Skaderegistrering. Skolans arbetsmiljö Trygga, Säkra och utvecklande miljöer. Skolans skadeförebyggande arbete

Transkript

1 Skolans arbetsmiljö Trygga, Säkra och utvecklande miljöer Skolans skadeförebyggande arbete Skaderegistrering Överblickar Kommunens skadestatistik Analysfrågor Modell De fyra stegen Arbetsmiljöronden Blanketter, enkäter år 6-12 år år Skolans ansvar att minska antalet skador och tillbud Bostad Idrott Skola Transport Trafik

2 En god miljö - Barnens rättighet Barnkonventionen En god barnmiljö innebär rätten att få leva och utvecklas under säkra förhållanden. Dagligen skadas många barn. Nästan en kvarts miljon skadas varje år så allvarligt att de måsta söka läkare. Vem tar ansvaret för att skador förebyggs? Vilka insatser krävs? år 6-12 år år Götene kommun 2002 Bostad Idrott Skola Transport Trafik Källa: Skaderegistret Skaraborg

3 Lokal registrering på skolan ger mikrobild av skador och var de inträffat. En god hjälp för att förebygga skador! Vem är ansvarig? Vilka insatser krävs Skador Inomhus Utomhus Skolgården Lektion Till-från Övrigt Skaderegistreringen Källby Gård 2002

4 Analysarbetet leder till förbättringar Några fokusfrågor För att minska antalet skador och tillbud måste ett kontinuerligt analysarbete ske. Att skaffa sig kunskap om vad som har hänt vid själva skadan, hur det gick till och vad som hänt innan skadan, hur eleverna har det i sin skolmiljö är nödvändigt för att göra en bra analys. Samverkan Flera aktörer är involverade i arbetet: elever, rektor, skolsköterska, skolgårdsansvarig, arbetsmiljögruppen, vaktmästare. Viktiga fokus frågor t ex. Vem drabbas oftast och var? Vilka skademönster framträder i olika skademiljöer? Vilka skademönster framträder under rast, i samband med idrott? Vad är oavsiktliga och avsiktliga handlingar? Våld, våldskador? Vad är mest typiskt för flickor? Pojkar? Vilka skador inträffar ofta och som kan vara tecken på/bero på brister i miljön? Vilka skador inträffar där flera elever är inblandade? Vilka åtgärder och insatser krävs nu? Förslag till åtgärder diskuteras och en handlingsplan görs.

5 Trygga och säkra miljöer skall skapas Mål 5 Den psykosociala miljön skall omfatta arbetet mot våld, mobbning, kränkande särbehandling och destruktiva handlingar. Handlingsplaner ska finnas och en särskild arbetsgrupp ansvar för arbetet, gör uppföljningar och utvärdering av den psykosociala miljön på skolan. Kontinuerlig rapportering och registrering av skador och tillbud skall ske på varje enhet. Rapportering skall användas för att trygga och säkra miljön. Varje enhet ska göra en sammanställning av skador och tillbud som hänt under året. Arbetsmiljöronder skall göras och barnen och eleverna skall genom valda ombud delta i arbetsmiljöronderna. På förskolorna skall barnen ha av föräldrarna utsedda ombud. En plan för åtgärder skall upprättas. Föräldraråden el. motsv. skall informeras om vilka åtgärder som skall ske. Handlingsplaner för olika risksituationer som brand, våld, olycksfall, kriser etc. finns och är väl förankrade bland elever och personal.

6 Trygga och säkra miljöer se flik 6 Ansvarig: Skolsköterska, rektor Kontinuerlig rapportering och registrering av skador och tillbud skall ske på varje enhet. Rapportering skall användas för att trygga och säkra miljön. Det är viktigt att skaderegistreringen är en del i det skadeförebyggande arbetet och måste följas upp i ett vidare sammanhang. De fyra stegen är en modell: Samtal, analys, arbetsmiljörond, återkoppling. Varje termin görs en sammanställning på en särskild blankett. En analys görs av resultatet. Analysen syftar till att få kunskap om vad som hänt, vem som drabbas, vilka skademiljöer som är framträdande, oavsiktliga och avsiktliga handlingar, våld och våldskador, ålder och kön. Se vidare fokusfrågor att använda vid analysarbetet. Sammanställningen kan göras grafisk och presenteras för elever, personal och föräldrar. Den ingår i skolans kvalitetsarbete. Åtgärder för utveckling/förbättring Efter analysen ges förslag på åtgärder. Rapportering Varje enhet ska göra en sammanställning av skador och tillbud som hänt under året. Görs på en för kommunen gemensam blankett. Rapporten skickas till Barn och kunskap för vidare analys och utveckling.

