Nora kommun. Granskning av bokslut och årsredovisning 2011 Revisionsrapport. Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 10

Transkript

1 Granskning av bokslut och årsredovisning 2011 Revisionsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved.

2 Innehåll 1. Sammanfattning Resultat och årsredovisning Underlag för revisorernas bedömning utifrån fullmäktiges mål 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 2 4. Avgränsning 2 5. Revisionskriterier 2 6. Ansvarig nämnd/styrelse 3 7. Metod 3 8. Projektorganisation 3 9. Årsredovisningen Allmän bedömning Om efterlevnaden av gällande redovisningsrekommendationer Kommunens förvaltningsberättelse Övrig finansiell information Balanskravet Nämnduppföljning Driftredovisning Bedömning utifrån fullmäktiges mål Bakgrund Uppföljning av mål för år Finansiella mål Verksamhetsmål Resultaträkning Iakttagelser vid granskning av balansräkningen Kassaflödesanalys 9

3 14. Sammanställd redovisning Kommentarer beträffande den sammanställda redovisningen 9

4 1. Sammanfattning Vi har av s revisorer fått i uppdrag att översiktligt granska bokslut och årsredovisning för räkenskapsåret Uppdraget ingår i revisionsplanen för år Kommunens revisorer ska enligt 9 kap KL bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat (9 a ). Revisorerna ska pröva om räkenskaperna är rättvisande (9 ). Revisorernas uttalande avges i revisionsberättelsen. Vårt uppdrag är att granska årsredovisningen i syfte att ge revisorerna ett tillräckligt underlag för revisionsberättelsen. 1.1 Resultat och årsredovisning Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av kommunens resultat och ställning. Årsredovisningen har i allt väsentligt upprättats i enlighet med den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. Kommunen redovisar ett positivt resultat på 6,7 Mkr för 2011 vilket är 4,5 Mkr bättre än budget. Nettokostnaderna har ökat med 2,8 % (14,3 Mkr) och skatteintäkter och bidragsintäkter har ökat med 2,2 % (11,3 Mkr) jämfört med f g år. Bland bidragsintäkterna återfanns f g år det tillfälliga konjunkturstödet på ca 5 Mkr, vilket inte erhållits under År 2011 redovisar nämnderna och styrelsen en positiv budgetavvikelse på 2,1 Mkr. Socialnämnden redovisar en positiv avvikelse på 4,8 Mkr medan Barn- och utbildningsnämnden redovisar en negativ avvikelse på -2,6 Mkr. Kommunens förbättrade finansnetto är en bidragande orsak till den positiva budgetavvikelsen. Finansnettot för 2011 uppgick till 3,7 Mkr vilket är 1,8 Mkr bättre än budget. Kommunen har under 2011 ökat sin utlåning till dotterföretag och därmed erhållit högre ränteintäkter. Vi delar kommunledningens uppfattning att balanskravet har uppfyllts för Underlag för revisorernas bedömning utifrån fullmäktiges mål Enligt bestämmelser i kommunallagen (KL) ska fullmäktige i budgeten ange finansiella mål och verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Revisorerna ska bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen för den ekonomiska förvaltningen. Finansiella mål och verksamhetsmål 2011 Kommunfullmäktige fastställde i samband med budgetbehandlingen för år 2011 finansiella målsättningar och mål för verksamheten. Kommunen har inte lyckats uppnå sina finansiella målsättningar för

