Ombyggnation av befintlig 145 kv kraftledning L1 mellan Lindbacka och Bäck i Örebro, Karlskoga och Lekeberg kommuner i Örebro län

Transkript

1 Ombyggnation av befintlig 145 kv kraftledning L1 mellan Lindbacka och Bäck i Örebro, Karlskoga och Lekeberg kommuner i Örebro län SAMRÅDSUNDERLAG Juni 2017

2 Projektorganisation Sökande Ellevio AB Box Karlstad Projektledare: Lars-Eric Johansson Tillståndsfrågor: Sofia Miliander Konsult Rejlers Sverige AB Fålhagsleden Uppsala Uppdragsledare: Greta Lindberg Samrådsunderlag: Greta Lindberg Granskning: Fredrik Nystrand Kartor har tagits fram av Rejlers Sverige AB. Terrängkartan Lantmäteriet 2

3 Förord Presentation av ledningsägaren Ellevio är ett av Sveriges största elnätsföretag. Vi ser till att elen kommer fram till cirka hem och arbetsplatser från Halland i söder till Hälsingland i norr och från Smögen i väster till Stockholm i öster. Vi satsar miljarder för att vädersäkra elnätet på landsbygden och förstärka och förnya elnätet i städerna. Vi har drygt 400 anställda och sysselsätter totalt cirka 3000 personer runt om i landet. Ellevio, som har sitt säte i Stockholm, ägs av pensionsförvaltarna Tredje AP-fonden, Folksam, Första AP-fonden och Borealis Infrastructure Management. Läs mer om oss på ellevio.se 3

4 Innehåll 1. Inledning Bakgrund och syfte med ledningen Tillståndsprocessen Markupplåtelse och ledningsrätt Studerade alternativ Inledning Utredningsområde Nollalternativ Alternativ 1, ombyggnation i befintlig sträckning Alternativ Alternativ Alternativa utformningar Befintlig ledning och dess ombyggnation Befintlig ledning Teknikval luftledning Arbetets utförande Rivningsbeskrivning Drift och underhåll Elsäkerhet Elektromagnetiska fält Berörda intressen Kulturmiljö Naturmiljö Vattenskyddsområden, sjöar och vattendrag Rekreation och friluftsliv Bebyggelse, bostäder och planer Infrastruktur Miljökonsekvenser Ombyggnation i befintlig sträckning jämfört med ombyggnation i ny sträckning Byggskede Övrigt

5 6. Försiktighetsåtgärder Bilagor Bilaga 1, Forn- och kulturlämningar, biotopskydd, naturvärden, nyckelbiotoper och sumpskog 5

6 1. Inledning 1.1. Bakgrund och syfte med ledningen Ellevio planerar att förnya den befintliga 145 kv ledningen (L1) mellan ställverk Lindbacka och ställverk Bäck i Örebro, Karlskoga och Lekebergs kommuner i Örebro län. Ellevios 145 kv ledning L1 har varit i bruk ca 60 år och befintliga stolpar börja närma sig slutet av sin livslängd. För att säkra den framtida elleveransen i området är en ombyggnation av ledningen nödvändig. I samband med ombyggnationen avser Ellevio öka linarean (byte till en grövre ledare) för att möjliggöra högre framtida laster på ledningen. Aktuell ledning är viktig för elleveransen till Karlskoga och Örebro med omnejd. Ellevio har tillstånd (nätkoncession för linje) för befintlig ledning enligt koncessionsbeslut 5570d och nyttjanderätt av berörd mark är säkrad genom ledningsrätt. En förnyelse av en ledning kan normalt ske inom ramen för befintlig koncession. Inför planerad ombyggnation genomförde Ellevio ett samråd enligt 12 kap 6 miljöbalken. Samrådet pågick under juni till augusti Förutom Länsstyrelsen i Örebro län fick även berörda kommuner samt Skogsstyrelsen ta del av samrådshandlingarna. Efter genomfört samråd påbörjades projektering och i samband med detta bedömde Ellevio emellertid att den planerade ombyggnationen, med ökad linarea, förändrar ledningens miljöpåverkan så pass mycket att en ny ansökan om nätkoncession krävs Tillståndsprocessen I en ansökan om nätkoncession ska det enligt ellagen (1997:857) ingå en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Samrådsförfarandet och innehållet i MKB ska ske i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. miljöbalken (1998:808). Koncessionsansökan sänds till Energimarknadsinspektionen som remitterar handlingen till samtliga berörda instanser. Efter remisstiden fattar Energimarknadsinspektionen ett beslut om koncession. Erhållen nätkoncession gäller i regel tills vidare, en beviljad koncession kan omprövas efter tidigast 40 år. Innan MKB upprättas ska samråd genomföras i enlighet med miljöbalkens bestämmelser i 6 kap. 4. Samrådet ska i första hand ske med länsstyrelsen, berörd kommun, tillsynsmyndigheten och de som anses vara särskilt berörda. Om verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan ska samrådskretsen utvidgas. Länsstyrelsen beslutar efter genomfört samråd om en verksamhet kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller ej. Samrådets huvudsyfte är att informera om pågående förnyelse av koncession och ge berörda parter möjlighet att lämna synpunkter och komma med frågor samt ge förslag på alternativa lösningar. Samråd sker med berörda fastighetsägare, närboende, verksamhetsutövare, Länsstyrelsen i Örebro län och Örebro, Karlskoga och Lekebergs kommuner genom utskick av detta samrådsunderlag. Allmänheten kommer även informeras genom annons i lokal press och samrådsunderlaget kommer att finnas tillgängligt på Ellevios hemsida, ( Ellevio kommer för denna ledning att samråda i antingen ett eller två steg beroende på vilket alternativ Ellevio väljer att gå vidare med. Efter detta samråd utvärderas inkomna synpunkter tillsammans med 6

