Likabehandlingsplan för Linghedsskolan och fritidshemmet Flingan

Transkript

1 Likabehandlingsplan för Linghedsskolan och fritidshemmet Flingan Varje elev ska känna glädje i att gå till skolan och ska känna sig trygg och vara känd av alla vuxna. Eleven ska känna att han/hon duger och vågar framföra sina åsikter. Skolan ska verka för en lugn och avstressad miljö. Vuxna och elever ska tillsammans på ett aktivt sätt förebygga och motverka alla former av kränkningar. I skolan ska vi träna inlevelse och förståelse för andra människors sätt att tänka. Ingen skall i skolan utsättas för mobbning. Tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas. Planen omfattar förebyggande åtgärder samt åtgärder vid diskriminering, trakasserier, kränkningar, mobbing m.m. Alla inom skolan såväl barn som vuxna omfattas av planen skyddet och åtgärderna. Ingen ska känna sig kränkt eller diskriminerad på Linghedsskolan, oavsett vem man är. Planen och arbetet syftar till att skolan skall motverka alla former av kränkande behandling i enlighet med skolans styrdokument: - Barnkonventionen, Skollagen, Lgr 11, Skolverkets allmänna råd.

2 Definitioner Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. (Skolverkets allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, 2012) Kränkande behandling är negativa handlingar som riktas mot enskilda elever eller vuxna och handlar ofta om makt. Exempel på kränkningar kan vara: fysiska ( t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar ) verbala ( t.ex. att bli hotad eller kallad hora, bög eller få ironiska kommentarer från någon). psykosociala ( t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning) text och bildburna ( t.ex. klotter, lappar, sms, mms, sociala medier) Mobbning är en form av kränkande behandling som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Konflikt är när två relativt jämbördiga parter har en intressemotsättning som tar sig verbala eller fysiska uttryck Incident är en oplanerad händelse, oftast grundad på missförstånd eller felbedömning, som upplevs obehaglig av inblandade parter. Delaktighet och förankring Elevernas delaktighet I slutet av varje läsår sammanfattas och utvärderas skolans arbete, där likabehandlingsarbetet är en viktig del. Elevernas synpunkter fångas upp i enkäter och/eller på klassråd/elevråd. Vårdnadshavarnas delaktighet Vid föräldramöte i aug-sept presenteras skolans likabehandlingsplan. Föräldrar inbjuds att delta i det konkreta arbetet genom att läsa planen och lämna förslag på förändringar. Vid det första föräldrarådets (Lingrådets) träff diskuteras utkastet(sept-okt). Personalens delaktighet En arbetsgrupp arbetar fram förslag på ny likabehandlingsplan efter förädramötet, där synpunkter från elever, föräldrar och personal beaktats. Förslaget diskuteras på arbetsplatsträff (APT) eller i annat lämpligt forum. Förankring av planen När planen fastställts (efter Lingrådets behandling) presenteras den för all personal på en APT, för elever på klassråd samt för allmänheten på skolans hemsida. Utfall av föregående läsårs likabehandlingsarbete Under läsåret gjorde Trygghetsteamet två riktade insatser, ett fall mellan elev i åk 3 och 5 och ett fall i åk 6. Efter uppföljningssamtalen med berörda elever kunde vi konstatera att vidtagna åtgärder har haft effekt och att den kränkande behandlingen har upphört. Det sistnämda fallet följdes upp under hela vårterminen för att var säker på att kränkningarna upphört, vilket de hade.

