Landstinget Västernorrland. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB. Antal sidor: 13

Transkript

1 Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB Antal sidor: Rapport beträffande delårsgranskning slutlig.docx

2 Innehåll 1. Sammanfattning Bedömning av mål med betydelse för god ekonomisk hushållning 1 2. Bakgrund 1 3. Syfte 2 4. Avgränsning 2 5. Revisionskriterier 2 6. Ansvarig styrelse 3 7. Metod 3 8. Projektorganisation 3 9. Anvisningar och styrdokument Bedömning utifrån fullmäktiges mål Bakgrund Finansiella mål Verksamhetsmål Delårsrapporten i övrigt Innehåll Balanskravet Resultaträkning Jämförelsestörande poster Balansräkning Kassaflödesanalys Sammanställd redovisning Rapport beträffande delårsgranskning slutlig.docx

3 1. Sammanfattning Vi har av s revisorer fått i uppdrag att översiktligt granska delårsrapporten per Uppdraget ingår i revisionsplanen för år Kommunens revisorer ska enligt 9 kap KL 1 bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat (9 a ). Revisorernas uttalande avges i revisorernas bedömning av delårsrapporten. Vårt uppdrag är att granska delårsrapporten för att ge revisorerna underlag för sin bedömning. 1.1 Bedömning av mål med betydelse för god ekonomisk hushållning Vi bedömer att resultatet i delårsrapporten vad gäller finansiella mål och verksamhetsmål med betydelse för god ekonomisk hushållning inte är förenliga med de mål som fullmäktige beslutat om. Vår bedömning baseras på de mått som finns till respektive mål i landstingsstyrelsens och nämndernas styrkort, se avsnitt Vi konstaterar att för år 2016 har man budgeterat ett resultat som följer det uppsatta målet, budget 72 mkr, målet om + 70 mkr. Dock ser inte utfallet ut att följa budget för räkenskapsåret enligt upprättad prognos. I den praktiska tillämpningen förefaller resultatmålet, som vi uppfattar det, mer ha karaktären av en ambition än ett reellt mål. Vi är oroade över resultatutvecklingen, se avsnitt I landstingsplanen finns, i likhet med tidigare år, inte någon beskrivning av målens koppling mot kommunallagens bestämmelser om god ekonomisk hushållning. Vi anser att styrelsen bör verka för att bereda en sådan koppling, se avsnitt Vi anser vidare att styrelsen ska bereda underlag så att fullmäktige genom beslut kan säkra att nivåerna för de mål som fastställts i styrkorten också motsvarar de mål fullmäktige antagit med betydelse för god ekonomisk hushållning, avsnitt Bakgrund Vi har av s revisorer fått i uppdrag att översiktligt granska delårsrapporten per Uppdraget ingår i revisionsplanen för år Kommunens revisorer ska enligt 9 kap KL 2 bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat (9 a ). Revisorerna uttalanden avges i revisorernas bedömning av delårsrapporten. Vårt uppdrag är att granska delårsrapporten för att ge revisorerna underlag för sin bedömning. 1 Kommunallag (1991:900) 2 Kommunallag (1991:900) Rapport beträffande delårsgranskning slutlig.docx 1

4 3. Syfte Syftet med granskningen är att bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat, som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Syftet med granskningen är även att bedöma om landstingets delårsrapport har upprättats i enlighet med kommunallagen, kommunal redovisningslag och god redovisningssed i kommuner och landsting. 4. Avgränsning Granskningen omfattar delårsrapporten Vår granskning har skett i den omfattning som följer av God revisionssed i kommunal verksamhet, främst såsom denna definieras av SKL 3 och Skyrev 4. Granskningen av räkenskaperna är översiktlig och avser endast underlag för bedömning av fullmäktiges finansiella mål. Vår granskning har varit inriktad på att hitta väsentliga fel (bedömda eller konstaterade) i delårsrapporten. I vår granskning ingår inte primärt att granska den interna kontrollen över landstingets kostnader och intäkter. Granskningen har inte som syfte att identifiera brottsliga handlingar, t ex förskingring. 5. Revisionskriterier Vi har bedömt om delårsrapporten i allt väsentligt följer: Kommunallag och kommunal redovisningslag, KRL God redovisningssed, definierad av Rådet för Kommunal Redovisning, RKR, och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL Interna regelverk och instruktioner Fullmäktigebeslut Vi har även bedömt om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål landstingsfullmäktige beslutat, som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. 3 Sveriges Kommuner och Landsting 4 Sveriges Kommunala Yrkesrevisorer Rapport beträffande delårsgranskning slutlig.docx 2