5 Budgeten för 2011 innehåller mål för att stödja de strategier som kommunfullmäktige beslutat om. Vi har även noterat att kommunfullmäktige fastsällt strategiska verksamhetsmål för perioden Årsredovisningen innehåller en redogörelse för dessa strategiska verksamhetsmål, men inte någon utvärdering av måluppfyllelsen. Vi vill peka på betydelsen av att kommunen använder tydliga och mätbara verksamhetsmässiga mål som bl a är kopplade till effektivitet och ändamålsenlighet i organisationen. Denna typ av mål är av stor betydelse för bedömningen av verksamheterna och därmed även ett viktigt instrument vid styrningen av kommunen. Det är vidare av stor vikt att målen, ur perspektivet god ekonomisk hushållning, bygger på en analys av kommunens särskilda förutsättningar och önskade utveckling. 2. Bakgrund 3. Syfte Vi har av s revisorer fått i uppdrag att granska bokslut och årsredovisning för räkenskapsåret Uppdraget ingår i revisionsplanen för år Kommunens revisorer ska enligt 9 kap KL bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat (9 a ). Revisorerna ska pröva om räkenskaperna är rättvisande (9 ). Revisorernas uttalande avges i revisionsberättelsen. Vårt uppdrag är att granska årsredovisningen i syfte att ge revisorerna ett tillräckligt underlag för att kunna avge revisionsberättelsen. Syftet med granskningen är att bedöma om kommunens årsredovisning har upprättats i enlighet med kommunallag, kommunal redovisningslag och god redovisningssed i kommuner och landsting. Resultatet av vår granskning utgör underlag för revisorernas utformning av revisionsberättelsen. 4. Avgränsning Granskningen har omfattat bokslutet och årsredovisningen för år Vår granskning har varit inriktad på att hitta väsentliga fel (bedömda eller konstaterade). I vår granskning av årsredovisningen ingår inte primärt att granska den interna kontrollen över kommunens kostnader och intäkter. Granskningen har inte som syfte att identifiera brottsliga handlingar, t ex förskingringar. 5. Revisionskriterier Vi har bedömt om årsredovisningen i allt väsentligt följer Kommunallag och kommunal redovisningslag 2

6 God redovisningssed, definierad av Rådet för Kommunal Redovisning, RKR, och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL Interna regelverk och instruktioner Vi har bedömt om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av kommunfullmäktige beslutade målen för ekonomi och verksamhet som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. 6. Ansvarig nämnd/styrelse Granskningen avser kommunstyrelsens årsredovisning. Rapporten är saklighetsgranskad av kommunens ekonomichef Lars-Göran Gawelin och kommunens redovisningschef Thomas Johansson. 7. Metod Granskningen har genomförts genom: Dokumentstudie av relevanta dokument inklusive årsredovisningen Intervjuer med berörda tjänstemän och politiker Analys av nyckeltal för verksamhet och ekonomi i den omfattning som krävs för att bedöma om resultatet är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen samt för att ge stöd till revisorernas uttalande i revisionsberättelsen. Översiktlig analys av resultaträkningen 8. Projektorganisation Granskningen har genomförts av Charlotta Ekman, auktoriserad revisor, Sofia Mårtensson, revisor och Karin Helin Lindkvist, certifierad kommunal revisor. 9. Årsredovisningen 9.1 Allmän bedömning Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av kommunens resultat och ställning. Årsredovisningen har i allt väsentligt upprättats i enlighet med den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. 3

7 9.2 Om efterlevnaden av gällande redovisningsrekommendationer I årsredovisningen anges under avsnittet Redovisningsprinciper att redovisningen skett enligt god kommunal redovisningssed med vilket avses i överensstämmelse med lagen om kommunal redovisning och Rådet för kommunal redovisnings (RKRs) rekommendationer. I vår granskning har vi stickprovsvis granskat om detta påstående stämmer via intervjuer med ekonomer samt översiktlig avstämning av kommunens årsredovisning mot RKRs gällande rekommendationer. Baserat på detta och väsentlighetsprincipen är vår bedömning att kommunen i huvudsak efterlever rekommendationerna. Vi rekommenderar dock att kommunen, som en del i arbetet med att ta fram årsredovisningen, årligen gör en detaljerad avstämning mot rekommendationerna och att denna dokumenteras och bifogas bokslutdokumentationen. I likhet med tidigare år sker avskrivningar på årets investeringar avseende materiella anläggningstillgångar, oavsett när under året anskaffningen sker, med 50% av beräknad årlig avskrivning, vilket innebär att kommunen i detta avseende ej följer rekommendationen från Rådet för kommunal redovisning. Detta upplyser kommunen läsaren om under avsnittet Redovisningsprinciper. 9.3 Kommunens förvaltningsberättelse Vi bedömer i stort att den information som lämnas i förvaltningsberättelsen ger en rättvisande bild av kommunens resultat och ställning. Den lämnade redogörelsen för kommunens verksamhet och ekonomi m.m., innehåller de väsentliga fakta som krävs för att läsaren tillsammans med den övriga finansiella informationen skall kunna göra en övergripande bedömning av verksamhetsåret. I förvaltningsberättelsen har kommunstyrelsen, i enlighet med lagstiftningen, följt upp de finansiella målsättningar som fastställts som kriterier för en god ekonomisk hushållning. En utvärdering av de verksamhetsmässiga målen saknas dock. Se avsnitt Övrig finansiell information Avseende årsredovisningens resultat- och balansräkning, kassaflödesanalys och bokslutskommentarer, är vår uppfattning att även dessa innehåller de uppgifter som krävs för att bedöma kommunens ställning och resultat för Balans- och resultaträkningens kompletterande information i form av noter är enligt vår uppfattning väl anpassat till informationsbehovet i årsredovisningen. Årsredovisningens ekonomiska analys med bl a finansiella nyckeltal ger tillsammans med den övriga informationen i årsredovisningen en översiktlig bild av kommunens finansiella utveckling under de tio senaste åren. 4

