Yttrande om förslag till ny investeringspolicy

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Yttrande om förslag till ny investeringspolicy"

Transkript

1 Tjänsteskrivelse Handläggare: Ulrika Lundgren FHN Folkhälsonämnden Yttrande om förslag till ny investeringspolicy Sammanfattning Kommunstyrelsens ledningskontor har tagit fram en sammanhållen skrivelse kring investeringar. Förslag till policy innefattar både beslutsprocessen kring investeringsbudgeten som ekonomiska frågor kring avskrivningar, frågor om investering kontra driftkostnad, nedre beloppsgräns för en investering samt gällande lagstiftning och rekommendationer kring investeringar i anläggningstillgångar. Kommunstyrelsen fattade beslut den 24 november 2014, KS 242, KS , om att skicka förslag till investeringspolicy på remiss till samtliga nämnder. Detta innebär att Folkhälsonämnden har getts tillfälle att yttra sig. Folkhälsonämnden stödjer ett enhetligt regelverk och att definitionerna kring investeringar tydliggörs som helhet. Några förtydliganden i policyn föreslås. Framför allt kring driftkonsekvenser av beslutade investeringar samt föreslagen beloppsändring för inköp av investeringar. Detta behöver det ses över och konsekvensbeskrivas om hur en växling av investeringsmedel till drift kan genomföras innan policyn träder i kraft. Beslutsunderlag Folkhälsoförvaltningens tjänsteskrivelse den 6 februari 2015 Kommunstyrelsens protokoll 242 den 24 november 2014 Kommunstyrelsens ledningskontors tjänsteskrivelse den 7 november 2014 (KS ) Bakgrund Folkhälsonämnden har efter beslut i kommunstyrelsen i Karlskoga getts tillfälle att yttra sig över en ny investeringspolicy som ska gälla för värdkommunen Karlskoga kommun.

2 (3) Beskrivning av yttrande från folkhälsonämnden Generella synpunkter En policy ska ange kommunens grundläggande förhållningssätt och vägledande principer som leder mot de handlingar som troligast ger önskat resultat. En policy bör vara relativt kort och ange principiella ställningstaganden i en viss fråga och kan kompletteras av föreskrifter. Folkhälsonämnden stödjer ett enhetligt regelverk kring investeringar och att definitionerna kring investeringar tydliggörs som helhet. Bilaga 1 5 i förslag till investeringspolicy är mer av kunskapskaraktär och kanske därför kan finnas som en riktlinje och som en del av en policy. Specifika synpunkter Några förtydliganden önskas i investeringspolicyn. Beslutsprocessen kring investeringar Sid 2 Fastighetsägare Samhällsbyggnadsnämnden, SBN, förvaltar kommunens byggnader och är hyresvärd i förhållande till övriga nämnder. SBN ansvarar för investeringar i om, ny och tillbyggnader. Respektive nämnd ansvarar för investeringar i inventarier som behövs för verksamheten. 1. I samband med investeringsbeslut för om, ny eller tillbyggnader måste även ett förslag på kostnader för investeringar för verksamheten tas fram. Detta för att i ett investeringsbeslut om exvis flytt av en skola, kunna beräkna den totala kostnaden för satsningen. Det finns en risk att den egna nämndens investeringar hamnar inom ramen för den befintliga investeringsbudgeten och där inte denna kostnad kunnat beräknas. I texten framgår att innan Samhällsbyggnadsnämnden, SBN, som fastighetsägare, investerar i byggnader som påverkar driftkostnad hos annan nämnd måste SBN samverka med berörd nämnd så beslut kan fattas om den totala driftkostnaden. 2. Detta behöver tydligt dokumenteras i det beslut som tas i samband med investeringen. Hur stor driftkostnad som kommer att tillkomma på hyreskostnaden samt hur eventuell kompensation kommer att ges till andra nämnder i samband med investeringsbeslutet. Detta måste vara klargjort innan en investering beslutas och genomförs. 3. För Folkhälsonämndens verksamheter är hyreskostnaden inräknat i det pris köpande nämnder betalar för kost och städ vilket gör att ökade hyreskostnader, som en konsekvens av investering, belastar dem. 4. Detta medför att en köpande nämnd behöver kunna ta ställning till en eventuell investering i fastigheter som ger ökade driftkostnader. 2

3 (3) Investeringar i anläggningstillgångar Sid 5 Beloppsgräns för investering Som investering räknas endast inköp som överstiger ett halvt prisbasbelopp enligt lagen om allmän försäkring (1962:381). För 2014 motsvarar det kronor. 1. Ska förslaget att öka beloppsgränsen från kronor till ett halvt prisbasbelopp, motsvarande kronor, måste en växling göras mellan nämndens investerings- och driftbudget. 2. Folkhälsonämnden har i dagsläget beviljade investeringsmedel för storköksutrustning, städutrustning, möbler och IT-utrustning. Flera av de planerade investeringar skulle med ökad beloppsgräns komma att hanteras som en driftkostnad och öka kostnaderna för kost- och städverksamheten. 3. En växling mellan investerings- och driftbudget måste därför göras mellan Folkhälsonämnden och köpande nämnder. Sid 5 Inköp av persondatorer, läsplattor och liknande teknisk utrustning 1. Läsplattor redovisas redan som en driftkostnad, men inköp av datorer har redovisats som investering, se kommentar ovan. Sid 5 Investering kontra underhåll 2. Se kommentar sid 2, punkt 1 4. Konsekvensbeskrivning Ekonomiska konsekvenser Investeringar som görs ska vara kostnadseffektiva, positiva för kommunens tillväxt och hållbara över tid. Folkhälsoförvaltningens förslag till beslut Folkhälsonämnden antar yttrandet och överlämnar det till kommunstyrelsen för vidare bearbetning. Ulrika Lundgren Förvaltningschef Madelene Hedström Ekonom Expedieras till: KS diarium Redovisningschefen 3

4 Investeringspolicy KS Handläggare: Per Nordin, Ekonomiavdelningen Kommunstyrelsen Investeringspolicy 1 Beslutsprocessen kring investeringar Beslutsprocessen Kommunfullmäktige (KF) fattar varje år beslut om investeringsbudget enligt en styrmodell som beslutats av Karlskoga kommun. KF följer årligen upp investeringsbudgeten via redovisning i delårs- och årsredovisningen. Om en nämnd ett år inte har utnyttjat investeringsutrymmet ska KF fatta beslut om att det outnyttjade beloppet ska flyttas över till nästa år. Det ska avse större investeringsprojekt om 5 miljoner kr eller högre. Om en nämnd ett år har överskridit sitt investeringsutrymme, utan att KF fattat något nytt beslut, ska KF fatta beslut om investeringsutrymmet för nästa år ska reduceras med motsvarande belopp. Om en nämnd behöver göra en större investering som inte varit planerad ska KF fatta ett nytt beslut. I samband med att KF fattar beslut om investeringsbudget ska KF samtidigt fatta beslut om hur investeringarna ska finansieras (egenfinansiering eller lån) i kassaflödesbudgeten. Större investeringsprojekt om 5 miljoner kr eller högre ska vid projektets slut avrapporteras till KF. KF kan besluta om avrapportering även vid lägre belopp. KF kan även fatta beslut om att projektet löpande ska rapporteras med visst intervall. Mindre investeringsprojekt ska vid projektets slut avrapporteras till respektive nämnd. Nämnden kan även fatta beslut om att projektet löpande ska rapporteras med visst intervall. c:\temp\ulun9ttmvf.docx

5 Tjänsteskrivelse 2 (16) Större projekt Med större projekt avses projekt större än 5 miljoner kr. För större investeringsprojekt ska det finnas uppgift om vem som är operativt ansvarig för projektet samt vem som är ansvarig för uppföljning mot KF eller respektive nämnd. Större projekt ska avrapporteras till KF vid projektets slut eller annan tidsintervall som KF beslutat om. Före beslut om en investering ska det finnas en investeringskalkyl som beskriver investeringsutgiften, förändringar av driftskostnader, förändringar av kapitaltjänstkostnader samt en tidsram. Om möjligt ska det även finnas en lönsamhetskalkyl avseende ekonomin eller verksamhetsmässiga förbättringar. Den som är operativt ansvarig ansvarar även för att upphandlingsenheten kopplas in i god tid för att säkerställa att upphandling sker i enlighet med lagen om offentlig upphandling. Fastighetsägare I Karlskoga kommun är det samhällsbyggnadsnämnden (SBN) som förvaltar kommunens byggnader och är hyresvärd i förhållande till övriga nämnder. Därav följer att det är SBN som ansvarar för investeringar i om-, ny-, och tillbyggnader i byggnaderna men respektive nämnd som ansvarar för investeringar i inventarier som behövs för verksamheten. Innan SBN investerar i byggnader som påverkar driftskostnad hos annan nämnd måste SBN samverka med berörd nämnd så beslut kan fattas om den totala driftskostnaden. Kommunen ska inte göra investeringar i en hyrd byggnad. Det är då fastighetsägaren som ska stå för investeringen. Detta kan i sin tur istället medföra en ökad hyra för kommunen. 2 Ekonomi Avskrivningar Investeringar i sig påverkar inte nämndernas driftskostnader. Det är de årliga avskrivningarna på gjorda investeringar samt den beräknade internräntan som belastar nämndernas driftskostnad. Försäljning av anläggningstillgångar Om en anläggningstillgång avyttras och tillgången har ett kvarvarande bokfört värde medför det att en realisationsvinstberäkning ska göras. Om tillgången redan är fullt avskriven medför detta ingen realisationsvinstberäkning utan intäkten hanteras som en driftsintäkt hos respektive nämnd.