5 6. Ansvarig styrelse Granskningen avser landstingsstyrelsens delårsrapport som enligt 8 kap 20 a KL ska behandlas av landstingsfullmäktige. Rapporten är saklighetsgranskad av Margareta Tufvesson, ekonomi- och finansdirektör, Lars Halén, redovisningschef samt Hanna Vahlund, planeringschef. 7. Metod Granskningen har genomförts genom: Dokumentstudie av relevanta dokument inklusive delårsrapporten Intervjuer med berörda tjänstemän Analys av nyckeltal för verksamhet och ekonomi i den omfattning som krävs för att bedöma om resultatet är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen Stickprovsvis avstämning och verifiering av väsentliga balansposter mot specifikationer med tillhörande underlag i den omfattning som krävs för bedömning av fullmäktiges finansiella mål. Översiktlig analys av resultaträkningen 8. Projektorganisation Granskningen har genomförts av Lena Medin, certifierad kommunal yrkesrevisor, och Frida Kolbäck, auktoriserad revisor. 9. Anvisningar och styrdokument I KRL framgår att kommunerna och landsting ska upprätta minst en delårsrapport som ska omfatta en period av minst hälften och högst två tredjedelar av räkenskapsåret, d v s högst åtta månader. Det är även den rapport som faller inom ramen för denna period som ska behandlas av fullmäktige och som revisorerna ska göra en bedömning av. har valt att förlägga delårsrapporten till den 31 augusti. Anvisningar har utarbetats av Landstingets kansli och distribuerats till de olika förvaltningarna, bl.a. för att säkerställa kvalitén och likformigheten i förvaltningarnas arbete med att ta fram delårsrapporten Rapport beträffande delårsgranskning slutlig.docx 3

6 10. Bedömning utifrån fullmäktiges mål 10.1 Bakgrund Enligt kommunallagens bestämmelser ska fullmäktige i budgeten ange finansiella mål och verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Revisorerna ska bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen. Landstingsfullmäktige har i Landstingsplan mål indelade under fyra perspektiv invånare, processer, medarbetare och ekonomi. ska enligt inledningen av planen långsiktigt ta ett såväl socialt, ekonomiskt som ekologiskt ansvar. Ständiga förbättringar i ekonomistyrning och verksamhetsstyrning ska säkerställa att landstinget kan erbjuda En trygg, jämlik och nära vård En hållbar landstingsekonomi En god personalpolitik En stark regional utveckling i samarbete med andra regioner Landstingsstyrelsens bedömning enligt delårsrapporten är: Kommentar alla perspektiven i den balanserade styrningen är viktiga hörnstenar för att åstadkomma en god ekonomisk hushållning. Ökad tillgänglighet, ökad produktion, hållbar kompetensförsörjning, minskad sjukfrånvaro och en god arbetsmiljö är några av de avgörande strategiska områden som har att arbeta med för att nå balans mellan perspektiven och stabilitet på sikt. Vi bedömer att resultatet i delårsrapporten vad gäller finansiella mål och verksamhetsmål med betydelse för god ekonomisk hushållning inte är förenliga med de mål som fullmäktige beslutat om. Vår bedömning baseras på de mått som finns till respektive mål i landstingsstyrelsens och nämndernas styrkort, se även nedan under avsnitt Vi rekommenderar landstingsstyrelsen att vidta åtgärder för att öka måluppfyllnaden. Vi har nedan kommenterat finansiella målen och verksamhetsmålen var för sig. 5 Fastställd av landstingsfullmäktige Rapport beträffande delårsgranskning slutlig.docx 4

