Samordningsförbundet Norra Dalsland. Verksamhetsberättelse

Transkript

1 Samordningsförbundet Norra Dalsland Finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser mellan Västra Götalands Regionen, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Åmål, Bengtsfors och Dals-Eds kommuner Verksamhetsberättelse Innehåll 1. Organisation sid 2 2. Uppföljning av mål sid 3 3. Uppföljning av verksamhet och insatser sid Styrelse och beredning sid Utbildning handledning sid Kartläggning sid Samverkansteam och Finsamgrupper sid Försäkringskassan på vårdcentral sid Övriga projekt sid Pågående utveckling 2010 sid 18 1

2 Samordningsförbundet Norra Dalsland Samordningsförbundet Norra Dalsland bildades den 1 april 2005 i enlighet med lagen 2003:1210 om finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. Samverkande parter är Bengtsfors, Åmåls, Dals-Eds kommuner, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Västra Götalands Regionen. Syftet med insatserna är att uppnå en effektivare resursanvändning och att utveckla en myndighetsgemensam organisering kring behov som saknar en tydlig huvudman. I samordningsförbundet kan formella förutsättningar skapas för prioritering av samordnade insatser över sektorsgränserna. Målgrupper är personer som är i behov av samordnad rehabilitering, dessa personer återfinns idag hos de olika aktörerna inom finansiell samordning. Ett omfattande samarbete pågår sedan tidigare kring grupper som behöver samlat stöd. Finansiell samordning ersätter inte detta arbete utan skall istället stödja, fördjupa och utveckla befintligt samarbete. 1 Organisation Styrelsen Arbetet i Samordningsförbundet Norra Dalsland har letts av en styrelse. Styrelsen har under året haft följande sammansättning; Organisation Ordinarie ersättare Västra Götaland Ordf Ewa Arvidsson Annette Ternstedt Försäkringskassan Vice ordf Björn Smith Bertil Andersson Arbetsförmedlingen Ulrika Jörkander Bertil Lidfeldt tom Anders Paulsson f.n. Kommuner Anne Sörqvist Åmål 1:e Bengt Jonsson Bengtsfors 2:e Kenneth Gustavsson Dals-Ed Samordningsförbundet Norra Dalsland har under året haft sex protokollförda styrelsesammanträden. Presidiet som består av ordförande och vice ordförande, har sammanträtt vid åtta tillfällen. Styrelsens har till sin hjälp en ansvarig tjänsteman. Styrelsen får genom avtal med Västa Götalandsregionen stöd med ekonomisk uppföljning och redovisning. Beredning Representanter från myndigheterna i Åmål, Bengtsfors och Dals-Eds kommuner försäkringskassan, arbetsförmedlingen och hälso- och sjukvården samverkar i en lokal ledningsgrupp (LLG). LLG har påtagit sig ansvaret att utgöra beredningsgrupp till Samordningsförbundet. LLG har den lokala kunskapen och förankringen och har en stor betydelse för legitimitet, effektivitet och kontinuitet i samverkansarbetet. LLG har under året haft fem protokollförda möten. Styrelsen och LLG har haft två utvecklingsdagar tillsammans under året och förbundets presidie har också medverkat vid ett LLG möte. 2

3 2 Uppföljning av mål 2.1 Verksamhetsmål Förbundet har som mål för samverkan att skapa en gemensam värdegrund för samverkan. Värdegrunden ska omfatta alla som är delaktiga i samverkan Under 2010 har förbundet arbetat med frågan genom att anordnat utvecklingsdagar med Lokala Ledningsgruppen och Samverkansteamet och Finsamgrupperna. Lokala Ledningsgruppen/beredningen har vid sina möten haft fokus på värdegrundfrågor. Samverkansteam och Finsamgrupper har aktivt arbetat med att öka sin medvetenhet om den egna myndighetens ansvar, delaktighet och aktivitet. Deltagit i Västra Götalands konferenser kring metodutveckling som stärker värdegrunden Informerat KS au och socialnämnder/vård och omsorgsnämnder i kommunerna om förbundets uppdrag och insatser. Under utvecklingsdagarna i mars diskuterades hur vi kan hitta permanenta former för samverkan. Vi utvecklade tankar kring Aktivitet, delaktighet och ansvar dvs hur varje organisation kan förhålla sig till begreppen i samverkan. Vikten av att ställa myndigheternas gemensamma resurser till samverkans förfogande och att prioritera upp de deltagare vi gemensamt arbetar med. Mandat att samverka, möjligheter till tillbakarapportering, ersättare vid frånvaro var andra områden som berördes. Grupp 2 utveckla samverkan Samarbete ska vara ett naturligt inslag Prioritera deltagande Ge ett ska till handläggarna Utse ersättare Öka delaktigheten genom att Ha möten hos varandra Rotera ordförande LLG har också i november haft ett utvärderande möte med en av sina Finsamgrupper utifrån metoden lösningsfokus. Gruppen bedömde att de från 2007 till nu utvecklat sin samverkan från 0 till 5,5 på en 10-gradig skala. I den genomlysning som skedde kring vad som fört samarbetet fram till 5,5 är gruppens samlade reflexioner följande: De har lärt känna varandra bättre, fått en ökad förståelse för varandras arbete, kopplat vägarna för dem de jobbar för. Utnyttjar varandras organisationer bättre, fått tillgång till det samlade utbudet av resurser. Fått en respekt för varandras områden, vågar göra misstag, inga frågor är fel att ställa. När myndigheten blir trygg blir deltagaren trygg, gemensamma planer. En stor förändrig har skett i hur medborgaren får nya möjligheter som deltagare i samverkan, Ett nytt perspektiv på vad som ska uppnås deltagarens mål är mer i fokus. 3

