Verksamhetsberättelse för. Finsam-grupper och Samverkansteam i Norra Dalsland År2010

Transkript

1 Verksamhetsberättelse för Finsam-grupper och Samverkansteam i Norra Dalsland År2010 Foto 2010 stående Roger Axén coach Åmål, Britt Otterdahl-Sundlo arbetsterapeut sittande Eva Sjötun coach Bengtsfors, Per-Erik Norlin coach Dals-Ed Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där (Sören Kierkegaard ) 1

2 Finsamgrupper och Samverkansteam finansierad av Samordningsförbundet Norra Dalsland Samverkande myndigheter; Västra Götalandsregionen, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Bengtsfors, Åmåls och Dals-Eds kommuner Ansvariga för samverkansteamet: arbetsterapeut Bäckefors vct, arbetsförmedlare Amo Säffle, coacher Ame Bengtsfors, Dals-Ed, Ifo Åmål Projektperiod ; förlängt 2010 och 2011 Finansiering: 2770 tkr utfall 2010 : 2503tkr Antal deltagare: 88 st Kostnad per deltagare: ca kr Uppföljning: System för uppföljning av samverkan (SUS) och Deltagare i samverkan (DIS) Målgrupp: Personer i yrkesverksam ålder som har nära till en arbetsmarknad och som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser från två eller flera myndigheter för att uppnå eller förbättra sin förmåga att utföra förvärvsarbete. Prioriterade inom gruppen är personer, över 18 år, Uppdrag med psykisk ohälsa och/eller svårbedömd värkproblematik. Yngre personer som behöver utökat stöd för att komma in på arbetsmarknaden eller påbörja utbildning än vad en myndighet själv kan åstadkomma Finsamgruppernas uppdrag är vara kontaktpersoner in i sina respektive myndigheter och där bidra till att personer i behov av samverkansinsatser identifieras, att de erbjuds insatser i samverkan och att ett uppdrag formuleras. En förutsättning för att lyckas med rehabilitering i samverkan är att det är individens behov och förmåga som styr samverkan och verksamheternas insatser snarare än organisationernas egen syn på sin roll, uppdrag och uppgift. Samverkan kräver därmed ett gemensamt ansvarstagande, stor flexibilitet i förhållande till traditionella arbetssätt, ramar och regelverk samt ett ömsesidigt givande och tagande för att åstadkomma de insatser som behövs. Sammantaget måste myndigheterna klara av att sätta in sitt arbete i ett sammanhang, en helhet, till fördel för individ och samhälle kontra verksamhetens traditionella mål och ramar. Samverkans mål är att Uppnå effektivitetsvinster i form av bättre individanpassad rehabilitering och därmed höjd livskvalitet för individen Uppnå samhällsekonomiska vinster genom minska individernas beroende av bidragssystemet Samverkansteamets uppdrag är att tillsammans med det professionella nätverket runt varje individ ta fram en rehabiliteringsplanering och ansvara för att följa individen i hela processen fram till att individen når handlingsplanens mål. Teamet ska också kunna göra fördjupade utredningar om arbetsförmåga och funktion i samarbete med andra aktörer 2