7 befintliga natur- och kulturvärden, närhet till bostäder, befintlig markanvändning, byggbarhet och ekonomi. Om Ellevio beslutar att förorda befintlig sträckning genomförs inget ytterligare samråd. Om Ellevio däremot beslutar att förorda en sträckning inom något av de alternativa stråken genomförs ett andra samråd för förordad sträckning inom valt stråk, ett s.k. sträckningssamråd. Ändringar av stråk och sträckning kan ske under processen, beroende på vilka synpunkter och information som lämnas till Ellevio under samrådet. Därutöver kan även kompletterande samråd ske i de båda samrådsstegen Markupplåtelse och ledningsrätt För nya ledningar behöver ledningsägaren utöver koncession, även säkra rätten till marken oavsett om berörda fastigheter byter ägare eller om fastighetsfördelningen förändras. Befintlig ledning innehar ledningsrätt. Ledningsrätten ger Ellevio rätt att bibehålla och förnya befintliga högspänningsledningar med tillbehör såsom stolpar, stag, linor mm, samt hålla ledningsgatan fri från träd och buskar. Om ledningssträckan ändras uppstår nya intrång vilket innebär att nya avtal med berörda fastigheter kommer att tecknas varefter ledningsrätten justeras. 2. Studerade alternativ 2.1. Inledning Inför en ansökan om ny koncession och framtagande av samrådsunderlag utreds förekomst av närliggande bebyggelse och berörda intresseområden för att ta reda på behovet av studier av alternativa stråk och utformningar. Att flytta en ledning till en ny sträckning innebär ett nytt intrång och ny miljöpåverkan. Beroende på den befintliga ledningens påverkansgrad kan en ny placering av ledningen på hela eller delar av ledningssträckan i vissa fall dock utgöra en lämpligare lösning ur ett helhetsperspektiv. I det fall ledningen antas medföra betydande miljöpåverkan av länsstyrelsen ska alltid en redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, samt alternativa utformningar finnas med i miljökonsekvensbeskrivningen, enligt miljöbalken 6 kap 7. Befintlig ledning går nära intill ett antal bostadshus utspridda längs ledningssträckan samt korsar igenom två naturreservat som även utgör Natura 2000-områden. Mot bakgrund till detta har alternativa stråk studerats på större delen av ledningssträckan. Den befintliga ledningen är i nedanstående beskrivning alternativ 1. De båda alternativa stråken som identifierats utgörs av 400 meter breda stråk. Stråkalternativen har en tilltagen bredd för att ge största möjliga flexibilitet när sträckningar ska tas fram inom stråken. Då bredden på stråken är väl tilltagna kan stråken tyckas beröra enskilda bostadshus. Vid planering av en slutlig sträcka tas dock hänsyn till befintliga bostadshus och sträckan kommer så långt det är möjligt att planeras för att ledningen inte ska påverka boende i bostadshusen på ett negativt sätt. Alternativ 2 och alternativ 3 innebär både längre sträckning samt nya ingrepp i natur- och kulturmiljö jämfört med om nuvarande sträckning behålls. En ny sträckning för luftledning innebär att en ca 40 meter 7

8 bred skogsgata behöver tas upp, medan om befintlig sträckning nyttjas uppförs den nya ledningen i befintlig lednings ledningsgata (inget nytt intrång) Utredningsområde Ett utredningsområde har avgränsats inom vilket det anses möjligt att utreda möjliga stråk för ledningen, se karta i figur 1. Området utgår från ombyggnationens två fasta punkter, d.v.s. ställverken Lindbacka och Bäck. Området begränsas av Fjugesta i söder, i sydväst begränsas området av E18 eftersom det söder om vägen förekommer ett stort antal naturreservat och Natura 2000-områden. I norr har utredningsområdet i huvudsak begränsats av att en alternativ sträckning inte ska bli orimligt lång. Inom utredningsområdet finns bl.a. naturreservat, Natura 2000-områden, övriga naturvärden, tätorter och spridd bebyggelse, fornlämningar och andra kulturhistoriska värden som stråken undviker i så stor utsträckning som möjligt. Befintlig ledning sträcker sig längs en sträcka av ca 11 km genom Villingebergs skjutfält som utgörs av ett riksintresse för Försvarsmakten. De alternativa stråken berör riksintresset i olika omfattning. Hela utredningsområdet befinner sig inom Försvarsmaktens samrådsområde hinderfritt område skjutfält. Figur 1, utredningsområde 2.3. Nollalternativ Nollalternativet i detta fall innebär att koncessionen för den planerade ombyggnationen inte medges. Den befintliga ledningen behöver byggas om för att klara den framtida elförsörjningen i området och om 8

9 koncession för de planerade åtgärderna inte medges kommer kvalitén på elförsörjningen i området att försämras med tiden då anläggningen föråldras. Detta innebär i sin tur att en ny ledning måste byggas på annat håll för att klara framtida behov. Nollalternativet innebär en oförändrad situation lokalt när det gäller de berörda intressen som beskrivs i detta underlag Alternativ 1, ombyggnation i befintlig sträckning Befintlig ledning stärker sig i stort sett den kortaste vägen mellan Lindbacka och Bäck. Sträckningen följer i sin helhet andra kraftledningar och markintrånget hålls ihop. Från Lindbacka går sträckningen västerut, söder om Tysslingen och Garphyttan och norr om Latorps bruk. Vidare fortsätter befintlig ledning mellan sjöarna Kärmen och Stora Noren, vidare västerut mot Immetorp. Vid Immetorp vinklar sträckningen norrut, på Svartälvens östra sida. Slutligen korsar sträckningen Svartälven för att ansluta till ställverket Bäck. Figur 2. Befintlig ledning mellan ställverk Lindbacka och ställverk Bäck, markerad i rött Parallellgående ledningar Från station Lindbacka och 2 km vidare västerut sträcker sig befintlig ledning parallellt med fyra luftledningar; Svenska kraftnäts två 400 kv ledningar som är uppförda i gemensamma stolpar samt Ellevios två 145 kv kraftledningar (L6/1 och L4), se foto i figur 3. Kraftledningen L4, som byggdes om för ca 25 år sedan, sträcker sig vidare parallellt med L1 längs hela sträckan från Lindbacka till Bäck. Från 9

10 Immetorp till ställverket i Bäck sträcker sig Ellevios 145 kv kraftledning VL4S4 parallellt med L1 och L4. Figur 3. Sträckan närmast station Lindbacka. Svenska kraftnäts 400 kv ledningar i stålstolpen till vänster i bilden, därefter Ellevios 145 kv ledningar L6 och L4. Längs till höger i bilden är aktuell ledning L Alternativ 2 Stråket är i möjligaste mån anpassat att i första hand undvika bostäder samt skyddade naturområden. Alternativ 2 innebär en helt ny sträckning bortsett från de sista 4 kilometrarna fram till ställverk Bäck, se kara i figur 4 och 5. Alternativ 2 följer befintlig Svenska kraftnäts befintliga ledningar, förbi Runnaby. Norr om Ekersby viker stråket västerut. Efter grustäkten/betongindustrin vid Hjulberga fortsätter stråket mer norrut för att kunna passera norr om Tysslingen. Vidare fortsätter stråket norr om Ånnaboda friluftsområde med intilliggande naturreservat. Sträckningen fortsätter sedan västerut över skjutfälten, och söder om Trangärdets naturreservat och vidare västerut fram befintlig ledningssträckning för L1 och parallellgående ledning VL4S4, som stråket sedan följer norrut fram till station Bäck. 10

