Revisionsrapport avseende rutiner gällande materiella anläggningstillgångar

Transkript

1 NORA KOMMUN Revisorerna Till: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder För kännedom: Kommunfullmäktige Revisionsrapport avseende rutiner gällande materiella Kommunrevisorerna i Nora kommun har granskat rutiner avseende materiella. Kommunens bokförda värde avseende materiella uppgick per till 127,9 mkr vilket motsvarar 43 % av kommunens tillgångar, dvs. ett betydande värde. Mot bakgrund av det är det viktigt att kommunen har ändamålsenliga rutiner för att säkerställa att materiella blir rätt redovisade. Utifrån vad som framkommit i denna granskning rekommenderar vi kommunstyrelsen: Att uppdatera kommunens investeringsregler med den lagstiftning och de rekommendationer som tillkommit efter att nuvarande reglemente fastställdes. Vi rekommenderar även att fullmäktige fastställer kommunens investeringsregler/investeringspolicy. Att komplettera investeringsreglerna med rutiner för utrangeringar och avyttringar samt rutiner för inventering/förteckning eller dylikt för att säkerställa nas existens. Att tillse att kommunens investeringsregler efterlevs. I nuläget är det fullmäktiges investeringsbudget som styr huruvida en anskaffning bokförs som anläggningstillgång eller kostnadsförs. Detta kan leda till att investeringar felaktigt kostnadsförs eller att felaktigt bokförs som investeringar. Att uppdatera anläggningsregistret löpande under året. Att se över sitt anläggningsregister och framöver redovisa sina framtida investeringar i enlighet med Bokföringsnämndens krav och RKRs rekommendationer avseende anläggningsregister. Vi rekommenderar också samtliga nämnder: Att tillse att kommunens investeringsregler efterlevs. Vi önskar att kommunstyrelsen och samtliga nämnder senast den 28 februari 2013 lämnar svar på ovanstående synpunkter. För kommunrevisionen Björn Hagberg Vice ordförande

2 Granskning av rutiner avseende materiella Revisionsrapport KPMG AB Antal sidor: KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved.

3 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 2 4. Avgränsning 2 5. Revisionskriterier 2 6. Ansvarig nämnd och styrelse 3 7. Metod 3 8. Projektorganisation 3 9. Lagstiftning och god redovisningssed Investeringsregler Rutiner för materiella Kommunens redovisning av materiella Anläggningstillgångarnas existens Anläggningsregister Avyttring och utrangering Värdering Avskrivningar Nedskrivningar Stöldbegärlig egendom Investering eller driftskostnad Kriterier för aktivering respektive kostnadsföring Genomförd granskning Kontroll redovisade förbrukningsinventarier Kontroll redovisade investeringar KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved.

4 1. Sammanfattning Vi har av Nora kommuns revisorer fått i uppdrag att granska kommunens rutiner avseende materiella. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år Kommunens bokförda värde avseende materiella uppgick per till 127,9 mkr vilket motsvarar 43 % av kommunens tillgångar, dvs. ett betydande värde. Nora kommuns revisorer bedömer att det kan finnas en risk för att kommunen inte har ändamålsenliga rutiner för att säkerställa att materiella blir rätt redovisade. Sammanfattning av våra iakttagelser och rekommendationer: Vi bedömer i stort att kommunens investeringsregler är ändamålsenligt. Reglerna behöver dock uppdateras med den lagstiftning och de rekommendationer som tillkommit efter att reglementet fastställdes. Dessutom rekommenderar vi att investeringsreglerna kompletteras med rutiner för utrangeringar och avyttringar samt rutiner för inventering/ förteckning el. dyl. för att säkerställa nas existens. Vi rekommenderar även att fullmäktige fastställer kommunens investeringsregler/investeringspolicy Vi bedömer att kommunen har utarbetade rutiner och riktlinjer för att säkerställa att gränsdragningen mellan investering och driftskostnad bokförs på ett riktigt sätt. Riktlinjerna i kommunen avseende detta skiljer sig inte åt mellan förvaltningarna då samtliga fakturor konteras på ekonomiavdelningen. Däremot har vi noterat att kommunens investeringsregler inte alltid efterlevs då det är den investeringsbudget som kommunfullmäktige fastställer som blir styrande huruvida en anskaffning bokförs som anläggningstillgång eller kostnadsföras. Detta kan innebära att investeringar felaktigt kostnadsförs eller vice versa och att avsteg från gällande lag och rekommendationer sker. Det är således viktigt att de underlag dvs. investeringsbudgeten som går till fullmäktige följer gällande rekommendationer och lag på området. I Nora kommuns anläggningsregister redovisas årets investeringar i en klumpsumma per investeringsprojekt. Uppgift saknas således om den enskilda tillgångens anskaffningsvärde, avskrivningsmetod, ackumulerade avskrivningar etc. Upplägget som kommunen har i sitt anläggningsregister innebär svårigheter i att identifiera en enskild tillgång och därmed svårigheter att redovisa utrangeringar och avyttringar på ett riktigt sätt. Detta kan innebära en risk för att bokförda tillgångar inte existerar. Anläggningsregistret bör uppdateras löpande under året. Vi rekommenderar att kommunen ser över sitt anläggningsregister och redovisar sina framtida investeringar i enlighet med Bokföringsnämndens krav och RKRs rekommendationer avseende anläggningsregister. 1

