Förslaget till budget för år 2012 omfattar 5400 tkr. Av dessa medel är 5100 tkr 2012 års bidrag till förbundet från medlemmarna.

Transkript

1 Verksamhetsplan och budget för Samordningsförbundet Norra Dalsland, kommande Samordningsförbund för Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, Säffle, Årjäng (BÅD-ESÅ)finns framtaget. Inriktningen är att under 2012 utveckla förbundet att omfatta tre nya medlemmar och att fortsätta utveckla samverkan genom finansiering av ett samverkansteam till stöd för individsamverkan. Under första kvartalet 2012 kommer nya insatser att starta upp i Säffle och Årjäng. Verksamhetsplanen kommer därför att kompletteras och efter det antas av den nya utvidgade styrelsen. Förslaget till budget för år 2012 omfattar 5400 tkr. Av dessa medel är 5100 tkr 2012 års bidrag till förbundet från medlemmarna. Samordningsförbundet Norra Dalsland förslås besluta Att anta föreliggande verksamhetsplan och budget för år (13)

2 Verksamhetsplan och budget år 2012 Samordningsförbundet Norra Dalsland blivande Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, Säffle, Årjäng BÅD-ESÅ Antagen av Samordningsförbundet Norra Dalsland Datum: (13)

3 INLEDNING Samordningsförbundet Norra Dalsland bildades den 1 april 2005 i enlighet med lagen 2003:1210 om finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. Samverkande parter är Bengtsfors, Åmål, Dals-Eds kommuner, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Västra Götalands Regionen. Från 1 januari 2012 byter förbundet namn till Samordningsförbund för Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, Säffle, Årjäng (BÅD-ESÅ) och utökas med Säffle och Årjängs kommuner samt Landstinget i Värmland. SYFTET Syftet med insatserna är att uppnå en effektivare resursanvändning och att utveckla en myndighetsgemensam organisering kring behov som saknar en tydlig huvudman. I samordningsförbundet kan formella förutsättningar skapas för prioritering av samordnade insatser över sektorsgränserna. Målgrupper är personer som är i behov av samordnad rehabilitering, dessa personer återfinns idag hos de olika aktörerna inom finansiell samordning. Ett omfattande samarbete pågår sedan tidigare kring grupper som behöver samlat stöd. Finansiell samordning ersätter inte detta arbete utan skall istället stödja, fördjupa och utveckla befintligt samarbete. VISION Samordningsförbundet Norra Dalsland (BÅD-ESÅ) vill att individens behov av rehabiliterings ska styra det myndighetsgemensamma arbetet. Det betyder att rehabiliteringsinsatser för individen ska upplevas som en sammanhållen helhet där gränser mellan verksamheter och kommuner suddas ut. Stöd och insatser hänger ihop i en helhet oavsett vem som är ansvarig eller utförare av insatsen. Spetskompetens ska kunna lånas över verksamhetsgränserna och en väl utvecklad kompetens finns både inom rehabilitering och kring förmågan att samverka. Under 2009 har en gemensam värdegrund för samverkan processats fram. Intensionen är att även nya medlemmar i förbundet ska känna sig hemma i värdegrunden och välja att omfattas av den. Individens behov, förmåga och egna delaktighet är utgångspunkten. Verksamheterna tar ett gemensamt ansvar utifrån individ och samhällsnytta. 3 (13)