11 Figur 4, Alternativ 2, östra delen. 11

12 Figur 5, alternativ 2, västra delen Alternativ 3 Stråket är i möjligaste mån anpassat att i första hand undvika bostäder, samt skyddade naturområden. Syftet med alternativ 3 är att undvika bebyggelse kring befintlig ledning och naturreservaten Latorpsängarna och Dunderklintarna, men i övrigt nyttja befintlig sträckning genom de båda skjutfälten Bofors och Villingeberg. Från Lindbacka följer stråk 3 Ellevios befintliga ledning L6/1 i sydvästlig riktning, söder om Vintrosa och Lanna, se karta i figur 6. Söder om Hidinge avviker stråket från den befintliga ledningen och ändrar riktning mot nordväst. Stråket rundar Lekhyttan och passerar mellan sjön Leken och naturreservatet Klunkhytteskans. Stråket går här i nordlig riktning och fortsätter längs med sträckningen för befintlig ledning/ alternativ 1. 12

13 Figur 6, alternativ Alternativa utformningar När det gäller teknikval så är Ellevios utgångspunkt generellt att anlägga regionnätsledningar (30 kv 170 kv) som luftledning, då det är den i särklass mest driftsäkra och samhällsekonomiskt lämpligaste utformningen för regionnätet. Ett eventuellt fel på en markkabel tar längre tid att lokalisera och reparera än ett eventuellt fel på en luftledning och regionnätet är mycket känsligt för långa avbrott i och med att det är många elkunder som berörs vid ett eventuellt driftavbrott. Regionnätsledningar anläggs vanligtvis med så kallade trädsäkra skogsgator och drabbas då inte av stormfällda träd som faller på ledningen, såsom lågspänningsledningar inom lokalnätet kan göra. Lokalnätet markförläggs ofta numera för att undvika problematiken med stormfällda träd. Det är dessutom mindre komplext och mindre kostsamt att markförlägga lågspänningsledningar. Förutom att högspänningskablar är mycket dyrare än lågspänningskablar så krävs även kostsam utrustning för att kompensera för den ökade strömförlust som uppstår vid långa markkabelförläggningar inom regionnätet. För att få liknande driftsäkerhet för en markkabel som befintlig luftledning behöver två oberoende kabelförband anläggas i ett gemensamt kabelschakt, så att ledningen kan vara i fortsatt drift även om det blir driftavbrott på ett kabelförband. Påverkan på natur- och vattenmiljön liksom kulturmiljön kan bli stor då schaktning av ett ca 1,2 meter djupt och ca 2-3 meter brett kabelschakt krävs längs hela sträckan. Vid ytnära eller ytligt berg krävs sprängning. Fördelarna med en markförlagd ledning är att den inte ger någon 13

14 visuell påverkan, den genererar ett lägre magnetfält, samt ger ett mindre markintrång då ledningsgatan blir smalare. Det är främst inom tätbebyggda områden där det är svårt att anlägga luftledning av utrymmesskäl och magnetfältsskäl som det kan bli aktuellt med markkabel inom regionnätet. Mot bakgrund till ovanstående, samt att aktuell ledning har väldigt höga krav vad gäller driftsäkerhet, är det inte aktuellt att ersätta befintlig luftledning med en markförlagd ledning. 3. Befintlig ledning och dess ombyggnation 3.1. Befintlig ledning Befintlig ledning är uppförd med portalstolpar av trä. Ellevio planerar att uppföra den nya ledningen som luftledning längs hela sträckan. Överföringen sker via tre oisolerade faslinor vanligtvis i aluminiumlegering. Linorna hängs i stolpar tillsammans med en fiberoptisk kabel. Från ställverken och ca 700 meter vidare ut på ledningen hängs dubbla topplinor upp i toppen på stolparna. Topplinan utgör ledningens åskskydd och fiberkabeln är bl.a. för kommunikation och styrning av transformatorstationer Teknikval luftledning Den vanligaste stolptypen för regionnätsledning är träportalstolpar för enkel eller dubbel ledning. En luftledning kan uppföras i olika typer av stolpar beroende på lokala förhållanden. De huvudsakliga stolptyper som kan komma att bli aktuella i detta projekt vid luftledningsutförande är träportalstolpar (se figur 7) och s.k. kompaktstolpar (se figur 8). Figur 7. Skiss över en portalstolpe Figur 8. Skiss över en kompaktstolpe Fasavstånd, d.v.s avstånd mellan faslinorna, för planerade portalstolpar av trä är ca 4,5 meter. Avståndet mellan de horisontella reglarna på planerade kompaktstolpar är ca 4 meter och fasavståndet mellan de nedre elledningarna är ca 2 meter. Genom att placera faserna i en tringel istället för i en plan 14

15 konfiguration kan ett lägre magnetfält erhållas. Planerad stolphöjd är ca 16 meter och lägsta fashöjd ca 8 meter. Stolphöjden varierar en aning beroende på lokala förhållanden, bl.a. höjdskillnader i terrängen. Vid de nya stolpplatserna krävs schaktning till ca 2 meter djup för grundläggning. Vinkelstolpar kommer att utföras med stagförankringar som kräver ett schaktdjup på ca 2 meter. Beroende på markens beskaffenhet kan staglinorna alternativt förankras med jordankare eller öglor i omgivande berggrund. Kompaktstolpar och portalstolpar kan beroende på markförhållandena kräva staglinor. Spannlängden, dvs. avståndet mellan stolparna, kan komma att bli något kortare än nuvarande spannlängd (ca m) då dimensionen av linarean ökar. Befintlig luftledning är byggd som trädsäker, vilket i korthet innebär att ingen växtlighet ska riskera att komma i kontakt med ledningens faser, stolpar och andra ledningsdelar. Detta innebär att den inlösta ledningsgatan underhållsröjs med jämna mellanrum och att träd i ledningsgatans sidoområde, s.k. kantträd, som anses farliga för ledningen tas bort, se illustration i figur 9. Blir det aktuellt med ny sträckning i skogsmark kommer luftledningen byggas som trädsäker (med en inlöst bredd på 40 meter) även i den justerade sträckningen. Figur 9. Illustration över en trädsäker ledning Arbetets utförande Vid ombyggnationen kommer terrängkörning med arbetsmaskiner att ske längs med hela ledningsgatan i samband med uttransport av material till nya stolpplatser. I huvudsak används bandburna maskiner tillsammans med stockmattor där så erfordras. Vid en ombyggnation i befintlig ledningsgata kommer nya stolpplaceringar att lokaliseras inom denna, men med nya placeringar. Schaktmassor återanvänds i första hand för igenfyllnad. I detta fall sker ingen förändring av ledningsgatans skogsgata. Om ledningen uppförs i alternativ sträckning kommer en ny skogsgata att tas upp för ledningen, inom vilken sedan stolparna placeras. 15