6 Tjänsteskrivelse 3 (16) Vinst eller förlust vid realisationsvinstberäkningen hanteras via finansförvaltningen. Investering eller driftskostnad av ett inköp Reglerna kring vad som är en investering styrs av lagar och rekommendationer. Det föreligger därför ingen valfrihet av budgetskäl att klassa inköpet som en investering eller en driftskostnad. Regler kring investeringar För redovisning av anläggningstillgångar, avskrivningar, nedskrivningar, utrangeringar med mera måste hänsyn tas till gällande lagstiftning och de rekommendationer med mera som Rådet för kommunal redovisning (RKR) ger ut. Lagstiftning, rekommendationer och god redovisningssed är över tid föränderligt. Ekonomiavdelning ansvarar för att följa dessa förändringar och se till att redovisning av anläggningstillgångar utgår från aktuellt regelverk samt att hantera gränsdragningar, avskrivningstider och andra bedömningsfrågor kring anläggningstillgångar. Den lagregel som styr hanteringen av anläggningstillgångar återfinns i: Kapitel 6 i lag (1997:614) om kommunal redovisning (LKR) Rekommendationer och informationer från RKR som särskilt ska beaktas avseende anläggningstillgångar (aktuella våren 2014): Rekommendationer RKR 6.2 Redovisning av bidrag till infrastrukturella investeringar RKR 11.4 Materiella anläggningstillgångar RKR 12.1 Redovisning av immateriella tillgångar RKR 18 Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar RKR 19 Nedskrivningar Information Korttidsinventarier och inventarier av mindre värde (december 2009) Idéskrift Avskrivningar avgränsning, värdering och nyttjandeperioder för immateriella och materiella anläggningstillgångar (utgiven av RKR december 2009) Begreppsförklaring Avskrivningar: Årlig driftskostnad för gjorda investeringar Internränta: internränta visar finansieringskostnaden för investeringar. Den används för investeringar på byggnader och mark.

7 Tjänsteskrivelse 4 (16) Kapitalkostnad: avskrivningar och internränta Korttidsinventarier: de inköp som inte ska räknas som investeringar utan som driftskostnad (inköp av mindre värde och med en livslängd under tre år) Driftskostnad: avskrivningar, internränta, inköp av korttidsinventarier samt övriga kostnader som inte är investeringar. 3 Investeringar i anläggningstillgångar Förändring till komponentavskrivning För aktiebolag har Bokföringsnämnden år 2012 gett ut allmänna råd om att övergång ska ske till komponentavskrivningar för till exempel byggnader. I december 2013 kom även RKS med rekommendationer för kommunerna. Viktiga delar, komponenter, i anläggningstillgångar kan behöva ersättas regelbundet men med olika tidsintervall. Det kan exempelvis gälla pumpar, styrutrustning, doseringsutrustning mm i reningsverk, idrottsplatser, gator och vägar. Ett annat exempel på materiell anläggningstillgångar där viktiga komponenter kan behöva särskiljas är byggnader. Byggnaden har normalt ett flertal betydande komponenter såsom stomme, stammar, fasad, tak, hissar, ventilationsutrustning och liknande. Dessa komponenter har vanligtvis väsentligt olika nyttjandeperioder och byts därför ut med olika tidsintervall i takt med sin förbrukning. Eftersom avskrivningarna ska spegla hur tillgångars värde och/eller servicepotential successivt förbrukas, måste skillnader, i förbrukning och nyttjandeperioder av betydande komponenter i en materiell anläggningstillgångs, beaktas. Förväntas skillnaden i förbrukningen av en materiell anläggningstillgångs betydande komponenter vara väsentlig, ska tillgången delas upp på dessa. Respektive komponent ska skrivas av separat. Återanskaffning av komponent redovisas som anskaffning av ny anläggningstillgång och eventuellt kvarvarande redovisat värde för den ersatta enheten kostnadsförs. Återanskaffningen av komponenter kommer i förlängningen att innebära att driftskostnaderna minskar och investeringsutgifterna ökar. Kommande tillämpningen av detta måste ske i samförstånd mellan ekonomiavdelningen och i första hand SBN. Övergången från driftskostnad till investeringsutgift måste arbetas in i kommunens måloch budgetprocess.

8 Tjänsteskrivelse 5 (16) Beloppsgräns för investering Som investering räknas endast inköp som överstiger ett halvt prisbasbelopp enligt lagen om allmän försäkring (1962:381). För 2014 motsvarar det kr. Läs mer under avsnitt Korttidsinventarier i bilaga 1. Inköp av persondatorer, läsplattor och liknande teknisk utrustning Inköp av persondatorer ska inte hanteras som en investering utan löpande kostnadsföras vid inköpen. Avskrivningstiden för datorer har tidigare varit tre år. Den tekniska utvecklingen har medfört att denna typ av utrustning har en allt kortare nyttjandetid. Verksamhetsspecifika system, som inte har karaktär av persondatorer, samt servrar med mera som IT-avdelningen använder för drift av kommunens system ska även fortsättningsvis hanteras som investeringar. Investering kontra underhåll Utgifter för ändringsarbeten på eller i en byggnad som man normalt får räkna med i en verksamhet (verksamhetsanpassningar), som till exempel att ta upp nya fönster- och dörröppningar samt att flytta en innervägg och inredning i samband med omdisponering av lokaler, betraktas som reparation och underhåll och hanteras som en driftskostnad. Inventarier med naturligt samband eller som led i en större investering Om olika inköp har ett naturligt samband kan dessa betraktas som en investering även om varje enskilt belopp understiger ett halvt prisbasbelopp. Det samma gäller även om inköpen kan ses som en del i en större investering, till exempel inredning av en helt ny avdelning. Leasing De leasingkontrakt kommunen har för till exempel personbilar och kontorsmaskiner får avse en period av högst tre år. Överstiger tiden tre år jämställs redovisningsmässigt tillgången som en inköpt anläggningstillgång och måste hanteras via balansräkningen med avskrivningar. Bilagor Anvisningar om anläggningstillgångar, bilaga 1. Anvisningar om inventarier, bilaga 2. Anvisningar om byggnader, mark och fast egendom, bilaga 3. Anvisningar om korttidsinventarier, bilaga 4. RKR:s förslag om avskrivningstider, bilaga 5. Detta dokument ersätter KF KF

9 Tjänsteskrivelse 6 (16) Bilaga 1 Generellt om anläggningstillgångar 1 Allmänt Avskrivningar används i redovisningen för att fördela utgiften för en anläggningstillgång över tillgångens nyttjandeperiod. Motivet är att ge en rättvisande bild av kommunens förbrukning för respektive redovisningsperiod. De regelverk och rekommendationer som upprättas innehåller med nödvändighet generaliseringar och förenklingar. Klassificering av vad som är tillgång, fastställande av en nyttjandeperiod och val av avskrivningsmetod är frågor som många gånger lämnar utrymme för olika bedömningar. Vid ställningstagande i sådana frågor bör den lösning väljas som ger en så rättvisande bild som möjligt av kommunens verksamhet. Det finns ett antal frågor inom redovisning av materiella tillgångar där det inte finns självklara svar eller gränsdragningar. Exempel på sådana bedömningsfrågor är avgränsningen mellan investeringar och reparationer/underhåll, synen på när inköp av inventarier kan ses sammantaget som ett naturligt samband, om tillkommande utgifter ska aktiveras som standardhöjning eller ses som en kostnad, om nedskrivningsbehov föreligger med mera. Den ledstjärna man bör sträva mot i den kommunala redovisningen är att ge en rättvisande resultatredovisning. De grundläggande principer som bör styra vid svåra bedömningar är konsekvensprincipen och försiktighetsprincipen. Vid gränsdragningsproblem är det extra viktigt att tillämpningen av regelverket inte förändras från år till år. På så sätt undviks tvära kast i kostnadsredovisningen och det går att analysera utvecklingen över tiden. Försiktighetsprincipen innebär att en restriktiv hållning intas vid värdering av balansposter. Tillgångar ska inte överskattas och skulder ska inte underskattas. En extremt försiktig hållning bör emellertid undvikas, då det får resultateffekter vilka inte är i linje med strävan att ge en rättvisande bild. Kommuner ska i första hand följa den kommunala redovisningslagen och rekommendationer utgivna av RKR. I de fall normgivning saknas från RKR kan vägledning hämtas från annan normgivning. Av intresse kan vara årsredovisningslagen och inkomstskattelagen, liksom vissa råd, vägledningar och uttalanden från Bokföringsnämnden, Skatteverket och det nedlagda Redovisningsrådet.