7 10.2 Finansiella mål Landstingets finansiella mål framgår av landstingsplanen under ekonomiperspektivet. Målen består av följande (numrering har gjorts av oss): 1. God ekonomisk hushållning, vilket ska motsvara en procent av landstingets intäkter från skatt, generella statsbidrag och utjämning, och motsvarar ett årligt positivt resultat med 70 miljoner kronor. 2. Pensionsförvaltningen tillförs årligen minst ett belopp motsvarande den årliga förändringen av landstingets pensionsavsättning. I landstingsstyrelsens liksom nämndernas balanserade styrkort har man kompletterat med nedanstående mål för att uppnå en ekonomi i balans. 3. Alla förvaltningar ska nå minst budgeterat resultat. 4. Kostnaden för tjänsteköp skall årligen minska. Utvärderingen av de finansiella målen samt det balanserade styrkortet enligt landstingsstyrelsens bedömning är: 1. Målet utvärderas exkl. jämförelsestörande poster vilket innebär att prognosen uppgår till - 25 mkr. Bedömningen är att målet inte kommer att klaras. 2. Enligt delårsrapporten kommer pensionsförvaltningen att tillföras medel motsvarande årets förändring av pensionsavsättningen. Bedömningen är att målet kommer nås. 3. Enligt delårsrapporten kommer sju av nio förvaltningar klara målet. Bedömningen är att målet inte kommer att klaras. 4. Tjänsteköpen beräknas öka med 90 miljoner kronor eller 35,4%. Bedömningen är att målet inte kommer nås. Av utvärderingen av ekonomiperspektivet i delårsrapportens framgår att Landstingsstyrelsens sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen är att målen inte nåtts. Kommentarer Vi konstaterar att det budgeterade resultatet för år 2016, + 72 mkr, ligger i nivå med målet om + 70 mkr. Dock ser vi att där de största underskotten uppstår ligger man långt från den budgeterade nivån. Enligt vår mening styr budgeten inte mot de finansiella målen då vi i dagsläget inte ser att det är möjligt att nå de budgeterade nivåerna. Vi anser att en budget är väsentlig för att ekonomiskt styra en verksamhet. De ekonomiska resurserna måste också knytas till de ambitioner som fullmäktige ger uttryck för i mål och andra riktlinjer. Det är vår uppfattning att en budget som inte är realistisk riskerar att inte bli styrande för verksamheten Rapport beträffande delårsgranskning slutlig.docx 5

8 I likhet med föregående år är det framförallt Hälso- och sjukvårdsnämnden, specialistvården, samt Hälsocentralerna som visar de största underskotten jämfört med budget. Prognosen för specialistvården visar på ett underskott på 87 mkr att jämföra med föregående års underskott på 315 mkr. I årets resultat måste man även ta hänsyn till att Hälso- och sjukvårdsnämnden fått ett tillskott motsvarande föregående års underskott vilket innebär att resultatet 2016 egentligen är 87 mkr sämre än föregående år. Vi är oroade över resultatutvecklingen Verksamhetsmål Följande landstingsgemensamma inriktningsmål finns för de fyra perspektiven som används i styrmodellen balanserad styrning: Perspektiv Invånarperspektivet Processperspektivet Inriktningsmål Jämlik fördelning av resurser utifrån behov Effektiva och framgångsrika verksamheter Medarbetarperspektivet Medarbetarna är delaktiga och har en bra arbetsmiljö Ekonomiperspektivet En ekonomi i balans över tid Definitionerna av målen har förändrats något jämfört med tidigare år. Målen och mått är fastställda av landstingsstyrelsen och övriga nämnder i respektive styrkort. Där framgår också när målet ska följas upp (vanligtvis delår och/eller årsvis). För ett antal mål framgår inte när de ska följas upp. Flertalet av måtten är mätbara men ett antal ger utrymme för mer subjektiv bedömning (t ex samverkan med kommunerna utvecklas inom ramen för SocialKola). I landstingsplanen finns, i likhet med tidigare år, inte någon beskrivning av målens koppling mot kommunallagens bestämmelser om god ekonomisk hushållning. I delårsrapportens utvärdering har såsom framgår ovan under avsnitt 10.1 landstingsstyrelsen dock gjort en sådan koppling. Måluppfyllelsen beskrivs i delårsrapporten med följande symboler: Tre symboler betyder att målen nåtts. Två visar att måluppfyllelsen är nära. En symbol betyder att målen inte har nåtts. Till skillnad mot för tidigare år används symbolerna enbart vid den övergripande bedömningen av respektive perspektiv och inte som tidigare vid varje mål. Målen inom invånarperspektivet respektive processperspektivet är enligt landstingsstyrelsens bedömning nära att nås medan målet inom medarbetarperspektivet inte har uppfyllts Rapport beträffande delårsgranskning slutlig.docx 6