8 9.3.2 Balanskravet Gällande regler I KL finns de fr o m år 2000 gällande reglerna om balanskravet, vilka innebär att kommunens intäkter ska överstiga kostnaderna. Eventuella negativa resultat som uppkommer ska enligt KL regleras inom tre år. I KL stadgas även att kommunerna ska ha en god ekonomisk hushållning, vilket får ses som ett överordnat krav och innebär i de allra flesta fall att det inte räcker med att intäkterna enbart täcker kostnaderna, eftersom det på längre sikt urholkar kommunernas ekonomi. Om det föreligger synnerliga skäl finns emellertid möjlighet att inte reglera ett negativt resultat. Exempel på där synnerliga skäl kan anses föreligga är när kommuner medvetet och tydligt gjort avsättningar och byggt upp ett avsevärt eget kapital för att möta framtida kostnadsökningar eller intäktsminskningar Balanskravet i årsredovisningen Kommunen redovisar en avstämning av balanskravet enligt KL i förvaltningsberättelsen. Kommunens överskott för året uppgår till 6,7 Mkr. Vid avstämning av balanskravet avgår årets realisationsvinster, 0,2 Mkr från årets resultat, i enlighet med gällande principer. Justerat resultat enligt balanskravet uppgår därmed till 6,5 Mkr. 9.4 Nämnduppföljning Nämndernas förvaltningsberättelser regleras inte av KRL, utan betraktas som underlag till kommunens förvaltningsberättelse Driftredovisning Nettokostnadsutveckling för styrelsen och nämnderna (Mkr) Styrelse/Nämnd Kommunfullmäktige -4,0-2,5-2,1 Kommunstyrelsen -68,1-65,4-61,8 Barn- och utbildningsnämnden -241,3-239,5-236,0 Socialnämnden -178,0-173,7-167,6 Kultur- och fritidsnämnden -12,6-12,4-10,8 Summa nettokostnader -504,0-493,5-478,3 Styrelsens och nämndernas totala nettokostnadsökning mellan åren 2010 och 2011 uppgår till 10,5 Mkr vilket motsvarar en ökning med 2,1 %. Kommentarer till det ekonomiska utfallet finns redovisat under nämndernas verksamhetsberättelser. 5

9 Avvikelser mot budget (Tkr) Kommunen redovisar per sammantaget en positiv avvikelse mot budget på 2,1 Mkr med inbördes fördelning mellan kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och nämnderna enligt följande: Mkr Avvikelse mot budget (+/-) Utfall Prognos Kommunfullmäktige -0,4-0,3 Kommunstyrelsen +0,5 0,3 Barn- och utbildningsnämnden -2,6-1,6 Socialnämnden +4,8-0,7 Kultur- och fritidsnämnden -0,2-0,1 Summa nämnder och styrelser +2,1-2,4 Orsaker till budgetavvikelserna framgår av nämndernas verksamhetsberättelser. Av tabellen ovan framgår vilka avvikelser som prognostiserades i delårsbokslutet. Vid jämförelse med faktisk avvikelse och prognostiserad avvikelse per juni 2011 kan man utläsa att Socialnämndens prognostiserade underskott förbättrades avsevärt under resterande del av året. Främsta orsaken till detta är lägre personalkostnader. Vi vill understryka vikten av att prognoserna håller en hög kvalitet för att kunna vidta åtgärder snabbt vid ev befarade underskott. 10. Bedömning utifrån fullmäktiges mål 10.1 Bakgrund Enligt kommunallagens bestämmelser ska fullmäktige i budgeten ange finansiella mål och verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Revisorerna ska bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen Uppföljning av mål för år 2011 Kommunfullmäktige fastställde i samband med budgetbehandlingen för år 2011 finansiella målsättningar, som bedömdes ha en koppling till god ekonomisk hushållning. Vi har även noterat att kommunfullmäktige fastställt strategiska verksamhetsmål för perioden