4 MÅLGRUPP Samordningsförbundet Norra Dalslands målgrupp är: Personer i yrkesverksam ålder som har möjlighet att nå ett yrkesliv och som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser från två eller flera myndigheter för att uppnå eller förbättra sin förmåga att utföra förvärvsarbete. Prioriterade inom gruppen är yngre personer, över 18 år, med psykisk ohälsa och/eller svårbedömd värkproblematik. som behöver utökat stöd för att komma in på arbetsmarknaden eller påbörja utbildning än vad en myndighet själv kan åstadkomma. Samordningsförbundet har medvetet valt en bred målgrupp. Målgruppen får kvarstå inledningsvis även för det nybildade förbundet. INRIKTNING 2012 Samordningsförbundets uppdrag är att finansiera insatser som kompletterar ordinarie verksamheters insatser för personer i behov av insatser från flera myndigheter. Verksamhetsåret 2012 kommer präglas av att förbundet utökas med Säffle och Årjängs kommuner och landstinget i Värmland. Styrelsen behöver lära känna varandra på nytt och se vilka utvecklingsbehov som finns i området. Det kommer innebära att kartlägga behovsgrupper och att få ihop en ny beredningsgrupp. Förbundet måste utveckla sin nya identitet som BÅD- ESÅ. Det betyder att arbeta med att ökad förståelse både för de olika myndighetskulturer som vi bär med oss men också de olikheter som ligger i att en länsgräns korsas av förbundet. Under några år har stora förändringar skett i våra välfärdssystem. Flera av dem berör personer som har behov av två myndigheter. Kartläggningsbehov, exempel Försörjningsmåttet, dvs. de samlade utbetalningarna från samhällets olika stöd och försäkringssystem, har aldrig varit så låga som andra kvartalet 2010 sedan förbundet började följa det Främst beror det på att utbetalningarna från sjukförsäkringen stadigt minskat och att utbetalningarna från arbetslöshetskassan också varit låga. Samtidigt har socialtjänstens försörjningsstöd och aktivitetsstödet som utbetalas inom ramen för olika arbetsmarknadsåtgärder stadigt ökat sedan 2009 för att kvartal två 2011 ligga på de högsta nivåerna sedan Att aktivitetsstödet ökar kan vara en positiv utveckling då det är ett mer aktivt stöd 4 (13)

5 än tex sjukpenning. Oroväckande är dock att försörjningsstödet ökar. Socialtjänsten bistår människor när alla andra system fallerar och ska göra så som en korttidsinsats. En del av ökningen kan vara kompletteringar till andra bidrag. Frågor man måste ställa sig är; Har nya grupper kommit till? Vilka behov har de och vad vilka insatser skulle kunna förbättra deras möjligheter till egen försörjning? Under 2010 har arbetsförmedlingen alltmer tagit över rollen som rehabiliteringsmyndighet. Ett tre månaders introduktionsprogram har under året kommit till för de som är utförsäkrade från försäkringskassan. Hur ser det ut för dem? Hur många går tillbaka till försäkringen och hur går det för dem som inte gör det? Arbetsförmedlingens nya uppdrag med nyanlända flyktingar ska leda till att fler får snabbare kontakt med arbetslivet. Hur går uppdraget? Finns det behov av insatser kring de som har en längre väg att gå? Hur ser kommunens ansvar ut? FAS 3 är jobb och utvecklingsgarantins sista steg. Hur många har hamnat där? Hur ser prognosen ut för 2012? Vilka insatser kan göras för att hitta vägar ut ur fas 3? Försäkringskassan är angelägen om att förbunden samarbetar kring unga med funktionsnedsättning. Hur stor är gruppen inom aktivitetsersättningen som har förutsättningar att helt eller delvis klara ett arbete? Det nyligen införda vårdvalet möjliggör för medborgaren att välja vårdgivare men medför också att varje vårdcentral står var för sig med ökad sårbarhet och otydligare uppdrag att samverka. Hur fungerar vården för människor med psykisk ohälsa? Får de tillgång till de insatser de behöver? Organisation för samverkan Förbundet ser det som angeläget att hålla fast vid den struktur för samverkan som man etablerat med styrelse, beredningsgrupp och handläggargrupper. Det är viktigt att dialogen mellan myndigheterna utvecklas och att onödiga parallella organiseringar undviks. Chefer i linjen finns med i Lokala LedningsGruppen (LLG) som också är beredningsgrupp till samordningsförbundet. Beredningsgruppen måste under 2012 omstruktureras och omfatta även de nya medlemmarna. Deras uppgift är att ta vara på medarbetarnas kunskap och med hjälp av gemensamma kunskaper hitta nya strategier och aktiviteter till välgrundade och välförankrade långsiktiga insatser där Samordningsförbundet kan vara en medfinansiär. Chefernas engagemang och intresse 5 (13)