5 2. Bakgrund Vi har av Nora kommuns revisorer fått i uppdrag att granska kommunens rutiner avseende materiella. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år Kommunens bokförda värde avseende materiella uppgick per till 127,9 mkr vilket motsvarar 43 % av kommunens tillgångar, dvs. ett betydande värde. Nora kommuns revisorer bedömer att det kan finnas en risk för att kommunen inte har ändamålsenliga rutiner för att säkerställa att materiella blir rätt redovisade. 3. Syfte Syftet med granskningen är att bedöma om kommunen har ändamålsenliga rutiner för att säkerställa att bokförda materiella redovisas korrekt. Vi har därför granskat om om om om om om kommunen har dokumenterade rutiner och riktlinjer som styr vad som aktiveras som en anläggningstillgång respektive kostnadsförs i kommunens redovisning rutinerna ovan skiljer sig mellan förvaltningarna riktlinjerna efterlevs och vilka egna kontroller kommunens ekonomikontor utför rutiner finns som styr kontering och avskrivningstider kommunen har riktlinjer som säkerställer att anläggningsregistret uppdateras löpande med nyanskaffningar, avyttringar och utrangeringar kommunen har rutiner som säkerställer att bokförda tillgångar är rätt värderade dvs. att ev. nedskrivningsbehov beaktas 4. Avgränsning Granskningen omfattar transaktioner under perioden januari juli Revisionskriterier Vi har bedömt om rutinerna uppfyller Lag om kommunal redovisning (SFS 1997:614) 2

6 Rådet för kommunal redovisning rekommendation 11.3 Kommunens investeringsregler 6. Ansvarig nämnd och styrelse Granskningen avser kommunstyrelsen och samtliga nämnder. Rapporten är saklighetsgranskad av redovisningschef Thomas Johansson och ekonomichef Lars- Göran Gawelin. 7. Metod Granskningen har genomförts genom: Dokumentstudie av relevanta dokument Intervjuer med berörda tjänstemän Stickprov av redovisningen 8. Projektorganisation Granskningen har utförts av Charlotta Ekman, auktoriserad revisor och Sofia Mårtensson, revisor. 9. Lagstiftning och god redovisningssed Regelverket beträffande materiella utgörs främst av lagen (1997:614) om kommunal redovisning (KRL) och rekommendation nr 11.3 från Rådet för kommunal redovisning (RKR). En anläggningstillgång är en tillgång som är avsedd för stadigvarande bruk eller innehav, 6 kap 1 KRL. Anläggningstillgångarna ska enligt 4 6 kap KRL skrivas av systematiskt över den bedömda ekonomiska livslängden. RKR som är normgivande organ för redovisning på det kommunala området har publicerat rekommendation 11.3 gällande materiella. RKR har även givit ut en idéskrift (från december 2009) för att tydliggöra gällande normering och reglering vad gäller aktivering, värdering samt uppskattningar och bedömningar av avskrivningstider. Av idéskriften fram- 3