9 Invånarperspektivet omfattar mål för vårdgaranti, mål kopplade till vårdgarantin, återinskrivningar och service. Processperspektivet innehåller mål gällande samverkan, avvikelser och effektiviseringar m m. Medarbetarmålet omfattar i delårsrapporten uppföljning av enbart sjukfrånvaro men omfattar i övrigt även mål gällande medarbetarindex och attraktiv arbetsgivare som följs upp årsvis. Vi har stickprovsvis verifierat några av de mål som har nåtts mot underlag. Några av målen som är av mer subjektiv karaktär går inte att stämma av mot något underlag utan där bygger bedömningen på en verbal redovisning. Kommentarer Vi anser att det är viktigt att landstingsplanen innehåller ett tydliggörande angående målens koppling till kommunallagens bestämmelser om god ekonomisk hushållning. Det är också viktigt att notera att kommunallagen föreskriver att mål både för ekonomi och för verksamhet ska finnas, som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Vi rekommenderar att styrelsen verkar för att en sådan koppling inarbetas i planen. Såsom målen är formulerade i landstingsplanen är det inte möjligt att bedöma måluppfyllelsen. Vad som ska uppnås konkretiseras först i styrkorten som fastställs av styrelse och nämnder. Vi anser att landstingsstyrelsen som beredande organ ska stämma av att styrkortens mål och mått motsvarar fullmäktiges intentioner samt överlämna beslutsunderlaget till fullmäktige för fastställande. Det bör i den beredningen också kontrolleras att målen är mätbara. På så sätt kan fullmäktige säkra att nivåerna för de mål som fastställts också motsvarar de mål fullmäktige antagit med betydelse för god ekonomisk hushållning. Vi anser också att det är väsentligt att styrelsen gör en bedömning av möjligheterna att nå samtliga målen för att vid indikation på avvikelse kunna vidta måluppfyllande åtgärder. 11. Delårsrapporten i övrigt 11.1 Innehåll Enligt KRL 9:2 ska delårsrapporten innehålla en översiktlig redogörelse för utvecklingen av landstingets verksamhet och resultat sedan föregående års utgång. Uppgift ska lämnas om: sådana förhållanden som är viktiga för bedömningen av landstingets resultat och ställning sådana händelser av väsentlig betydelse för landstinget som har inträffat under rapportperioden eller efter dennes slut Rapport beträffande delårsgranskning slutlig.docx 7

10 RKRs rekommendation 22 gäller från räkenskapsåret Syftet med rekommendationen är att ange minimikraven för innehållet i en delårsrapport och principerna för bedömning av vilka poster som ska tas med i delårsrapporten, och hur dessa ska värderas. Minimikraven för en delårsrapport enligt RKR 22 är att det ska finnas en förkortad förvaltningsberättelse, balansräkning, resultaträkning samt vissa andra upplysningar. De övriga upplysningarna som bör lämnas är information som är av väsentlig betydelse för att förstå vad som ligger bakom resultatet i delårsrapporten, till exempel väsentliga händelser eller cykliska effekter som kan påverka delårsresultatet. Kommentar Vi bedömer att delårsrapporten till väsentliga delar uppfyller kraven i RKR Balanskravet Landstinget redovisar per en prognos för balanskravet för helåret Det prognostiserade resultatet uppgår till 54 mkr ingen justering har gjorts för realisationsvinster/förluster, vilket innebär att balanskravsresultatet för helåret 2016 uppgår till 54 mkr. Kvar från föregående år att återställa finns -358 mkr, totalt finns det ett balanskrav på 304 mkr att återställa. Kommentarer Såsom framgår ovan är vi oroade över resultatutvecklingen Resultaträkning Nedan redovisas en översiktlig ekonomisk jämförelse för år mkr Utfall året Utfall Fg år Budget året Prognos året Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter, statsbidrag och utjämning Finansnetto Årets resultat Rapport beträffande delårsgranskning slutlig.docx 8