7 Så här kan vi använda våra verktyg Registrering av av skador skador och och tillbud tillbud Inventering av av arbetsmiljön Enkäter, checklistor Metod Metod De De fyra fyra stegen stegen Skadeblankett Skadeblankett Enkätsvar Sammanställningar Resultatet presenteras Analys Analys Förslag Förslag på på åtgärder åtgärder Arbetsmiljörond Arbetsmiljörond Handlings plan

8 Tillbud och skadeanmälan Blanketten ifylls och lämnas snarast till skolsköterskan 1. Anmälan Händelse utan skada Datum Skada Klockan Vem tog hand om skadan 2. Kön Pojke Flicka 6-8 år 9-10 år å å Var? 3. Inomhus 4. Utomhus Lektionssal Slöjd, trä, metall Slöjd, textil Idrottshallen Omklädningsrum Korridor Skolrestaurang Hemkunskap På annan plats : Skolgården Skolvägen till/från Bollplan Utanför skolområdet Utfärd, friluftsdag, lägerskola På praoplats Lekredskap, vilket På annan plats: 5. Var på kroppen? Huvud/ansikte Ögon Tänder Bröst Arm Hand/finger Rygg Ben/Knä Fot/tå Mage Beskriv vad som hände: bilden Sätt ett kryss på kartan där Du skadade Dig! Kryssa din skada på Klistra in en karta över skolan och skolgården här 6. När under 7. Fanns vuxen person där? Lektion Rast Till/från skolan Utflykt, studieresa, lägerskola På fritids Annat Ja Nej Oklart, vet ej Annat Uppgiftslämnare: Grupp/klass

9 Hur använder vi skadestatistik i kommunen? För den enskilda skolan är det viktigt att få information om att en skada har skett, och att följa utvecklingen under en längre tid för att se hur allvarliga skadorna vissa skador är, göra rätt insatser i förebyggande syfte etc. Varje enhet gör en sammanställning av skador och tillbud, plats, typ av skador, kön, ålder etc.. Lokalt Lokalt Sammanställning Sammanställning Analyser, Analyser, Åtgärder Åtgärder För skolförvaltningen är det viktigt för att få ett samlat grepp om skolmiljön och vilka insatser som sker, vilka insatser som måste göras centralt, få en bild av elevens hälsa, beskriva kvaliteten, Centralt Sammanställning Sammanställning Analyser, Analyser, Åtgärder Åtgärder Förvaltningen gör en sammanställning av enheternas samman ställningar för att få en kommunöverblick. Redovisas i barn- och ungdomsnämndens kvalitetsredovisning under rubriken Elevhälsan, Analys och förslag på åtgärder beskrivs. På kommunnivå bör ansvariga för barnens och ungdomarnas miljö, politiker, hälsoplanerare och andra sektorer vara intresserade av att få en samlad bild av skador som inträffar i kommunens miljöer. Kommunnivå Resurser Resurser Åtgärder Åtgärder Förslag på åtgärder redovisas och kopplas till budgetarbetet,

10 Sammanställning av skador och tillbud Enhet: Inomhus Lektionssal 2 Slöjd, trä och metall 3 Slöjd, textil 4 Idrottshallen 5 Omklädningsrum 6 Korridor 7 Skolrestaurang 8 Hemkunskap 9 Annan plats inne, fritids Utomhus Skolgården 2 Skolvägen till/från 3 Bollplan 4 Utanför skolområdet 5 Utfärd, friluftsdag, lägerskola 6 På praoplats 7 Lekredskap,vilket 8 Annan plats, utomhus Anmälan Skador och tillbud Händelse utan skada 2 Skada Vem tog hand om skadan? Skolsköterskan 5 Personalen 6 Jag själv När? Lektion 2Rast 3 Till/från skolan 4 Utflykt, studieresa, lägerskola 5 Annat

