Nässjö kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport. Audit KPMG AB Antal sidor: 11

Transkript

1 Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport Audit KPMG AB Antal sidor: 11

2 Innehåll 1. Sammanfattning/bakgrund Finansiella mål och god redovisningssed Mål för verksamheten 1 2. Syfte 2 3. Avgränsning 2 4. Revisionskriterier 2 5. Ansvarig styrelse 2 6. Metod 3 7. Projektorganisation 3 8. Anvisningar och styrdokument 3 9. Bedömning utifrån fullmäktiges mål Bakgrund Finansiella mål Verksamhetsmål Delårsrapporten i övrigt Förvaltningsberättelsen Balanskravet Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Sammanställd redovisning Nämndernas berättelser Barn & Utbildning, -0,9 mkr Individ & Familjeomsorg, -7,2 mkr Omsorgsnämnd, -10,3 mkr Teknisk nämnd, +2,0 mkr Resultatenhet Kost- & Städavd, -11,3 mkr Finansen, +11,9 mkr 9

3 1. Sammanfattning/bakgrund Vi har av s revisorer fått i uppdrag att översiktligt granska delårsrapporten per Uppdraget ingår i revisionsplanen för år Kommunens revisorer ska enligt 9 kap KL 1 bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat (9a ). Revisorernas uttalande avges i revisorernas bedömning av delårsrapporten. Vårt uppdrag är att granska delårsrapporten för att ge revisorerna underlag för sin bedömning. I kommunens s k balanserade styrning för verksamheterna sätts konkreta mål inom de fyra perspektiven medborgare, ekonomi, medarbetare och verksamhet/utveckling. I delårsrapporten följs dessa mål upp och enligt denna redovisning synes verksamheten i stort utvecklas i enlighet med uppställda mål. Vi bedömer att delårsrapporten visar ett rättvisande resultat och att rapporten i allt väsentligt har upprättats enligt lagens krav och normerande organ. 1.1 Finansiella mål och god redovisningssed Helårsprognosen för år 2011 ligger på ett resultat om -1,8 mkr, vilket tillsammans med återläggning av reavinster på fastighetsförsäljningar skulle innebära att kommunens ekonomi inte kommer att vara i balans för helåret Avseende de finansiella målen så prognostiserar kommunen att resultatet för år 2011 understiger budgeterat resultat, vilket därmed skulle innebära att man inte klarar av resultatmålet att resultatnivån 2011 skall uppgå till 1,5 % av skatter och bidrag. Målet att soliditeten ska ligga på minst 50 % beräknas uppfyllas, medan målet självfinansieringsgraden av investeringarna ska uppgå till 70 % för 2011 inte beräknas uppfyllas. Enligt kommunen finns det dock gott hopp om att målet kommunens skattekraft ska ligga minst i nivå med länssnittet kommer att kunna uppnås. Se ytterligare kommentarer samt måluppfyllelsen per 30/6 i avsnitt 9.2 nedan. Vi bedömer att delårsrapporten i allt väsentligt har upprättats i enlighet med den kommunala redovisningslagen och i enlighet med god redovisningssed. 1.2 Mål för verksamheten Måluppfyllelsen inom de olika verksamhetsområdena inom perspektiven medborgare, ekonomi, medarbetare och verksamhet/utveckling är redovisade i delårsrapporten. I delårsrapportens avsnitt Pilen uppföljning av mål redovisas den uppföljning som gjorts avseende ovanstående perspektiv. Uppfyllandegraderna på dessa mål varierar, men måluppfyllelsen bedöms som rimlig och kvaliteten på uppföljningen synes god med hjälp av kommunens uppföljningsinstrument Styrpilen. Se ytterligare kommentarer i avsnitt 9.3 nedan. 1 Kommunallag (1991:900) 1