7 går att avskrivningen ska spegla den faktiska resursförbrukningen. I september 2011 har RKR även givit ut en rekommendation för nedskrivningar. I RKRs information om gränsdragning för aktivering och kostnadsföring anges en beloppsgräns på ½ prisbasbelopp exkl. moms som gräns för aktivering av en investering. Kommuner ska i första hand följa ovanstående lagar och rekommendationer men i de fall normgivning saknas från RKR kan vägledning hämtas från annan normgivning t.ex. årsredovisningslagen och uttalanden från Bokföringsnämnden. 10. Investeringsregler Investeringsreglerna som kommunen arbetar efter idag utarbetades inför budgetberedningen Det är ekonomiavdelningen som har utarbetat dessa investeringsregler. Investeringsreglerna i har inte fastställts av fullmäktige. Av investeringsreglerna framgår bl. a. följande: - vad som avses med en anskaffning (beloppsgräns och livslängd). I reglerna anges att en anskaffning skall redovisas om livslängden är tre år eller mer och om utgiften uppgår till ett basbelopp eller mer. Denna utgiftsgräns skall löpande följa förändringen av basbeloppet. - att inköp av utrustning och inventarier i samband med ny- eller ombyggnad skall redovisas som en investering (förutsatt att kraven för aktivering med avseende på livslängd och beloppsgräns uppfylls). - hur periodiskt underhåll skall redovisas (inkl. gränsdragning underhåll och standardförbättrande åtgärder). I reglerna anges att periodiskt underhåll i regel skall redovisas som driftskostnad. Av investeringsreglerna framgår även att ovanstående kriterier inte gäller: - aktier, andelar och bostadsrätter - mark - konstverk, museiföremål - andra likartade investeringar Inköp av ovanstående skall enligt kommunens investeringsregler alltid redovisas som investering oberoende av anskaffningsutgift. Av kommunens investeringsregler framgår dessutom vad som gäller och vilka åtgärder som skall vidtas innan ett projekt eller inköp vidtas. Innan ett projekt eller inköp sker skall en investeringskalkyl upprättas och godkännas av kommunstyrelsen. 4

8 På kommunens intranät finns även skrifter avseende ekonomisk gränsdragning mellan Norabostäder och med avseende på vem av parterna som står för kostnaden på vilken fastighet samt en skrift som redogör för gränsdragning avseende vem av de nämnda parterna som gör vad i verksamhetslokaler. Vi bedömer i stort att kommunens investeringsregler är ändamålsenliga. Reglerna behöver dock uppdateras med den lagstiftning och de rekommendationer som tillkommit efter att reglementet fastställdes bl. a. vad gäller avskrivningstider. Dessutom rekommenderar vi att investeringsreglerna kompletteras med rutiner för utrangeringar och avyttringar. Kommunen bör även utarbeta rutiner för inventering/förteckning el. dyl. för att säkerställa nas existens. Styrande dokument bör enligt vår bedömning omprövas årligen. Vi rekommenderar även att fullmäktige fastställer kommunens investeringsregler/investeringspolicy. 11. Rutiner för materiella 11.1 Kommunens redovisning av materiella har dokumenterat sina investeringsregler avseende materiella, enligt ovan. I samband med att årets investeringsbudget tas av kommunfullmäktige läggs projektnummer upp för samtliga budgeterade investeringar under aktuellt år. Investeringsbudgeten fastställs för en treårsperiod. Innan något investeringsprojekt får påbörjas och innan någon kontering på projektet kan ske i redovisningen måste projektets investeringskalkyl godkännas av kommunstyrelsens ordförande. Kommunens ekonomikontor har utarbetat en blankett för detta. Av investeringskalkylen framgår vilken förvaltning investeringen avser, dess benämning, förkalkyl med motivering, efterkalkyl samt en textruta för att ange ev. besparingseffekt. Blanketten signeras av ekonomiavdelningen och kommunstyrelsens ordförande. Investeringskalkylen diarieförs. Även eventuella kompletteringsinvesteringar skall enligt kommunens regler godkännas av kommunfullmäktige. Det är fyra personer på ekonomiavdelningen som konterar samtliga kommunens fakturor. Det är således dessa personer som bokför investeringarna. Attestansvarig har dock möjlighet att ändra konteringen om den blivit felaktig. Fakturor som rör investeringar skall normalt vara märkta med ett projektnummer. Detta projektnummer är kopplat till konton i redovisningen där investeringen bokförs under löpande år. 5