4 Ett exempel är att både läkarna och sjuksköterskorna på vårdcentralen i Dals-Ed har kommit på vitsen med samverkan och ser möjligheter med samverkan på ett nytt sätt. Samverkan blir en del av vardagsarbetet. För att komma hit har gruppen arbetat hårt, haft en gemensam planering, gemensamma mål, satt gränser, tidsramar och realistiska mål i förhållande till det. Man har haft regelbundna avstämningar och pusslat ihop allas resurser. För att komma än längre i samverkan bedömer gruppen att man behöver: Fortsätta jobba ihop oförändrat - Samverkan tar tid - Ökad förståelse för vad som händer i våra myndigheter - Ta vara på allt jobb som lagts ner Öka deltagarens medverkan i Finsamgruppen - Input direkt, möjlighet att själv ge info, reflektera - Se att myndigheterna står på deras sida - Minska offerkänslan - Ge kontroll till deltagaren Ge tid för att på sikt spara tid - Låt inte individerna rulla i systemen - Hitta långsiktigt hållbara lösningar Ekonomi hitta finansiering - Mandat att jobba så här i ordinarie system - Coacher och arbetsterapeut är ovärderliga - Viktigt med återkoppling till LLG att genom förbundet ge samverkan en struktur och legitimitet För att stärka förbundets struktur och legitimitet har Förbundet arbetat med frågan genom att Möte med socialminister Christina Husmark Persson som framförde möjligheten att bilda förbund över länsgränsen. Deltagit i Nationella konferenser Malmö där frågan kring legitimitet och struktur har diskuterats med företrädare för regering och opposition Medverkat i Nationella Nätverket för Samordningsförbund NNS som har som syfte att stärka Förbundens legitimitet Ansvarig tjm har deltagit i strategikonferens och medverkar i en arbetsgrupp kring utvecklingen av verksamhetsberättelser. 4

5 att eftersträva ett 100 %-igt deltagande i alla samverkansnivåer då ett aktivt deltagande och närvaro är förutsättningen för samverkan. Förbundet har under perioden Startat upp ett informationsblad för att öka informationsspridningen Diskuterat möjligheten till relevanta ersättare för handläggare beredningsgrupp och Styrelse. Samverkan kräver närvaro och en 100 %-ig medverkan eftersträvas. Inkluderat de gemensamma utvecklingsdagarna ihop med LLG har styrelsens ordinarie ledamöter ett nära på 100 %-igt deltagande. Ersättare har används vid två tillfällen och vid någon sen ankomst. Av ersättarna är speciellt kommunens ersättare viktiga då de har en gemensam post i styrelsen. Bengtsfors ersättare har deltagit 3/6 möten och också varit tjänstgörande vid ett av dem. Dals-Eds ersättare har deltagit 5/6 tillfällen och varit tjänstgörande i inledningen av något möte. Arbetsförmedlingens ersättare har tjänstgjort vid ett tillfälle. I lokala ledningsgruppen (LLG) representeras de olika organisationerna av olika många personer. Sammantaget har alla organisationer varit representerade vid 1 av 5 tillfällen och vid 4 av 5 har en organisation varit frånvarande. Representationen har varit %. Ett 100%-igt deltagande har AF, Fk, psykiatrin och Ame i Dals-Ed. Primärvården har under året alltid haft minst en deltagare och ibland upp till 4 deltagare närvarande. Kommunerna har oftast en representant närvarande. Under detta året har Individ och Familje Omsorgen (IFO) i kommunerna haft svårast att hitta tid att medverka. För Åmåls kommun ligger förklaringen bl.a i organisationsförändringar. Ansvarig tjänsteman har under året haft extra mycket kontakt med Åmåls företrädare i LLG bla. i ansökningsarbetet av ESF medel till Arena Ungdom och har därigenom delvis kompenserat för bristande möjlighet att närvara. att starta upp utvecklingsinsatser i alla tre kommunerna och där så är lämpligt, bryta upp gränserna mellan kommuner och myndigheter så att kompetens kan delas inom ramen för den finansiella samordningen. Förbundet har under perioden varit Medarrangör i en dag kring ungas inträde på arbetsmarknaden arbetsmarknadsområdet, generationsväxlingsproblem m.m. Där syftet bla är kunskapsutveckling inom hela arbetsmarknadsområdet. Samarbetspartner och medskapare av Esf ansökan Arena Ungdom II med Åmåls kommun som projketägare och Samordningsförbundets struktur för samverkan som en del av modellen. Ansökan avser arbetet med ungdomar i tre kommuner. Finansiär av Samverkansteamet som agerar samfällt i tre kommuner. Mål för förbundets insatser riktade till deltagare Samordningsförbundet, som finansierar rehabiliteringsaktiviteter hos huvudmännen där deltagarna är aktuella hos minst två av huvudmännen, bedriver ingen egen 5