10 Tjänsteskrivelse 7 (16) 2 Definitioner om anläggningstillgångar Anläggningstillgång En anläggningstillgång är en tillgång som är avsedd för stadigvarande bruk eller innehav. Det är således inte tillgången i sig som är avgörande för klassificeringen utan istället syftet med anskaffningen. Någon bestämd tidsgräns för begreppet stadigvarande kan inte anges. Omsättningstillgång Med omsättningstillgång avses tillgång som inte är anläggningstillgång. Genom att syftet med innehavet är styrande för klassificeringen av en tillgång ska vissa fastigheter behandlas som en omsättningstillgång. Detta gäller bland annat exploateringsverksamhet, det vill säga mark som bearbetas och iordningställs för försäljning till bostads- eller industriändamål. 3 Definitioner om redovisningsbegrepp Aktivera en utgift Att aktivera en utgift innebär att utgiften för att köpa en anläggningstillgång delas upp som en kostnad i driftsredovisningen under till exempel 10 års tid. Att kostnadsföra Att kostnadsföra innebär att kostnaden för till exempel en reparation eller inköp av en korttidsinventarie i sin helhet blir en kostnad i driftsredovisningen samma år.

11 Tjänsteskrivelse 8 (16) Bilaga 2 Inventarier 1 Allmänt om inventarier Anskaffningsvärde Inventarien värderas till anskaffningsvärdet. Med anskaffningsvärdet avses samtliga utgifter för tillgångens förvärv eller tillverkning för de utgifter som nedlagts för att bringa tillgången till dess tillstånd och plats på balansdagen. I anskaffningsvärdet ska till exempel inräknas inköpspris, frakt, tull, hemkörning, försäkring, provision, spedition, anpassningsåtgärder till exempel montering och ledningsdragning, projektering, provkörning Om ett bidrag ska hänföras till en investering ska inkomsten intäktsföras på ett sätt som återspeglar investeringens avskrivningstid. Inkomsten bokförs som en skuld när kommunen får den. Enligt matchningsprincipen intäktsförs sedan inkomsten successivt i takt med att investeringsobjektet skrivs av. Någon reducering av anskaffningsvärdet ska alltså inte ske. Utgifter efter anskaffning Utgifter som lagts ned efter anskaffningen ska aktiveras om de höjer standarden på inventariet. Generellt gäller att utgifter, för att behålla ett inventarium i användbart skick, betraktas som underhåll och kostnadsförs. Förändras inventariens karaktär eller användningsområde räknas nedlagd utgift som investering och aktiveras. Byte Om en inventarie lämnas i inbyte vid anskaffning av ny inventarie ska avyttringen respektive anskaffningen anses ha skett till verkligt värde, även om annat framgår av överlåtelsehandlingen. Som verkligt värde avses som regel försäljningsvärdet med avdrag för beräknade utgifter vid försäljningen. 2 Definitioner om inventarier Inventarier Med inventarier avses materiell anläggningstillgång som inte utgör del av fast egendom eller byggnad. Lös egendom Civilrättsligt skiljer sig fastighetsbegreppet något för det som i redovisningen ska anses vara fast egendom. Bland annat utgör mark- och byggnadsinventarier samt anslutningsavgifter civilrättsligt fast egendom men ska i redovisningen behandlas som lös egendom.

12 Tjänsteskrivelse 9 (16) Lös egendom markinventarier Markinventarier är sådan anordning som är uppförda på marken men inte i byggnad och som används tillsammans med vissa maskiner eller andra inventarier. Till markinventarier hänförs även stängsel samt yttre ledningar (el, VA, gas) som inte är avsedda för en på fastigheten uppförd byggnads allmänna användning. Lös egendom byggnadsinventarier De delar och tillbehör i en byggnad som är avsedda att direkt tjäna byggnadens användning för rörelseändamål utgör inventarier och ska följa avskrivningsplanen för inventarier. Exempel på byggnadsinventarier är ledningar för vatten, avlopp och elektricitet för verksamheten samt speciella värme- och ventilationsanläggningar. Exemplet ventilationsanläggningar räknas endast som byggnadsinventarier om verksamheten ställer speciella krav på sådana. Ventilationsanläggning för byggnadens allmänna funktion räknas inte som byggnadsinventarier utan ingår i byggnadsvärdet. En ledning kan vara både byggnad och byggnadsinventarie. Om det är en ledning för byggnadens allmänna användning blir det en byggnad och annars inventarie. Om minst 75 % av anskaffningsvärdet för ledningen hänförs till verksamheten räknas hela ledningen som byggnadsinventarier och tvärtom. Understiger båda användningarna 75 % sker en proportionalisering. Lös egendom anslutningsavgifter och anläggningsbidrag Som lös egendom räknas även de utgifter för anläggningsbidrag och anslutningsavgifter som fastighetsägare erlagt för nyttighet knuten till fastigheten, till exempel el, VA, fjärrvärme, kabel-tv och liknade. I redovisningen ska dessa tillgångar värderas och redovisas enligt reglerna för maskiner och inventarier.

13 Tjänsteskrivelse 10 (16) Byggnader, mark och fast egendom 1 Allmänt om byggnader, mark och fast egendom Bilaga 3 Anskaffningsvärde Byggnader och fast egendom värderas till anskaffningsvärdet. Med anskaffningsvärdet avses samtliga utgifter för tillgångens förvärv eller tillverkning som nedlagts för att bringa tillgången till dess tillstånd och plats på balansdagen. I anskaffningsvärdet ska även inräknas utgifter för värdehöjande förbättringar av tillgången. I anskaffningsvärdet ska till exempel inräknas inköpspris, stämpelskatt, projektering, ritningar, bygglovsavgifter samt entreprenad- och mäklararvoden. Om ett bidrag ska hänföras till en investering ska inkomsten intäktsföras på ett sätt som återspeglar investeringens avskrivningstid. Inkomsten bokförs som en skuld när kommunen får den. Enligt matchningsprincipen intäktsförs sedan inkomsten successivt i takt med att investeringsobjektet skrivs av. Någon reducering av anskaffningsvärdet ska alltså inte ske. Om flera olika alternativ projekteras inför en anskaffning ska de utgifter som hänför sig till de förkastade alternativen inräknas i anskaffningsvärdet för den tillgång som anskaffas om detta inte leder till ett onormalt högt anskaffningsvärde. Dessa kostnader ska då inte ingå i anskaffningsvärdet utan redovisas som en driftskostnad. Då bebyggd fastighet anskaffas ska en uppdelning ske av anskaffningsvärdet mellan mark och byggnad. Denna fördelning ska ske genom en proportionering av köpeskillingen efter taxerat markrespektive byggnadsvärde. Om industritillbehör ingår i köpet ska detta värde räknas av innan proportioneringen sker. Utgifter efter anskaffning Utgifter för förbättring av byggnad och markanläggning ska aktiveras om de varaktigt höjer värdet på tillgången. Huvudregeln är att utgifter för att behålla en byggnad eller markanläggning i det skick den befann sig då den var ny betraktas som reparation eller underhåll och ska kostnadsföras det år kostnaden uppstod. Undantag från huvudregeln är väsentliga utbyten av bärande delar av en byggnad, till exempel grund, ytterväggar och bjälklag som betraktas som ombyggnad och aktiveras. Som ombyggnad räknas även åtgärder som innebär att en byggnads karaktär eller användningsområde förändras.

14 Tjänsteskrivelse 11 (16) Dock ska utgifter för ändringsarbeten på byggnad, som normalt kan påräknas i en verksamhet, som upptagande av nya fönster- och dörröppningar samt flyttning av innerväggar och inredning i samband med omdisponering av lokaler betraktas som reparation och underhåll och kostnadsföras. Om den åtgärd som vidtas samtidigt har karaktär av reparation eller underhåll men även värdehöjande åtgärder, till exempel utbyte av ett förslitet plastgolv mot ett parkettgolv, ska ett belopp motsvarande utgiften för utbyte till nytt golv kostnadsföras och överskjutande del aktiveras. Extern räntekostnad Kostnad för ränta på lån vid större projekt ska inte aktiveras. Byte Vid byte av fastighet ska anskaffningsvärdet bestämmas till bruttobelopp enligt punkten Anskaffningsvärde ovan. Investeringar på annans fastighet Kommunen ska inte göra någon investering i en hyrd byggnad. Det är fastighetsägaren som ska stå för investeringen. Detta kan då medföra en ökad hyra för kommunen. Utrangering En utrangering innebär att till exempel en byggnad rivs. Då ska kvarvarande bokfört värde på byggnaden kostnadsföras. Om rivningen sker för att möjliggöra nybyggnad ska utgifterna för rivningen anses vara en del av nybyggnationen och läggas till den nya byggnadens anskaffningsvärde. I övriga fall ska rivningskostnaden bokföras som en driftskostnad. 2 Definitioner om byggnader, mark och fast egendom Fast egendom Fast egendom är jord. Jord omfattar mark som i sin tur är indelade i fastigheter. Fastigheter består av mark och byggnader. I begreppet mark ingår markanläggning och tomträtt och i begreppet byggnad ingår byggnadstillbehör och byggnad på ofri grund. Fast egendom mark Med mark avses själva råmarken som sådan. Till mark hänförs även vattentäckta områden och på rot stående träd och andra växer.

