 1-1,5 m ovanför markytan. Vid beräkning av ett magnetfält används ett medelvärde av strömmarna för den aktuella förbindelsen benämnd årsmedelströmlasten. De faktiska strömlasterna kan dock variera mycket över året och även under ett enskilt dygn. Det förekommer perioder då ingen ström alls går genom ledningen, medan elöverföringen kan vara hög (höglast) under en begränsad tid av året (oftast kalla vinterdagar). För aktuell 45 kv ledning har teoretiska magnetfältvärden beräknats utifrån befintlig årsmedelström genom ledningen. Principskisser för genomförda beräkningar både för enbart aktuell 45 kv ledning och tillsammans med anslutande 220 kv ledning redovisas i figur (38)

30

31

32 Ljudeffekter Ljudeffekter kan uppkomma längs med kraftledningar vid särskilda väderförhållanden (främst dimma, regn eller snöfall) då ett sprakande ljud kan uppstå när s.k. koronaurladdningar sker kring ledarna. Ljudet kan liknas vid ett brinnande tomtebloss. Intill en 400 kv ledning kan ljudnivån uppgå till db(a) vid regn eller fuktig väderlek, men vid en 45 kv ledning är ljudnivån betydligt lägre. Ljudet avtar snabbt med avståndet till ledningen men även vegetation, byggnader och andra föremål bidrar till att dämpa ljudet. Enligt Naturvårdsverkets rekommenderade riktvärden för externt industribuller som tilllämpas vid flertalet verksamheter utomhus, bör ljudnivån inte överskrida db(a) i områden med permanentbostäder. Ljud från kraftledningar understigande db(a) är svåra att uppfatta och ljudnivåer av denna storleksordning orsakar oftast inga påtagliga störningar. Vid aktuell ledning kan ett sprakande ljud uppstå vid fuktig väderlek som kan uppfattas i direkt närhet till ledningen vilket snabbt avtar med avståndet från ledningen. Ljudnivån underskrider rekommenderade riktvärden. Kreosot Befintliga kreosotimpregnerade stolpar har funnits på plats under ca 20 år. Nya kreosotimpregnerade trästolpar kan släppa ifrån sig lättlösliga former av PAH (polycykliska aromatiska kolväten), men enligt beräkningar bedöms en god marginal mot oönskad påverkan på mark- och vattenmiljön kunna uppnås redan på 10 ms avstånd från en vattenbrunn eller ett vattenskyddsområde. Vattenfall Eldistribution AB använder generellt ett skyddsavstånd på 50 m till brunnar eller vattenskyddsområden för kraftledningar med kreosotimpregnerade trästolpar för att undvika påverkan på mark- och vattenmiljön. Aktuell ledning har befintliga kreosotimpregnerade trästolpar som endast kommer bytas ut när stolpbyten behöver utföras. Alternativet till att använda kreosotimpregnerade stolpar är att använda saltimpregnerade eller andra typer av stolpar i syfte att minimera risken för påverkan. Fördjupningar i ämnet har emellertid visat att kreosotstolpar inte innebär någon uppenbar risk för föroreningsspridning. En översiktlig beskrivning av några olika stolpmaterial och dess miljöpåverkan har sammanställts enligt följande. IVL har presenterat LCA- rapporter som jämför påverkan av ledningsstolpar av olika material (M. Erlandsson, 2012). En av slutsatserna är att kompositstolpen har bättre miljöprestanda än stolpar av stål och betong. Samtidigt framgår att ledningsstolpar av kreosotimpregnerat trä är det mest fördelaktiga alternativet avseende på de miljöpåverkanskategorier LCA:n omfattat (klimat, övergödning, försurning, marknära ozon, ekotoxicitet samt humantoxicitet). Limträstolpar ingick inte i analysen. Kreosotolja är en tjärprodukt bestående av bl.a. PAH-föreningar som används t.ex. för att skydda kraftledningsstolpar mot röta. Vätskan är trögflytande och har i övervägande utsträckning låg vattenlöslighet. Från stolparna kan viss urlakning av kreosot ske till omkringliggande jordlager. Urlakningen är mycket begränsad och inte beroende av marktyp. Vissa mindre beståndsdelar/molekyler kan lösas i vatten och med markvattnet transporteras längre ner i jordlagerföljden, där de emellertid bryts ned biologiskt via mikroorganismer för att sedan avgå i gasfas. Större molekyler i kreosot har mycket låg vattenlöslighet. Dessa binder istället snabbt och hårt till jordpartiklar, vilket innebär att den övervägande delen av föroreningarna inte transporteras annat än en mycket kort sträcka. Under normala markförhållanden, där stolparna inte står i direkt och ständig kontakt med vatten, är spridningen av föroreningar i marken mycket begränsad. Kreosotimpregnerade stolpar i Sverige visat sig ha en livslängd på mer än 50 år. Den långa livslängden indikerar i sig att impregneringsmedlet sitter hårt bundet i stolpmaterialet. Inga lämpliga alternativ till kreosot med jämförbara konserveringsegenskaper finns idag, för impregnering av kraftledningsstolpar i trä, på marknaden. (Se vidare om limträstolpar nedan.) Vattenfall har genomfört omfattande undersökningar om kreosot och dess spridning till närmiljön. Samtliga studier har påvisat att spridningen av föroreningar från kreosotimpregnerade stolpar är begränsad till någon enstaka dm i sidled och till högst 0,8 m vertikalt (38)