6 av samverkan är direkt avgörande för hur väl Samordningsförbundet kommer lyckas med sin uppgift att finansiera bra insatser för medborgaren. Förslag och idéer till samverkan måste utgå från individens behov och fångas bäst upp av dem som möter våra medborgare i sitt dagliga arbete. Handläggare och vårdgivare möts kring individer i handläggargrupper. Dessa möten måste ständigt utvecklas så att de är respektfulla och tillitsskapande till både medborgaren och till varandras kompetens. Det är viktigt att utveckla samverkanskompetens och hitta myndighetsgemensamma metoder. Insatser I Bengtsfors, Åmål och Dals-Ed kommer man även för 2012 förstärka handläggargrupperna med coacher och förhoppningen är att arbetsterapeut kan implementeras på ett sådant sätt i primärvåden så att deltagare i samverkan även fortsättningsvis har tillgång till de arbetsrehabiliterande verktyg som arbetsterapeuten bidragit med. I kommuner med en liten befolkning är det viktigt att hitta insatser som kan anpassas efter individen. När resurserna förändras i ordinarie system behövs också en flexibilitet för att identifiera hur man mest effektivt använder sig av de förändrade resurserna och var nya brister uppstår i välfärdssystemet och vilka det drabbar. Coacher och arbetsterapeut har visat sig vara just en sådan insats. De utgår helt från individen och kan i samverkan hitta de insatser/verktyg som varje individ kan behöva i olika skeden av sin process för att nå egen försörjning. För ungdomar pågår ett ESF projekt Arena Ungdom II i Åmål Bengtsfors och Dals- Ed. Arena Ungdom ska bygga upp en samverkansarena med insatser anpassade efter individen för ungdomar. Åmåls kommun är projektägare och Förbundets struktur för samverkan ska användas. Förbundet har medfinansierat förstudie till projektet och bidragit till framtagandet av projektet. Under 2011 har också förbundets ansvarige tjänsteman bidragit som projektledare och kommer fortsatt stödja projektet. I Årjäng och Säffle finns samverkansgrupper som samarbetar på individnivå. I Årjäng finns även distriktsläkare med i den samverkansgruppen. I Säffle har man inom kommunen en längre tid processat tankar kring Ny framtid-ny samverkan. De idéer och den kunskap som finns kring behov måste tillvaratas i den fortsatta processen. Det blir det utvidgade förbundet BÅD-ESÅ s uppgift att lägga till och utveckla verksamhetsplanen för 2012 med insatser som är lämpliga. Samordningsförbundet kommer, i de sammanhang där det gagnar förbundet, samverka med andra samordningsförbund eller verksamheter utanför förbundets geografiska område. Det kan t.ex. handla om gemensamma utvärderingar av liknade verksamhet, gemensamma utbildningar m.m. Förbundet kommer också i sitt arbete kring nya utvecklings- och insatsområden kunna vara en av flera medfinansiärer. Ett sådant exempel är den Europeiska socialfonden som har målgrupper som sammanfaller med förbundets. Förbundet ska aktivt 6 (13)