15 Tjänsteskrivelse 12 (16) Fast egendom markanläggning Till markanläggning hänförs åtgärder som vidtagits i syfte att göra mark plan eller fast genom exempelvis röjning, schaktning, rivning av byggnad eller annat som tidigare funnits på marken, om inte åtgärden kan hänföras till byggnad. Till markanläggning hänförs även planteringar, parker, gator, vägar, körplaner, parkeringsplatser, fotbollsplaner och liknade samt, i den mån anordningen inte hänför sig till byggnad, brunnar, källare, tunnlar och liknande. Fast egendom byggnad Med begreppet byggnad avses själva byggnadsstommen, dvs grund, väggar, bjälklag, tak och liknande. Till byggnad hänförs även utgift för rivning av äldre byggnad, om rivningen skett i relativt nära anslutning till uppförandet och den nya byggnaden (normalt inom fem år). Fast egendom byggnadstillbehör Två förutsättningar för att ett föremål ska betraktas som byggnadstillbehör. För det första att byggnaden ska vara försedd med föremålet. För det andra att föremålet ska vara ägnat till stadigvarande bruk för byggnadens allmänna användning. Det innebär att föremålet ska vara till nytta oavsett vem som äger eller nyttjar byggnaden. Exempel är hiss, ledstång, ledning för vatten, värme och el, ventilationsanläggning, värmepanna, markis och brandredskap.

16 Tjänsteskrivelse 13 (16) Korttidsinventarier 1 Allmänt om korttidsinventarier Bilaga 4 En viktig princip inom redovisningen är väsentlighetsprincipen, dvs. redovisningen ska fokuseras på väsentligheter. Aktivering av anskaffade tillgångar innebär krav på administration genom att tillgångarna ska registreras i anläggningsregister, värderas och skrivas av. Med hänvisning till väsentlighetsprincipen finns det därför rationella skäl att inte aktivera obetydliga belopp utan direkt kostnadsföra dessa i samband med anskaffningen. En annan viktig princip är att redovisningen ska vara rättvisande, dvs. den ska ge en adekvat bild av kommunens finansiella utveckling och ställning. Denna princip kan sägas vara begränsande när det gäller att bedöma vad som är väsentligt belopp, då gränsen inte får sättas så högt att redovisningen inte ger en rätt visande bild Praxis innebär att inventarier som kan antas ha en ekonomisk livslängd om högst 3 år i allmänhet inte aktiveras och därmed inte blir föremål för avskrivningar utan kostnadsförs i sin helhet i samband med anskaffningen. Detsamma gäller inventarier av mindre värde. Skattemässigt accepteras att korttidsinventarier och inventarier av mindre värde kostnadsförs direkt i samband med anskaffningen. De är direkt avdragsgilla vid beräkningen av underlaget för inkomstskatt. Med mindre värde avses skattemässigt att anskaffningsvärdet, exklusive avdragsgill moms, understiger ett halvt prisbasbelopp enligt lagen om allmän försäkring (1962:381). Enligt RKR finns det skäl att med hänvisning till väsentlighetsprincipen inte aktivera korttidsinventarier och inventarier av mindre värde. Det är dock viktigt att kravet på rättvisande bild tillgodoses genom att beloppsgränserna inte sätts för högt eller varaktighetstiden för lång. För anskaffningar av inventarier som har ett naturligt samband eller som kan anses ingå som ett led i en större inventarieinvestering bör bedömningen av vad som ska räknas som inventarier av mindre värde göras utifrån inventariernas sammanlagda anskaffningsvärde. Vidare är det viktigt att samma belopp gäller för samtliga nämnder inom kommunen. Man kan följaktligen inte tillämpa olika belopp i olika nämnder, oavsett om skillnaden i ekonomisk omslutning är betydande.

17 Tjänsteskrivelse 14 (16) 2 Definitioner om korttidsinventarier Korttidsinventarier Vissa inventarier undantas från att redovisas som anläggningstillgång. Dessa kostnadsförs istället vid anskaffningstillfället. Detta gäller inventarier som underkastas hastig förbrukning och som i normalfallet har en nyttjandeperiod understigande tre år och inventarier med ett anskaffningsvärde som understiger ett halvt basbelopp exklusive moms (för 2014 motsvarar det kr).

18 Tjänsteskrivelse 15 (16) Bilaga 5 Förslag på avskrivningstider från RKR:s skrivelse Avskrivningar (december 2009) Grupp Exempel på objekt inom gruppen Avskrivningstid Immateriella tillgångar Mark Verksamhetsfastigheter av bättre kvalitet Verksamhetsfastigheter av sämre kvalitet Fastigheter för affärsverksamhet Fastigheter för affärsverksamhet Fastigheter för affärsverksamhet Publika fastigheter Publika fastigheter Publika fastigheter System/plattformsutveckling, programvara och systemlicenser Kommunalhus, sjukhus, barnstugor, skolor, ålderdomshem, simhallar, sporthallar, ishallar Industribyggnader, förrådsbyggnader, temporära byggnader, baracker Stationsbyggnader, parkeringshus, hallar, master 3-5 år Obegränsad livslängd år år år Markanläggningar Vatten- och avloppsledningar, kaj, stenbryggor år Markanläggningar Anordningar för fjärrvärme, industrispår, parkeringsplatser, markarbeten Naturreservat, parker, kulturreservat Markanläggningar Trafikleder, planteringar, belysningsanläggningar Markanläggningar Konstgräsmatta år Obegränsad livslängd år år Fastigheter för annan verksamhet Bostadshus år Övriga fastigheter Exploateringsmark som ej ska avyttras Obegränsad livslängd Övriga fastigheter Civilförsvarsanläggningar år

19 Tjänsteskrivelse 16 (16) Grupp Exempel på objekt inom gruppen Avskrivningstid Maskiner Maskinstegar, slussportar, pråmar år Maskiner Ismaskiner, plogar, maskinell utrustning för avfallshantering, mobilkranar, elektriska motorer, traktorgrävmaskiner, maskiner för storkök år Maskiner Inventarier Inventarier Mikrovågsugnar, symaskiner, gräsklippare, golvvårdsmaskiner, maskiner för verkstäder Möbler och inredningsartiklar med måttligt slitage, larmutrustning, hjälpmedel, vårdutrustning, klimatanläggning, datakommunikationsutrustning Möbler och inredningsartiklar med större slitage, enklare vårdutrustning 5-10 år år 5-10 år Inventarier Persondatorer 3-5 år * Inventarier Medicinteknisk utrustning 5-10 år Bilar och andra transportmedel Brand- och räddningsfordon, större bussar år Bilar och andra transportmedel Förbättringsutgifter på fastigheter ej ägda av kommunen Konst Mindre bussar, sopfordon, personbilar, släpvagnar Ombyggnationer, lokalanpassningar Tavlor, skulpturer Övriga maskiner och inventarier Pontoner, lekställningar, trafiksignaler år Övriga maskiner och inventarier Maskinell utrustning för avloppshantering, insläppssystem, övervakningssystem och biljettautomater till parkeringsplatser 5-10 år 5-10 år Allmänt gäller att avskrivningstiden ej får överskrida kontraktstiden Obegränsad livslängd 5-15 år * alternativt direkt kostnadsföring

Investeringar - materiella anläggningstillgångar

Investeringar - materiella anläggningstillgångar 1 Investeringar - materiella anläggningstillgångar Definition av anläggningstillgångar Enligt lag om kommunal redovisning 6 kap 1 sägs om anläggningstillgång och omsättningstillgång: Med anläggningstillgång

Läs mer

Materiella anläggningstillgångar December 2013

Materiella anläggningstillgångar December 2013 Rekommendation 11.4 Materiella anläggningstillgångar December 2013 Innehåll Denna rekommendation behandlar redovisningen av materiella anläggningstillgångar. I rekommendationen regleras - definitionen

Läs mer

Investeringsregler. Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-27, 69

Investeringsregler. Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-27, 69 Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-27, 69 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Delegation på omprövning... 3 2. Anläggningstillgång... 3 3. Anskaffningsvärde... 4 4. Reparation och underhåll...