10 10.2 Finansiella mål Kommunfullmäktige fastställde i budget 2011 två finansiella målsättningar för Nora Kommun. Målutvärderingen av dessa finansiella målsättningar görs i årsredovisningen. s eget krav på god ekonomisk hushållning innehåller nedanstående, av fullmäktige, fastställda finansiella mål: Mål Målet är att årets resultat skall vara positivt och på sikt motsvara 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Lånefinansiering av investeringar skall undvikas och begränsas till den s.k. affärsverksamheten (VA och renhållning). Måluppfyllelse Målet att kommunens resultat ska vara positivt uppnås för Dock är resultatet 1,3 % av skatteintäkter och generella statsbidrag, vilket innebär att målet på 2 % inte uppnås för verksamhetsåret Målet avseende självfinansiering av kommunens investeringar, med undantag för affärsverksamheten, uppnåddes inte Årets resultat uppgick till 6,7 Mkr och avskrivningarna uppgick 12,9 Mkr dvs självfinansieringen för investeringar var 19,6 Mkr. Årets nettoinvesteringar uppgick dock till 30,5 Mkr Verksamhetsmål Lagstiftaren ställer krav på att mål och riktlinjer av betydelse för god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv skall upprättas. Målen syftar till att ge indikationer på om kommunens resurser används kostnadseffektivt och ändamålsenligt i verksamheterna. Dessa mål skall följas upp och kommenteras i samband med upprättandet av årsredovisning och delårsrapport. Budgeten för 2011 innehåller mål för att stödja de strategier som kommunfullmäktige beslutat om. Vi har även noterat att kommunfullmäktige fastsällt strategiska verksamhetsmål för perioden Årsredovisningen innehåller en kort redogörelse för dessa strategiska verksamhetsmål, men inte någon utvärdering av måluppfyllelsen. Årsredovisningen saknar således kommentarer om måluppfyllelse avseende de verksamhetsmässiga målen. Detta tillsammans med avsaknaden av en uttalad koppling till god ekonomisk hushållning gör att vi avstår från en bedömning av dessa mål. De verksamhetsmässiga målen bör ses som ytterligare en dimension i kommunens vidareutveckling av begreppet god ekonomisk hushållning. Vi vill framhålla vikten av att 7

11 verksamhetsmålen i förekommande fall tydligt är kopplade till god ekonomisk hushållning och mätbara med tydliga indikatorer för måluppfyllelse. För att få en samlad bild av samtliga av fullmäktige fastställda mål för att uppnå en god ekonomisk hushållning anser vi att även de verksamhetsmässiga målen skall redovisas under rubriken God ekonomisk hushållning i årsredovisningen. Vi menar också att i de fall man ej uppnått de uppsatta målen bör analyser göras av orsakerna till detta. 11. Resultaträkning Kommunen Belopp i Mkr (jämförelse med 2010) Utfall 2011 Budget 2011 Avvikelse mot budget Utfall 2010 Avvikelse utfall 2011 mot utfall 2010 Verksamhetens intäkter 65,6 57,2 8,4 70,7-5,1 Verksamhetens kostnader -565,6-559,7-5,9-557,2-8,4 Av- och nedskrivningar -12,9-12,7-0,2-12,1-0,8 Verksamheternas -512,9-515,2 2,3-498,6-14,3 nettokostnad Skatteintäkter 400,4 404,9-4,5 390,8 9,6 Statsbidrag/utjämning 115,5 110,7 4,8 113,8 1,7 Finansiella intäkter 4,4 2,7 1,7 2,6 1,8 Finansiella kostnader -0,7-0,9 0,2-0,6-0,1 Resultat efter finansiella poster 6,7 2,2 4,5 8,0-1,3 Årets resultatandel dvs redovisat resultatet i förhållande till skatter och bidrag uppgår till 1,3 % vilket är 0,3 procentenheter lägre jämfört med f g år. Som framgår ovan har kommunens nettokostnader ökat med 14,3 Mkr (2,9 %) jämfört med f g år och skatter och statsbidrag har ökat med 11,3 Mkr (2,2 %) jämfört med Kommunen redovisar därmed jämfört med föregående år ett något lägre resultat. Årets resultat har belastas med 4,4 Mkr avseende en avsättning för kommunens medfinansiering av Citybanan. I förhållande till budget är resultatet trots detta 4,5 Mkr bättre vilket framförallt beror på ett bättre finansnetto än budgeterat. Vi har noterat att kommunen totalt sett budgeterat med ett överskott på 3,8 Mkr år