6 verksamhet för individer. Förbundet prioriterar personer med psykisk ohälsa, diffus värk och yngre som har svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden. För de insatser man finansierar som syftar till att individer ska förbättra sin arbetsförmåga finns mål att sträva mot: 30 % av de som får del av de insatser förbundet finansierar ska nå egen försörjning helt eller delvis efter avslutad insats 53% har nått egen försörjning under % av de som får del av insatserna ska förbättra sina möjligheter att klara en arbetslivsinriktad rehabilitering efter genomförd insats 33% har förbättrat sina möjligheter av dem så står 13% till arbetsmarknadens förfogande, 13% fortsätter arbetsförberedande rehab och 7% får social, medicins rehabilitering 3 Uppföljning av verksamhet och insatser 3.1 Styrelse och beredning (1001, 1010) Styrelsen Samordningsförbundet Norra Dalsland har under året haft sex protokollförda styrelsesammanträden. Presidiet har sammanträtt vid åtta tillfällen. Ansvarig tjänsteman leder på styrelsens uppdrag förbundets utveckling av samverkansinsatser. Förbundet arrangerade utvecklingsdagar för styrelsen, lokala ledningsgruppen, Finsamgrupper och samverkansteam. Dagarna hade som syfte att fokusera på frågor om legitimitet och struktur för samverkan. I samband med detta fick styrelsen också besök av socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson. Ett samtal fördes kring förbundets insatser och hur man följer försörjningsmåttet (de samlade utbetalningarna i alla offentliga system till individer i kommunerna) och hur man i den lokala samverkan diskuterar hur olika förändringar påverkar medborgare och myndighetsgrannar. Ministern uttryckte också att en lagförändring var nära förestående kring möjligheten att bilda förbund med två landsting. Förbundet har under året fortsatt uttryckt en positiv inställning till att utvidga förbundet mot Värmland. Lagen har under året ändrats så att det nu är möjligt att ha två landsting som medlemmar i ett förbund. Ansvarig tjänsteman har främst haft kontakter med Säffle kommun och medverkat vid en utvecklingsdag i kommunen kring ungdomsarbetslösheten, mött den lokala ledningsgruppen som också omfattar chefer från Årjäng, försäkringskassa, arbetsförmedling och landsting. Kontakter har också skett med tjänstemän inom Värmlands läns landsting som informerat om det interna utredningsarbete som pågått kring landstingets roll i samordningsförbunden. Förbundet har också varit medarrangörer till en dag kring ungas inträde på arbetsmarknaden för arbetsmarknadsområdet Säffle. Där tydliggjordes bl.a konsekvenserna av det kommande stora generationsskiftet och hur det riskerar att slå specifikt i förbundets medlemskommuner inkl Årjäng och Säffle. Förbundet har under året varit medlemmar i Nationellt Nätverk för Samordningsförbund, NNS. NNS är en intresseorganisation vars syfte är att stödja utvecklingen av samverkan mellan myndigheter och bevaka politiken inom området finansiell samordning. Ansvarig tjänsteman har medverkat i en strategikonferens och i en arbetsgrupp som studerat förbundens 6

7 verksamhetsberättelse. Arbetsgruppen deltog med sina synpunkter vid en nationell konferens kring revision av samordningsförbunden. Ansvarig tjänsteman deltar i det nätverk som finns uppbyggt mellan Samordningsförbunden i Västra Götaland. Nätverket har 4 möten årligen som förbereds av en arbetsgrupp där ansvarig tjänsteman ingår. Under året har nätverket genomfört två temadagar, Metoder att gå vidare och en dag kring sekretess. Tillsammans med folkhälsokommittén i Västra Götaland har man också haft 3 utbildningsdagar kring utvärdering med bl.a professor emeritus Harald Vedung. Nätverket i Västra Götaland har genom sitt gemensamma uppföljningssystem, Deltagare i Samverkan, (DIS) starkt bidragit till att ge regeringen tydliga siffror på vad samverkansinsatserna bidrar med i rehabiliteringsarbetet. Styrelsemedlemmar och ansvarig tjänsteman har också under året informerat socialnämnder och KSau i samtliga kommuner om de insatser som förbundet finansierar och sin medverkan i utvecklingsprojekt i avsikt att söka ESF medel Beredning, lokala ledningsgruppen (LLG) Lokala ledningsgruppen har styrnings och ledningsuppdrag för Samverkansteamet Norra Dalsland. Samverkansteamets medarbetare har beskrivit sitt arbete för LLG kontinuerligt. Försäkringskassan på vårdcentralen Arena Ungdom II, ett Europeiska socialfonden (ESF) projekt där Åmåls kommun står som projektägare och där Samordningsförbundet har bidragit till framtagandet av projektet. En första ansökan avslogs i december 2009 och ett omtag har gjorts under 2010 som beviljades ESF medel i december Kartläggning av ungdomar i Bengtsfors som varken studerar eller arbetar Lokala ledningsgruppen har under året diskuterat behov av insatser för att öka fysisk aktivitet bland de som deltar i samverkan. Ett förslag till en insats kallad aktiv har processats under året. LLG har utöver sitt beredningsuppdrag till Samordningsförbundet ett eget ansvar att samverka kring frågor som ligger utanför samordningsförbundets ramar Ekonomiskt utfall ( ) Nettokostnad och finansnetto Utfall Budget Avvikelse i tkr per område jan-dec jan-dec jan-dec styrelse Gemensamt Summa Utbildning/handledning (2006) Under året har utbildnings och utvecklingsinsatser skett kring gemensamma metoder och genom inspirationsdagar externt och internt. 7

8 3.2.1 Gemensamma metoder Gemensamma metoder - gemensam värdegrund En gemensam utvecklingsdag med styrelse, beredningsgrupp, finsamgrupper och samverkansteam genomfördes för att skapa ökad samsyn kring samverkansuppdraget och det ansvar, delaktighet och aktivitet som det medför. Västra Götalands gemensamma utvecklingsdagar Samordningsförbunden i Västra Götaland har gemensamt genomfört två kompetensdagar: Metoder att gå vidare En dag som innehöll exempel på metoder som fungerar i samverkansuppdraget; motiverande intervju, lösningsfokuserat förhållningssätt mm Sekretess i samverkan. En dag kring vad som gäller när man samverkar över myndighetsgränser. Hur samtycken kan formuleras mm. Lösningsfokuserat arbetssätt Som en följd av utvecklingsdagarna har en utvecklingsdag kring lösningsfokuserat arbetssätt arrangerats för samverkanspersonal. Dagen samlade ca 25 medarbetare från alla myndighetrna och var mycket uppskattad. Metoden har använts av medarbetare i både samtal med enskilda men också i flerpartssamtal och i utvärderande samtal kring samverkan Ekonomiskt utfall Nettokostnad och finansnetto Utfall Budget Avvikelse i tkr per område jan-dec jan-dec jan-dec Utbildning Kartläggning/Utvärdering (2003) Kartläggningen av unga som varken studerar eller arbetar genomförs av vuxenutbildningen i Bengtsfors. Det är ett försök att nå så många som möjligt som är mantalsskrivna i Bengtsfors i åldrarna år. Sammantaget finns 549 mantalsskrivna i åldersgrupperna. Avsikten är att hitta de som inte gör någonting för att kunna erbjuda stöd och en framtidsplanering. Om modellen faller väl ut finns planen att 2011 genomföra studien även i Åmål och Dals-Ed. Försörjningsmåttet Under året har förbundet arbetat med att ta fram en samlad bild av samhällets totala utbetalningar av offentliga medel på kommunnivå. Statistik har tagits fram kvartalsvis och redovisats i LLG, styrelsen Ekonomiskt utfall Nettokostnad och finansnetto Utfall Budget Avvikelse i tkr per område jan-dec jan-dec jan-dec Kartläggning utvärdering