33 Vattenfall har utarbetat en särskild instruktion med miljökrav vid entreprenader, som bl.a. reglerar hur kreosotimpregnerade stolpar ska bedömas och förvaras innan de används samt hur stolpar hanteras för att minimera påverkan på miljö- och arbetsmiljöförhållanden. T.ex. ska blöta stolpar returneras, eftersom dessa riskerar att påverka såväl arbets- som naturmiljö negativt. Vidare framgår av entreprenadföreskrifterna att mark ska skyddas mot läckage vid tillfälliga stolpupplag, med hjälp av absorberande skyddsmatta och täckning med tätduk. Saltimpregnerade trästolpar År 2007 förbjöds användningen av krom och arsenik i impregnerat virke. Efter den tidpunkten har nya impregneringsmetoder med framförallt kopparbaserade medel tillämpats. Studier (bl.a. Ellergård 1995) har visat att spridningen av koppar och krom är mycket begränsad i mark % av metallerna återfanns mellan 0-20 cm från stolpen. Föroreningar från saltimpregnerade stolpar har således en mycket begränsad rörlighet i mark. Å andra sidan sker ingen nedbrytning av föroreningar över tid, vilket är fallet för kreosotimpregnerade stolpar, där en del av föroreningarna avdunstar och andra bryts ner mikrobiellt. Limträstolpar Den bästa metoden (enligt Limträhandboken) för impregnering av trälaminatstolpar/limträstolpar är att dubbelimpregnera stolpen. Det innebär att stolpen tillverkas av saltimpregnerade lameller som sedan (efter sammanfogning genom limning) tryckimpregneras med kreosotolja. Denna metod är även den dyraste och utgör inget egentligt alternativ till kreosotstolpen då kreosotolja används även i detta fall. Kompositstolpar Dessa är normalt tillverkade av olika polyetenplaster och glasfibermaterial. Stolpens hölje består av solid polyeten som är ca 4 mm tjock och dess innervägg normalt av glasfiberarmerad polyesterplast. En kompositstolpe har en förväntad livslängd på ca 80 år och när det gäller miljöpåverkan har kompositstolpen en mycket låg human- och ekotoxicitet (LCA-analysen, M. Erlandsson 2012). Däremot orsakar stolpen miljöpåverkan i tillverkningsledet som vida överstiger kreosotstolpens. Den största nackdelen med kompositstolpen är dess kostnad. Kompositstolpen kan ändå anses utgöra ett av de bättre alternativen, i synnerhet när det gäller utbyte av enstaka stolpar, då den är lätt att arbeta med och då risken för markföroreningar är försumbar. Konsekvenser Boendemiljö allmänt En kraftledning påverkar boendemiljön främst genom påverkan på utsikten från bostäder, elektromagnetiska fälten och ljudeffekter. Aktuell ledning omges av skogsmark med korta siktlinjer och omgivande bebyggelse ligger så pass långt ifrån ledningsgatan att ingen påverkan på boendes utsikt över landskapet bedöms uppstå. Elektromagnetiska fält Magnetfältet kring enbart aktuell ledning är mycket litet och är redan på ca 15 meters avstånd försumbart. Då aktuell ledning går parallellt med en 220 kv ledning blir det totala magnetfältet för båda ledningarna större och sträcker sig ca 50 m åt öster och något längre åt väster. Det närmaste bostadshuset ligger ca 65 m väster om aktuell ledning och ca 50 m från den parallellgående 220 kv ledningen, se figur 18. Här ligger det sammanlagda magnetfältet för båda ledningarna under 0,4 µt. Detta magnetfält bedöms därmed inte ha någon större negativ påverkan på boendemiljön vid aktuellt hus. Vidare ska påpekas att det sammanlagda magnetfältet nästan uteslutande härrör från 220 kv ledningen, me (38)