7 medverka i diskussionen om utveckling av olika insatser i samverkan och ansvarig tjänsteman ska genom sitt arbete bidra i utveckling av projektidéer och ansökningsarbete. FINANSIELLA MÅL För att säkerställa att förbundet har en likviditet kan eget kapital omfatta 10 % av budgeterade medel. God ekonomisk hushållning återfinns i att Samordningsförbundet inte får sätta sig i skuld och att den finansiella insatsen bör motsvara det som förbundet i samråd med medlemmarna kommit överens om. Risk och säkerhets analys Verksamhetschefernas intresse och engagemang för samverkan är direkt avgörande för hur väl samordningsförbundet kommer lyckas med att finansiera insatser för medborgare som faller mellan stolarna. Det kan handla om det personliga engagemanget och den tillit som kan byggas upp mellan företrädare för olika organisationer. Samverkan kräver närvaro. Det kan handla om hur organisationen ger legitimitet och belönar samverkansaktiviteter. En risk i de stora organisationsförändringar som pågår är att samverkansuppdraget får mindre utrymme. En risk är att revirgränser och snävare uppdrag minskar utrymmet att ge och ta i samverkan. En risk är att tvåparts samverkan byggs upp som tar över fyrparts samverkan. Om alla fyra parter medverkar ökar möjligheten att möta individens behov. Den säkerhet som finns är att samordningsförbundet erbjuder en legitimitet och en struktur för samverkan. Legitimiteten uppnås i att parterna finns i en gemensam styrelse på ett lokalt plan, att det skapas gemensamma mål och att man finansierar samverkansaktiviteter. Strukturen skapas av styrelsen, beredningsgrupp och handläggare där de olika verksamheterna möts för att skapa samordning, samverkan och samarbete. FÖRBUNDETS MÅL Förbundet har som mål att skapa en gemensam värdegrund för samverkan. Värdegrunden ska omfatta alla som är delaktiga i samverkan att genom förbundet ge samverkan en struktur och legitimitet att eftersträva ett 100% deltagande i alla samverkansnivåer då ett aktivt deltagande och närvaro är förutsättningen för samverkan. att starta upp utvecklingsinsatser i alla kommunerna och där så är lämpligt, bryta upp gränserna mellan kommuner och myndigheter så att kompetens kan delas inom ramen för den finansiella samordningen. 7 (13)

8 Verksamhetsuppdrag Samordningsförbundet styr sina insatser genom uppdrag till verksamheterna Samordningsförbundets övergripande uppdrag är att finansiera insatser så att resurserna inom rehabilitering används effektivare och så att enskilda personer förbättrar sin funktions och arbetsförmåga för att helt eller delvis kunna uppnå egen försörjning. De insatser som förbundet finansierar ska leda till att Verksamheterna utvecklar sin samverkan och därmed blir effektivare. Verksamheterna samordnar sina insatser så att deltagaren får stöd utifrån sina behov och sin förmåga för att förbättra sin funktions och arbetsförmåga. Förmågan till egen försörjning ökar Deltagarens egen medverkan är en viktig utgångspunkt Målet för individer som deltar i verksamheter som finansieras av Samordningsförbundet är att 30 % av de som får del av de insatser förbundet finansierar ska nå egen försörjning helt eller delvis efter avslutad insats och att 80% ska stegförflytta sig mot en ökad arbetsförmåga. INSATSER Samverkansteam i Bengtsfors, Åmål och Dals-Ed En handläggargrupp - finsamgruppen - har under tagit emot samverkansuppdrag för individer i behov av en samverkansinsats. De har till sitt förfogande ett team/coacher som består av 3 coacher finansierade av förbundet och tillgång till arbetsterapeutiska insatser från primärvården Till finsamgruppen kan alla samverkande myndigheter/vårdgivare anmäla personer med behov av insatser från fler än en myndighet i enlighet med målgruppen. Hela målgruppen kan komma ifråga men prioriterade ska vara yngre i behov av utökat stöd för att komma in på arbetsmarkanden eller personer som lider av psykisk ohälsa alt svårbedömd värkproblematik. Finsamgruppen och samverkansteamets uppgift är att för individen koordinera myndigheternas insatser och ge stöd i hela rehab-processen. Tillsammans med resurser i ordinarie system ska teamet också kunna genomföra fördjupade utredningar av funktions och arbetsförmåga. Teamet har också möjlighet att konsultera läkare upp till 2 timmar i månaden. möter i första hand behovet av att utveckla insatser för individuellt stöd i rehabiliteringsprocessen Samordningsförbundet Norra Dalsland förslås - anslå 1430 tkr till fortsatt aktivitet Samverkansteam (13)