4 2. Syfte Syftet med granskningen är att bedöma om kommunens delårsrapport har upprättats i enlighet med kommunallagen, kommunal redovisningslag och god redovisningssed i kommuner och landsting. Resultatet av vår granskning utgör underlag för kommunrevisorernas uttalande beträffande delårsrapporten. 3. Avgränsning Granskningen omfattar delårsrapporten per Granskningen av räkenskaperna är översiktlig och avser endast underlag för bedömning av fullmäktiges finansiella mål. Vår granskning har varit inriktad på att hitta väsentliga fel (bedömda eller konstaterade) i delårsrapporten. I vår granskning ingår inte primärt att granska den interna kontrollen över kommunens kostnader och intäkter. Granskningen har inte som syfte att identifiera brottsliga handlingar, t ex förskingring. 4. Revisionskriterier Vi kommer att bedöma om delårsrapporten i allt väsentligt följer: Kommunallag och kommunal redovisningslag, KRL God redovisningssed, definierad av Rådet för Kommunal Redovisning, RKR, och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL Interna regelverk och instruktioner Fullmäktigebeslut Vi kommer vidare att bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål kommunfullmäktige beslutat, som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. 5. Ansvarig styrelse Granskningen avser kommunstyrelsens delårsrapport som enligt 8 kap 20a KL ska behandlas av kommunfullmäktige. Rapporten är saklighetsgranskad av kommunens ekonomichef Katrin Fritz. 2

5 6. Metod Granskningen har genomförts genom: Dokumentstudie av relevanta dokument inklusive delårsrapporten Intervjuer med berörda tjänstemän och politiker Analys av nyckeltal för verksamhet och ekonomi i den omfattning som krävs för att bedöma om resultatet är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen Stickprovsvis avstämning och verifiering av väsentliga balansposter mot specifikationer med tillhörande underlag i den omfattning som krävs för bedömning av fullmäktiges finansiella mål. Översiktlig analys av resultaträkningen 7. Projektorganisation Granskningen har genomförts under ledning av Jerker Stenqvist, Godkänd revisor/certifierad kommunal yrkesrevisor tillsammans med Per Ewerlöf, Revisor och Magnus Eriksson, Revisor. 8. Anvisningar och styrdokument I KRL framgår att kommunerna ska upprätta minst en delårsrapport som ska omfatta en period av minst hälften och högst två tredjedelar av räkenskapsåret, d v s högst åtta månader. Det är även den rapport som faller inom ramen för denna period som ska behandlas av fullmäktige och som revisorerna ska göra en bedömning av. I s ekonomistyrningsprinciper kapital 3.3 Uppföljning, finns fastställt följande anvisningar: I april, juni och september görs en djupare analys av det ekonomiska utfallet. Uppföljningen ska, förutom ekonomiskt utfall och prognos, också innehålla nämndens kommentarer till utfallet. Vid prognostiserat underskott ska vidtagna åtgärder för att komma i balans med budget samt effekten av dessa redovisas. Vidare ska nämnden ge en lägesrapport avseende de uppdrag som nämnden fått i samband med budgeten. Investeringsbudgeten ska också följas upp. I delårsrapporten, som görs per 30 juni, ska även en delredovisning av resultatet/måluppfyllelsen för nämndens mål inom styrpilens perspektiv och styrkortet för hållbar utveckling göras. Nämndernas uppföljning lämnas vidare till kommunstyrelsen och ligger till grund för kommunens tertial/kvartalsuppföljning respektive delårsbokslut. Redovisningarna ska överlämnas till kommunfullmäktige. 3