34

35 Den ringa föroreningsspridning av PAH-er i mark som normalt uppstår från en kreosotstolpe är mycket begränsad. Föroreningarna sprids som längst ca 80 cm vertikalt från en stolpe. Vattenfall bedömer att det inte föreligger någon betydande risk för påverkan på vattendrag eller eventuella. brunnar i närheten av aktuell ledning. Att finna alternativ till impregnerade trästolpar kan därför inte anses vara motiverat i detta fall. Ledningens befintliga stolpar kommer att behållas, varför eventuella konsekvenser med nya impregnerade stolpar enbart kan uppstå när stolpar behöver bytas ut. Skadeförebyggande åtgärder har föreslagits, se nedan. Skadeförebyggande åtgärder För att undvika eventuell påverkan från nyligen kreosotimpregnerade stolpar bör närheten till eventuella brunnar kontrolleras vid framtida stolpbyten och vid behov bör stolparna om möjligt flyttas minst 50 m från eventuella brunnar eller så långt som är möjligt inom gällande koncession. Trästolpar med alternativa impregneringsmedel kan på sikt komma att ersätta användningen av kreosotimpregnerade stolpar. Vattenfall ser kontinuerligt över sin stolpstrategi för att finna fler och för miljön bättre alternativ. Nuläge Infrastruktur, planförhållanden Aktuell ledning går genom skogsmark som inte omfattas av några detaljplaner eller särskilda bestämmelser enligt kommunens översiktsplan (Ånge kommun 2004). Kring den närliggande Mellansjön har Ånge kommun pekat ut fyra s.k. LIS-områden (landsbygdsutveckling i strandnära lägen) vilka som närmast ligger ca 100 m från aktuell ledning, se figur 19. Ledningen är belägen på mark för vilken Härjeåns Nät AB har områdeskoncession och löper som tidigare nämnts parallellt med en 220 kv ledning som ägs av Svenska kraftnät. Strax sydväst om Leringsforsen korsar aktuell ledning en mindre kraftledning som löper längs med väg 592 och direkt väster om vattenkraftstationen i Torpshammar korsar ledningen ytterligare tre kraftledningar som också leder in till kraftstationen. Vidare korsar ledningen två allmänna vägar (väg 591 och väg 592) samt ett antal mindre enskilda vägar, se figur 19. Konsekvenser Aktuell ledning bedöms inte påverka några kommunala planer negativt och bedöms inte heller försvåra möjligheterna till en framtida bebyggelseutveckling i de närliggande delarna av utpekade LISområden. Ledningen är tvärtom en förutsättning för att få elförsörjning till eventuell framtida bebyggelse i området. Konsekvenserna för områdets infrastruktur bedöms som mycket små och aktuell ledning har kunnat byggas utan att nämnvärt påverka befintlig infrastruktur. Ledningen är dessutom nödvändig för att Härjeåns Nät AB ska få sin elförsörjning (38)

36 Figur 19. Befintliga vägar och utpekade LIS-områden i anslutning till aktuell ledning (38)