Tranås kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport

Transkript

1 Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport Offentlig sektor kommuner och landsting KPMG AB Antal sidor: 10 Rapport beträffande delårsgranskning.docx

2 Innehåll 1. Sammanfattning/bakgrund Finansiella mål och god redovisningssed Mål för verksamheten 1 2. Syfte 1 3. Avgränsning 2 4. Revisionskriterier 2 5. Ansvarig styrelse 2 6. Metod 3 7. Projektorganisation 3 8. Anvisningar och styrdokument 3 9. Bedömning utifrån fullmäktiges mål Bakgrund Finansiella mål Verksamhetsmål Delårsrapporten i övrigt Förvaltningsberättelsen Balanskravet Resultaträkning Balansräkning Materiella anläggningstillgångar Kortfristiga skulder Kassaflödesanalys Sammanställd redovisning Nämndernas berättelser Teknik- och griftegårdsnämnd, +2,2 mkr Barn/utbildning, -3,0 mkr Socialnämnd, -15,1 mkr Finansen, +7,4 mkr 8 Rapport beträffande delårsgranskning.docx

3 1. Sammanfattning/bakgrund Vi har av s revisorer fått i uppdrag att översiktligt granska delårsrapporten per Uppdraget ingår i revisionsplanen för år Kommunens revisorer ska enligt 9 kap KL 1 bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat (9a ). Revisorernas uttalande avges i revisorernas bedömning av delårsrapporten. Vårt uppdrag är att granska delårsrapporten för att ge revisorerna underlag för sin bedömning. Vi bedömer att delårsrapporten visar ett rättvisande resultat och att rapporten i allt väsentligt har upprättats enligt lagens krav och normerande organ. 1.1 Finansiella mål och god redovisningssed Helårsprognosen för år 2016 ligger på ett resultat om 9,6 mkr, vilket skulle innebära att kommunens ekonomi kommer att vara i balans för helåret Ekonomiska mål: Soliditetsmålet på 20 % inklusive ansvarsförbindelse för pensionsskuld beräknas uppfyllas. Målet att 99 % av kommunens skatteintäkter och bidrag ska användas till verksamhetens kostnader beräknas ej uppfyllas. Revisorerna anses ha tillräckliga underlag till sin bedömning om målens uppfyllandegrad och kan med viss sannolik också bedöma att den lagda helårsprognosen kommer att kunna hållas. Det finns dock såväl risker som möjligheter i lagd helårsprognos. Vid revisorernas bedömning om rimligheten i att helårsprognosen kommer att hållas, finns alltid en viss risk för att vissa fordringar eller avsättningar inte är tillräckliga, t ex avseende försörjningsstöd hos socialnämnden. Avseende finansen (skatteavräkningen), så har man för helårsprognosen använt sig av prognosen som erhölls i augusti 2016 från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), vilket bör säkerställa en så korrekt helårsprognos som möjligt. Vi bedömer att delårsrapporten i allt väsentligt har upprättats i enlighet med den kommunala redovisningslagen och i enlighet med god redovisningssed. 1.2 Mål för verksamheten 2. Syfte Kommunen redovisar i delårsrapporten en uppföljning av delar av de mål som finns i respektive nämnds styrkort. Man har dock inte mätt flertalet av dessa mål under år 2016, varvid måluppfyllelsen kommer att granskas närmare till årsbokslutet De mål som är uppmätta synes dock som rimliga. Syftet med granskningen är att bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat, som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. 1 Kommunallag (1991:900) Rapport beträffande delårsgranskning.docx 1