3 Mål Målet är att förbättra möjligheterna till anställning eller studier eller helt eller delvis uppnå egen försörjning. Ett delmål är att motivera och aktivera deltagare till att ta tillbaka ansvaret för sina liv och förbättra deltagarnas självförtroende och självkänsla. 50 % av de som deltar ska efter projektet ha förbättra möjligheten till anställning eller studier 30 % av de som deltar ska efter projektet helt eller delvis nå egen försörjning genom anställning eller studier En Berättelse Deltagare: Sofia, 24 år - Sofia finns inte utan är sammansatt av flera individers historia. Uppdragsgivare: IFO/AF Har också varit aktuell inom primärvården och psykiatriska öppenvården på grund av en depression. Situation vid start: Ensamstående, bor i lägenhet och har två stora hundar. Hoppade av gymnasiet efter 2 år, gick vård- och omsorgsprogrammet, kände att vården inte var något för henne. Hon var också mycket skoltrött och omotiverad till att fortsätta att studera. Har arbetat som timvikarie inom åldringsvården men mest haft sporadiska åtaganden och halvåret har hon inte haft några förfrågningar om arbete alls. Blev alltmer isolerad, kompisar fick hjälpa henne att gå ut med hundarna. Fick problem med sin ekonomi. Sökte vårdcentralen för att hon kände sig deprimerad och hade panikångest och socialfobi, började medicinera med antidepressiva läkemedel men fick problem med biverkningar och efter en del turer med läkemedelsbyten remitterades hon till psykiatriska öppenvården. Fick annan medicin och dessutom en samtalskontakt på psyk ÖVM som hon nu träffar en gång var 14:e dag. Den sociala fobin gör att hon tycker det är jobbigt att vara ute i samhället och handla till exempel. Har en tendens att vända på dygnet, spelar en del dataspel och har många kontakter via nätet. Är underviktig och äter på oregelbundna tider och inte alltid lagad mat varje dag. Hundarna gör att hon har svårt för att lämna hemmet längre stunder. Blev sjukskriven men då hon inte hade någon SGI fick hon sin försörjning via IFO. Sofia är inskriven hos arbetsförmedlingen men är inte aktiv eftersom hon inte har kunnat stå till arbetsmarknadens förfogande just nu. Insatser i samverkan: Coachning och grundläggande kartläggning spegling av nuläget. Teamet identifierar möjligheter och drivkrafter. Sofia genomgår också vägledningsmaterialet Vägvisaren och det framkommer att Sofia är social och också praktiskt lagd och att hon är intresserad av att arbeta med barn. Hon får strategier för att kunna hantera sin panikångest. Hon får i uppgift att försöka vända rätt dygnet igen och hon försöker att öka sin fysiska aktivitet på dagen för att bli naturligt trött på kvällen. Hon är ute mer med sina hundar. Hon erbjuds förstärkt arbetsträning på AME men vet inte hur hon skall kunna lösa detta eftersom hon inte kan lämna sina hundar men ordnar sedan att en pensionerad släkting kan gå ut med dem en gång per dag. Hon antar erbjudandet om förstärkt arbetsträning och beslutet tas av arbetsförmedlingen. Den förstärkta arbetsträningen innebär att Sofia får fortsätta processen med att ändra sina tidigare vanor och rutiner. Sofia börjar arbetsträningen två timmar fyra dagar i veckan men efter 1,5 månad är hon uppe i full tid. Sömnen förbättras och hon börjar också äta mer regelbundet och mer lagad mat eftersom hon tar med en lunchlåda till AME. Efter att ha varit på AME under två månader så tar Sofia steget vidare genom en arbetspraktik på en förskola. Regelbunden praktikutvärdering gör att Sofia växer med sitt uppdrag. Hon känner sig stärkt i miljön på förskolan och tar därför kontakt med Vuxenutbildningen efter 3 månaders arbetspraktik på förskolan. En utbildningsplan upprättas och IFO går med på att Sofia får påbörja sina studier med bibehållet försörjningsstöd de första månaderna för att testa hur det går. Efter tre månader börjar Sofia läsa in gymnasiekompetens med CSN. Sofia har ambitionen att sedan läsa vidare på folkhögskola. Sofia har fortsatt kontakt med psyk ÖVM för stödsamtal men med allt längre mellanrum. 3