6 9. Bedömning utifrån fullmäktiges mål 9.1 Bakgrund Enligt kommunallagens bestämmelser ska fullmäktige i budgeten ange finansiella mål och verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Revisorerna ska bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen. 9.2 Finansiella mål Kommunfullmäktiges mål för god ekonomisk hushållning 2011: Årets resultat ska motsvara 1,5 % av skatter och bidrag. Det långsiktiga målet ligger dock på 2 %. Resultatet för delåret uppgår till 14,7 mkr eller ca 2 % av skatter och bidrag, vilket därmed uppfyller ovanstående mål så här långt. Det prognostiserade helårsresultatet för år 2011 är dock -1,8 mkr, vilket därmed skulle innebära att ovanstående mål inte uppfylls. Soliditeten ska ligga på minst 50 %. Soliditeten är över 70 % per , vilket därmed tyder på att målet även kommer att uppnås för helåret Självfinansieringsgraden av investeringar ska uppgå till 70 %. Under det första halvåret 2011 uppgår nettoinvesteringarna till endast 24,5 mkr i jämförelse med det första halvårets resultat plus avskrivningar om 35,9 mkr, vilket därmed innebär att målet har nåtts för det första halvåret Prognosen för helåret 2011 visar dock på att målet inte synes kunna nås med nettoinvesteringar om totalt 127 mkr i förhållande till resultat plus avskrivningar om 40,6 mkr, vilket därmed skulle ge en självfinansieringsgrad om endast 32 %. Kommunens skattekraft ska ligga minst i nivå med länssnittet. 9.3 Verksamhetsmål Enligt taxeringsutfallet för augusti 2011 ökar länet totalt med 0,7 % och med 0,6 % i förhållande till rikets medelskattekraft. Kommunen anser därför att det finns goda möjligheter till att detta mål kommer att uppnås för år År 2000 antog en långsiktig vision för hur livet i kommunen skulle vara lagom till stadens 100-årsjubileum år Utifrån visionen har 5 arbetsområden utkristalliserats som väldigt viktiga för kommunens utveckling, nämligen Näringsliv, Attraktivitet/identitet, Kompetens, Kommunikationer samt Offentlig service. Varje år genomför kommunen ett antal aktiviteter som strävar mot den övergripande visionen och de 5 strategiskt viktiga områdena. 4

7 I kommunens s k balanserade styrning för verksamheterna sätts konkreta mål inom de fyra perspektiven medborgare, ekonomi, medarbetare och verksamhet/utveckling. I delårsrapporten följs dessa mål upp och enligt denna redovisning synes verksamheten i stort utvecklas i enlighet med uppställda mål. Kommunens uppföljningsinstrument Styrpilen är en metod för balanserat mål- och uppföljningsarbete där fokus ligger på verksamheternas resultat. Styrpilen är också den metod som används i det vardagliga arbetet, vilket hjälper kommunen att arbeta mot uppsatta mål och därmed även den långsiktiga visionen. Måluppfyllelsen inom de olika verksamhetsområdena inom perspektiven medborgare, ekonomi, medarbetare och verksamhet/utveckling är redovisade i delårsrapporten. I delårsrapportens avsnitt Pilen uppföljning av mål redovisas den uppföljning som gjorts avseende ovanstående perspektiv. Uppfyllandegraderna på dessa mål varierar, men måluppfyllelsen bedöms som rimlig och kvaliteten på uppföljningen synes god. 10. Delårsrapporten i övrigt 10.1 Förvaltningsberättelsen Enligt KRL 9:2 ska delårsrapporten innehålla en översiktlig redogörelse för utvecklingen av kommunens verksamhet och resultat sedan föregående års utgång. Uppgift ska lämnas om: sådana förhållanden som är viktiga för bedömningen av kommunens resultat och ställning sådana händelser av väsentlig betydelse för kommunen som har inträffat under rapportperioden eller efter dennes slut. Kommentar Vi bedömer att förvaltningsberättelsen tillsammans med nämndernas rapportering i allt väsentligt innehåller den information som den enligt ovanstående lagparagraf ska innehålla Balanskravet Helårsprognosen för år 2011 ligger på ett resultat om -1,8 mkr, vilket tillsammans med återläggning av reavinster på fastighetsförsäljningar skulle innebära att kommunens ekonomi inte kommer att vara i balans för helåret Resultaträkning (Belopp i mkr) Verksamhetens nettokostnader Utfall Året Utfall Fg år Budget året Prognos året Avvikelse prognos jmf med budget -688,2-660, , ,7-25,6 Skatteintäkter, statsbidrag och utjämning 704,9 688, , ,6 12,1 Finansnetto -2,0-2,9-5,6-4,7 0,9 Årets resultat 14,7 25,7 10,8-1,8-12,6 5