4 Syftet med granskningen är även att bedöma om kommunens delårsrapport har upprättats i enlighet med kommunallagen, kommunal redovisningslag och god redovisningssed i kommuner och landsting. 3. Avgränsning Granskningen omfattar delårsrapporten per Vår granskning sker i den omfattning som följer av God revisionssed i kommunal verksamhet, främst såsom denna definieras av SKL 2 och Skyrev 3. Granskningen av räkenskaperna är översiktlig och avser endast underlag för bedömning av fullmäktiges finansiella mål. Vår granskning har varit inriktad på att hitta väsentliga fel (bedömda eller konstaterade) i delårsrapporten. I vår granskning ingår inte primärt att granska den interna kontrollen över kommunens kostnader och intäkter. Granskningen har inte som syfte att identifiera brottsliga handlingar, t ex förskingring. 4. Revisionskriterier Vi kommer att bedöma om delårsrapporten i allt väsentligt följer: Kommunallag och kommunal redovisningslag, KRL God redovisningssed, definierad av Rådet för Kommunal Redovisning, RKR, och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL Interna regelverk och instruktioner Fullmäktigebeslut Vi har även bedömt om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål kommunfullmäktige beslutat, som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. 5. Ansvarig styrelse Granskningen avser kommunstyrelsens delårsrapport som enligt 8 kap 20a KL ska behandlas av kommunfullmäktige. Rapporten är saklighetsgranskad av kommunens ekonomiavdelning. 2 Sveriges Kommuner och Landsting 3 Sveriges Kommunala Yrkesrevisorer Rapport beträffande delårsgranskning.docx 2

5 6. Metod Granskningen har genomförts genom: Dokumentstudie av relevanta dokument inklusive delårsrapporten Intervjuer med berörda tjänstemän och politiker Analys av nyckeltal för verksamhet och ekonomi i den omfattning som krävs för att bedöma om resultatet är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen Stickprovsvis avstämning och verifiering av väsentliga balansposter mot specifikationer med tillhörande underlag i den omfattning som krävs för bedömning av fullmäktiges finansiella mål. Översiktlig analys av resultaträkningen 7. Projektorganisation Granskningen har genomförts under ledning av Jerker Stenqvist, auktoriserad revisor/certifierad kommunal yrkesrevisor tillsammans med Johan Lagerqvist, auktoriserad revisor samt David Jidskog, revisor. 8. Anvisningar och styrdokument I KRL framgår att kommunerna ska upprätta minst en delårsrapport som ska omfatta en period av minst hälften och högst två tredjedelar av räkenskapsåret, d v s högst åtta månader. Det är även den rapport som faller inom ramen för denna period som ska behandlas av fullmäktige och som revisorerna ska göra en bedömning av. I s Ekonomihandbok finns fastställt följande anvisningar: En delårsrapport skall tas fram per 31 augusti. Delårsrapporten skall innehålla en översiktlig redogörelse för utvecklingen av kommunens verksamhet och resultat sedan föregående räkenskapsårs utgång. Upplysningar skall därvid lämnas om sådana förhållanden som är viktiga för bedömningen av kommunens resultat eller ställning, och sådana händelser av väsentlig betydelse för kommunen som har inträffat under rapportperioden eller efter dennes slut. Delårsrapporten delas in i två delar, en del som sammanfattar vad som hänt och är en enklare variant av årsbokslutet, dels en del som prognosticerar verksamhetens utfall för hela året. I lagen om kommunal redovisning finns krav på delårsrapport inskriven. 9. Bedömning utifrån fullmäktiges mål 9.1 Bakgrund Enligt kommunallagens bestämmelser ska fullmäktige i budgeten ange finansiella mål och verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Revisorerna ska bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen. Rapport beträffande delårsgranskning.docx 3

6 9.2 Finansiella mål Kommunfullmäktiges mål för god ekonomisk hushållning 2016: Mål Uppfyllt Kommentarer 1. Soliditet inklusive ansvarsförbindelse för Ja Prognos % pensionsskuld 20 %. 2. Nämndernas kostnadsandel av skatteintäkter Nej Prognos ,5 % och bidrag max 99 % Verksamhetsmål Avseende de verksamhetsmässiga målen som följs upp i delårsrapporten finns varierande uppfyllandegrader för målen samt att en del mål ännu inte har mätts, se sid 7-8 i delårsrapporten. Avseende ännu ej uppmätta verksamhetsmässiga mål så kommer dessa att följas upp närmare i årsredovisningen för år De mål som redovisas i delårsrapporten har fastställts av KF. Vi har inte bedömt om de redovisade målen är de mest relevanta för kommunen. 10. Delårsrapporten i övrigt 10.1 Förvaltningsberättelsen Enligt KRL 9:2 ska delårsrapporten innehålla en översiktlig redogörelse för utvecklingen av kommunens verksamhet och resultat sedan föregående års utgång. Uppgift ska lämnas om: sådana förhållanden som är viktiga för bedömningen av kommunens resultat och ställning sådana händelser av väsentlig betydelse för kommunen som har inträffat under rapportperioden eller efter dennes slut. Kommentar Vi bedömer att förvaltningsberättelsen tillsammans med nämndernas rapportering i allt väsentligt innehåller den information som den enligt ovanstående lagparagraf ska innehålla Balanskravet Helårsprognosen för år 2016 ligger på ett resultat om +9,6 mkr, vilket skulle innebära att kommunens ekonomi kommer att vara i balans för helåret Per delårsbokslutet uppgår balanskravsresultatet till 12 mkr efter att justering gjorts för realisationsvinster om 3 mkr. Realisationsvinsterna förväntas öka något ytterligare till årsbokslutet. Rapport beträffande delårsgranskning.docx 4