9 3.4 Samverkansteam och Finsamgrupper (2004) Samverkande myndigheter; Västra Götalandsregionen, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Bengtsfors, Åmåls och Dals-Eds kommuner Ansvariga för samverkansteamet: arbetsterapeut Bäckefors vct, arbetsförmedlare Amo Säffle, coacher Ame Bengtsfors, Dals-Ed, Ifo Åmål Projektperiod ; förlängt 2010 och 2011 Finansiering: 2770 tkr utfall 2010 : 2503tkr Antal deltagare: 88 st Kostnad per deltagare: ca kr Uppföljning: System för uppföljning av samverkan (SUS) och Deltagare i samverkan (DIS) Målgrupp: Personer i yrkesverksam ålder som har nära till en arbetsmarknad och som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser från två eller flera myndigheter för att uppnå eller förbättra sin förmåga att utföra förvärvsarbete. Prioriterade inom gruppen är personer, över 18 år, med psykisk ohälsa och/eller svårbedömd värkproblematik samt yngre personer som behöver utökat stöd för att komma in på arbetsmarknaden eller påbörja utbildning än vad en myndighet själv kan åstadkomma Uppdrag Finsamgruppernas uppdrag är vara kontaktpersoner in i sina respektive myndigheter och där bidra till att personer i behov av samverkansinsatser identifieras, att de erbjuds insatser i samverkan och att ett uppdrag formuleras. En förutsättning för att lyckas med rehabilitering i samverkan är att det är individens behov och förmåga som styr samverkan och verksamheternas insatser snarare än organisationernas egen syn på sin roll, uppdrag och uppgift. Samverkan kräver därmed ett gemensamt ansvarstagande, stor flexibilitet i förhållande till traditionella arbetssätt, ramar och regelverk samt ett ömsesidigt givande och tagande för att åstadkomma de insatser som behövs. Sammantaget måste myndigheterna klara av att sätta in sitt arbete i ett sammanhang, en helhet, till fördel för individ och samhälle kontra verksamhetens traditionella mål och ramar. Samverkans mål är att Uppnå effektivitetsvinster i form av bättre individanpassad rehabilitering och därmed höjd livskvalitet för individen. Uppnå samhällsekonomiska vinster genom att minska individernas beroende av bidragssystemet. Samverkansteamets uppdrag är att tillsammans med det professionella nätverket runt varje individ ta fram en rehabiliteringsplanering och ansvara för att följa individen i hela processen fram till att individen når handlingsplanens mål. Teamet ska också kunna göra fördjupade utredningar om arbetsförmåga och funktion i samarbete med andra aktörer Mål Målet är att förbättra möjligheterna till anställning eller studier eller helt eller delvis uppnå egen försörjning. Ett delmål är att motivera och aktivera deltagare till att ta tillbaka ansvaret för sina liv och förbättra deltagarnas självförtroende och självkänsla. 9