9 2. AKTIV i Bengtfors, Åmål och Dals-Ed Under 2010 startades en förebyggandeinsats upp kring fysisk aktivitet med primärvårdens sjukgymnastikenheter som bas. Aktiv erbjuds till personer som är eller riskerar att bli sjukskrivna och som bedöms ha förmåga att ta till sig och genomföra denna träning samt där det finns skäl att tro att arbetsförmågan kommer påverkas till det bättre. Aktiv erbjuds även personer som riskerar att bli passiviserade eller isolerade. Aktiv kan användas som en första åtgärd inom tex introduktionsperioden för utförsäkrade sjukskrivna inom arbetsförmedlingen och som en del av de insatser som erbjuds deltagare i samverkan inom Finsamgrupperna. Verksamheten har under 2011 inte fått förväntat deltagande. Detta bedöms bero på bl.a en tveksam marknadsföring av insatsen. Ytterligare ett försöks år är angeläget. Samordningsförbundet Norra Dalsland föreslås - anslå 70 tkr till aktiv förebyggande fysisk aktivitet 3. Utbildning/handledning Gemensamma metoder och gemensam värdegrund förenklar samarbetet mellan myndigheter. Under 2012 behövs fortsatta satsningar för att utveckla möjligheter till myndighetsgemensamma metoder men också för att hitta fram till ett gemensamt förhållningssätt mellan de samverkande myndigheterna. Under 2012 kommer bl.a metoden lösningsfokuserat arbetssätt att prioriteras för att utveckla ett gemensamt arbetssätt. Under 2012 kommer en utökad kunskapssatsning ske inom området psykisk ohälsa genom medel från försäkringskassan s.k. KUR : Samordningsförbundet medverkar genom att bistå med medel till lokaler och förtäring. Gemensamma utvecklingsdagar kommer behövas för att utveckla och befästa samverkanskunskapen. Samordningsförbundet Norra Dalsland föreslås - anslå 150 tkr till utbildning/handledning för Kunskap genom kartläggning, utvärdering och uppföljning. De projekt som startas måste följas upp och utvärderas. Ett riksgemensamt uppföljningsinstrument, SUS, måste användas. Nya kartläggningar kan behövas då omvärlden och myndighetsutövningen drastiskt förändrats. Samordningsförbundet Norra Dalsland föreslås - anslå 100 tkr till kartläggning för (13)

10 5. Medfinansiering /utveckling nya projekt De nya medlemmarna i Samordningsförbundet kommer under första kvartalet 2012 processa fram målgrupper och insatsbehov. Samordningsförbundet kan också välja att ingå som en av flera medfinansiärer i projekt finansierade av ESF Europeiska socialfonden. Samordningsförbunden och Socialfonden har samma målgrupper och ett sätt att förmera förbundets insatser kan vara att aktivt ingå som en medfinansiär i lämpliga projekt. Samordningsförbundet Norra Dalsland föreslås - anslå 2160 tkr till utveckling av nya projekt samt ev medfinansiering av ESF projekt under Samordningsförbundets styrelse, utveckling och administration I detta anslag ingår kostnader för löner, arvoden, revision, lokaler, resor, kurser, för samordningsförbundets ledamöter och ansvarig tjänsteman. Här finns också kostnader för kontorsmateriel, telefon, it-support, m.m. Förbundet köper ekonomi och arvodeshantering av Västra Götalandsregionen 10 timmar i månaden. Gemensamt med öviga förbund i Västra Götalandsregionen finansierar man en gemensam informatör 50% som hanterar en gemensam hemsida och en stödperson 50% som stöder förbunden i att få en fungerande uppföljning via SUS. ansvarar för förbundet administration ca 50 % av sin arbetstid. I uppgiften ingår att ansvara för att förbundets system för intern styrning och kontroll upprätthålls, diariet, protokoll m.m. Övriga arbetsuppgifter för ansvarig tjm ingår att vara processtödjare och ska ses som en del av de insatser som förbundet finansierar. Arbetet handlar om att utveckla samverkanskompetens och hitta myndighetsgemensamma metoder. Samordningsförbundet Norra Dalsland föreslås - anslå 860 tkr till samordningsförbundets kostnader för styrelse, revision och administration - anslå 330 tkr för processledning och utveckling av samverkansinsatser. BUDGET Förutsättningar Treårsbudgeten utgår från att huvudmännen gemensamt bidrar i ökad omfattning för 2012 och bibehåller den ökningen 2013/ (13)