8 Kommentarer Den försämrade helårsprognosen jämfört med utfallet per beror främst på att verksamheterna budgeterar och prognostiserar för högre kostnader under det sista halvåret Analys helårsprognos Budget Prognos +/- Ref Kommunstyrelse -133,0-132,2 0,8 Barn & Utbildning -578,5-579,4-0, Individ & Familjeomsorg -93,7-100,9-7, Kultur & Fritid -52,3-52,8-0,5 Miljö & Byggnad -14,6-14,6 - Omsorgsnämnd -444,4-454,7-10, Teknisk nämnd -58,8-56,8 2, Kost- & Städavd - -11,3-11, Övrigt -13,2-10,3 2,9 Summa drift , ,0-24,5 Löner, pensioner (netto) -28,0-27,7 0,3 Finansen 1 393, ,5 11, Interna räntor/avskr 82,6 80,4-2,2 Finansnetto -5,6-4,7 0,9 Avskrivningar -43,2-42,4 0,8 10,8-1,8-12, Balansräkning Kommunen (Belopp i mkr) Året fg år Fg år Balansomslutning 903,8 938, ,0 Redovisat eget kapital 634,6 619,9 625,3 Eget kapital reducerat med ansvarsförbindelse pensioner -75,0-89,7-110,8 Soliditet redovisad 70% 66% 62% Soliditet med hänsyn till de pensionsförpliktelser som inte redovisas bland skulder negativ negativ negativ Omsättningstillgångar 53,9 95,0 204,9 Kortfristiga skulder 152,0 198,9 223,5 Balanslikviditet 35% 48% 92% Kommentar Till i stort sett samtliga väsentliga balansposter har huvudboksbilagor och specifikationer upprättats. Instruktioner finns utfärdade för periodiseringar etc inför delårsbokslutet. Den interna kontrollen över periodiseringar har inte kunnat granskas till fullo då vissa automatkonteringar inte avstäms förrän till årsbokslutet. Vår rekommendation är att kommunen genom löpande avstämningar säkerställer att periodiseringsrutinen fungerar. 6

9 Vissa personalrelaterade skulder såsom semesterskuld och timlöner omräknas enbart per årsskiftena. Om kommunen skulle ha bokat upp korrekta semesterlöneskulder per skulle bokfört resultat ha påverkats negativt. Avseende dessa löneskulder är de teoretiskt högst per halvårsskiftet, eftersom det huvudsakliga semester- och ledighetsuttaget görs i juli/augusti. Per helår och därmed även i prognosen blir semesterskulden korrekt beräknad. Revisorernas bedömning över om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om påverkas därmed inte av detta för år 2011 som helhet. Bokslutsspecifikationer över balansposter finns upprättade till delårsbokslutet, dock inte för alla balansposter och inte i samma omfattning som vid årsbokslutet. Vi anser att bokslutsdokumentationen är rimlig, men skulle kunna förbättras ytterligare. Aktiveringar av årets investeringar görs endast avseende ett fåtal större projekt under året. Avskrivningar görs därmed inte för samtliga tillgångar från aktiveringstidpunkten, utan först från året efter aktivering. Anläggningsregistret uppdateras inte förrän vid årsbokslutet, vilket borde göras löpande under året när en tillgång är färdigställd. Anläggningsregistret är inte heller så pass utförligt att utskrotningar/försäljningar av maskiner/inventarier kan göras korrekt. Detta torde dock inte ha någon större resultateffekt då skrotade maskiner och inventarier normalt är fullt avskrivna Kassaflödesanalys Kassaflödesanalys beskriver årets kassaflöden från verksamheterna, från investeringar och från finansieringen samt hur de har inverkat på verksamhetens likvida ställning. Kommentar Kassaflödesanalysen synes korrekt och har granskats utan några väsentliga kommentarer Sammanställd redovisning KRL ställer inget krav på att delårsrapporten ska omfatta de kommunala företagen, vilket dock rekommenderas av Rådet för kommunal redovisning. Enligt KRL 8:2 ska den sammanställda redovisningen omfatta de juridiska personer i vilka kommunen har ett betydande inflytande. Av författningskommentarerna framgår att ett betydande inflytande förutsätts föreligga när kommunen innehar minst 20 % av rösterna i en annan juridisk person. Det finns dock möjlighet att göra avsteg från principen om företaget har en ringa omsättning eller balansomslutning. Kommentar Delårsrapporten innehåller inte någon sammanställd redovisning, utan endast en kort översikt över resultatutvecklingen i de kommunala bolagen samt vissa kommentarer till detta. En sammanställd redovisning i delårsrapporten är dock att rekommendera Nämndernas berättelser Nämndernas måluppfyllelse i den s k Pilen återfinns i delårsrapporten. Nämnderna beskriver också sina verksamheter jämfört med de anvisningar och mål som har satts upp. Denna information ger en god bild av verksamheterna och det som har hänt under året. Nedan följer en genomgång över de nämnder och enheter som beräknas ha en större skillnad i prognostiserat resultat jämfört med årets budget. 7