Läs mer

Rekommendation 11.2. Materiella anläggningstillgångar September 2011

Rekommendation 11.2. Materiella anläggningstillgångar September 2011 Rekommendation 11.2 Materiella anläggningstillgångar September 2011 Innehåll Denna rekommendation behandlar redovisningen av materiella anläggningstillgångar. I rekommendationen regleras - definitionen

Läs mer

Avskrivningar. avgränsning, värdering och nyttjandeperioder för immateriella och materiella anläggningstillgångar

Avskrivningar. avgränsning, värdering och nyttjandeperioder för immateriella och materiella anläggningstillgångar Avskrivningar avgränsning, värdering och nyttjandeperioder för immateriella och materiella anläggningstillgångar Avskrivningar avgränsning, värdering och nyttjandeperioder för immateriella och materiella

Läs mer

Beslutsprocessen - Kommunfullmäktiges investeringsbeslut Fastighetsägare - Konstnärlig utsmyckning

Beslutsprocessen - Kommunfullmäktiges investeringsbeslut Fastighetsägare - Konstnärlig utsmyckning Tjänsteskrivelse 2015-02-18 KFN 2015.0033 Handläggare: Hans Lundell Kultur- och föreningsnämnden Remissyttrande - Investeringspolicy Sammanfattning Kultur- och föreningenämnden har beretts tillfälle att

Läs mer

Riktlinjer för investeringar

Riktlinjer för investeringar FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.28) Riktlinjer för investeringar Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Investeringar Ägare/ansvarig Ekonomienheten Antagen av Kommunstyrelsen 2014-10-30 284 Revisions datum Förvaltning

Läs mer

Anvisningar för redovisning av investeringar

Anvisningar för redovisning av investeringar Anvisningar för redovisning av investeringar Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Anvisningar för redovisning av investeringar Anvisning, instruktion 2016-06-01 Kommunchef Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Investeringspolicy. Antagen av Kf 134/2015

Investeringspolicy. Antagen av Kf 134/2015 Investeringspolicy Antagen av Kf 134/2015 Investeringspolicy, antagen av Kf 134/2015 Sida 2 (11) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Definition av investeringsutgift och anläggningstillgång... 3 3

Läs mer

Granskning av anläggningsregistret, Region Halland

Granskning av anläggningsregistret, Region Halland Granskning av anläggningsregistret, Region Halland Revisionsrapport September 2011 Anita Andersson Rebecca Andersson Carl-Magnus Stensson Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Bakgrund...

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport av investeringsverksamheten Kalix kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor

www.pwc.se Revisionsrapport av investeringsverksamheten Kalix kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor www.pwc.se Revisionsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Den ekonomiska redovisningen av investeringsverksamheten Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning

Läs mer

1. Redovisning och värdering av anläggningstillgångar

1. Redovisning och värdering av anläggningstillgångar INVESTERINGSPOLICY Dokumentet är uppdelat i tre huvudrubriker. Den första delen, redovisning och värdering av anläggningstillgångar, innehåller principer för värdering och redovisning av de inventarier

Läs mer

2013-01-08 Dnr: 2013/44-BaUN-043. Christel Modin - p6cm01 E-post: christel.modin@vasteras.se. Barn- och ungdomsnämnden

2013-01-08 Dnr: 2013/44-BaUN-043. Christel Modin - p6cm01 E-post: christel.modin@vasteras.se. Barn- och ungdomsnämnden Christel Modin - p6cm01 E-post: christel.modin@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2013-01-08 Dnr: 2013/44-BaUN-043 Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämndens riktlinjer för investeringar

Läs mer

Kiruna kommun. Revisionsrapport. Granskning av anläggningsredovisning. www.pwc.se. Anna Carlénius Revisionskonsult

Kiruna kommun. Revisionsrapport. Granskning av anläggningsredovisning. www.pwc.se. Anna Carlénius Revisionskonsult www.pwc.se Revisionsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Granskning av anläggningsredovisning Kiruna kommun PerÅke Brunström Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell

Läs mer

INVESTERINGSPOLICY FÖR GRÄSTORPS KOMMUN

INVESTERINGSPOLICY FÖR GRÄSTORPS KOMMUN Grästorps kommun Styrdokument 19 2012-06-14 INVESTERINGSPOLICY FÖR GRÄSTORPS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2012-06-14, 40 Innehållsförteckning Allmänt om investeringar... 3 Anskaffningsvärde... 3

Läs mer

Komponentavskrivningar och teknikprogrammet. Mattias Haraldsson, Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan i Lund 2015-04-23

Komponentavskrivningar och teknikprogrammet. Mattias Haraldsson, Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan i Lund 2015-04-23 Komponentavskrivningar och teknikprogrammet Mattias Haraldsson, Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan i Lund 2015-04-23 1 Vad är en investering? Dagens välfärd beror på resultatet av tidigare

Läs mer

INVESTERINGSPOLICY. Grästorps kommun Kommunförvaltningen Allmän verksamhet. Fastställd av Kommunfullmäktige , 52. Uppdateras före

INVESTERINGSPOLICY. Grästorps kommun Kommunförvaltningen Allmän verksamhet. Fastställd av Kommunfullmäktige , 52. Uppdateras före Grästorps kommun Kommunförvaltningen Allmän verksamhet Styrdokument Dnr 162/2016 INVESTERINGSPOLICY Fastställd av Kommunfullmäktige 2016-06-13, 52. Uppdateras före 2020-12-31 1/6 Policy för investeringsutgifter

Läs mer

UaFS Blad 1. Antagen av kommunfullmäktige den 9 november 2011, 226.

UaFS Blad 1. Antagen av kommunfullmäktige den 9 november 2011, 226. Blad 1 INVESTERINGSPOLICY Antagen av kommunfullmäktige den 9 november 2011, 226. 1. Vad är en investering? Med investering avses anskaffning av tillgångar för stadigvarande bruk eller innehav. Anläggningstillgångar

Läs mer

Riktlinjer för Investeringsredovisning

Riktlinjer för Investeringsredovisning Riktlinjer för Investeringsredovisning Antagen av KS 2011-04-06 Vänersborgs kommun Riktlinjer för investeringsredovisning Sida 1 (8) Innehållsförteckning 1. Inledning...2 2. Redovisningsrutiner...2 3.

Läs mer

Investeringsreglemente

Investeringsreglemente Investeringsreglemente Antagen av Kf 20121218, 99 Dnr 2012/462 04 2012-12-18 Sida 2 (11) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Definition av investeringsutgift och anläggningstillgång... 3 3 Investeringar/anläggningstillgångar...

Läs mer

RIKTLINJER FÖR EXPLOATERINGS- REDOVISNING

RIKTLINJER FÖR EXPLOATERINGS- REDOVISNING Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument RIKTLINJER FÖR EXPLOATERINGS- REDOVISNING ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2016-01-07, 25 ANSVAR UPPFÖLJNING: Ekonomichef GÄLLER TILL OCH MED:

Läs mer

2013-11-28 Dnr: 2013/44-BaUN-043. Christel Modin - p6cm01 E-post: christel.modin@vasteras.se. Barn- och ungdomsnämnden

2013-11-28 Dnr: 2013/44-BaUN-043. Christel Modin - p6cm01 E-post: christel.modin@vasteras.se. Barn- och ungdomsnämnden Christel Modin - p6cm01 E-post: christel.modin@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2013-11-28 Dnr: 2013/44-BaUN-043 Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämndens riktlinjer för investeringar

Läs mer

Regler för hantering av investeringar och anläggningar i Klippans kommun

Regler för hantering av investeringar och anläggningar i Klippans kommun Regler för hantering av investeringar och anläggningar i Klippans kommun INLEDNING Reglerna är en vägledning i arbetet för dem som i olika roller kommer i kontakt med investeringar i kommunen. Syftet är

Läs mer

(Komponent-)avskrivningar inom VA. Mattias Haraldsson, Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan i Lund

(Komponent-)avskrivningar inom VA. Mattias Haraldsson, Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan i Lund (Komponent-)avskrivningar inom VA Mattias Haraldsson, Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan i Lund 2015-04-23 1 Kommuners investeringsverksamhet Sveriges kommuner är för närvarande inne i

Läs mer

Rapport avseende Investeringar. December 2004

Rapport avseende Investeringar. December 2004 Rapport avseende Investeringar. December 2004 Innehåll Inledning...1 Risker i redovisning av investeringar...2 Granskningsansats...3 Utfört arbete...4 Iakttagelser...5 Slutsats...7 Inledning Enligt den

Läs mer

Övergång till komponentavskrivning

Övergång till komponentavskrivning INFORMATION Övergång till komponent Bakgrund I RKR 11.4 Materiella anläggningstillgångar, uttrycks ett explicit krav på tillämpning av komponent. Även om tidigare versioner av rekommendationen inte har

Läs mer

Granskning av styrning och rutiner för redovisning av driftkostnader och investeringar

Granskning av styrning och rutiner för redovisning av driftkostnader och investeringar Granskning av styrning och rutiner för redovisning av driftkostnader och investeringar KPMG Antal sidor: 12 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund, risk och väsentlighet 1 3. Syfte 2 3.1 Avgränsning

Läs mer

Ekonomisk redovisning inom VA utveckling av investeringsredovisning och ekonomisk uppföljning

Ekonomisk redovisning inom VA utveckling av investeringsredovisning och ekonomisk uppföljning Ekonomisk redovisning inom VA utveckling av investeringsredovisning och ekonomisk uppföljning Mattias Haraldsson, Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan i Lund 2014-05-14 1 Agenda Varför lägga

Läs mer

Redovisning av immateriella tillgångar

Redovisning av immateriella tillgångar REKOMMENDATION 12.1 Redovisning av immateriella tillgångar Maj 2007 Innehåll Denna rekommendation anger hur immateriella tillgångar skall behandlas i redovisningen. Rekommendationen anger vilka utgifter

Läs mer

Tillgångar, tillkommande utgifter och avskrivningar enligt K3 och K2. En guide för studenter 2017

Tillgångar, tillkommande utgifter och avskrivningar enligt K3 och K2. En guide för studenter 2017 Tillgångar, tillkommande utgifter och avskrivningar enligt K3 och K2 En guide för studenter 2017 K2 K3 1 Bakgrund Tillgångsdefinitionen och avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar

Läs mer

Redovisning av Exploateringsverksamheten MEX-dagarna 2007 i Uppsala. Viveca Karlsson

Redovisning av Exploateringsverksamheten MEX-dagarna 2007 i Uppsala. Viveca Karlsson Redovisning av Exploateringsverksamheten MEX-dagarna 2007 i Uppsala Viveca Karlsson Bakgrund Från budgetmodell till redovisningsmodell Referensgrupp i redovisning - förslag till uttalande 1992 - Idéskrift

Läs mer

Riktlinjer för investeringars hantering och redovisning

Riktlinjer för investeringars hantering och redovisning Riktlinjer för investeringars hantering och redovisning KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2009-09-02 2(11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning... 3 2 Definition och avgränsning... 3 2.1 Definition... 3 2.2 Anskaffningsvärde...