9 Ekonomerna på ekonomiavdelningen kan inte bokföra en investering om inte investeringsobjektet har öppnats dvs. investeringskalkylen godkänts. Om en investering felaktigt skulle bokföras på driften är det upp till den attestansvarige att ändra konteringen. Vid osäkerhet om fakturan avser en investering tar ekonomiavdelningen kontakt med fakturareferensen för att utreda vad fakturan avser. Normalt uppmärksammas felkonteringar av väsentliga belopp i samband med uppföljning av nämndernas resultat. Vi bedömer att kommunen har utarbetade rutiner och riktlinjer för att säkerställa att en investering bokförs på ett riktigt sätt i redovisningen. Kopplingen mellan investeringens projektnummer och konto i redovisningen innebär att en investering inte kan redovisas som ett nytt investeringsprojekt innan kommunfullmäktige godkänt investeringen. Riktlinjerna i kommunen avseende vad som aktiveras som en anläggningstillgång respektive kostnadsförs i kommunens redovisning skiljer sig inte åt mellan förvaltningarna då samtliga fakturor konteras på ekonomiavdelningen. När kommunfullmäktige i Nora kommun fastställer årets investeringsbudget styr denna huruvida en anskaffning ska aktiveras som anläggningstillgång eller kostnadsföras. Detta kan innebära att aktiveringar felaktigt sker av sådana kostnader som skall kostnadsföras och vice versa och att avsteg från gällande lag och rekommendationer sker. Det är således viktigt att de underlag dvs. investeringsbudgeten som går till fullmäktige följer gällande rekommendationer och lag på området Anläggningstillgångarnas existens Anläggningsregister Enligt RKR ska kommuner ha god överblick och kontroll över sina. En lämplig form för detta är att upprätta ett anläggningsregister som bör innehålla uppgift om identifikation, anskaffningsvärde, anskaffningstidpunkt, avskrivningsmetod, avskrivningstid och ackumulerade avskrivningar. Tillgångar som är helt avskrivna men fortfarande innehas av kommunen ska finnas med i registret. Däremot skall anläggningsregistret inte innehålla de tillgångar som har avyttrats eller utrangerats. I Nora kommun uppdateras anläggningsregistret med nyinvesteringar, avyttringar och försäljningar en gång per år i samband med årsbokslutet. I Nora kommuns anläggningsregister redovisas årets investeringar i en klumpsumma per investeringsprojekt. Uppgift saknas således om den enskilda tillgångens anskaffningsvärde, avskrivningsmetod, ackumulerade avskrivningar etc. 6

10 Upplägget som kommunen har i sitt anläggningsregister innebär svårigheter i att identifiera en enskild tillgång och därmed svårigheter att redovisa utrangeringar och avyttringar på ett riktigt sätt. Detta kan innebära en risk för att bokförda tillgångar inte existerar. Enligt RKR och Bokföringsnämnden bör ett anläggningsregister vara specificerat per tillgång. Anläggningsregistret bör uppdateras löpande under året. Vi rekommenderar att kommunen ser över sitt anläggningsregister och redovisar sina framtida investeringar i enlighet med Bokföringsnämndens krav och RKRs rekommendationer avseende anläggningsregister. Vi rekommenderar även kommunen att stärka upp den interna kontrollen vad gäller nas existens t.ex. ser över rutiner för en ev. årlig inventering. Förteckningar el. dyl. bör stämmas av årligen mot anläggningsregistret. Om det inte är möjligt att historiskt stämma av tillgångarna mot anläggningsregistret bör detta säkerställas med de anskaffningar som görs framöver Avyttring och utrangering Vid avyttring eller utrangering av en anläggningstillgång ska anskaffningsvärdet och den ackumulerade avskrivningen hänförlig till tillgången bokas bort dvs. tas bort ur kommunens redovisning och anläggningsregister. Vinst eller förlust vid utrangering skall redovisas i rörelseresultatet liksom skillnaden mellan försäljningsintäkt och bokfört värde vid avyttring. Enligt uppgift från ekonomiavdelningen fångar man upp utrangeringar genom en löpande kommunikation inom kommunen. T.ex. har man löpande kontakt med IT-chefen för att ha kontroll på vilka utrangeringar som är erforderliga när nyinvesteringar på IT-området görs. Ekonomiavdelningen menar att kommunen endast har ett fåtal försäljningar av materiella vilket innebär att dessa är lätta att fånga upp och ha kontroll på. Som nämnts ovan redovisas investeringarna i klump per investeringsprojekt i kommunens anläggningsregister. Detta innebär att framförallt redovisning av utrangeringar försvåras. Kommunen saknar styrdokument med riktlinjer för avyttring och utrangering av. Vi kan inte utesluta att kommunens anläggningsregister innehåller ett antal utrangerade. Vi rekommenderar att kommunens rutiner och riktlinjer vid avyttring och utrangering ses över. Tillägg bör göras i investeringsreglerna gällande rutiner för utrangering och en genomgång med respektive förvaltning rekommenderas för att få ett aktuellt anläggningsregister. Vi rekommenderar även att kommunen utformar riktlinjer för rapportering till ekonomiavdelningen av materiella som inte längre används eller finns kvar så att man säkerställer att utrangeringar sker löpande. Ekonomiavdelningen kan då rensa bort utrangeringar i anläggningsregistret och balansräkningen löpande. 7