11 Ålder år år år år år Typ av skador/tillbud och plats påkroppen Skada Huvudskada 2 Tandskador 3 Frakturer, arm,axel,finger 4 Handskada 5 Bröstskada 6 Ryggskada 7 Fot, knä, ben 8 Brännskada 9 Stickskada Tillbud 10 Tillbud Analysarbetet Vad kan vi se? Vilka orsakssammanhang finns? Vem drabbas oftast och var? Vilka skademönster framträder i olika skademiljöer? Vilka skademönster framträder under rast, i samband med idrott? Vad är oavsiktliga och avsiktliga handlingar? Våld? Våldskador? Vad är mest typiskt för flickor? Pojkar? Vilka skador inträffar ofta och som kan vara tecken på/bero på brister i miljön? Vilka skador inträffar där flera är iblandade? Åtgärdsförslag Vilka åtgärder kommer att vidtas?

12 Sammanställning av skador och tillbud Kommunens skolor Inomhus Präsk Ljsk Hä Lu KäG Lu Fo Vä 1 Lektionssal 2 Slöjd, trä och metall 3 Slöjd, textil 4 Idrottshallen 5 Omklädningsrum 6 Korridor 7 Skolrestaurang 8 Hemkunskap 9 Annan plats inne, fritids Utomhus Präsk Ljsk Hä Lu KäG Lu Fo Vä 1Skolgården 2 Skolvägen till/från 3 Bollplan 4 Utanför skolområdet 5 Utfärd, friluftsdag, lägerskola 6 På praoplats 7 Lekredskap,vilket 8 Annan plats, utomhus Anmälan Skador och tillbud Präsk Ljsk Hä Lu KäG Lu Fo Vä 1 Händelse utan skada 2Skada Vem tog hand om skadan? Präsk Ljsk Hä Lu KäG Lu Fo Vä 4 Skolsköterskan 5Personalen 6 Jag själv När? Präsk Ljsk Hä Lu KäG Lu Fo Vä 1Lektion 2Rast 3 Till/från skolan 4 Utflykt, studieresa, lägerskola 5 Annat

13 Kön Präsk Ljsk Hä Lu KäG Lu Fo Vä 1Pojkar 2Flickor Ålder Präsk Ljsk Hä Lu KäG Lu Fo Vä 16-8 år år år år år Typ av skador/tillbud och plats påkroppen Skada Präsk Ljsk Hä Lu KäG Lu Fo Vä 1 Huvudskada 2 Tandskador 3 Frakturer, arm,axel,finger 4 Handskada 5Bröstskada 6 Ryggskada 7 Fot, knä, ben 8 Brännskada 9 Stickskada Tillbud 10 Tillbud Präsk Ljsk Hä Lu KäG Lu Fo Vä Analysarbetet Vad kan vi se? Vilka orsakssammanhang finns? Vem drabbas oftast och var? Vilka skademönster framträder i olika skademiljöer? Vilka skademönster framträder under rast, i samband med idrott? Vad är oavsiktliga och avsiktliga handlingar? Våld? Våldskador? Vad är mest typiskt för flickor? Pojkar? Vilka skador inträffar ofta och som kan vara tecken på/bero på brister i miljön? Vilka skador inträffar där flera är iblandade? Åtgärdsförslag Vilka åtgärder kommer att vidtas?

14 Trygg? Säker? Utvecklande? Hur går det ihop? Säkerhet och utveckling är varandras förutsättningar. Säkerhetsarbetet kan öka barns trygghet och ge möjlighet att leka och röra sig fritt, men säkerhetsarbetet garanterar inte att miljön är stimulerande och utvecklande. Barnsäkerhetsdelegationen Att diskutera: Kommer antalet skador och tillbud att öka om barn och elever utvecklas i en kreativ miljö? På vilket sätt kan man arbeta förebyggande?