10 50 % av de som deltar ska efter projektet ha förbättra möjligheten till anställning eller studier 30 % av de som deltar ska efter projektet helt eller delvis nå egen försörjning genom anställning eller studier. En Berättelse Deltagare: Sofia, 24 år - Sofia finns inte utan är sammansatt av flera individers historia. Uppdragsgivare: IFO/AF Har också varit aktuell inom primärvården och psykiatriska öppenvården på grund av en depression. Situation vid start: Ensamstående, bor i lägenhet och har två stora hundar. Hoppade av gymnasiet efter 2 år, gick vård- och omsorgsprogrammet, kände att vården inte var något för henne. Hon var också mycket skoltrött och omotiverad till att fortsätta att studera. Har arbetat som timvikarie inom åldringsvården men mest haft sporadiska åtaganden och senaste halvåret har hon inte haft några förfrågningar om arbete alls. Blev alltmer isolerad, kompisar fick hjälpa henne att gå ut med hundarna. Fick problem med sin ekonomi. Sökte vårdcentralen för att hon kände sig deprimerad och hade panikångest och socialfobi, började medicinera med antidepressiva läkemedel men fick problem med biverkningar och efter en del turer med läkemedelsbyten remitterades hon till psykiatriska öppenvården. Fick annan medicin och dessutom en samtalskontakt på psyk ÖVM som hon nu träffar en gång var 14:e dag. Den sociala fobin gör att hon tycker det är jobbigt att vara ute i samhället och handla till exempel. Har en tendens att vända på dygnet, spelar en del dataspel och har många kontakter via nätet. Är underviktig och äter på oregelbundna tider och inte alltid lagad mat varje dag. Hundarna gör att hon har svårt för att lämna hemmet längre stunder. Blev sjukskriven men då hon inte hade någon SGI fick hon sin försörjning via IFO. Sofia är inskriven hos arbetsförmedlingen men är inte aktiv eftersom hon inte har kunnat stå till arbetsmarknadens förfogande just nu. Insatser i samverkan: Coachning och grundläggande kartläggning spegling av nuläget. Teamet identifierar möjligheter och drivkrafter. Sofia genomgår också vägledningsmaterialet Vägvisaren och det framkommer att Sofia är social och också praktiskt lagd och att hon är intresserad av att arbeta med barn. Hon får strategier för att kunna hantera sin panikångest. Hon får i uppgift att försöka vända rätt dygnet igen och hon försöker att öka sin fysiska aktivitet på dagen för att bli naturligt trött på kvällen. Hon är ute mer med sina hundar. Hon erbjuds förstärkt arbetsträning på AME men vet inte hur hon skall kunna lösa detta eftersom hon inte kan lämna sina hundar men ordnar sedan att en pensionerad släkting kan gå ut med dem en gång per dag. Hon antar erbjudandet om förstärkt arbetsträning och beslutet tas av arbetsförmedlingen. Den förstärkta arbetsträningen innebär att Sofia får fortsätta processen med att ändra sina tidigare vanor och rutiner. Sofia börjar arbetsträningen två timmar fyra dagar i veckan men efter 1,5 månad är hon uppe i full tid. Sömnen förbättras och hon börjar också äta mer regelbundet och mer lagad mat eftersom hon tar med en lunchlåda till AME. Efter att ha varit på AME under två månader så tar Sofia steget vidare genom en arbetspraktik på en förskola. Regelbunden praktikutvärdering gör att Sofia växer med sitt uppdrag. Hon känner sig stärkt i miljön på förskolan och tar därför kontakt med Vuxenutbildningen efter 3 månaders arbetspraktik på förskolan. En utbildningsplan upprättas och IFO går med på att Sofia får påbörja sina studier med bibehållet försörjningsstöd de första månaderna för att testa hur det går. Efter tre månader börjar Sofia läsa in gymnasiekompetens med CSN. Sofia har ambitionen att sedan läsa vidare på folkhögskola. Sofia har fortsatt kontakt med psyk ÖVM för stödsamtal men med allt längre mellanrum. Efter tre månaders studier skrivs Sofia ut från Samverkansteamet. Totalt sett har Sofia då varit inskriven i teamet under 12 månader. 10

11 Samverkansaktörer: Arbetsförmedlingen har varit en viktig samverkanspart eftersom de tagit beslut om förstärkt arbetsträning och senare arbetspraktik. Psykiatriska öppenvårdsmottagningen har hela tiden uppdaterat sig hur Sofia fortskridit i processen och använt detta i de stödsamtal Sofia haft hos dem. Även medicineringen har anpassats. IFO har tagit sin del av ansvaret och tänjt på gränserna ibland när det uppstått skarvar i försörjningen, bland annat innan Sofia kunde börja studera med CSN. Ekonomin har alltid varit ett orosmoln för Sofia och IFOs agerande har gjort att tilliten ökat och Sofia har kunnat lägga sin energi på att hålla tag i arbetsträning/praktik. Praktikhandledare på AME och senare på förskolan har varit värdefulla mentorer och bollplank för utvärdering av arbetsträning/praktik, de har tillsammans med Sofia synliggjort det som fungerat bra och det som varit utvecklingsbart och sedan hållit i utvecklingsprocessen tillsammans med teamet. Vuxenutbildningen har också varit en viktig aktör genom att identifiera Sofias utbildningsbehov och göra en individuell utbildningsplan. FINSAM-gruppen har under Sofias 12 månader i Samverkan stöttat processen genom att de på sina månadsmöten aktivt tagit del i Sofias utveckling och gjort insatser när det har behövts. Vad har hänt i samverkan under 2010 Teamet Processbeskrivning av arbetet tillsammans: Under året har teamet jobbat med att utveckla och tydliggöra samverkansprocessen. FINSAM-gruppen utgör navet i verksamheten där uppdragen bereds och beslut tas om teamet skall jobba med deltagaren. Teamet får i inledningsskedet också en angiven tid på hur lång tid uppdraget förväntas att ta. Deltagaren skall sedan kontaktas inom 14 dagar och få tid till ett första samtal. Då görs en behovskartläggning. För de som står långt ifrån arbetsmarknaden kan en livsstilscoachning vara början i processen. Arbetsterapeuten kan göra en fördjupad kartläggning med sina instrument vid behov. Nästa steg kan vara vägledning som under året har gjorts av arbetsförmedlingen med ett instrument som heter Vägvisaren och ibland har AF:s arbetspsykolog använts. Utifrån denna grund planeras sedan ofta för en period med arbetsträning som så småningom går över i arbetspraktik. Några har varit i behov av en arbetsförmågebedömning som gjorts av AME:s personal tillsammans med arbetsförmedlingen. Om studier är aktuellt så tas ofta kontakt med Vuxenutbildningen eller alternativt någon Folkhögskola. Inskrivna deltagare tas varje månad upp i FINSAMgruppens månadsmöte, detta för att alla skall vara delaktiga i processen och så att vi inte missar något väsentligt. Deltagarna erbjuds i vissa fall att delta på detta möte för att själv få möjlighet att ställa de frågor man önskar. När sedan deltagaren avslutas hos teamet skrivs inom en månad ett slutdokument som innehåller: bakgrund, insatser under tiden, slutsats och rekommendation. Slutdokumentet lämnas förutom till deltagaren också till uppdragsgivaren och i förekommande fall till arbetsförmedlingen förutsatt att deltagaren är inskriven där. Utvärdering: Teamets mål är att 30% av deltagare som varit inskrivna i Samverkansteamet skall gå ut i arbete eller studier. För 50% skall det ha skett en stegförflyttning och för 20% har det inte hänt så mycket. Att kunna mäta de 30% som har gått i arbete eller studier är förhållandevis enkelt men att kunna mäta och påvisa en stegförflyttning är värre. 11