11 11.3 Värdering Avskrivningar Normalt ska redovisas till anskaffningsvärdet med avdrag för avskrivningar. Avskrivningstakten bestäms av den ekonomiska livslängden för anläggningstillgången. KRLs sjätte kapitel tar upp frågan om avskrivning av. Avskrivning skall ske för tillgångar med begränsad livslängd, men vilken metod som skall användas är inte reglerat i lag. Enligt RKRs rekommendation skall avskrivningen avspegla hur tillgångens värde successivt förbrukas. Inom den kommunala sektorn är linjär den dominerade metoden. Denna avskrivning innebär att tillgångsvärdet skrivs av systematiskt med lika stora belopp varje år över tillgångens nyttjandeperiod. Idag använder Nora kommun linjär avskrivning i enlighet med de avskrivningstider som framgår i den skrift som SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) publicerat. SKLs föreslagna avskrivningstider befinner sig i stort inom RKRs föreslagna intervall. Som nämnts tidigare uppdateras anläggningsregistret en gång per år i samband med årsbokslutet. Den årliga uppdateringen innebär att man lägger in årets anskaffningar och beslutar om investeringens avskrivningstid. Oavsett när under året en investering skett sker avskrivningar under anskaffningsåret med 50 % av beräknad årlig avskrivning. Denna avskrivning sker först i samband med årsbokslutet. I samband med att årets investeringar läggs in i anläggningsregistret uppdateras även anläggningsregistret med de försäljningar och de kända utrangeringar som varit under året. Under löpande år gör kommunen avskrivningar utifrån årets budgeterade avskrivningar. De avskrivningstider som kommunen använder sig av i enlighet med SKLs riktlinjer från 2001 överensstämmer i stort sett med de som anges i RKRs idéskrift. Sedan 1997 ansvarar RKR genom sina rekommendationer för normering inom redovisningsområdet. Kommunens investeringsregler bör därför uppdateras utifrån RKRs idéskrift (2009). Då anskaffningarna i Nora kommun redovisas i en klumpsumma(per investeringsprojekt) i anläggningsregistret medför detta svårigheter i att göra en individuell bedömning av varje enskild anläggningstillgångs ekonomiska livslängd. Avskrivningar ska påbörjas vid den tidpunkt då en investering tas i bruk dvs. när en anläggningstillgång anskaffats eller i allt väsentligt är färdigställd. Aktivering i redovisningen av under året gjorda investeringar sker en gång per år i samband med bokslutsarbetet. Detta innebär att aktivering inte sker vid rätt tillfälle och att resultatet under löpande år ej belastas med de faktiska avskrivningarna. Vi rekommenderar kommunen att se över ovanstående iakttagelser i enlighet med RKRs idéskrift. 8

12 Nedskrivningar Enligt 6 kap 5 KRL ska värdet på en anläggningstillgång skrivas ner om det verkliga värdet är lägre än det bokförda värdet. Om värdenedgången inte bedöms vara bestående behöver dock ingen nedskrivning göras. En nedskrivning ska återföras om det inte längre finns skäl för den. RKR har i september 2011 givit ut en rekommendation angående nedskrivningar. Av denna framgår att om det på balansdagen föreligger en indikation på att en tillgång minskat i värde ska tillgångens återvinningsvärde beräknas. Återvinningsvärdet som ska jämföras med det bokförda värdet kan bl. a. beräknas som nettoförsäljningsvärde eller anpassat användningsvärde. Det redovisade värdet ska skrivas ned till återvinningsvärdet om återvinningsvärdet för en tillgång är lägre än redovisat värde. Ekonomiavdelningen bedömer inte att Nora kommun har några nedskrivningsbehov av betydelse. Några dokumenterade riktlinjer för bedömning av ev. nedskrivningsbehov finns inte. Vi rekommenderar att kommunen regelbundet går igenom och bedömer det bokförda värdet på na Stöldbegärlig egendom saknar riktlinjer för stöldbegärlig egendom. För att ha kontroll över kommunens ev. stöldbegärliga egendom rekommenderar vi att ett register förs över all sådan egendom även om anskaffningsvärdet understiger kommunens gräns för aktivering. Även rutin för återkommande kontrollinventering bör finnas för dessa tillgångar. 12. Investering eller driftskostnad 12.1 Kriterier för aktivering respektive kostnadsföring Av 6 kap. 1 KRL framgår att tillgångar som är avsedda för stadigvarande bruk eller innehav ska bokföras som. Stadigvarande brukar definieras i dessa sammanhang som en nyttjandeperiod på mer än tre år. I praktiken tillämpas även en beloppsgräns som innebär att tillgångar av mindre värden kostnadsförs direkt i samband med att dem anskaffas. 9