15 Vår metodatt arbeta skadeförebyggande De fyra stegen De fyra stegen 1. Information om att en skada inträffat. Registrering 2. Information om hur skadan skett. Samtal, blankett, redovisning 4. Följa upp och utvärdera gjorda insatser Återkopplingar, arbetsmiljögrupp 3. Att förebygga, sätta in insatser så att skadan inte upprepas. Analys, arbetsmiljöronder

16 Steg 1 Information om att en skada inträffat. Skaderegistreringen - ett viktigt hjälpmedel för vårt förebyggande arbete Blanketten ifylls och lämnas snarast till skolsköterskan 1. Anmälan 01 Händelse utan skada Datum 02 Skada Klockan 03 Vem tog hand om skadan 2. Kön 01 Pojke 02 Flicka 6-8 år 9-10 år år Var? 3. Inomhus 4. Utomhus 01 Lektionssal 01 Skolgården 02 Slöjd, trä, metall 02 Skolvägen till/från 03 Slöjd, textil 03 Bollplan 04 Idrottshallen 04 Utanför skolområdet 05 Omklädningsrum 05 Utfärd, friluftsdag, lägerskola 06 Korridor 06 På praoplats 07 Skolrestaurang 07 På annan plats 08 Hemkunskap 09 På annan plats inomhus: 5. Var på kroppen? 01 Huvud/ansikte 02 Ögon 03 Tänder 04 Överkropp 05 Arm 06 Hand/finger 07 Underkropp 08 Ben 09 Fot 10 Hela kroppen Arbetsgång Registreringen Med hjälp av en enkel blankett får vi besked om skador och tillbud. Blanketten fylls i av eleverna och ibland med hjälp av skolans personal.den lämnas sedan till skolsköterskan. Vad sysslade Du med? Vad hände? Sätt ett kryss på kartan där Du skadade Dig! 6. När under 7. Fanns vuxen person där? 01 Lektion 01 Ja 02 Rast 02 Nej 03 Till/från skolan 03 Oklart, vet ej 04 Utflykt, studieresa, lägerskola 05 Annat Annat Information om skadan och skadeplatsen Vi får information om skadeplats, typ av skada, skadeplats, vad som förorsakat den, vem som tog hand om eleven, tid, kön, ålder mm. På Gubben markerar eleven var på kroppen skadan skedde och på kartan platsen. Uppgiftslämnare: Grupp/klass Talong med barns namn avskiljs av skolsköterskan innan blanketten går vidare Skadat barns namn Grupp/klass

17 Skadeplatsen markeras på skolgårdskartan. Skolgårdskartan finns uppsatt utanför skolsköterskans expedition, väl synliga för alla som passerar förbi. Vid samtal med barnen efter inrapportering av tillbud eller skada markerar skolsköterskan och barnet/barnen platsen där det hände. På kartan markeras alla tillbud och skador med hjälp av nålar - röd färg för flickor och blå färg för pojkar. Kartan - en viktig hjälp i det förebyggande arbetet Markeringarna visar var tillbuden och skadorna inträffar och är en bra vägledning för åtgärder.. Rapportering sker till arbetsmiljögruppen som sedan vidtar lämpliga åtgärder. Vad kan vidtas i miljön för att skador och tillbud skall undvikas? är en fråga för arbetsmiljögruppen

18 Vilka lekredskap/miljöer på skolgården orsakar mest skador? Bollplanen Linbanan Båten Klätterplank Klättertorn Klätterträd Stocken Rampen, skolrest. Hinderbana Genom den information som vi får genom registrering och samtal med eleverna får vi också en bra bild av vilka lekmiljöer och lekredskap som kan vara riskfyllda. Genom att tidigt upptäcka dem kan vi ganska snabbt åtgärda dem - oftast av egen personal, vaktmästare, skolgårdsansvarig och ibland även tillsammans med eleverna. Här kan eleverna komma med förslag och idéer. Oftast vet de vad som behöver göras och har alltid förslag på förbättringar. Utöver den vardagliga kontrollen, görs en årlig besiktning av skolans lekutrustning av en auktoriserad besiktningsman.