16 Ombyggnad av befintlig ledning inleds med att faslinorna avisoleras (tas loss från linhållare) och läggs i linhjul vilka hängs i isolatorkedjorna. Därefter byggs själva stolpplatserna om med nya stolpar och reglar och staglinor med tillhörande förankringar om ledningen vinklar eller står på berg. Allt detta arbete utförs normalt med hjul- eller larvgående grävmaskiner försedda med skylift Rivningsbeskrivning En rasering inleds vanligtvis med att faslinorna avisoleras, vilket innebär att de tas loss från isolatorkedjorna och läggs i ett linhjul som hängs i isolatorkedjorna. Detta arbete utförs normalt med hjälp av terrängående skylift Faslinorna spolas därefter in på raseringstrummor. I nästa arbetsmoment kommer en hjul- eller larvgående grävmaskin med skylift till stolpplatsen för att montera ned regeln och isolatorkedjor och sist stolpbenen. En gripklo håller fast stolpbenet medan marken närmast stolpen grävs upp. Därefter kan stolpbenet dras upp. Gropen vid gamla stolphålet återfylls ordentligt så att ingen eftersjunkning sker. Allt material transporteras bort från platsen. Faslinor, stålreglar och annan metall samlas i containers och återvinns. Isolatorer i glas och annat material som inte återvinns transporteras till deponianläggning. Trästolpar transporteras antingen till återvinningsanläggning som bränsle eller tillbaka till stolptillverkare för destruktion. Efter arbetets färdigställande så sker alltid en slutbesiktning av beställaren där även raseringsarbetet besiktas och eventuella markskador dokumenteras och reklameras för åtgärd Drift och underhåll Starkströmsföreskrifterna ställer krav på omfattningen av ledningens underhåll. I enlighet med föreskrifterna besiktas ledningen en gång per år genom en så kallad driftbesiktning med därpå erforderliga åtgärder. Besiktningen görs till största delen från helikopter. Vart åttonde år görs en mer omfattande besiktning (underhållsbesiktning) från marken då linor, stag, stolpar och jordtag med mera kontrolleras. Normalt underhåll för att upprätthålla driftsäkerheten kommer att genomförs för ledningen. Specifika framtida underhållsåtgärder på till exempel stolpar och stag kan inte förutses i nuläget. Det skogliga underhållet omfattar underhållsröjning av skogsgatan (engångsinlösta området) samt avverkning av farliga kantträd i ledningsgatans sidoområden. Detta för att upprätthålla ledningens driftsäkerhet och personsäkerheten. Underhållsröjningen av skogsgatan sker vanligtvis med 6-7 års intervall medan syn och stämpling av farliga kantträd (skogsbesiktning) sker med intervallet 8-10 år. Intervallens längd beror på tillväxtförmågan i skogsgatan och dess sidoområden. Mellan röjningarna ska en röjningsbesiktning utföras vid minst ett tillfälle. Vegetation i skogsgatan som bedöms komma inom säkerhetsavståndet från faslinorna innan kommande röjning sker, röjs bort. Röjning av skogsgatan sker normalt motormanuellt. Avverkning av farliga kantträd i skogsgatans sidoområde sker normalt med hjälp av avverkningsmaskiner. I det fall farliga kantträd står inom sumpskogar/ våtmarker/ strandängar ska avverkning ske utan markskador. Det säkerställs genom att anpassa tidpunkten, maskinval och metoder till gällande förutsättningar. Exempelvis att det sker motormanuellt. 16

17 Tekniskt ledningsunderhåll, dvs. reparation eller byte av ledningsdel, sker mer sällan. Dessa åtgärder kräver ofta tyngre fordon. Lågväxande vegetation sparas, där detta inte hindrar underhåll och framkomlighet i skogsgatan. I strandzoner vid sjöar och större vattendrag lämnas buskar och lågväxande träd kvar för att bibehålla skuggning i den mån det är möjligt med hänsyn till ledningens säkerhet. Tillfartsvägar och placering av virkesupplag planeras i samband med avverkningen. I första hand används den befintliga ledningsgatan som transportväg. I det fall underhållsåtgärderna kan antas medföra en negativ påverkan på natur- eller kulturmiljö kommer Ellevio att samråda med Länsstyrelsen kring åtgärderna enligt 12 kap. 6 miljöbalken respektive 2 kap. 10 kulturmiljölagen Elsäkerhet Är en byggnad belägen/placerad för nära en kraftledning kan det innebära risk för att någon person, byggnaden, eller ledningen skadas. Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter anger regler för minsta avstånd mellan byggnader och kraftledningar. Elnätsföretaget är skyldigt att känna till och ta hänsyn till dessa regler när en ledning byggs. På samma sätt behöver den som uppför, utökar eller ändrar en byggnad, eller ger tillstånd till en sådan åtgärd, känna till och ta hänsyn till avståndsreglerna så att inte någon del av byggnaden kommer för nära en befintlig kraftledning. Minsta tillåtna avstånd mellan en högspänningsledning och närmaste byggnadsdel beror på ledningens spänning. Det horisontella avståndet ska vara minst 10 meter vid en spänning på mer än 55 kv i det fall området är detaljplanelagt. Vid icke detaljplanelagda områden gäller 5 meter upp till 55 kv. Om spänningen är högre ska avståndet vara något större. Regleringar av minsta tillåtna avstånd mellan en högspänningsledning och andra anläggningar/verksamheter finns även. Vid byggnads- eller anläggningsarbete nära en kraftledning ska därför elnätsföretaget alltid kontaktas för att få information om vilka minsta avstånd som gäller ur elsäkerhetssynpunkt. Ovan nämnda regleringar gäller minsta avstånd ur elsäkerhetssynpunkt, vid samhällsplanering och byggande ska hänsyn också tas till den vägledning som finns avseende magnetfält, se avsnitt 3.7 nedan. Befintlig ledning har studerats ur elsäkerhetssynpunkt och Ellevio bedömer att befintlig ledning uppfyller elsäkerhetsföreskrifterna Elektromagnetiska fält Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Elektriska och magnetiska fält uppkommer bland annat vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, kring kraftledningar, transformatorer och elapparater så som hårtork och dammsugare. Det elektriska fältet mäts i kilovolt per meter (kv/m) och beror på ledningens spänning samt avståndet mellan faslinorna (kablarna vid markförlagd ledning) och markytan. Det elektriska fältet minskar proportionellt med avståndet. Vegetation och byggnader avskärmar fältet och därmed orsakar kraftledningar inga höga elektriska fält inomhus. Magnetiska fält mäts i mikrotesla (μt) och styrkan i en angiven punkt beror på faslinornas/kablarnas placering och på avståndet mellan linorna/kablarna. Fälten alstras av strömmen i ledningen och varierar med strömlasten som i sin tur är beroende på variationerna i elförbrukning över tiden. Ju mer ström som 17