11 Jämförelser och nyckeltal för landstinget Belopp mkr Utfall Utfall Budget året Prognos året Utfall fg helår Verksamhetens nettokostnader Förändring i% jämfört 6,0% 1,1% med föregående år Skatteintäkter, statsbidrag och Förändring i% jämfört 9,7% 2,6% med föregående år Finansnetto Resultat Verksamhetens nettokostnad inkl finansnetto i relation till skatteintäkter och bidrag 104% 100% 101% 101% 98% Kommentarer Utfallet per , 166 mkr, är bättre än föregående år, 9 mkr. Detta beror till största del på ökade skatteintäkter, ökning med 323 mkr, 200 mkr av detta förklaras av beslutad skattehöjning. I föregående års resultat fanns det en intäkt från AFA på 45 mkr samt en positiv effekt av ändrad pensionsavsättning på 49 mkr, motsvarande poster finns inte detta år. En stor del av de ökade kostnaderna är fortsatt höga kostnader för inhyrda läkare och sjuksköterskor, lönekostnader samt kostnader för köp av riksvård. Styrelsen och nämnderna redovisar ett prognostiserat underskott (exkl. finansiering) på 62 mkr (- 363 mkr fg år) att jämföra med budgeterade +/- 0 mkr, för helåret. De största negativa avvikelserna redovisas för specialist vården med - 87 mkr samt - 24 mkr för hälsocentralerna. Vi ser med oro på dessa fortsatta underskott i verksamheten Jämförelsestörande poster Enligt RKRs rekommendation om extraordinära poster och upplysningar för jämförelseändamål är det väsentligt att kommentera viktiga händelser eller transaktioner för att kunna analysera och göra jämförelser Rapport beträffande delårsgranskning slutlig.docx 9

12 11.5 Balansräkning Nedan redovisas en översiktlig ekonomisk jämförelse för år Belopp i mkr Balansomslutning Redovisat eget kapital Eget kapital reducerat med ansvarsförbindelse Soliditet redovisad 27% 23% 27% Soliditet med hänsyn till de Negativ Negativ Negativ pensionsförpliktelser som inte redovisas bland skulder Omsättningstillgångar Kortfristiga skulder Balanslikviditet 220% 183% 218% Till i stort sett samtliga balansposter har huvudboksbilagor och specifikationer upprättats. Kommentar Inga större förändringar i balansräkningen har noterats. Det egna kapitalet ökar 2016 till och med augusti och därmed även soliditeten. Däremot visar prognosen på en oförändrad soliditet jämfört med 2015 och beräknas uppgå till 23,7% vid årets slut Kassaflödesanalys Kassaflödesanalys beskriver hur verksamhet och investeringar har kassaflödesanalys samt hur de har inverkat på verksamhetens likvida ställning. Kommentar Vi ser positivt på att en kassaflödesanalys ingår i delårsrapporten. Vi har översiktligt granskat denna och har inte noterat några väsentliga avvikelser Rapport beträffande delårsgranskning slutlig.docx 10

13 11.7 Sammanställd redovisning KRL ställer inget krav på att delårsrapporten ska omfatta de kommunala företagen, vilket dock rekommenderas i referensgruppens uttalande från år Enligt KRL 8:2 ska den sammanställda redovisningen omfatta de juridiska personer i vilka kommunen har ett betydande inflytande. Av författningskommentarerna framgår att ett betydande inflytande förutsätts föreligga när kommunen innehar minst 20 % av rösterna i en annan juridisk person. Det finns dock möjlighet att göra avsteg från principen om företaget har en ringa omsättning eller balansomslutning. De juridiska personer som, förutom Landstinget, i första hand är aktuella är Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län (50 %), Stiftelsen Länsmuseet Västernorrland (70 %) och Scenkonst i Västernorrland AB (60 %). Om en sammanställd redovisning inte har gjorts i delårsrapporten bör enl RKR 22 delårsresultat och helårsprognos redovisas för respektive bolag. Kommentar I delårsrapporten som vi granskat finns inga uppgifter om delårsresultat eller helårsprognos för berörda bolag. Dessa uppgifter kommer kompletteras till Landstingsstyrelsens sammanträde KPMG, dag som ovan Lena Medin Certifierad kommunal revisor Frida Kolbäck Auktoriserad revisor Rapport beträffande delårsgranskning slutlig.docx 11