19 Steg 2 Information om hur skadan skett. Dialog om skadan och om förebyggande åtgärder. Frågor som Hur? Varför? Vad? är centrala. För att förstå den utlösande faktorn till skadan är samtalet som skolsköterskan har med barnet efter skadetillfället viktigt och nödvändigt. Det uppföljande samtalet mellan skolsköterskan och eleven blir en enkel analys. Vad hände? Varför? Vad bör Du tänka på? Vad hände före skadan? Osv.. Samtalet ger utrymme för eftertanke. Samtalet ökar barnets medvetenhet för risker som finns och hur man kan undvika dem. Det ger också en kunskap om vad barnen tänker om sin arbetsmiljö. Redan här läggs grunden till det förebyggande arbetet. Samtalet som skolsköterskan har med eleven ger också en bild av annan bakgrundsinformation till skadan som t.ex. Hur mår Du? Är Du utsatt för mobbning.. Skolsköterskan för statistik på skador, tillbud, plats,kön etc.. Den ger en utmärkt helhetsbild av vad som händer på skolan över tid.

20 Skolan är elevernas arbetsmiljö!!!!! Skademönster och risksituationer Eleverna är våra bästa arbetsmiljödetektiver och ger oss en mängd av viktig information Ny kunskap kommer från eleverna! De berättar om skador och risker och kommer ofta med bra förslag till förbättringar. Genom att lägga stor vikt vid att få information om de förhållande som fanns då skadan inträffade och vad som föregick skadan, har vi kunnat öka vår kunskap. Frågor som Var? Vem? Vad? finns med men tonvikten ligger på frågor som Hur gick det till när skadan/tillbudet inträffade och Vad föregick skadan. Skolsköterskans samtal i samband med registreringen ger djupare information och kan ger svar på bakomliggande faktorer som Vad kan i den fysiska och psykosociala miljön ha bidragit till skadan? Dessa frågor är särskilt viktiga i det skadeförebyggande arbetet. Intressant är sambandet våld och skador, något som bör uppmärksammas. Undersökning visar också att trakasserier kan vara utlösande faktor till skada. Skador bidrar också till sociala skillnader i hälsa bland våra elever.

21 Steg 3 Att förebygga, sätta in insatser så att skadan inte upprepas. Analys, arbetsmiljöronder Några frågor som ställs är : Varför har skadan inträffat? Vilka åtgärder krävs? Vilka konsekvenser får detta? Arbetsmiljöronden - en kvalitetssäkring av arbetsmiljön på skolan. I ronden deltar representanter för elever och personal. Miljön granskas och protokoll förs. Som stöd för arbetsmiljöronden finns elevernas inlämnade rapporteringar och skademarkeringarna på skolkartan. En analys av brister och farligheter görs. Analysen leder fram till nödvändiga insatser i skolmiljön,

22 Skolans arbetsmiljörond Syfte: Att kartlägga den fysiska och psykiska miljön Ansvarig. Skolans arbetsmiljögrupp- Enligt arbetsmiljölagen skall arbetsmiljögruppen/kommittén se till att arbetsmiljöronder/skyddsronder genomförs. Eftersom elever omfattas av arbetsmiljölagen skall elevskyddsombud delta i arbetsmiljöarbetet. Arbetsgång 1. Kartläggning Varje klass/grupp inventerar arbetsmiljön utifrån olika verktyg som finns tillgängliga. Det kan t.ex. vara arbetsmiljöenkäter, checklistor för arbetsmiljöronder/ se flik 14/, vad som kommit fram av skolans olycksfallsregistreringar/se De fyra stegen/, skolans anti-mobbnings-enkäter och allergiundersökningar. Vilka arbetsmiljöer som skall inventeras beslutas i arbetsmiljögruppen. 2. Sammanställning av kartläggningen Arbetsmiljögruppen gör en sammanställning av kartläggningen. Flera av enkäterna kan med fördel sammanställas via data, göras av elever och presenteras via olika typer av grafik och tabeller. 3. Analys Arbetsmiljögruppen gör en analys av vad som framkommit av sammanställning och tar beslut om vilka miljöer som skall särskilt granskas i arbetsmiljöronden. 4. Arbetsmiljörond Arbetsmiljöronden granskar och besiktigar de miljöer som man bestämt skall granskas. Anteckningar förs som sedan förs över i ett särskilt protokoll som undertecknas av samtliga deltagare i arbetsmiljögruppen. En handlingsplan upprättas utifrån vad som framkommit. 5. Handlingsplan upprättas. Handlingsplanen innehåller följande: 1. De riskmiljöer som kommit fram i kartläggningen 2. Förslag på åtgärder 3. Resurser som finns eller som behöver skaffas 4. Tidsplan för arbetet 5. Ansvarig för åtgärder 6. Uppföljningar och återrapporteringar Det är viktigt att protokoll och handlingsplan återförs till skolans elever och personal, gärna även till föräldrar/råd samt till de sektorer el motsv. som berörs av förslag på åtgärder. Uppföljningar sker enligt tidsplan