Läs mer

Granskning av Landstinget Dalarnas anläggningsregister och avskrivningar

Granskning av Landstinget Dalarnas anläggningsregister och avskrivningar www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av Landstinget Dalarnas anläggningsregister och avskrivningar Emil Forsling Malin Liljeblad Fredrik Winter Innehåll 1. Sammanfattande bedömning... 2 2. Inledning...

Läs mer

Nördseminarium på temat aktiv redovisning av materiella anläggningstillgångar

Nördseminarium på temat aktiv redovisning av materiella anläggningstillgångar Nördseminarium på temat aktiv redovisning av materiella anläggningstillgångar Mattias Haraldsson, Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan i Lund 2014-10-23 1 Agenda Inledning till investeringsredovisning

Läs mer

Region Skåne. Granskning av komponentavskrivning Rapport. KPMG AB Offentlig sektor 10 mars 2015 Antal sidor: 12

Region Skåne. Granskning av komponentavskrivning Rapport. KPMG AB Offentlig sektor 10 mars 2015 Antal sidor: 12 Granskning av komponentavskrivning KPMG AB Offentlig sektor 10 mars 2015 Antal sidor: 12 2014 Komponentavskrivning.docx KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative

Läs mer

Granskning av klassificering drift/investering

Granskning av klassificering drift/investering Revisionsrapport Granskning av klassificering drift/investering Botkyrka kommun 2010-05-31 Anders Petersson Jonas Eriksson Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...1 2. Inledning...2 2.1 Bakgrund/syfte,

Läs mer

Investeringspolicy. Antagen av Kommunfullmäktige w

Investeringspolicy. Antagen av Kommunfullmäktige w Investeringspolicy Antagen av Kommunfullmäktige 2015-11-18 w www.upplands-bro.se Innehåll 1 Investeringspolicy... 2 1.1 Inledning... 2 1.2 Budgetarbetet i Upplands-Bro Kommun... 2 2 Kriterier för investering...

Läs mer

Granskning av materiella anläggningstillgångar och exploateringsprojekt. Borgholms kommun

Granskning av materiella anläggningstillgångar och exploateringsprojekt. Borgholms kommun www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av materiella anläggningstillgångar och exploateringsprojekt Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor 5 april 2016 Innehåll Sammanfattande revisionell bedömning...

Läs mer

Gränsdragning drift/investering

Gränsdragning drift/investering Revisionsrapport* Gränsdragning drift/investering Hylte kommun 9 september 2008 Inger Andersson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3 2.1 Bakgrund och revisionsfråga...3

Läs mer

Alingsås kommuns exploateringsriktlinjer

Alingsås kommuns exploateringsriktlinjer Alingsås kommuns exploateringsriktlinjer 1. Syfte Syftet med riktlinjerna är att beskriva hur Alingsås kommun skall hantera nya utbyggnadsområden utifrån ett redovisningsmässigt och ekonomiskt perspektiv

Läs mer

INFORMATION TILL FRII S MEDLEMS- ORGANISATIONER K3 - nytt regelverk för redovisning i större enheter från och med årsredovisning för 2014

INFORMATION TILL FRII S MEDLEMS- ORGANISATIONER K3 - nytt regelverk för redovisning i större enheter från och med årsredovisning för 2014 INFORMATION TILL FRII S MEDLEMS- ORGANISATIONER K3 - nytt regelverk för redovisning i större enheter från och med årsredovisning för 2014 Nedan lämnas en kortfattad beskrivning av K3-regelverket och dess

Läs mer

LANDSTINGETS KONST STYRNING OCH KONTROLL FÖR FÖRVALTNING OCH BESLUT OM INKÖP VID NYBYGGNATION

LANDSTINGETS KONST STYRNING OCH KONTROLL FÖR FÖRVALTNING OCH BESLUT OM INKÖP VID NYBYGGNATION LANDSTINGETS KONST STYRNING OCH KONTROLL FÖR FÖRVALTNING OCH BESLUT OM INKÖP VID NYBYGGNATION SAMMANFATTNING Landstinget Sörmland kommer under ett antal år framöver att genomföra stora investeringar inom

Läs mer

Årsredovisningen En sanning med variation

Årsredovisningen En sanning med variation Årsredovisningen En sanning med variation Bokföringsnämndens K-projekt Sedan 2004 arbetar bokföringsnämnden med att ta fram fyra kategorier av samlade regelverk (K1, K2, K3 och K4). När regelpaketen är

Läs mer

2006-12-22 Komponenter och byggnadsinventarier

2006-12-22 Komponenter och byggnadsinventarier Bertil Dersén Ekonomi 046-755 00 08 bertil.dersen@skane.se Styrande dokument för komponentavskrivningar och byggnadsinventarier Gäller fr.o.m. 2007-01-01 Ventilationsaggregat Värmeundercentr al Ställverk

Läs mer

Förslag till investeringsprocess

Förslag till investeringsprocess PM Tyresö kommun 2013-05-14 1 (8) Sigbrith Martinsson Kommunstyrelsen Dnr 2013/KS 0177 10 Förslag till investeringsprocess Investeringsprocessen inom Tyresö Kommun har varit föremål för översyn. En utgångspunkt

Läs mer

Kommunstyrelsen. För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium. Revisionsrapport: Redovisning av materiella anläggningstillgångar

Kommunstyrelsen. För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium. Revisionsrapport: Redovisning av materiella anläggningstillgångar Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Redovisning av materiella anläggningstillgångar Revisorerna har uppdragit till KPMG att genomföra en granskning

Läs mer

KBrf - EN IDÉSKRIFT KBrf Bilaga 1: Bilaga 2: Bilaga 3: Bilaga 4: Bilaga 5.1-5.2:

KBrf - EN IDÉSKRIFT KBrf Bilaga 1: Bilaga 2: Bilaga 3: Bilaga 4: Bilaga 5.1-5.2: KBrf - EN IDÉSKRIFT Med några förslag till kvalitetsförbättrande åtgärder inom redovisning i bostadsrättsföreningar. I syfte att få en bättre överskådlighet (ökad konsumentorientering) och en mer rättvisande

Läs mer

Resultat presenteras i både RR och BR.

Resultat presenteras i både RR och BR. Agenda: Värdering och redovisning av tillgångar enligt: civilrättslig lagstiftning skattelagstiftning (huvudregel, kompletteringsregel) Resultat presenteras i både RR och BR. Eget kapital Kostnader Intäkter

Läs mer

Revisionsrapport avseende rutiner gällande materiella anläggningstillgångar

Revisionsrapport avseende rutiner gällande materiella anläggningstillgångar NORA KOMMUN 2012-12-21 Revisorerna Till: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder För kännedom: Kommunfullmäktige Revisionsrapport avseende rutiner gällande materiella Kommunrevisorerna i Nora kommun har granskat

Läs mer

Författningssamling 042.5

Författningssamling 042.5 Oskarshamns kommun Författningssamling 042.5 INVESTERINGSPOLICY FÖR OSKARSHAMNS KOMMUN Fastställd av kommunfullmäktige 2001-11-12, 121 Gäller fr.o.m. 2002-01-01 1. Bakgrund Investeringsbehov uppkommer

Läs mer

13 Hyresfastigheter m.m.

13 Hyresfastigheter m.m. 13 Hyresfastigheter m.m. Hyresfastigheter m.m. 979 Uthyrt småhus Bokföringsmässig grund Fiktiv värdeminskning Hyresersättning m.m. 13.1 Allmänt De avsnitt i handledningen som behandlar redovisning, intäkter,

Läs mer

Rådet för kommunal redovisning Aktuella frågor

Rådet för kommunal redovisning Aktuella frågor Rådet för kommunal redovisning Aktuella frågor Torbjörn Tagesson Vad har RKR ägnat sig åt under 2017? Nya informationer: Redovisning av rivnings- och saneringsutgifter Redovisning av kapitalförsäkringar