12 Därför har teamet under året utarbetat en metod som har fått arbetsnamnet ADA-pilen. ADA står för Ansvar Delaktighet Aktivitet. ADA består av en skala som går från -10 till +10 där -10 står för vanmakt och +10 står för egenmakt. Teamet har under utarbetandet haft många diskussioner om huruvida det skall vara en negativ skala eller ej men till slut slagit fast att det är ett pedagogiskt värde med en negativ och positiv skala. FINSAM-grupperna har varit involverade i metodens framtagning. Deltagarna får själv göra skattningen inledningsvis och när de avslutas. ADA-pilen används också under processens gång för att notera och diskutera förflyttningarna. Ut och ingångsvärden finns för 11 deltagare. 9 av dessa markerar att de ligger under -5 när de startar. Vid avslut markerar en person att den ligger kvar på minus sidan. Fem markerar värde över +5 och fem markerar mellan + 1 och +5. I genomsnitt har de ökat sin aktivitet, delaktighet och sitt ansvar med 9 steg närmare ett möjligt arbetsliv. Även om inte ADA-pilen är vetenskapligt förankrad så anser teamet att den har ett pedagogiskt värde och kan ge en uppfattning om stegförflyttning. För de 20% som tillsammans med teamet inte lyckas ta sig närmare en arbetsmarknad är teamet alltid noga med att föra diskussioner kring vad som ska hända efter att teamet slutar att arbeta tillsammans med deltagaren. Teamet ger alltid en rekommendation till vad de anser bör vara fortsatta insatser och försöker se till att den som gett uppdraget till teamet tar sitt ansvar. Praktikunderlag: Teamet har också utarbetat ett praktikunderlag som används vid planering av praktik på AME samt vid praktik/arbetsträning hos privat arbetsgivare. Praktikunderlaget innehåller ett klargörande för alla parter, oss själva, deltagaren och praktikanordnarens personal om vad som förväntas av praktiken och vilket målet är. Underlaget fungerar också som en bra bas vid uppföljande möte, och för fortsatt planering. Arbetsförmedlingens stödformer Under året har arbetsförmedlingen använt möjligheten till olika anställningsstöd i en högre omfattning än tidigare för deltagare i samverkan. Framför allt är det möjligheten till utvecklingsanställning som använts mer frekvent. En utvecklingsanställning ger möjlighet för deltagren att under ett år växa in i rollen som arbetstagare, samtidigt som den anställde får ersättning som för ett heltidsarbete. Arbetsförmedlingen har under det året ett uppföljningsansvar. I Åmål har vård och omsorgsnämnden fattat beslut att man för försörjningsstödstagare som kan erbjudas utvecklingsanställning hos tex en förening kan ge ett utvecklingsstöd motsvarande arbetsgivardelen i utvecklingsanställningen kallat USA, Utvidgat Socialt Ansvar. USA kommer främst kunna nyttjas av föreningar och ideella 12

13 organisationer med ett stort socialt engagemang och hos vilka en arbetsplats bedöms vara en värdefull plats för tillväxt. Konsultläkartid: Under året har teamet också haft regelbundna träffar med en distriktsläkare tillika primärvårdsområdeschef vid Vårdcentralen i Åmål. Syftet har varit att teamet getts möjlighet att ställa och diskutera aktuella medicinska frågor samt också att få aktuell information om primärvårdens organisation. Konsulttillfällen under året har varit 6 stycken. Handledning: Teamet har haft fortsatt handledning en gång i månaden. Något som har varit värdefullt både utifrån ett deltagarperspektiv men också ur ett organisationsperspektiv. Handledningen har dels handlat om ärendehandledning men också om struktur och organisationsperspektiv. Samverkansdagar: Under våren träffades teamet och Lokala ledningsgruppen LLG och Samordningsförbundets styrelse under en halvdag med syfte att försöka få en samsyn kring mandat för samverkan. Under hösten träffades alla FINSAM-grupper och teamet under en heldag tillsammans med en föreläsare ifrån Karlstad. Vi arbetade då med metoden lösningsfokuserat arbetssätt. Utbildning/studiebesök: I mars var teamet på en eftermiddagsföreläsning i Strömstad tillsammans med andra team i området. Temat var lågtröskelprojekt inom psykiatrin-primärvården. Föreläsaren kom från Norge och hade mycket erfarenhet hur man kunde bredda utbudet av bland annat KBT för att nå ut till flera och för att minska vårdköerna, KBT via nätet var ett exempel på detta. En av coacherna har gått en utbildning i lösningsfokuserat arbetssätt. Arbetsterapeuten har gått en 7,5 poängs introduktionskurs i KBT via Gbg Universitet, Sahlgrenska akademin. Teamet har också varit på en sekretessutbildning och på studiebesök i Mölndal. På studiebesöket fick teamet tillsammans med ansvarig tjänsteman information om hur man arbetar i sitt individsamverkansteam, och i sin ungdomssatsning, Balder samt hur man arbetar med aktivitet, praktiksamordning och samtalsstöd. Det var ett informativt besök, som gav en del nya uppslag, men också mycket bekräftelse i förhållande till det arbete vi gör idag. Teamet har också deltagit i en inspirationsdag kring metoder i samverkan för hela Västra Götalands regionen. Information: Teamet har varit runt och informerat om sin verksamhet, bland annat på ett distriktsläkarmöte i Bäckefors samt på vårdcentralen i Ed. Teamet har haft en stående punkt på varje LLG-möte under året och då berättat om vår verksamhet. FINSAM-gruppen i Ed bjöds också in till ett LLG möte i oktober, och deltog där i ett lösningsfokuserat utvärderingssamtal handlett av en av coacherna. FINSAM-gruppen fick blicka tillbaka på fyra år av samverkan, och beskriva den resa som gjorts inför ett samlat LLG. Tillsammans pratade man sedan vidare kring vad som ska till för att ta nästa steg framåt i samverkan. Förändringar vad gäller personal i teamet: I samband med årsskiftet så slutade teamets arbetspsykolog. Istället har vi under året fått vända oss till Arbetsförmedlingens arbetspsykologer eller till psykiatrins psykologer. I oktober lämnade också teamets processledare och tillika arbetsförmedlingsrepresentant, vilket inneburit att teamet fått fördela arbetet på ett, till viss del, nytt sätt. 13