23 Handlingsplan Planen är upprättad den 22 februari 2005 Riskmiljöer har påtalats Förslag på åtgärder Resurser/fin ns behövs Tidsplan Ansvar För kännedom till: Personalen Vaktmästare Föräldrarådet NN, tekniska kontoret NN, miljökontoret NN Städansvarig AW, sektorschef Solskenskolans arbetsmiljögrupp AA, rektor BB. Skolans Skyddsombud CC Vaktmästare DD Förälder EE, elevskyddsombud FF, Skolsköterska

24 Steg 4 Följa upp och utvärdera gjorda insatser Handlingsplan för åtgärder och uppföljning Efter arbetsmiljöronden upprättas en handlingsplan som innehåller olika förslag på åtgärder som leder fram till olika insatser, Insatser görs av olika ansvarstagare- Vad kan vi göra själva? Vad behöver vi ha hjälp med? etc Återkopplingar görs till personal, elever, föräldrar. Eleverna är våra arbetsmiljödetektiver. Det uppföljande arbetet är viktigt! Kontakter tas med andra förvaltningar i kommunen när ansvaret inte ligger på skolan. Det kan vara tekniska förvaltningen, miljöförvaltningen, polisen, trafikansvariga etc.

25 Noteringar från skolgården Varje klass redovisar risker som de har sett på skolgården. Dessa redovisningar ligger till grund för handlingsplanen, som också anger vem som tar ansvar för att förbättringar sker och när det ska vara klart Noteringar Förslag på åtgärder Ansvarig Klart 5. Skolgården * Repet på trekantiga huset - trasigt spänna linan på linbanan ALE Urban och våra elevreprsentanter gör en arbetsmiljörond för att gå igenom dessa punkter. Urban Samuelsson ansvarar för att nedanstående brister på skolgården blir gjorda. mars 2000 * Stegpinnar till tornet borta. Nya pinnar. * Linbanan trasig, repet farligt * Linbanan trasig. * Rampen upp till linbanan är brant. * Sträcka linbanan. Repet kontrolleras Vajern till linbanan kommer att sträckas efter vintern när värdret blir vänligare. * Stegpinnar bakom tåget fattas. * Det sticker ut spikar på tåget på flera ställen. AmK * Spikarna är lösa på taket på tåget. * Tåget har vassa spikar och ett hål man kan ramla ner i. Kompletteras. Åtgärdas snarast * Behöver vara fler trappsteg upp till Tornet på klätterställningen. * Räcket uppe vid Tornet en planka svajar. * Det saknas pinnar i stolpen vid tornet till klätterställningen * Tornet lösa plankor, stegen, slår huvud och rygg i plankor. Kontrolleras. Lösa plankor spikas fast. OBS! Se barnens detaljrikedom * Böjda stegen på lekplatsen - man kan halka, ramla. Rampen vid matsalen är halkig på vintern. * Däcken i sandlådan för lösa? SO * Många transporter kör fram till köket. Många barn nyfikna och samlas runt bilarna. Stor olycksrisk!!! BMD * Dålig ordning på spadar, cyklar, etc. Här bör större ansvar läggas på barnen, med kontroll över vad som plockas ut och var det sedan hamnar. BB * En trasig cykel i förrådet. GS * En av cyklarna saknar trampa. * Cyklarna behöver repareras. * Hög kant intill gungorna. PN * Den kontgjorda trappan i asfalten vid klätterställningen, gamla höga kanter = snubbelrisk. * Snurrgungan för liten. USM * Det stora blå däcket är halt. * * Staket behöver sättas upp mot Vänervägen. USM Samtal har förts med kostchefen om ändrade tider för mat transporter så att dessa ej sker under barnens raster. Vad gäller hämtning av sopor sker det alltid under bevakning av vår vaktmästare. Här ska en översyn göras. Frågan har diskuterats i elevrådet. Barnen bör ta över en del av ansvaret. Varje spår kan ha olika perioder skolgårdsansvar. Fritids ser över cyklarna Asfaltering görs när Kinnekulle är klar. Kontakt tas med tekn. kontoret. Utan åtgärd. Ingår i trafiksäkerhetspaktetet som överlämnats till tekniska kontoret