3 Analys och prioriterade insatser för läsåret I analysen av vilka situationer och platser som kan vara mer riskfyllda än andra bedömer vi att skolgården, omklädningsrum och bussresor kan innebära en något ökad risk för kränkningar (att elever är dumma mot varandra som de själva uttrycker det). För att möta detta ska utformningen av rastvaktsschema och annan vuxennärvaro göras så att vi täcker in risksituationerna på en bra sätt. Alla vuxna ska vara extra uppmärksamma på vad som sker, i synnerhet vid ovan nämnda situationer. För att få eleverna medvetna och mer engagerande så kommer vi under hösten arbeta med materialet Huset från Diskrimineringsombudsmannen i kompisgrupperna. Detta gör vi generellt för att förebygga kränkande behandling I början av varje läsår presenterar vi handlingsplanen för elever och personal på skolan. Vi tar fram trivselregler tillsammans med eleverna under aug-sept. Eleverna är indelade i Kompisgrupper, åldersblandade grupper där de äldre eleverna är gruppledare. Kompisgrupperna har funnits på Linghedsskolan i många år och innebär att vi gör schemabryt 5-6 gånger per år och då jobbar med övningar som syftar till att skapa gemenskap och sammanhållning (kopplat till undervisningen/centralt innehåll). Vi jobbar med gruppstärkande övningar samarbetsövningar, värderingsövningar, lekar och grupparbeten. Alla vuxna hjälps åt att se alla elever och jobbar aktivt för att lösa vardagskonflikter. Skolgården är utformad så att det finns olika aktiviteter att välja på. Vi har alltid vuxna ute på raster. I undervisningen tänker vi på att lyssna på alla elever och tränar eleverna att lyssna på varandra för att eleverna ska känna sig lika mycket värda. Vi använder skönlitteratur, film och aktuella händelser för att diskutera etiska frågor, relationer, kränkningar och mobbning, m.m. Vi har klassråd och elevråd. Vi går regelbundet igenom klasserna med skolsköterska, rektor och pedagoger för att se till att alla elever mår bra och får den hjälp de behöver. Enkäter genomförs med elever och föräldrar under vårterminen för att fånga upp generella och enstaka förhållanden. Resultatet kan bl.a användas till att organisera och förbättra skolans arbete kommande läsår. Förtroendefullt samarbete mellan skola och hem skapas och upprätthålles. Detta gör vi för att upptäcka kränkande behandling Klassråd gör tillsammans med lärare en kartläggning av riskfyllda platser och situationer. Dessa kartläggningar behandlas sedan på elevråd tillsammans med rektor. All personal har i uppdrag att vara mycket uppmärksam på vad som händer i klassrummen, på skolgården, i matsalen, i kapprum och omklädningsrum, på internet, vid friluftsdagar osv. All personal ska arbeta för att skapa en förtroendefull relation till alla elever. All personal ska vara lyhörd för spontana signaler från elever om att någon skulle vara utsatt, inte minst utifrån vad som sker på Internet. Elever ska ges tillfälle anonymt kunna informera vuxna om missförhållanden (postlåda). På klassråd och elevråd ska aktuellt klassrums- och skolgårdsklimat behandlas. Vid behov genomförs också enskilda samtal och/eller gruppsamtal med elever. Samtal med föräldrar förekommer vid behov. Information i samband med utvecklingssamtal och andra föräldrakontakter kan också vara viktig för att upptäcka kränkande behandling. Relevant information om kränkande behandling, som på något sätt framkommer, förs i första hand vidare till Trygghetsteamet.

4 Så här utreder och åtgärdar vi kränkande behandling Elev - elev Alla som arbetar på vår skola (även vaktmästare, lokalvårdare ) har enligt läroplanen en skyldighet att aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper samt att reagera om man ser något som kan vara misstänkt kränkning. Den vuxne som uppmärksammar en kränkning ingriper och meddelar sedan klassföreståndaren. Vid upprepade kränkningar lämnar klassföreståndaren över ärendet till Trygghetsteamet. I allvarliga fall kopplas rektor och elevvården in. I Falu skolförvaltning finns en övergripande plan för arbetet med kränkande behandling, den s.k. Falumodellen som vi arbetar efter. Falumodellen är en samtalsmetod som kännetecknas av: samtal med den utsatte. samtal med mobbarna, en och en. att samtalet präglas av stor respekt för eleven (mobbaren) med hög grad av tilltro till hans/hennes förmåga att få slut på sin del av mobbningen. Samtalen genomförs med två vuxna närvarande. Den ena leder samtalet medan den andra dokumenterar. att mobbningen ovillkorligen måste upphöra omedelbart! att samtalen sker under sträng sekretess för att skydda såväl offer som mobbaren. samtal till föräldrarna. Uppföljningssamtal med den kränkte. nytt samtal med den som gjort kränkningen några dagar senare. uppföljningssamtal efter någon vecka. allting ska dokumenteras. Även vid enstaka allvarliga kränkningar tillämpas ovanstående. Vuxen elev Om skolan får information om att elev upplever sig kränkt av någon vuxen ska arbetslag/rektor göra en första bedömning av information. Kvarstår misstanke efter en första bedömning avgörs den fortsatta handläggningen av om den vuxne arbetar på skolan eller inte. Arbetar den vuxne på skolan överlämnas ärendet till grundskolechefen för handläggning. Är det någon annan vuxen handläggs ärendet av rektor. En anmälan till socialtjänsten enl. kap 14 i SoL kan då vara en åtgärd. Elev vuxen Självklart ska det markeras mycket tydligt att beteendet inte accepteras. Om markeringen görs av den drabbade eller exempelvis rektor bedöms från fall till fall. Hur vi agerar därefter är mycket beroende av elevens psykiska status och orsakerna till kränkningen. Vuxen-vuxen För kränkningar vuxen-vuxen hänvisar vi till AFS 1993:17 Kränkande särbehandling i arbetslivet Kontaktlista Telefon arbete Telefon bostad Arne Nygren Rektor Marianne Persson Skolsköterska Lotta Lisell Lärare Malin Söderström Lärare Lotta Mann Lärare F-klass

5