14 Resultat: Under året har totalt 88 deltagare varit inskrivna i teamets verksamhet 55 har avslutats och 50 personer har kommit in till teamet under personer fanns inskrivna sedan tidigare Av de som avslutats var 25 under 25 år, 17 mellan 26 och 45 år och 13 över 46 år 53% var kvinnor, 47% män 15 var bosatta i Dals-Ed, 20 i Bengtsfors kommun och 20 i Åmål 71% avslutades inom 12 månader 59% har kommit igång i arbete eller studier Några av dem har startat sina studier med stöd av försörjningsstöd eller aktivitetsstöd. Ca 53 % har nått egen försörjning under året. En liten men ändå ökande grupp väljer att inte ingå i bidragssystemen. De lever på släkt eller sparade medel. 14

15 FINSAM grupperna Här finns navet i hela samverkan, det är här besluten tas om vilka instanser som är mest lämpade att hjälpa individen framåt. Oftast är det teamet, men ibland kan det vara två myndigheter som behöver samarbeta i ett ärende. Under året som gått har det klargjorts vikten av att alla myndigheter är närvarande på dessa möten. Det är svårt att samarbeta med någon som inte är där. Det har också poängterats att de beslut som tas meddelas tillbaka till uppdragsgivaren av den myndighetens kontaktperson. Under våren fördes också en del diskussioner kring processen, dessa var uppdelade i olika teman, ett par av dem var, ADA- vårt uppdrag och mandat, och Närvaro en förutsättning för samverkan. FINSAM- grupperna fick då själva reflektera kring sin aktivitet, delaktighet och sitt ansvar i samverkan, och många givande diskussioner föddes ur dessa teman. Under året har också ett ambulerande värdskap för FINSAM-mötena införts. Syftet var att fördela ansvaret och även att synliggöra samverkan i och med att mötena förläggs på respektive myndighet/organisation. Detta har inneburit att de olika myndigheterna och organisationerna fått presentera sig och sin verksamhet och sina lokaler. Under året har gruppen enats om att istället för remiss göra om det till ett uppdrag, allt för att komma ifrån sjukvårdsterminologin. Det har också skett en del förändringar kring vilka som representerar från de olika samverkansmyndigheterna, och teamet och FINSAM-grupperna har fått glädjen att jobba tillsammans med en del nya medarbetare. Under hösten bjöds också Vuxenutbildningen in till FINSAM-grupperna, vilket ledde till att mycket information kunde överföras, och tas med i vidare diskussioner kring olika deltagare. Under hösten började FINSAM-grupperna tillsammans med teamet också utarbeta förslag till nya alternativa ingångar för uppdrag, allt för att öka tillgängligheten och genomflödet av deltagare i samverkan. Framtid Under nästa år kommer teamet och FINSAM-grupperna jobba vidare för att underlätta och snabba på ingångarna till samverkan, man kommer att testa nya sätt. Ett annat stort mål är att öka deltagarmedverkan i FINSAM-mötena, att få deltagare att själva vilja komma till FINSAM-grupperna för att presentera sig. Vidare kommer teamet och FINSAM-grupperna att få utbildning och handledning utifrån ett lösningsfokuserat arbetssätt. Vuxenutbildningen kommer också att fortsättningsvis bjudas in ett par gångar per år för att utbyta information, och utveckla samarbetsvägar. Det kommer också att erbjudas möjlighet för handläggare att själva komma och presentera uppdrag. Praktikunderlaget kommer att utvärderas, och utvecklas, och teamet kommer arbeta för att hitta bra och tydliga rutiner för de första mötena med nya deltagare. Vägledningen utifrån Vägvisaren kommer fortsättningsvis att göras av en av coacherna eller av någon från arbetsförmedlingen. Fortsatt arbete för att tillvarata de möjligheter som arbetsförmedlingens olika anställningsstöd erbjuder kommer ske under

16 Teamet kommer också försöka jobba för att hitta samverkansformer med privata vårdaktörer som tex vårdcentralen Balder i Åmål. Andra frågor som teamet kommer fundera kring är hur man kan göra för att etablera samverkan som ett ordinarie sätt att arbeta på, så att projektet kan leva vidare. Är det möjligt? Och i så fall på vilket sätt? Man kommer också eventuellt ställas inför att gruppen kring samverkan utvidgas om projektet Arena ungdom blir verklighet, och hur gör vi i så fall för att på bästa sätt ta emot nya medarbetare, och ta vara på de strukturer och metoder som utarbetats under fyra år av samverkan. Det är viktigt att allt vävs samman så att helheten blir mer än delen. För FINSAMgrupper och Samverkansteam Eva Sjötun AME Bengtsfors Roger Axén AME Åmål Per-Erik Norlin AME Dals-Ed Britt Otterdal-Sundlo Primärvården Dalsland Ekonomiskt utfall Nettokostnad och finansnetto Utfall Budget Avvikelse i tkr per område jan-dec jan-dec jan-dec Samverkansteam Försäkringskassan på vårdcentralen (2007) Försäkringskassan på vårdcentralen startade upp under våren 2008 med en kontaktperson från Försäkringskassan på två vårdcentraler. Under 2009 fick detta en annan finansiering och då startades kontaktperson på vårdcentralen i Dals-Ed upp. Insatsen har pågått under hela Syftet med insatsen är att förbättra dialogen i sjukskrivningsprocessen och att fånga upp individer som behöver samverkansinsatser i ett tidigare skede. Projektet följs upp i System för samverkan (SUS) och i Deltagare i samverkan (DIS). Liknade projekt finns i Trollhättan och Vänersborg/Mellerud. De handläggare från försäkringskassan som finns på vårdcentralerna inom fyrbodal har haft gemensamma diskussioner kring uppföljningsvariabler. Sammanlagt har kontaktperson på vårdcentralen i Dals-Ed funnits 20 gånger under 2010, fördelat på 12 gånger under våren och 8 gånger på hösten. Kontakt har i genomsnitt tagits 1 3 gånger varje tillfälle kontaktpersonen varit där. Det har varit läkare, kurator som tex vill diskutera ärende och regelverk. Det hände också att besökare på vårdcentralen sökte upp kontaktpersonen. Frågorna kunde då handla om allt möjligt, föräldrapenning, närståendepenning, hur regelverk fungerar, hur 16