18 flödar i ledningen desto större blir magnetfältet. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet från ledningen (dubbla avståndet ger en fjärdedel av magnetfältet). Magnetfält avskärmas inte av väggar och tak och därför kan magnetfälten inne i hus nära kraftledningar vara högre än vad som normalt förekommer i bostäder. Strålsäkerhetsmyndigheten arbetar pådrivande och förebyggande för att skydda människor och miljö från oönskade effekter av strålning och är ansvarig myndighet för dessa frågor. På deras hemsida finns bl.a. deras allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält, Folkhälsomyndigheten bildades den 1 januari 2014 och övertog då Socialstyrelsens arbete kring miljöns påverkan på hälsan. Folkhälsomyndigheten är därmed också ansvarig myndighet rörande frågor om hur elektromagnetiska fält påverkar hälsan. Trots mångårig forskning runt om i världen anses det vetenskapliga underlaget fortfarande inte tillräckligt för att ett gränsvärde ska kunna sättas för långvarig exponering av magnetfält från kraftledningar och kablar. Det finns ett referensvärde (rekommenderat maxvärde) för allmänheten avseende kortvarig exponering. Det är 100 μt enligt Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd (SSMFS 2008:18). Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten har arbetat fram en vägledning vid samhällsplanering och byggande (Magnetfält och hälsorisker, 2009). Följande rekommenderas om det kan genomföras till rimliga kostnader: Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvik att placera nya bostäder, skolor och förskolor när elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. Aktuell ledning har en årsmedelströmlast på 85 A, vilket ger ett magnetfält enligt nedanstående grafer (figur 10-12). 18

19 Figur 10, graf utvisande det sammanlagrade magnetfältet där befintlig ledning sträcker sig parallellt med Svenska kraftnäts dubbla ledningar samt Ellevios ledningar L6 och L4. L1 är lokaliserad längst till höger i grafen. 19

20 Figur 11, graf utvisande det sammanlagrade magnetfältet där befintlig ledning sträcker sig parallellt med Ellevios ledningar VL4S4 och L4. L1 är lokaliserad längst till höger i grafen. 20

21 Figur 12, graf utvisande det sammanlagrade magnetfältet där befintlig ledning sträcker sig parallellt med Ellevios ledning L4. L1 är lokaliserad längst till höger i grafen. 4. Berörda intressen Inventering av intressen längs ledningen har gjorts via Riksantikvarieämbetets Fornsök, Skogsstyrelsens Skogens källa samt Länsstyrelsens digitala Länskartor. Information har även hämtats från Länsstyrelsens och kommunens hemsidor. Forn- och kulturlämningar, biotopskyddade områden, naturvärden, nyckelbiotoper och sumpskogskogar redovisas även i karta i bilaga 1. Påverkan skiljer sig en del beroende på om ledningen uppförs i samma ledningssträckning som redan är påverkad sedan många decennier tillbaka, eller om ledningen uppförs i en helt ny sträckning med ny avverkning av ledningsgata Kulturmiljö Befintlig sträckning och de alternativa stråken berör inget riksintresse för kulturmiljövården. Längs med de studerade stråkalternativen finns ett antal registrerade fornlämningar enligt Riksantikvarieämbetet. Ett antal identifierade lokaler har status övrig kulturhistorisk lämning där i många fall den antikvariska bedömningen är inaktuell efter förändring i den nya kulturmiljölagen och många av dem kan idag bli bedömda som fornlämning. 21

22 Alternativ 1 ombyggnation i befintlig sträckning Följande kulturlämningar (fornlämning och övrig lämning) befinner sig inom 50 meter från befintlig ledning. RAÄ-nummer Antikvarisk bedömning Lämningstyp Tysslinge 74:1 lämning Fyndplats Tysslinge 15:1 lämning Övrigt Tysslinge 57:1 lämning Fornlämningsliknande bildning Tysslinge 131:1 Fornlämning Fångstgrop Vintrosa 149 lämning Lägenhetsbebyggelse Hidinge 124 lämning Naturföremål/-bildning med tradition Ingen kulturlämning bedöms ligga inom ledningsgatan Alternativ 2 Följande kulturlämningar (fornlämning och övrig lämning) befinner sig inom stråkalternativ 2. Ledningsgatan samt påverkat område är betydligt mindre än stråkets bredd, varför de flesta kulturlämningarna troligen kommer gå att undvika helt. RAÄ-nummer Antikvarisk bedömning Lämningstyp Läge Eker 35:1 Fornlämning Fångstgrop I/nära befintlig ledningsgatan Utkanten av stråket Eker 47:1 lämning Lägenhetsbebyggelse Eker 11:1 Fornlämning Område med fossil åkermark Mitt i stråket, ev möjlig att undvika med en sydlig sträckning Eker 8:1 lämning Övrigt/ röjningssten Borde kunna undvikas med nordlig sträckning Eker 58:1 lämning Område med skogsbrukslämningar Utkanten av stråket, borde kunna undvikas Eker 17:1 Fornlämning Fångstgrop Mitt i stråk, borde kunna undvikas med sträckning norr om Eker 19:1 lämning Sammanförda lämningar Mitt i stråk, borde kunna undvikas, litet område Område med Utkanten av stråk Eker 60:1 lämning skogsbrukslämningar Mitt i stråk, borde kunna undvikas med Kil 17:1 Fornlämning Stensättning sträckningen 22

23 Kil 17:2 Fornlämning Stensättning Kil 162:1 lämning Färdväg Kil 149:1 lämning Lägenhetsbebyggelse Kil 139:1 lämning Gruvhål Kil 253:1-2 lämning Husgrund, historisk tid Kil 252:2 lämning Kemisk industri-tjärdal Kil 253:3 lämning Kolningsanläggning Kil 252:1 lämning Fossil åker Tysslinge 205 lämning Färdväg Tysslinge 218 lämning Färdväg Tysslinge 173:1 Fornlämning Bytomt/gårdstomt Naturföremål/ -bildning med Karlskoga 309 lämning tradition Karlskoga 308 lämning Färdväg Kil 137:1 lämning Lägenhetsbebyggelse Tysslinge 211 lämning Lägenhetsbebyggelse Mitt i stråk, borde kunna undvikas med sträckningen Passerar över stråket Utkanten av stråket Mitten av stråket, borde gå att undvika Mitten av stråket, borde gå att undvika Norra delen av stråket, borde gå att undvika Mitten av stråket, borde gå att undvika Täcker ca 1/3 av stråket, kan gå att undvika Korsar hela stråket I utkanten av stråket, går troligen att undvika Mitt i stråket men borde gå att undvika Mitt i stråket men borde gå att undvika Korsar hela stråket Korsar hela stråket Mitten av stråket, borde gå att undvika Alternativ 3 Följande kulturlämningar (fornlämning och övrig lämning) befinner sig inom stråkalternativ 3. Ledningsgatan samt påverkat område är betydligt mindre än stråkets bredd, varför de flesta kulturlämningarna troligen kommer gå att undvika helt. Utöver dessa tillkommer två objekt klassade som övrig kulturhistorisk lämning längs befintlig sträckning fram till stationen Bäck, Hidinge 124 samt Karlskoga 308. RAÄ-nummer Antikvarisk bedömning Lämningstyp Läge Berör befintliga ledningar, går ej att Örebro 439 Fornlämning Bytomt/gårdslämning undvika 23