12 12. Iakttagelser vid granskning av balansräkningen I kommunens anläggningsregister redovisas årets investeringar per verksamhet. Detta medför svårigheter i att identifiera en enskild anläggningstillgång, vilket kan leda till att utrangeringar och försäljningar redovisas felaktigt. Semesterlöneskulden inklusive PO-pålägg har minskat med ca 2,3 Mkr jämfört med f g år. Främsta orsaken är att antalet semesterdagar för månadsanställda (grupp 1) har sjunkit nästan med 300 dagar. Resultatet 2011 har belastats med en kostnad avseende s medfinansiering av Citybanan. Inklusive indexreglering uppgår avsättningen till 4,4 Mkr. har belastat resultatet 2011 med en kostnad på 1 Mkr för beräknat underskott i Bergslagens Kommunalteknik (BKT). har endast erhållit en preliminär uppgift om underskottets storlek från Bergslagens Kommunalteknik. 13. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalys beskriver hur verksamhet och investeringar finansierats och hur de har inverkat på verksamhetens likvida ställning. Den tillämpade modellen synes överensstämma med RKRs rekommendation Av betalningsflödesrapporten framgår att kommunens löpande verksamhet under år 2011 givit ett överskott på 16,4 Mkr. Investeringar har gjorts med 28,9 Mkr. Finansieringsverksamheten har ett netto på 0,0 Mkr vilket innebär att kommunens finansieringsverksamhet är oförändrad. Förändringen av likvida medel uppgår därmed till -12,5 Mkr. 14. Sammanställd redovisning 14.1 Kommentarer beträffande den sammanställda redovisningen Den sammanställda redovisningen har såvitt vi kunnat finna upprättats i enlighet med RKRs rekommendation 8.2. Syftet med den sammanställda redovisningen är att ge en sammanfattande bild av kommunens ekonomiska resultat, ställning och åtaganden. Enligt KRL 8 kap 2 ska den sammanställda redovisningen omfatta de juridiska personerna i vilka kommunen har ett betydande inflytande. Enligt RKR 8:2 framgår att betydande inflytande förutsätts föreligga när kommunen innehar minst 20 % av rösterna i en annan juridisk person, men även andra faktorer ska beaktas. Det finns dock möjlighet att göra avsteg från principen om företaget har en ringa omsättning eller balansomslutning. En komplett årsredovisning för saknades vid vårt granskningstillfälle eftersom den sammanställda redovisningen ännu inte färdigställts och därför inte infogats i dokumentet. Orsaken till detta var att inga reviderade fastställda bokslut för bolagen fanns klara. 9

13 Vi har i efterhand erhållit en sammanställd redovisning som kommer att infogas i årsredovisningen inom en snar framtid. Vår bedömning är att denna ger en i allt väsentlig rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. I den sammanställda redovisningen ingår förutom kommunen Norabostäder AB (100 %) och Nora Utveckling AB (100 %). Från och med 2011 ingår inte Bergslagens Kommunalteknik i den sammanställda redovisningen. Även jämförelsesiffrorna för f g år har justerats avseende Bergslagens Kommunalteknik. I årsredovisningen bör information lämnas om att Bergslagens Kommunalteknik inte innefattas i koncernredovisningen, samt att jämförelsesiffrorna från f g år är justerade för detta. Det redovisade resultatet för kommunkoncernen uppgår till -1,3 Mkr (+2,8 Mkr f g år). Det saknas vissa tilläggsupplysningar i noter till några poster i balans- och resultaträkningen för koncernredovisningen. Vi vill understryka vikten av att tydliga instruktioner för tidsplaner och krav på formerna för rapporteringen finns för kommunens företag samt att dessa efterlevs. Den sammanställda redovisningen bör baseras på färdiga bokslut eller rapporter som är signerade av bolagets revisorer. KPMG, dag som ovan Charlotta Ekman Auktoriserad revisor Karin Helin Lindkvist Certifierad kommunal revisor 10