4 Efter tre månaders studier skrivs Sofia ut från Samverkansteamet. Totalt sett har Sofia då varit inskriven i teamet under 12 månader. Samverkansaktörer: Arbetsförmedlingen har varit en viktig samverkanspart eftersom de tagit beslut om förstärkt arbetsträning och senare arbetspraktik. Psykiatriska öppenvårdsmottagningen har hela tiden uppdaterat sig hur Sofia fortskridit i processen och använt detta i de stödsamtal Sofia haft hos dem. Även medicineringen har anpassats. IFO har tagit sin del av ansvaret och tänjt på gränserna ibland när det uppstått skarvar i försörjningen, bland annat innan Sofia kunde börja studera med CSN. Ekonomin har alltid varit ett orosmoln för Sofia och IFOs agerande har gjort att tilliten ökat och Sofia har kunnat lägga sin energi på att hålla tag i arbetsträning/praktik. Praktikhandledare på AME och senare på förskolan har varit värdefulla mentorer och bollplank för utvärdering av arbetsträning/praktik, de har tillsammans med Sofia synliggjort det som fungerat bra och det som varit utvecklingsbart och sedan hållit i utvecklingsprocessen tillsammans med teamet. Vuxenutbildningen har också varit en viktig aktör genom att identifiera Sofias utbildningsbehov och göra en individuell utbildningsplan. FINSAMgruppen har under Sofias 12 månader i Samverkan stöttat processen genom att de på sina månadsmöten aktivt tagit del i Sofias utveckling och gjort insatser när det har behövts. Vad har hänt i samverkan under 2010 Teamet Processbeskrivning i arbetet tillsammans: Under året har teamet jobbat med att utveckla och tydliggöra samverkansprocessen. FINSAMgruppen utgör navet i verksamheten där uppdragen bereds och beslut tas om teamet skall jobba med deltagaren. Teamet får i inledningsskedet också en angiven tid på hur lång tid uppdraget förväntas att ta. Deltagaren skall sedan kontaktas inom 14 dagar och få tid till ett första samtal. Då görs en behovskartläggning. För de som står långt ifrån arbetsmarknaden kan en livsstilscoachning vara början i processen. Arbetsterapeuten kan göra en fördjupad kartläggning med sina instrument vid behov. Nästa steg kan vara vägledning som under året har gjorts av arbetsförmedlingen med ett instrument som heter Vägvisaren och ibland har AF:s arbetspsykolog använts. Utifrån denna grund planeras sedan ofta för en period med arbetsträning som så småningom går över i arbetspraktik. Några har varit i behov av en arbetsförmågebedömning som gjorts av AME:s personal tillsammans med arbetsförmedlingen. Om studier är aktuellt så tas ofta kontakt med Vuxenutbildningen eller alternativt någon Folkhögskola. Inskrivna deltagare tas varje månad upp i FINSAMgruppens månadsmöte, detta för att alla skall vara delaktiga i processen och så att vi inte missar något väsentligt. Deltagarna erbjuds i vissa fall att delta på detta möte för att själv få möjlighet att ställa de frågor man önskar. När sedan deltagaren avslutas hos teamet skrivs inom en månad ett slutdokument som innehåller: bakgrund, insatser under tiden, slutsats och rekommendation. Slutdokumentet lämnas förutom till deltagaren också till uppdragsgivaren och i förekommande fall till arbetsförmedlingen förutsatt att deltagaren är inskriven där. Utvärdering: Teamets mål är att 30% av deltagare som varit inskrivna i Samverkansteamet skall gå ut i arbete eller studier. För 50% skall det ha skett en stegförflyttning och för 20% har det inte hänt så mycket. Att kunna mäta de 30% som har gått i arbete eller studier är förhållandevis enkelt men att kunna mäta och påvisa en stegförflyttning är värre. Därför har teamet under året utarbetat en metod som har fått arbetsnamnet ADA-pilen. ADA står för Ansvar Delaktighet Aktivitet. 4

5 ADA består av en skala som går från -10 till +10 där -10 står för vanmakt och +10 står för egenmakt. Teamet har under utarbetandet haft många diskussioner om huruvida det skall vara en negativ skala eller ej men till slut slagit fast att det är ett pedagogiskt värde med en negativ och positiv skala. FINSAM-grupperna har varit involverade i metodens framtagning. Deltagarna får själv göra skattningen inledningsvis och när de avslutas. ADA-pilen används också under processens gång för att notera och diskutera förflyttningarna. Även om inte ADA-pilen är vetenskapligt förankrad så anser vi att den har ett pedagogiskt värde och kan ge en uppfattning om stegförflyttning. För de 20% som tillsammans med teamet inte lyckas ta sig närmare en arbetsmarknad är teamet alltid noga med att föra diskussioner kring vad som ska hända efter att teamet slutar att arbeta tillsammans med deltagaren. Teamet ger alltid en rekommendation till vad de anser bör vara fortsatta insatser och försöker se till att den som gett uppdraget till teamet tar sitt ansvar. Praktikunderlag: Teamet har också utarbetat ett praktikunderlag som används vid planering av praktik på AME samt vid praktik/arbetsträning hos privat arbetsgivare. Praktikunderlaget innehåller ett klargörande för alla parter, oss själva, deltagaren och praktikanordnarens personal om vad som förväntas av praktiken och vilket målet är. Underlaget fungerar också som en bra bas vid uppföljande möte, och för fortsatt planering. Arbetsförmedlingens stödformer Under året har arbetsförmedlingen använt möjligheten till olika anställningsstöd i en högre omfattning än tidigare för deltagare i samverkan. Framför allt är det möjligheten till utvecklingsanställning som använts mer frekvent. En utvecklingsanställning ger möjlighet för deltagren att under ett år växa in i rollen som arbetstagare, samtidigt som den anställde får ersättning som för ett heltidsarbete. Arbetsförmedlingen har under det året ett uppföljningsansvar. I Åmål har vård och omsorgsnämnden fattat beslut att man för försörjningsstödstagare som kan erbjudas utvecklingsanställning hos tex en förening kan ge ett utvecklingsstöd motsvarande arbetsgivardelen i utvecklingsanställningen kallat USA,Utvidgat Socialt Ansvar. USA kommer främst kunna nyttjas av föreningar och ideella organisationer med ett stort socialt engagemang och hos vilka en arbetsplats bedöms vara en värdefull plats för tillväxt. Konsultläkartid: Under året har teamet också haft regelbundna träffar med en distriktsläkare tillika primärvårdsområdeschef vid Vårdcentralen i Åmål. Syftet har varit att teamet getts möjlighet att ställa och diskutera aktuella medicinska frågor samt också att få aktuell information om primärvårdens organisation. Konsulttillfällen under året har varit 6. 5