24 Örebro 438 Fornlämning Bytomt/gårdstomt Örebro 440 Fornlämning Lägenhetsbebyggelse Berör befintliga ledningar, går ej att undvika Berör befintliga ledningar, går ej att undvika Är belägen på över 100m Tysslinge 64:1 lämning Lägenhetsbebyggelse från befintlig ledning, berörs troligen ej Vintrosa 139 Undersökt och borttagen Husgrund, historisk tid Borttagen Ena hörnet nära befintlig ledning, undviks om ledning läggs söder om Vintrosa 32:2 Bevakningsobjekt Bytomt/gårdstomt befintlig ledning Ena hörnet nära befintlig ledning, undviks om Vintrosa 32:1 lämning Fossil åker ledning läggs söder om befintlig ledning Vintrosa 93:1 Undersökt och borttagen Grav- och boplatsområde Borttagen Vintrosa 53:1 lämning Fyndplats Knista 40:1 Uppgift om Boplats Hidinge 39:1 Fornlämning Hyttområde Hidinge 40:1 Uppgift om Hyttlämning Hidinge 124 lämning Vintrosa 16:1 Fornlämning Milstolpe Naturföremål/-bildning med tradition Vintrosa 73:1 Uppgift om Bebyggelselämningar Vintrosa 73:2 Uppgift om Bebyggelselämningar Är belägen på över 100m från befintlig ledning, berörs troligen ej Helt i utkanten av stråket, berörs ej Belägen i kanten av stråket, kan troligen undvikas Belägen i utkanten av stråket, kan troligen undvikas Ca 40 m från befintlig ledning, kan komma att påverkas Ca 65 m söder om befintlig ledning, kan troligen undvikas Ca 36 m söder om befintlig ledning, kan troligen undvikas Ca 95 m söder om befintlig ledning, i direkt närhet till hus, kommer ej beröras. 24

25 Knista 34:1 Fornlämning Gravfält Ligger i utkant av stråkalternativ, kan undvikas Naturmiljö Alternativ Naturreservat och Natura 2000-områden Ledningen L1 sträcker sig genom två naturreservat: Latorpsängarna och Dunderklintarna. Latorpsängarna och delar av Dunderklintarna utgörs dessutom av Natura 2000-område, se karta figur 13. Figur 13, Dunderklintarna och Latorpsängarna I Länsstyrelsens beslut (dnr ) från det samråd som genomfördes under sommaren 2015 framgår att befintlig ledning kan byggas om i befintlig sträckning utan dispens från naturreservatet Dunderklintarnas reservatsföreskrifter. Länsstyrelsen bedömer också att åtgärden inte utgör sådan verksamhet som på ett betydande sätt påverkar miljön i Natura 2000-området och tillstånd enligt 7 kap 28 krävs således inte. 25

26 För ombyggnationen inom naturreservatet Latorpsängarna har dispens från naturreservatets föreskrifter sökts. Tillstånd gavs i slutet av november 2015 (dnr ). Länsstyrelsen meddelar också att Ellevio inte behöver söka tillstånd för den planerade verksamheten inom Natura 2000-området Latorpsängarna eftersom ledningen fanns på platsen innan 1 juli 2001 (övergångsbestämmelse till SFS 2001:43). I Latorpsängarna växer bland annat gullviva som är skyddad enligt artskyddförordningen (2007:848) och det är förbjudet att plocka, gräva upp eller på annat sätt ta bort eller skada exemplar av växterna. Vid en ombyggnation enligt alternativ 1 avser Ellevio att ansöka om dispens från artskyddsbestämmelserna innan arbetets utförande, i det fall beståndet inte kan undvikas utan riskerar att påverkas av schaktningsarbete vid stolpplatserna. Öster om Karlskoga korsar alternativet ett planerat naturreservat; Södra Imälven med värdefullt vatten. Området föreslås följa Imälvens utbredning. Latorpsängarnas naturreservat Syftet med reservatet är att bevara områdets vegetation och flora och därmed några för kalkpåverkade områden av denna typ representativa, men för länet mycket exklusiva naturtyper. I reservatsföreskrifterna framgår att det råder förbud att bedriva verksamhet som förändrar områdets allmänna karaktär, yt- eller dräneringsförhållanden som att gräva, schakta, utfylla och liknande. Det råder även förbud mot att anlägga mark- eller luftledning. Naturreservatet består av två skilda områden där kraftledningen går rakt genom området Torrängen. Under kraftledningen går en brukningsväg väster ut över åkermark fram till Kantängen som är reservatets andra område. Natura 2000-området Latorpsängarna Området har som syfte att bevara följande naturtyper och arter enligt habitatdirektivet: , Silikatgräsmarker , Slåtterängar i låglandet , Nordlig ädellövskog , Guckusko Kraftledningen sträcker sig genom naturtyperna Slåtterängar i låglandet samt Silikatgräsmarker. Ellevios bedömning är att den planerade ombyggnationen inte utgör ett hot mot dessa naturtyper och att ombyggnationen inte motverkar syftet för området. 26

27 Figur 14. Foto utvisande ledningar som passerar genom naturreservatet Latorpsängarna. Aktuell ledning L1 syns till höger i bilden. Dunderklintarnas naturreservat Syftet med reservatet är att 1, Bevara biologisk mångfald 2, Skydda, återställa eller nyskapa värdefulla miljöer 3, Tillgodose behovet av områden för friluftslivet I reservatsföreskrifterna framgår att det är förbjudet att dra fram mark- eller luftledning. Men det framgår också att föreskrifterna inte ska innebära hinder mot underhåll av befintliga ledningar. Natura 2000-området Dunderklintarna Marken där kraftledningen passerar natura 2000-området Dunderklintarna har klassificerats som Öppen icke-naturanaturtyp, (6960). Denna kod omfattar all övrig öppen icke-natura mark som inte går att föra till någon annan kod. Ellevios bedömning är att den planerade ombyggnationen inte motverkar syftet för området. Torkesvikens naturreservat Befintlig kraftledning passerar strax utanför det kommunala naturreservatet Torkesviken. Reservatet är ett viktigt rekreationsområde med flera motionsspår i varierande sträckningar. Ellevios bedömning är att den planerade ombyggnationen inte motverkar syftet för området. 27