7 10.3 Resultaträkning (Belopp i mkr) Utfall Året Utfall fg år Budget året Prognos året Avvikelse prognos jmf med budget Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter, statsbidrag och utjämning -667,5-630,5-994, ,5-13,4 678,8 662, , ,1-6,6 Finansnetto 3,7 6,2-1, ,9 Extraordinära intäkter - 8, Årets resultat 15,0 46,9 15,6 9,6-6,0 Kommentarer Som synes så prognostiserar kommunen med ett sämre resultat jämfört med budget. Den försämrade helårsprognosen jämfört med utfallet per beror främst på att man räknar med högre kostnader under perioden september-december. I utfallet per ingår extraordinär intäkt avseende återbetalning av beslutade AFA-medel. Analys helårsprognos Budget Prognos +/- Ref KF inkl revision -4,8-4,7 0,1 Kommunstyrelse -83,0-82,0 1,0 Bygg/miljönämnd -8,0-7,0 1,0 Teknik/griftegård -40,0-37,8 2, Kultur/Fritid -40,3-39,9 0,4 Barn/utbildning -418,1-421,1-3, Socialnämnd -399,9-415,0-15, Summa drift -994, ,5-13,4 Finansen 1 009, ,1 7, ,6 9,6-6,0 Rapport beträffande delårsgranskning.docx 5

8 10.4 Balansräkning (Belopp i mkr) Balansomslutning 892,9 896,1 864,7 Redovisat eget kapital 673,6 658,6 676,3 Eget kapital reducerat med ansvarsförbindelse pensioner 241,4 221,6 233,6 Soliditet redovisad 75% 73% 78% Soliditet med hänsyn till de pensionsförpliktelser som inte redovisas bland skulder 27% 25% 27% Omsättningstillgångar 375,7 414,6 418,3 Kortfristiga skulder 157,8 173,1 123,2 Balanslikviditet 238% 240% 340% Kommentarer Till samtliga väsentliga balansposter har huvudboksbilagor och specifikationer upprättats. Instruktioner finns utfärdade för periodiseringar etc. inför delårsbokslutet Materiella anläggningstillgångar Enligt RKR:s rekommendation nr 11.4, Materiella anläggningstillgångar, står det att förväntas skillnaden i förbrukningen av en materiell anläggningstillgångs betydande komponenter vara väsentlig, ska tillgången delas upp på dessa. Respektive komponent ska skrivas av separat. I samband med införandet av s.k. komponentavskrivning så har kommunen börjat att tillämpa detta på tillgångar inom t ex VA- och avfallsverksamheten på anskaffningar som har skett fr.o.m. år 2014 och framåt, men dock inte gått tillbaka och gjort samma uppdelning på alla gamla anläggningstillgångar som har anskaffats innan år Kommunens fastigheter förväntas delas in i väsentliga komponenter under På samma sätt som för VA- och avfallsverksamheten görs dock ingen uppdelning på äldre anskaffningar. Rapport beträffande delårsgranskning.docx 6