26 Att tydliggöra resultatet för att öka förståelsen för den egna arbetsmiljön. Skolans är elevernas arbetsmiljö. Att skapa delaktighet och visa på möjligheter är ett av det viktigaste sättet i det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Registreringstavlan På en skola har man utanför skolrestaurangens entré, som eleverna varje dag passerar förbi, satt upp en tavla där rektor varje månad skriver in aktuella siffror och statistik från skolsköterskans skadedata. Det är ett sätt att tydligöra för eleverna och personalen vad som händer månad för månad. Metoden är ett sätt att öka medvetenheten och skapa intresse och engagemang för elevernas arbetsmiljö. Sammanställningar som görs kan vara av intresse för föräldrar att få en samlad bild av vad som händer i elevernas arbetsmiljö och vad som behöver göras i det förebyggande arbetet. Idélådan vill ta vara på goda idéer som kan komma fram när man t ex. ser var skadorna och tillbuden sker och vad man kan kan göra för att minska dem.

27 Förskolans/skolans ARBETSMILJÖTRÄD Arbetsgivare arbetstagare Våld Skyddsombud Elevskydds. ombud Systematisk Arbetsmiljöarbete Miljöbalken Säkerhetslagen Ljudmiljö Måltids -miljön Skollag Läroplaner Farliga ämnen Ansvar och regler Allergier Fysisk arbetsmiljö Olycksfall, arbetsskador Belysning Arbetsglädje Datorarbetsplats Utomhusmiljön Brand Mobbning Psykosocial arbetsmiljö Trafikmiljön Arbetsmiljölagen Inomhusklimat Medinflytande delaktighet Stress En trygg,säker och utvecklande arbetsmiljö Hälsa Kränkande särbehandling Hälso- Främjande insatser Arbetsmiljöträdet ger en bild av vad som kan ingå i skolans arbetsmiljö. Bilden kan användas för att inventera arbetsmiljöområden och den kan vara utgångspunken för det systematiska arbetsmiljöarbetet på skolan. Arbetsmiljöträdet kan också användas för att se vilka områden som skolan redan arbetar med och vilka som bör lyftas fram.

28 Samverkan Delaktighet Ansvar Kommunen Skolans rektor Skolans arbetsmiljögrupp Barnkonventionen Hälsofrämjande skolutveckling WHO:s program A Safe School Västra Götalandsregionen, Folkhälsokommittén Arbetslivsinstitutet Skolans arbetsmiljö i kommunen Skolverket Myndigheten för skolutveckling Arbetsmiljöverket Räddningsverket Miljö och Byggenheten Tekniska kontoret Folkhälsorådet Rådgivningscentrum Räddningstjänsten Elevhälsan Polisen Föräldraråd/styrelse Vi är alla varandras arbetsmiljö Om detta samverkar Tekniska kontoret Utemiljön utrustning, besiktning Inomhusmiljö ventilation, belysning, buller Arbetsmiljöronder Trafikmiljön Riskbedömningar Folkhälsan Psykosociala arbetet Resurser, kunskaper, forskning Skaderapporteringar, analyser, sammanställningar Metoder, modeller Utbildningar Miljö Egenkontroll buller, belysning, radon Allergier, Hygien Rådgivning, konsultation Föräldraråden Trafikmiljön Inomhusmiljö Allergier mm Utemiljön Arbetsmiljöronder Sammanställningar skador, simkunnighet Brandsäkerhet Utbildningar Rådgivning Polisen Förebyggande besök Trafikmiljön Cykelhjälmslagen Räddningstjänsten Skolskjutsansvarig Säkerhetskrav Simklubben Frivillig simundervisning Rådgivningscentrum Psykosociala arbetet