28 Naturvärden och biotopskyddade områden utpekade av Skogsstyrelsen Inom Dunderklintarnas naturreservatsområde finns två naturvärden utpekade av Skogsstyrelsen; Barrskog och Barrsumpskog. Här finns även en identifierad nyckelbiotop bestående av Barrnaturskog. Befintlig ledning sträcker sig genom södra delarna av ovanstående områden. Vid Immetorp tangerar befintlig ledningsgata (vilken inrymmer tre parallellgående ledningar) tre biotopskyddsområden (Diarienummer SK 348,349, ). Ledningen L1 är lokaliserad längst till öster i ledningsgatan och är således kraftledningen längst bort från dessa skyddade områden. Ledningarna passerar Imälven som är utpekat som naturvärde med biotoptyp Å eller bäckmiljö. Ett flertal sumpskogar berörs längst sträckningen Alternativ Naturreservat och Natura 2000-områden Inga naturreservat eller Natura 2000-områden berörs. Öster om Karlskoga korsar alternativet ett planerat naturreservat; Södra Imälven med värdefullt vatten. Området föreslås följa Imälvens utbredning Riksintresse Naturmiljövård Stråket går genom Blackstahyttan som är ett riksintresse för naturvården och beskrivs som ett Kilsbergen i miniatyr eftersom området hyser ett flertal naturvetenskapligt och värdefulla delområden men till skillnad från Kilsbergsmassivet är de värdefulla delområdena härspridda över en förhållandevis begränsad yta Naturvärden och biotopskyddade områden utpekade av Skogsstyrelsen Norr om Frösvidal passerar stråket tvärs över två nyckelbiotoper som utgörs av alsumpskogar längs ett vattendrag. Längre västerut passerar också stråket över ett naturvärde kring å eller bäckmiljö. Vidare passeras också en nyckelbiotop benämnd Göljebäcken, där värdena utgörs av naturskog i bäckmiljö samt en nyckelbiotop registrerad av Sveaskog med rikligt med lövskog. I området mellan Trangärdets naturreservat och Immetorp korsar stråket ett flertal nyckelbiotoper registrerade av Sveaskog. Mestadels utgörs de av gammal skog. Ett flertal sumpskogar och våtmarksområden berörs längs sträckningen Alternativ Naturreservat och Natura 2000-områden Inga naturreservat eller Natura 2000-områden berörs. Öster om Karlskoga korsar alternativet ett planerat naturreservat; Södra Imälven med värdefullt vatten. Området föreslås följa Imälvens utbredning. 28

29 Riksintresse Naturmiljövård Inga riksintressen för naturmiljön berörs Naturvärden och biotopskyddade områden utpekade av Skogsstyrelsen Väster om Hildinge finns inom stråket ett biotopskydd samt en nyckelbiotop, där de höga naturvärdena utgörs av Kalkmarkskogar. Ellevio bedömar att det är möjligt att hitta en sträckning som inte berör dessa värden. Öster om sjön Leken finns ett naturvärde kring å eller bäckmiljö. Ytterligare ett naturvärde finns vid Kullabäcksdammen vilket utgörs av blandsumpskog. Utanför Lekyttan och strax före alternativ 3 och 1 går ihop berörs sumpskogsområden, totalt 4 längs hela den alternativa sträckningen. Längs den gemensamma sträckningen med alternativ 1 berörs betydligt fler Vattenskyddsområden, sjöar och vattendrag Alternativ 1 Inga vattenskyddsområden berörs. Ledningen passerar ett antal sjöar och vattendrag, de av större karaktär är:» Garphytteån» Falkadammen» Trumkärret vid sjön Kärmens södra ände» Stor Noren, två vikar korsas» Mögsjön» Imälven» Svartälven Imälven är utpekad som nationellt särskilt värdefullt naturvatten och nationellt värdefullt fiskevatten p.g.a av bl.a. de rikliga förekomsterna av flodpärlmussla och öring, en bottenrik fauna och för att flera värdefulla forssträckor finns kvar. Svartälven är utpekad som nationellt värdefullt naturvatten, nationellt värdefullt fiskevatten och särskilt värdefullt kulturvatten. Området är omfattande och visar hur en bergslagsälv utnyttjats för ett stort antal vattenanknutna verksamheter med tonvikt på järn- och bergshantering men även träindustrier och andra vattenkraftdriva verksamheter Alternativ 2 Alternativet passerar igenom Skråmsta (Eker) vattenskyddsområde. Ledningen passerar ett antal sjöar och vattendrag, de av större karaktär är:» Blackstaån» Frösvidalsån» Garphytteån-Falkabäcken 29

30 » Lanforsälven från Måckatjärnen till inloppet i Kärmen» Imälven mellan Älgsimmen och Svartälven» Svartälven Alternativ 3 Inga vattenskyddsområden berörs. Ledningen passerar ett antal sjöar och vattendrag, de av större karaktär är:» Tysslingekanal mellan Tysslingen och Svartån» Svartån från Garphytteåns utlopp till Logsjön-Lillåns utlopp» Lekhytteån mellan Leken och Garphytteån» Stor Noren, två vikar korsas» Mögsjön» Imälven» Svartälven 4.4. Rekreation och friluftsliv Alternativ 1 Området Dunderklintarna är sedan länge känt för friluftsintresserade naturvandrare och fågelskådare från trakten. Latorpsängarna lockar många besökare varje vår då de praktfulla guckuskorna blommar i stort antal. Det finns även många sorters fåglar och insekter. Torkesviken är ett viktigt rekreationsområde med motionsspår Alternativ 2 För att undvika Ånnaboda friluftsområde som är väldigt välbesökt sträcker sig det studerade stråket norr om detta område. I övrigt går inte stråket genom något område med särskilt höga friluftsvärden. Alternativet passerar strax utanför Torkesviken som är ett viktigt rekreationsområde med motionsspår för boende i Karlskoga Alternativ 3 Alternativet passerar strax utanför Torkesviken som är ett viktigt rekreationsområde med motionsspår för boende i Karlskoga Bebyggelse, bostäder och planer Alternativ Bebyggelse och bostäder Befintlig ledning passerar bebyggelse vid bl.a. Gräve, Kartorp, Paris, London. Inga tätbebyggda områden berörs. 30