6 Handledning: Teamet har haft fortsatt handledning en gång i månaden. Något som har varit värdefullt både utifrån ett deltagarperspektiv men också ur ett organisationsperspektiv. Handledningen har dels handlat om ärendehandledning men också om struktur och organisationsperspektiv. Samverkansdagar: Under våren träffades teamet och Lokala ledningsgruppen LLG och Samordningsförbundets styrelse under en halvdag med syfte att försöka få en samsyn kring mandat för samverkan. Under hösten träffades alla FINSAM-grupper och teamet under en heldag tillsammans med en föreläsare ifrån Karlstad. Vi arbetade då med metoden lösningsfokuserat arbetssätt. Utbildning/studiebesök: I mars var teamet på en eftermiddagsföreläsning i Strömstad tillsammans med andra team i området. Temat var lågtröskelprojekt inom psykiatrin-primärvården. Föreläsaren kom från Norge och hade mycket erfarenhet hur man kunde bredda utbudet av bland annat KBT för att nå ut till flera och för att minska vårdköerna, KBT via nätet var ett exempel på detta. En av coacherna har gått en utbildning i lösningsfokuserat arbetssätt. Arbetsterapeuten har gått en 7,5 poängs introduktionskurs i KBT via Gbg Universitet, Sahlgrenska akademin. Teamet har också varit på en sekretessutbildning och på studiebesök i Mölndal. På studiebesöket fick teamet tillsammans med ansvarig tjänsteman information om hur man arbetar i sitt individsamverkansteam, och i sin ungdomssatsning, Balder samt hur man arbetar med aktivitet, praktiksamordning och samtalsstöd. Det var ett informativt besök, som gav en del nya uppslag, men också mycket bekräftelse i förhållande till det arbete vi gör idag. Teamet har också deltagit i en inspirationsdag kring metoder i samverkan för hela Västra Götalands regionen. Information: Teamet har varit runt och informerat om sin verksamhet, bland annat på ett distriktsläkarmöte i Bäckefors samt på vårdcentralen i Ed. Teamet har haft en stående punkt på varje LLG-möte under året och då berättat om vår verksamhet. FINSAM-gruppen i Ed bjöds också in till ett LLG möte i oktober, och deltog där i ett lösningsfokuserat utvärderingssamtal handlett av en av coacherna. FINSAM-gruppen fick blicka tillbaka på fyra år av samverkan, och beskriva den resa som gjorts inför ett samlat LLG. Tillsammans pratade man sedan vidare kring vad som ska till för att ta nästa steg framåt i samverkan. Förändringar vad gäller personal i teamet: I samband med årsskiftet så slutade teamets arbetspsykolog. Istället har vi under året fått vända oss till Arbetsförmedlingens arbetspsykologer eller till psykiatrins psykologer. I oktober lämnade också teamets processledare och tillika arbetsförmedlingsrepresentant, vilket inneburit att teamet fått fördela arbetet på ett, till viss del, nytt sätt. 6

7 Resultat: Under året har totalt 88 deltagare varit inskrivna i teamets verksamhet 55 har avslutats och 50 personer har kommit in till teamet under personer fanns inskrivna sedan tidigare Av de som avslutats var 25 under 25 år, 17 mellan 26 och 45 år och 13 över 46 år 53% var kvinnor, 47% män 15 var bosatta i Dals-Ed, 20 i Bengtsfors kommun och 20 i Åmål 71% avslutades inom 12 månader 59% har kommit igång i arbete eller studier Några av dem har startat sina studier med stöd av försörjningsstöd eller aktivitetsstöd. Ca 53 % har nått egen försörjning under året. En liten men ändå ökande grupp väljer att inte ingå i bidragssystemen. De lever på släkt eller sparade medel. 7