17 en sjukanmälning går till etc. Kontakt har tagits kring 27 individer under året. 23 av dem var kvinnor. 23 av dem var också sjukskrivna. En hade sjukersättning och 3 hade inte ersättning i sjuksystemet. 12 var över 45 år och tre under 25 år. Störst grupp är personer med diagnoser kring psykisk ohälsa och därefter med värkproblem De frågeställningar som funnits har till större del handlat om rehabilitering och om försäkringskassans regelverk. Samarbetet har under året varit mycket bra och kontaktpersonen från försäkringskassan är numera välkänd som funktion på vårdcentralen och man accepterar fullt ut att personal från en annan myndighet springer i korridoren. I stort sett följer läkarkåren beslutstödet. Detta bekräftas ibland i sjukfall då de försäkrade har blivit upplyst om beslutsstödet vid läkarbesöken. I maj deltog försäkringskassans kontaktperson i ett förberedande möte med läkare kring ett kommande möte med arbetsgivare kring kortfrånvaro och läkarintygsföreläggande från första sjukskrivningsdagen. Kontaktpersonen har också medverkat vid en mindre sittning i juni med några läkare om bedömning och vikten av utformandet av medicinska underlag. Man gick igenom några medicinska underlag med frågan om de är tillräckliga för beslut om sjukpenning. Andra möten har varit dialogmöten med samverkansansvarig i försäkringskassan och vårdcentralens läkare Förbättringsförslag är en bättre placering i lokalerna. I dag är den något avsides. En fråga har också uppstått kring om kontaktperson från annan myndighet i lokalerna kan påverka patientsekretessen. Även medverkan vid fler läkarmöten under året skulle kunna vara en förbättring. //Eva Lund Försäkringskassans Kontaktperson. Försäkringskassan har genomfört en enkätstudie till samtliga vårdenheter som har kontaktpersoner och handläggare från försäkringskassan i försäkringskassans ansvarsområde. Avsikten var att mäta hur man uppfattar samarbetet. Samarbetsklimat och bedömd effekt av att ha försäkringskassan på vårdcentralen på skala 1-10, där 10 är mycket bra, bedömdes av vårdpersonalen till i snitt 8. 17

18 På frågan vem som initierar ärenden att samverka kring, försäkringskassans personal eller vårdens personal, varierar svaret från vårdenhet till vårdenhet: från 30% initiativ från vården, till 50-50%, till 70 % initiativ från vården Ekonomiskt utfall Nettokostnad och finansnetto Utfall Budget Avvikelse i tkr per område jan-dec jan-dec jan-dec FK på VCT Övriga projekt (ESF mfl.) Huvudansökan till Europeiska Socialfonden ARENA UNGDOM Under året har förbundet medverkat till ett omtag och en ny ansökan till Europeiska Socialfonden för projektet ARENA UNGDOM. Ansökan har skett med stöd av konsult och har omfattat Åmål (projektägare), Dals-Ed och Bengtsfors kommuner, försäkringskassan och arbetsförmedlingen. En ansökningsgrupp bestående av Ifo chef Åmål och förbundens ansvariga tjm och en konsult har arbetat fram ett förslag. Förslaget har förankrats politiskt och i Lokala ledningsgruppen. Ansökan lämnades in i september 2010 och beviljades i december 2010 med projektstart i april Den förstudie som gjordes 2009 kring sociala företag, där förbundet var medfinansiär har inte lett till någon huvudansökan Ekonomiskt utfall Nettokostnad och finansnetto Utfall Budget Avvikelse i tkr per område jan-dec jan-dec jan-dec Övriga projekt ESF Pågående utveckling 2010 Utvidgning av förbundet Förbundet har genom sin ansvarige tjänsteman samarbetat främst med Lokala ledningsgruppen för Säffle och Årjäng och deltagit i olika utvecklingsdagar. Framförallt Säffle kommuns medarbetare har starkt drivit frågan om möjligheten att få tillhöra ett förbund som spänner över arbetsmarknadsområdet. Europeiska Socialfonden (ESF)- projekt Förbundet har intensivt deltagit i framtagandet av en ny projektansökan kring Arena Ungdom. Ansökan resulterade i ett beviljande i december Aktiv Hälsofrämjande insatser Fysisk aktivitet psykisk hälsa hänger ihop. Många av deltagarna i samverkan har låg fysisk aktivitet och skulle som ett första steg i sin arbetsrehabilitering behöva erbjudas en möjlighet att öka sin fysiska aktivitet. Arbete har påbörjats för att involvera vårdcentralernas sjukgymnastik i en insats kallad aktiv 18