10 Barn & Utbildning, -0,9 mkr Barnomsorgen prognostiserar ett underskott om -0,5 mkr. Differensen beror på förskola 1-5 år, där fler barn är inskrivna i förskolan än budgeterat, vilket främst förklaras av att de nytillkomna flyktingbarnen inte fanns med i budgeten. Kostnaderna för hyror och inventarier beräknas ge ett underskott om ca 220 tkr och kostnaderna för assistenter till barn i behov av särskilt stöd beräknas ge ett underskott om ca 260 tkr. Grundskolan beräknas ge ett underskott om -0,6 mkr. Underskottet beror på att fler rehabiliteringsärenden har uppkommit under senare delen av vårterminen och beräknas pågå året ut. Korttidstillsyn enligt LSS beräknas ge ett överskott om 0,2 mkr pga minskat antal elever Individ & Familjeomsorg, -7,2 mkr Barn- och ungdomsvården beräknas överskrida budgeten med ca -1,4 mkr. Det är kostnaderna för vård i familjehem, kontaktpersoner och institutionsvård som är högre än budgeterat. Missbruksvården har en negativ prognos om ca -0,8 mkr för institutionsvård. Ökade prognostiserade kostnader för ekonomiskt bistånd leder till ett underskott jämfört med budget om ca -4,5 mkr. Tillströmningen av nya ärenden har varit högre i år samtidigt som det finns ett större antal hushåll aktuella för ekonomiskt bistånd. Den gemensamma administrationen beräknas ge ett underskott om -0,5 mkr Omsorgsnämnd, -10,3 mkr Funktionshinderomsorgen är den verksamhet som tyder på underskott om ca -6,5 mkr. Funktionshinderomsorgen har sparbeting om 2,3 mkr samtidigt som nya behov har tillkommit. Vidare beräknas ytterligare underskott om -1,0 mkr uppkomma beroende av beräknade löneökningar som överstiger budgeterade värden. Övrigt underskott förklaras av att nämndens besparingskrav för år 2011 om totalt ca 12 mkr inte beräknas uppnås med ca -2,8 mkr Teknisk nämnd, +2,0 mkr Nämndens överskott förklaras av ca 2,1 mkr i reavinster vid försäljning av ett antal fastigheter. Exklusive reavinsterna är prognosen för helåret tkr. 8

11 Resultatenhet Kost- & Städavd, -11,3 mkr Underskottet beror till ca -8,5 mkr pga högre lönekostnader än budgeterat. Detta förklaras av att budgeterad besparing på 42 tjänster istället blev 32 tjänster, att besparingen budgeterades till en för hög kostnad per tjänst jämfört med den lönenivå som gäller samt att budgeterad kompensation för löneökningen till 2011 beräknades till 1,2 %, vilket istället blev 5,44 %. Intäkterna från äldreomsorgen beräknas bli ca -1,5 mkr lägre än budgeterat. Övrigt underskott beror främst på ökade livsmedelskostnader om ca 15 % samt ökade kostnader för transporter och hyror Finansen, +11,9 mkr Avser skatter, bidrag och utjämning. Den stora positiva avvikelsen beror på högre skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning, vilket baseras på Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) prognos från maj Motsvarande prognos användes i föregående års delårsbokslut. KPMG, Jerker Stenqvist Certifierad kommunal yrkesrevisor 9