8 FINSAM grupperna Här finns navet i hela samverkan, det är här besluten tas om vilka instanser som är mest lämpade att hjälpa individen framåt. Oftast är det teamet, men ibland kan det vara två myndigheter som behöver samarbeta i ett ärende. Under året som gått har det klargjorts vikten av att alla myndigheter är närvarande på dessa möten. Det är svårt att samarbeta med någon som inte är där. Det har också poängterats att de beslut som tas meddelas tillbaka till uppdragsgivaren av den myndighetens kontaktperson. Under våren fördes också en del diskussioner kring processen, dessa var uppdelade i olika teman, ett par av dem var, ADA- vårt uppdrag och mandat, och Närvaro en förutsättning för samverkan. FINSAM- grupperna fick då själva reflektera kring sin aktivitet, delaktighet och sitt ansvar i samverkan, och många givande diskussioner föddes ur dessa teman. Under året har också ett ambulerande värdskap för FINSAM-mötena införts. Syftet var att fördela ansvaret och även att synliggöra samverkan i och med att mötena förläggs på respektive myndighet/organisation. Detta har inneburit att de olika myndigheterna och organisationerna fått presentera sig och sin verksamhet och sina lokaler. Under året har gruppen enats om att istället för remiss göra om det till ett uppdrag, allt för att komma ifrån sjukvårdsterminologin. Det har också skett en del förändringar kring vilka som representerar från de olika samverkansmyndigheterna, och teamet och FINSAM-grupperna har fått glädjen att jobba tillsammans med en del nya medarbetare. Under hösten bjöds också Vuxenutbildningen in till FINSAM-grupperna, vilket ledde till att mycket information kunde överföras, och tas med i vidare diskussioner kring olika deltagare. Under hösten började FINSAM-grupperna tillsammans med teamet också utarbeta förslag till nya alternativa ingångar för uppdrag, allt för att öka tillgängligheten och genomflödet av deltagare i samverkan. Framtid Under nästa år kommer teamet och FINSAM-grupperna jobba vidare för att underlätta och snabba på ingångarna till samverkan, man kommer att testa nya sätt. Ett annat stort mål är att öka deltagarmedverkan i FINSAM-mötena, att få deltagare att själva vilja komma till FINSAMgrupperna för att presentera sig. Vidare kommer teamet och FINSAM-grupperna att få utbildning och handledning utifrån ett lösningsfokuserat arbetssätt. Vuxenutbildningen kommer också att fortsättningsvis bjudas in ett par gångar per år för att utbyta information, och utveckla samarbetsvägar. Det kommer också att erbjudas möjlighet för handläggare att själva komma och presentera uppdrag. Praktikunderlaget kommer att utvärderas, och utvecklas, och teamet kommer arbeta för att hitta bra och tydliga rutiner för de första mötena med nya deltagare. Vägledningen utifrån Vägvisaren kommer fortsättningsvis att göras av en av coacherna eller av någon från arbetsförmedlingen. Fortsatt arbete för att tillvarata de möjligheter som arbetsförmedlingens olika anställningsstöd erbjuder kommer ske under Teamet kommer också försöka jobba för att hitta samverkansformer med privata vårdaktörer som tex vårdcentralen Balder i Åmål. 8

9 Andra frågor som teamet kommer fundera kring är hur man kan göra för att etablera samverkan som ett ordinarie sätt att arbeta på, så att projektet kan leva vidare. Är det möjligt? Och i så fall på vilket sätt? Man kommer också eventuellt ställas inför att gruppen kring samverkan utvidgas om projektet Arena ungdom blir verklighet, och hur gör vi i så fall för att på bästa sätt ta emot nya medarbetare, och ta vara på de strukturer och metoder som utarbetats under fyra år av samverkan. Det är viktigt att allt vävs samman så att helheten blir mer än delen. För FINSAMgrupper och Samverkansteam Eva Sjötun AME Bengtsfors Roger Axén AME Åmål Per-Erik Norlin AME Dals-Ed Britt Otterdal-Sundlo Primärvården Dalsland 9