9 Aktiveringar av årets investeringar är gjorda. Totala investeringar hittills uppgår till 53,7 mkr. Anläggningstillgångarna är avstämda mellan huvudbok och anläggningsregistret. Avskrivningar påbörjas vanligen månaden efter anskaffningsmånaden och när så är tillämpligt följer man att avskrivning påbörjas när anläggningen tas i bruk. Se närmare beskrivningar över utförda investeringar i delårsrapporten sid Kortfristiga skulder Kommunen erhöll i slutet av 2015 ett statligt bidrag för flyktingmottagande. Bidraget uppgick till 16,8 mkr och ska enligt RKR som fastställer god redovisningssed redovisas som intäkt senast under I delårsbokslutet har 3,4 mkr av bidraget intäktsförts och förväntan för helåret är att 5,8 mkr kommer redovisas som intäkt. Resterande 11 mkr förväntas redovisas som intäkt under åren och till följd av detta följer inte kommunens redovisning god redovisningssed. Vi rekommenderar revisorerna att lyfta fram detta i sin rapportering Kassaflödesanalys En kassaflödesanalys beskriver årets kassaflöden från verksamheterna, från investeringar och från finansieringen samt hur de har inverkat på verksamhetens likvida ställning. Kommentar Kommunen redovisar ingen kassaflödesanalys per 31/8, vilket också enligt RKR är en frivillig uppgift i delårsrapporten. Vi anser dock att en kassaflödesanalys ger ett mervärde för läsaren och att kommunen borde ta med en kassaflödesanalys även i delårsrapporten Sammanställd redovisning KRL ställer inget krav på att delårsrapporten ska omfatta de kommunala företagen, vilket dock rekommenderas av Rådet för kommunal redovisning. Enligt KRL 8:2 ska den sammanställda redovisningen omfatta de juridiska personer i vilka kommunen har ett betydande inflytande. Av författningskommentarerna framgår att ett betydande inflytande förutsätts föreligga när kommunen innehar minst 20 % av rösterna i en annan juridisk person. Det finns dock möjlighet att göra avsteg från principen om företaget har en ringa omsättning eller balansomslutning. Kommentar Delårsrapporten innehåller inte någon sammanställd redovisning, utan endast en kort översikt över resultatutvecklingen i de kommunala bolagen fram till halvårsskiftet samt respektive bolags rapportering. En sammanställd redovisning i delårsrapporten är dock att rekommendera. Enligt kommunens ekonomiavdelning tar man inte fram någon sammanställd redovisning per den 31 augusti pga att det då skulle ta betydligt längre tid innan delårsrapporten kan fastställas och att den då inte längre känns lika aktuell. Detta bl a då bolagen måste ta sina delårsresultat i respektive bolagsstyrelse innan kommunen kan ta in boksluten i den sammanställda redovisningen. Samtidigt menar man att man istället lägger mera krut på den sammanställda redovisningen i årsbokslutet och därmed också i årsredovisningen. Rapport beträffande delårsgranskning.docx 7

10 10.7 Nämndernas berättelser Nämndernas måluppfyllelse återfinns delvis i delårsrapporten. Nämnderna beskriver också sina verksamheter jämfört med de anvisningar och mål som har satts upp. Denna information ger en god bild av verksamheterna och det som har hänt under året. Nedan följer en genomgång över de nämnder och enheter som beräknas ha en större skillnad i prognostiserat resultat jämfört med årets budget Teknik- och griftegårdsnämnd, +2,2 mkr Överskottet består främst av prognosticerat överskott kopplat till gatuavdelningen. Förväntade taxefinansierade resultat avseende VA-verksamheten om 0,8 mkr samt överskott inom avfallsverksamheten om 1,2 mkr skuldförs och ingår inte i överskottet enligt ovan Barn/utbildning, -3,0 mkr Underskottet beror främst på ökade kostnader relaterat till elever med extra stöd i form av en större personal. Vidare finns förklaringen i ett ökat antal elever i förberedelseklass samt resursskolan Socialnämnd, -15,1 mkr Nämndens underskott beror till stor del på fortsatt höga kostnader för försörjningsstöd trots minskat antal hushåll med detta behov. Löneavtalet har även bidragit till ökade kostnader om 3 mkr utöver budget Finansen, +7,4 mkr Den positiva avvikelsen förklaras delvis av ett högre finansnetto jämfört med budget. I posten ingår även erhållet och intäktsfört statsbidrag kopplat till flyktingmottagande om 5,8 mkr. Se även noteringar punkt avseende statsbidraget. KPMG AB, Jerker Stenqvist Auktoriserad revisor/certifierad kommunal yrkesrevisor Johan Lagerqvist Auktoriserad revisor Rapport beträffande delårsgranskning.docx 8