31 Ett antal bostäder/fritidshus ligger inom 50 meter från befintlig ledning. Av dessa hus är det tre hus där magnetfältet knappt överstiger 0,4 µt, en nivå som vanligtvis används som planeringsmål vid planering av nya ledningar för att följa försiktighetsprincipen. Fastigheter, avstånd till befintlig lednings ytterfas samt det resulterade magnetfältet från befintlig ledning samt parallellgående ledningar presenteras i tabellen nedan. Fastighet Avstånd från L1 ytterfas (ca meter) Antal parallellgående ledningar Resulterande magnetfält Örebro Gräve 20: ,53 µt Örebro Gräve 21: ,51 µt Örebro Tysslinge 1:21 (Kartorp) 25,5 2 0,11 µt Örebro Värberg 7:6 (Latorp), ,1 µt Örebro Eskilstorp 1:26 (London) ,49 µt Örebro Eskilstorp 1:40 (Paris) ,05 µt Karlskoga Brickegården 6:93 (Immefallet) ,13 µt Planer Karlskogas Översiktsplan antogs I denna plan ingick även en bilaga om landsbygdsutveckling inom strandskyddsområde (LIS). Inga detaljplaner berörs. Kraftledningen strider inte mot översiktsplanen eller bilagan om LIS. Örebros Översiktsplan antogs 2010, men är reviderad och kommer samrådas under vintern 2016/2017. Inga detaljplaner berörs i Örebro kommun. I Lekeberg antogs Översiktsplanen Stråket påverkar inte översiktsplanerna i någon av kommunerna Alternativ Bebyggelse och bostäder Alternativet passerar främst spridd bebyggelse där alternativet går runt Tåkern. Inga tätbebyggda områden berörs. Stråket är totalt 400 meter brett och ett 40-tal bostäder/fritidshus förekommer inom detta område. Bredden på stråket möjliggör däremot anpassningar av den slutliga sträckningen för att påverkan ska bli den minsta möjliga för boenden. Där stråket följer Svenska kraftnäts befintliga ledningar är anpassningar i sidled dock mer begränsade. Vid ett eventuellt val av detta alternativ kommer påverkan på enskilda bostäder att tydligare beskrivas i nästa samrådsskede Planer Karlskogas Översiktsplan antogs I denna plan ingick även en bilaga om landsbygdsutveckling inom strandskyddsområde (LIS). Inga detaljplaner berörs. Kraftledningen strider inte mot översiktsplanen eller bilagan om LIS. 31

32 Örebro Översiktsplan antogs 2010, men är reviderad och kommer samrådas under vintern 2016/2017. Stråket passerar genom detaljplan för Runnaby (180K-AO31), men sträckningen går att anpassa så att detaljplanen inte berörs Alternativ Bebyggelse och bostäder Alternativet passerar främst spridd bebyggelse i jordbrukslandskapet öster om Vintrosa och Lanna. Inga tätbebyggda områden berörs. Stråket är totalt 400 meter brett och ett 50-tal bostäder/fritidshus förekommer inom detta område. Bredden på stråket möjliggör däremot anpassningar av den slutliga sträckningen för att påverkan ska bli den minsta möjliga för boenden. Där stråket följer ledning L6/1 är anpassningar i sidled dock mer komplicerade. Vid ett eventuellt val av detta alternativ kommer påverkan på enskilda bostäder att tydligare beskrivas i nästa samrådsskede Planer Karlskogas Översiktsplan antogs I denna plan ingick även en bilaga om landsbygdsutveckling inom strandskyddsområde (LIS). Inga detaljplaner berörs. Kraftledningen strider inte mot översiktsplanen eller bilagan om LIS. Örebros Översiktsplan antogs 2010, men är reviderad och kommer samrådas under vintern 2016/2017. Inga detaljplaner berörs i Örebro kommun. I Lekeberg antogs Översiktsplanen Stråket påverkar inte översiktsplanerna i någon av kommunerna. Stråket går strax utanför en fördjupad översiktsplan som år 2012, antogs för Vintrosa-Lanna, Vinnaområdet i Lekebergs kommun och Örebro kommun. Inga förändringar är dock föreslagna vid Hidinge där ledningen går som närmast planområdet Infrastruktur Alternativ 1 Förutom ett antal mindre vägar passerar befintlig luftledning länsväg 730,732, 719 och 728. Under byggskedet anläggs tillfälliga skyddsanordningar över vägar samt att det kan förkomma kortare avstängningar. Ledningen går också parallellt med flertal kraftledningar och korsar också ytterligare ledningar Alternativ 2 Förutom ett antal mindre vägar passerar alternativet länsväg 733, 744, 746, 734 och 719. Under byggskedet anläggs tillfälliga skyddsanordningar över vägar samt att det kan förkomma kortare avstängningar. 32

33 Stråket går också parallellt med enstaka kraftledningar och korsar också ytterligare ledningar Alternativ 3 Förutom ett antal mindre vägar passerar alternativet riksväg E18 samt länsvägarna 691, 204, 566, 558, 719. Stråket går också parallellt med flertal kraftledningar och korsar också ytterligare ledningar. 5. Miljökonsekvenser Kraftledningens påverkan på omgivningen kommer att utredas och redovisas i en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som bifogas koncessionsansökan Ombyggnation i befintlig sträckning jämfört med ombyggnation i ny sträckning Generellt kan sägas att om ledningen byggs om i befintlig sträckning kommer ingen ny mark att tas i anspråk eftersom planerad byggnation då i sin helhet kan utföras inom befintlig, och sedan länge påverkad, ledningsgata. Alternativ 2 innebär att ledningen uppförs i ny sträckning längs ca 40 km och alternativ 3 innebär uppförande i ny sträckning längs ca 23 km. Om någon av de alternativa sträckningarna blir aktuell kommer en ny ledningsgata att krävas, vilket innebär att träd avverkas i tidigare obruten skogsmark. Alternativ 2 berör skogsmark i högre utsträckning än alternativ 3 som i östra delen sträcker sig över vidsträckt jordbruksmark. De alternativa stråken innebär en totalt längre ledningssträcka jämfört med befintlig ledningssträcka. Då befintlig ledning sträcker sig parallellt med andra ledningar hela sträckan skulle en sträckning inom något av de alternativa stråken innebära att en stor del av omgivningspåverkan kvarstår eftersom de parallella ledningarna kommer att finnas kvar i landskapet. Befintlig ledning sträcker sig genom naturreservat och Natura 2000-områden. Ellevio har dock fått tillstånd/dispens för ombyggnation i befintlig sträcka med argumentet att åtgärden inte påverkar områdenas värden nämnvärt. De alternativa stråken berör inga skyddade områden. Ledningens påverkan för boendemiljöer blir större vid en ombyggnation i befintlig sträckning jämfört med de alternativa stråken. Alternativ 3 berör fler bostäder/fritidshus jämför med alternativ 2. Noterbart är att även om befintlig ledning byggs om i en annan sträckning kvarstår påverkan på boendemiljöerna längs befintlig sträckning då påverkan uppkommer från flertal andra ledningar. Eftersom de studerade alternativa stråken är breda är det inte möjligt att i dagsläget beskriva konsekvenser för boendemiljöer för dessa, detta kommer dock att göras i ett senare skede om Ellevio avser förorda en sträckning inom de alternativa stråken. 33