11 Bidrag i tkr År 2012 Försäkringskassa 1275 Arbetsförmedlingen 1275 Åmål Bengtsfors 229 Dals-Ed 115 Säffle 383 Årjäng 242 Västra Götalands Regionen Landstinget i Värmland 625 Totalt 5100 Förslag till budget för 2012 samt preliminär budget för FÖRSLAG Budget Bidrag från ägarna bidrag från ägarna Ingående balans från föregående år 788 ** Summa Administration Utvecklingsarbete adm 50% + sociala avgifter Resor/telefon/övrigt Köp av ekonomi adm samt SUS stöd och hemsida Styrelsen Arvoden resor utbildning Revision summa Likviditetspost Insatser Processledning Kartläggning/utvärdering Samverkansteam Utbildning/Handledning FK på Vårdcentral 30 0 Övriga projekt, Aktiv Nya insatser Summa Totalt **beräknat eget kapital (13)

12 ORGANISATION - SAMARBETSPARTER Samordningsförbundets styrelse Ledamöterna har utsetts av kommun- och regionfullmäktige, av försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Den ska - besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen - stödja samverkan mellan parterna - ansvara för att sprida kunskap om samordningsförbundet i medlemsorganisationerna - besluta om på vilket sätt de medel som står till förfogande ska användas - finansiera insatser som stödjer samverkan och som ligger inom parternas samlade ansvarsområden - ansvara för att rehabiliteringsinsatserna följs upp och utvärderas - upprätta budget och årsredovisning Ansvarar för att - leda och driva utvecklingsarbetet utifrån fastställda mål, riktlinjer och organisation - är länken mellan samordningsförbundet, LLG och handläggargrupperna - ta fram underlag till styrelsen inför beslut - vara processledare i de insatser som startas Beredningsgrupp Beredningsgruppen kommer under 2012 utvecklas och förnyas Säffle och Årjängs kommuner samt Landstinget i Värmland är nya medlemmar i förbundet. En process startar under 2012 för att hitta lämpliga former och en hanterlig omfattning på beredningsgruppen. Beredningsgruppen ansvarar för att - bereda strategier, utveckling av aktiviteter och framtagande av nya aktiviteter till samordningsförbundet. - Tillse att förankring och implementering av nya metoder och eller aktiviteter utförs i den egna myndigheten. - Uppdra åt medarbetare att delta i utredningar, kartläggningar kring nya eller pågående samverkansaktiviteter. - Vara styrgrupp alt utse styrgrupp för de samverkansaktiviteter som startar och därigenom ansvara tillsammans med ansvarig tjänsteman för att aktiviteten är överensstämmande med fattade beslut. Beredningsgruppen tar ansvar för beredning till Samordningsförbundet och utser styrgrupp till projekt, arbetsgrupper, tillfälliga för särskilda uppdrag eller permanenta med ett stående uppdrag. Uppdrag återrapporteras till beredningsgruppen och kan 12 (13)

13 utgöra underlag till beslut i samordningsförbundet. Samordningsförbundet kan be beredningsgruppen ta fram idéer till samverkans insatser inom angelägna områden. BESLUTSNIVÅ Styrelse - Presidiet Ansvarig tjm BEREDNINGSNIVÅ Tillfällig Styrgrupp projekt Tillfällig arbetsgrupp UTFÖRARNIVÅ/Verksamhet Finsam grupper, Finsamteam, AKTIV Nya projekt mm 13 (13)