Läs mer

Redovisning av lånekostnader

Redovisning av lånekostnader REKOMMENDATION 15.1 Redovisning av lånekostnader November 2006 RKR 15.1 Redovisning av lånekostnader Innehåll Denna rekommendation anger hur lånekostnader skall redovisas. Rekommendationen beskriver två

Läs mer

Investeringsprocessen i Malung-Sälens kommun

Investeringsprocessen i Malung-Sälens kommun Dokumenttyp: Anvisningar Datum: 2014-11-04 Tjänsteställe: Kontoret för verksamhetsstöd Handläggare: Tobias Birgersson E-postadress: tobias.birgersson@malung-salen.se Telefonnr: 0280-18120 Mottagare: Kommunstyrelsen

Läs mer

Policy för investeringshantering. Tjörns kommun

Policy för investeringshantering. Tjörns kommun Policy för investeringshantering i Tjörns kommun Dokumenttyp och Beslutsinstans: Policy Kommunfullmäktige Dokumentnamn: Policy för investeringshantering i Tjörns kommun Dokumentansvarig: Budgetekonom/Controller,

Läs mer

Riktlinjer för investeringar Kalix kommun

Riktlinjer för investeringar Kalix kommun Riktlinjer för investeringar Kalix kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för investeringar Riktlinjer 2012-11-26, 183 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

REKOMMENDATION 19. Nedskrivningar. September 2011

REKOMMENDATION 19. Nedskrivningar. September 2011 REKOMMENDATION 19 Nedskrivningar September 2011 Innehåll Denna rekommendation behandlar hur en nedskrivning av värdet på en materiell eller immateriell anläggningstillgång, som används i kommunala verksamheter

Läs mer

RESULTATRÄKNING 2005 2004 ( 31/3-31/12 )

RESULTATRÄKNING 2005 2004 ( 31/3-31/12 ) RESULTATRÄKNING 2005 2004 ( 31/3-31/12 ) Nettoomsättning Not 2 2 913 083 2 242 855 Fastighetskostnader Reparationer och underhåll -960 055-99 176 Drift -1 613 350-627 416 Förvaltningskostnader -215 522-299

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av intern kontroll redovisning av anläggningstillgångar Danderyds kommun Sandra Feiff Hanna Holmberg

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av intern kontroll redovisning av anläggningstillgångar Danderyds kommun Sandra Feiff Hanna Holmberg www.pwc.se Revisionsrapport Sandra Feiff Hanna Holmberg Granskning av intern kontroll redovisning av anläggningstillgångar Danderyds kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning... 1 2. Inledning...

Läs mer

Riktlinjer för hantering av investeringar och leasingavtal

Riktlinjer för hantering av investeringar och leasingavtal 1 (5) Typ: Riktlinje Giltighetstid: Tills vidare Version: 2.0 Fastställd: KF 2104-11-12, 109 Uppdateras: 2017 Riktlinjer för hantering av investeringar och leasingavtal Innehållsförteckning 1. Bakgrund

Läs mer

Au 146 Regler för exploateringsredovisning i Strömstads kommun. Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta

Au 146 Regler för exploateringsredovisning i Strömstads kommun. Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta STRÖMSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 6 (33) Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2012-09-12 Ks 96 KS/2012-0343 Au 146 Regler för exploateringsredovisning i Strömstads kommun Kommunstyrelsen beslutar

Läs mer

Konsekvensutredning - Förslag till tillägg Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning i mindre företag (K2)

Konsekvensutredning - Förslag till tillägg Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning i mindre företag (K2) Bilaga 2 Dnr 17-63 Konsekvensutredning - Förslag till tillägg Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning i mindre företag (K2) Inledning Enligt förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid

Läs mer

FARs REKOMMENDATIONER I REDOVISNINGSFRÅGOR. RedU 13 Övergång till komponentmetod fastigheter

FARs REKOMMENDATIONER I REDOVISNINGSFRÅGOR. RedU 13 Övergång till komponentmetod fastigheter FARs REKOMMENDATIONER I REDOVISNINGSFRÅGOR RedU 13 Övergång till komponentmetod fastigheter FARS REKOMMENDATIONER I REDOVISNINGSFRÅGOR RedU 13 Övergång till komponentmetod fastigheter (december 2013) REDU

Läs mer

IDEELLA FÖRENINGAR M.FL. Öppningsbalansräkning

IDEELLA FÖRENINGAR M.FL. Öppningsbalansräkning IDEELLA FÖRENINGAR M.FL. Öppningsbalansräkning Inledning Vilka vänder sig informationen till? Vad behandlas och vad behandlas inte? Denna information vänder sig till ideella föreningar och registrerade

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Anna Forssell/ Monica Sköld Investeringsriktlinjer 2014-09-26. Riktlinjer för hantering av investeringar i Söderhamns kommun

Anna Forssell/ Monica Sköld Investeringsriktlinjer 2014-09-26. Riktlinjer för hantering av investeringar i Söderhamns kommun Riktlinjer för hantering av investeringar i Söderhamns kommun 1 1 Om dokumentet... 3 2 Några begrepp... 3 2.1 Tillämpning av redovisningsregler... 3 2.2 Investering och reinvestering... 3 2.2.1 Anläggning-

Läs mer

Revisionsrapport. Mjölby Kommun. Exploateringsverksamheten kontroll, uppföljning och redovisning. Matti Leskelä Stefan Knutsson

Revisionsrapport. Mjölby Kommun. Exploateringsverksamheten kontroll, uppföljning och redovisning. Matti Leskelä Stefan Knutsson Revisionsrapport Exploateringsverksamheten kontroll, uppföljning och redovisning Mjölby Kommun Matti Leskelä Stefan Knutsson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfrågor

Läs mer

Författningssamling. Investeringspolicy. Fastställd av kommunfullmäktige , 20. Gäller från och med

Författningssamling. Investeringspolicy. Fastställd av kommunfullmäktige , 20. Gäller från och med Författningssamling Investeringspolicy Fastställd av kommunfullmäktige 2014-02-10, 20 Gäller från och med 2014-02-24 1 (8) Investeringspolicy Gäller fr o m 2014-03-01 Denna investeringspolicy ersätter:

Läs mer

Timrå kommun. Kommunens konstinnehav Revisionsrapport. KPMG AB Audit Antal sidor: 9 6 mars 2012 Granskning av kommunens konstinnehav

Timrå kommun. Kommunens konstinnehav Revisionsrapport. KPMG AB Audit Antal sidor: 9 6 mars 2012 Granskning av kommunens konstinnehav Revisionsrapport KPMG AB Audit Antal sidor: 9 6 mars 2012 Granskning av kommunens konstinnehav Innehåll 1. Sammanfattning 2. Bakgrund. Syfte 4. Avgränsning 5. Revisionskriterier 6. Ansvarig nämnd 7. Metod

Läs mer

Riktlinjer för investeringar

Riktlinjer för investeringar 2011-03-17, rev. 2011-05-24 1 (8) TJÄNSTESKRIVELSE 2011/153-040 Kommunstyrelsen Riktlinjer för investeringar Revidering av riktlinjer beslutade år 2007 Förslag till beslut Kommunstyrelsen upphäver beslutet

Läs mer

Nedskrivningar, m m SKLs bokslutsdagar 2016

Nedskrivningar, m m SKLs bokslutsdagar 2016 Nedskrivningar, m m SKLs bokslutsdagar 2016 Mikael Sjölander Sida 2 1 Sida 3 Titel Sida 4 2 Regelverken Kommuner självkostnad Kommuner Kommunala bolag ej självkostnad Kommunal redovisningslag RKR 19 Nedskrivningar

Läs mer

Umeå kommun. Granskning av komponentavskrivning Granskningsrapport. KPMG AB 15 december 2015 Antal sidor: 11

Umeå kommun. Granskning av komponentavskrivning Granskningsrapport. KPMG AB 15 december 2015 Antal sidor: 11 Granskning av komponentavskrivning Granskningsrapport KPMG AB 15 december 2015 Antal sidor: 11 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte och revisionsfrågor 3 4. Avgränsning 3 5. Revisionskriterier

Läs mer

4 3 5 10 12 14 15 16 17 RESULTATRÄKNING (tkr) Not 2010 2009 Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag 1 17 901 16 864 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2 3 334 2 599

Läs mer

Riktlinjer för exploateringsverksamheten

Riktlinjer för exploateringsverksamheten Riktlinjer för exploateringsverksamheten KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Ansvar... 3 Klassificering... 3 Markanskaffning... 4 Förkalkyl... 4 Tomtpris... 5 Budget...

Läs mer

Investeringspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2010-12-15 50 nyvalda

Investeringspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2010-12-15 50 nyvalda Investeringspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2010-12-15 50 nyvalda 2 1 ALLMÄNT Detta dokument har till avsikt att förtydliga investeringsprocessen och de redovisningsregler som gäller på investeringsområdet.