13 RKR har i sin idéskrift om avskrivningar angett ½ prisbasbelopp 1 exklusive mervärdesskatt som en rimlig beloppsgräns. RKR redogör i sin information om korttidsinventarier och inventarier av mindre värde att kommuner i praktiken tillämpar beloppsgränser mellan 1/3 1 prisbasbelopp. Enligt Nora kommuns investeringsregler ska beloppsgränsen ett prisbasbelopp tillämpas för aktiveringar. Ett område där gränsdragning mellan aktivering och kostnadsföring kan vara ett problem är vid renovering eller ombyggnation. Ny- och tillbyggnader ska aktiveras som en investeringstillgång medan renovering och ombyggnationer endast ska aktiveras om åtgärden är standardhöjande. I Nora kommuns investeringsreglemente anges att inköp av utrustning och inventarier vid ny- eller ombyggnad ska redovisas som investering, medan periodiskt underhåll som inte är standardhöjande ska redovisas mot kommunens driftsresultat Genomförd granskning För att kontrollera kommunens gränsdragning mellan redovisade investeringar respektive redovisade driftskostnader har vi stickprovsvis utfört granskning avseende kontona 6410 (förbrukningsinventarier) och 6411 (maskiner och aggregat mm) och årets bokförda investeringsprojekt Kontroll redovisade förbrukningsinventarier Vi har analyserat större kostnader bokförda som förbrukningsinventarier och maskiner och aggregat med mera. En granskning har gjorts mot fakturaunderlag på ett tiotal leverantörsfakturor vilka uppgår till större belopp. Granskning har gjorts med avseende på vad fakturorna avser och kostnadsföringen av dessa inköp Kontroll redovisade investeringar Nora kommuns investeringsbudget för 2012 uppgår till 23,1 Mkr. Per den 31 juli 2012 uppgick årets investeringar till 4,4 Mkr. Vi har analyserat aktiverade investeringar genom stickprov på ett tiotal leverantörsfakturor från årets investeringsprojekt. Leverantörsfakturorna har granskats med avseende på vad inköpen avsåg och om inköpen skall aktiveras som anläggningstillgång. Därtill har förekomsten av projektnummer på leverantörsfakturorna granskats. Vi ser positivt på att kommunen i sitt investeringsreglemente har en beskrivning av gränsdragningen mellan investerings- och driftskostnader. Skillnaden mellan ny- och ombyggnation respektive ej standardhöjande renoveringar kan dock tydliggöras. Definitionen av en materiell anläggningstillgång är en fysik tillgång som är avsedd för stadigvarande bruk eller innehav (KRL 6 kap 1 ). Tillgångar som inte uppfyller detta kriterium är följaktligen omsättningstillgångar. Praxis innebär att inventarier som kan antas ha en ekonomisk 1 För 2012 uppgår 1 prisbasbelopp till kr, vilket gör att ½ prisbasbelopp motsvarar kr. 10

14 livslängd om högst tre år i allmänhet inte aktiveras och därmed inte blir föremål för avskrivningar utan kostnadsförs i sin helhet i samband med anskaffningen. Detsamma gäller inventarier av mindre värde. Vid vår stickprovsvis utförda granskning enligt ovan har vi inte noterat några avvikelser av betydelse. Vi har dock noterat att projektnummer (se 11.1) saknas på flertalet granskade leverantörsfakturor bokförda som investeringar. Ekonomipersonal har därmed svårighet att veta vad inköpen avser och hur dem ska konteras. Risk för felaktig kontering med avseende på aktivering respektive kostnadsföring finns därmed. Vi rekommenderar att Nora kommun stärker upp sina rutiner i detta avseende. KPMG, dag som ovan Charlotta Ekman Auktoriserad revisor Sofia Mårtensson Revisor 11