Läs mer

Revisions-PM Mjölby Kommun

Revisions-PM Mjölby Kommun Revisions-PM Rutiner för hantering och kontroll av anläggningstillgångar Mjölby Kommun Matti Leskelä Stefan Knutsson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfrågor

Läs mer

RESULTATRÄKNING 2007-12-31 2006-12-31

RESULTATRÄKNING 2007-12-31 2006-12-31 5(12) RESULTATRÄKNING 2007-12-31 2006-12-31 Nettoomsättning Not 2 7 187 178 7 121 723 Fastighetskostnader Reparationer och underhåll -355 751-425 746 Drift -3 897 057-3 896 204 Förvaltningskostnader -561

Läs mer

Rekommendationer - BFN R 1

Rekommendationer - BFN R 1 Rekommendationer - BFN R 1 Redovisning av forsknings- och utvecklingskostnader* * Bokföringsnämnden i plenum har vid sitt sammanträde den 5 december 2005 beslutat att BFN R 1 inte skall tillämpas av näringsdrivande,

Läs mer

Exploateringsverksamheten-

Exploateringsverksamheten- Revisionsrapport Exploateringsverksamheten- kontroll, uppföljning och redovisning Kinda kommun Annika Hansson Certifierad kommunal revisor december 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning

Läs mer

Revisionsrapport Intern kontroll i system och rutiner för materiella anläggningstillgångar

Revisionsrapport Intern kontroll i system och rutiner för materiella anläggningstillgångar www.pwc.se Revisionsrapport Intern kontroll i system och rutiner för materiella anläggningstillgångar Rebecca Lindström Cert. Kommunal revisor Örkelljunga kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Revisionsrapport. Motala Kommun. Exploateringsverksamheten kontroll, uppföljning och redovisning. Matti Leskelä Stefan Knutsson 23 oktober 2012

Revisionsrapport. Motala Kommun. Exploateringsverksamheten kontroll, uppföljning och redovisning. Matti Leskelä Stefan Knutsson 23 oktober 2012 Revisionsrapport Exploateringsverksamheten kontroll, uppföljning och redovisning Motala Kommun Matti Leskelä Stefan Knutsson 23 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Camilla Engström Sandra Volter

Camilla Engström Sandra Volter www.pwc.se Revisionsrapport Camilla Engström Sandra Volter Granskning av internn kontroll avseende anläggningsredovisning Tyresö kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning och rekommendationer...

Läs mer

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd Statliga stöd, Avsnitt 32 289 32 Statliga stöd Tillämpningsområde Sammanfattning Definitioner 32.1 RR 28 Statliga stöd RR 28 ska tillämpas vid redovisning av statliga bidrag, inklusive utformningen av

Läs mer

Anvisning av investeringsbudget - Missiv

Anvisning av investeringsbudget - Missiv Kommunstyrelsen 2017-05-09 Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2017:353 Carin Granfors 016-710 95 38 1 (2) Kommunstyrelsen Anvisning av investeringsbudget - Missiv Förslag till beslut Förslag

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 26 januari 2011 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Nordic Service Partners AB Gävlegatan 22 A, plan 6 113 30 Stockholm ÖVERKLAGAT

Läs mer

Tillgångsbegreppen enligt K3 och K2. En guide för studenter

Tillgångsbegreppen enligt K3 och K2. En guide för studenter Tillgångsbegreppen enligt K3 och K2 En guide för studenter K2 K3 Tillgångsbegreppen enligt K3 och K2 förstudiematerial 1 Redovisning av materiella anläggningar är ett av de områden där K3 och K2 skiljer

Läs mer

Årsredovisning för. Brf Midgård 27 769604-0786. Räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31

Årsredovisning för. Brf Midgård 27 769604-0786. Räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Årsredovisning för Brf Midgård 27 Räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Brf Midgård 27 1(12) Förvaltningsberättelse sid 1 Brf Midgård 27 2(12) Förvaltningsberättelse sid 2 Brf Midgård 27 3(12) Förvaltningsberättelse

Läs mer

Riktlinjer för redovisning av investeringar

Riktlinjer för redovisning av investeringar Härnösands kommun Kommunstyrelseförvaltningen Lena Andersson lena.andersson@harnosand.se RIKTLINJE Datum 2017-08-16 Riktlinjer för redovisning av investeringar Dokumenttyp Dokumentnamn Riktlinjer för redovisning

Läs mer

Intern kontroll redovisning, anläggningsregister

Intern kontroll redovisning, anläggningsregister Revisionsrapport Intern kontroll redovisning, anläggningsregister Nyköpings kommun Januari 2009 Annika Hansson Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning och åtgärdsförslag...3 1 Inledning...5 1.1 Bakgrund...5

Läs mer

Brf Betonggjutaren 4(12) 717600-2967. 2005-01-01 2004-01-01 Resultaträkning Not -2005-12-31-2004-12-31

Brf Betonggjutaren 4(12) 717600-2967. 2005-01-01 2004-01-01 Resultaträkning Not -2005-12-31-2004-12-31 Brf Betonggjutaren 4(12) 2005-01-01 2004-01-01 Resultaträkning Not -2005-12-31-2004-12-31 RÖRELSENS INTÄKTER Årsavgifter 3 531 696 3 531 696 Hyresintäkter 467 661 411 172 Övriga rörelseintäkter 0 200 Summa

Läs mer

Uttalande om anläggningsregister.

Uttalande om anläggningsregister. Uttalande om anläggningsregister. Uppdaterat 2010-11-18 ALLMÄNNA RÅD (BFNAR 2003:1) 1. Detta allmänna råd ska tillämpas av de företag som är bokföringsskyldiga enligt bokföringslagen (1999:1078). Enskilda

Läs mer

Årsredovisning för. Brf Tor 2 716425-8522. Räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31

Årsredovisning för. Brf Tor 2 716425-8522. Räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Årsredovisning för Brf Tor 2 Räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Brf Tor 2 1(10) ' Brf Tor 2 2(10) ' Brf Tor 2 3(10) Resultaträkning Belopp i kr Not 2012-01-01-2011-01-01- 2012-12-31 2011-12-31 Nettoomsättning

Läs mer

Byt "kan bli" mot "är". 15 Kommentar till 1.3 Andra och tredje stycket borde flyttas och bli kommentarer till punkt 1.1. Stryk "sällsynta".

Byt kan bli mot är. 15 Kommentar till 1.3 Andra och tredje stycket borde flyttas och bli kommentarer till punkt 1.1. Stryk sällsynta. Sidan Punkt Kommentar Synpunkt 14 Sjätte stycket Flytta andra stycket under 1.3 hit och skriv ihop. Se även nedan. Byt "kan bli" mot "är". 15 Kommentar till 1.3 Andra och tredje stycket borde flyttas och

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014 Brf Carlsro i Lund Org nr 745000-3434

ÅRSREDOVISNING 2014 Brf Carlsro i Lund Org nr 745000-3434 ÅRSREDOVISNING 2014 Brf Carlsro i Lund Org nr 745000-3434 ATT LÄSA EN ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNINGEN Från och med år 2014 har årsredovisningarna fått ett delvis nytt utseende. Orsaken

Läs mer

20120101 20110101 RESULTATRÄKNING NOT 20121231 20111231

20120101 20110101 RESULTATRÄKNING NOT 20121231 20111231 Brf Kylskåpet 3 4. 20120101 20110101 RESULTATRÄKNING NOT 20121231 20111231 Intäkter Årsavgifter bostäder 1 220 418 1 205 520 Hyresintäkter bostäder 0 31 920 Summa intäkter 1 220 418 1 237 440 Kostnader

Läs mer

Antagen av KF 2013-09-23. Investeringsplan

Antagen av KF 2013-09-23. Investeringsplan Antagen av KF 2013-09-23 Investeringsplan 2014-2016 2013-09-10 Lizanne Byström, Ekonomichef Helena Luthman, Ekonom Investeringsnivåer Investeringsnivåerna har under 2000-talet legat på i genomsnitt 54

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport 4/2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Juni-oktober 2014

www.pwc.se Revisionsrapport 4/2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Juni-oktober 2014 www.pwc.se Revisionsrapport 4/2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Juni-oktober 2014 Revisionsrapport Sofia Nylund Sandra Feiff Hanna Holmberg Granskning av intern kontroll i system och rutiner för

Läs mer

Kungl. Slottsstaten Årsbokslut 2010

Kungl. Slottsstaten Årsbokslut 2010 Kungl. Slottsstaten Årsbokslut 2010 Kungl. Slottsstaten Årsbokslut 2010 Avser Ståthållarämbetet (Slottsförvaltningarna) och Kungl. Husgerådskammaren, 4.1:1 anslagspost nr 2 i regleringsbrevet för Kungl.

Läs mer

Intern kontroll: Gränsdragning mellan drift/underhåll och investeringar

Intern kontroll: Gränsdragning mellan drift/underhåll och investeringar www.pwc.se Revisionsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Intern kontroll: Gränsdragning mellan drift/underhåll och investeringar Pajala kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...

Läs mer

Bostadsrättsföreningen Söders Hjärta

Bostadsrättsföreningen Söders Hjärta Årsredovisning för Bostadsrättsföreningen Söders Hjärta Räkenskapsåret 2010-01-01-2010-12-31 Bostadsrättsföreningen Söders Hjärta 1(14) Extra sida 1 Bostadsrättsföreningen Söders Hjärta 2(14) Extra sida

Läs mer