Revisionsrapport 2016 Genomförd på uppdrag av revisorerna april Tomelilla kommun. Granskning av placeringar av barn och unga

Transkript

1 Revisionsrapport 2016 Genomförd på uppdrag av revisorerna april 2017 Tomelilla kommun Granskning av placeringar av barn och unga

2 Innehåll 1. Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte och revisionsfrågor Genomförande Revisionskriterier Socialtjänstlagen Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM, LSS (SOSFS 2014:5) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Granskningsresultat Styrning Kartläggning och analys av behov Insatser Val av placeringsform Uppföljning Kvalitet Sammanfattande bedömning...12 Bilaga 1: Källförteckning

3 1. Sammanfattning EY har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Tomelilla kommun granskat familjenämnden i syfte att bedöma om nämnden har en ändamålsenlig planering, styrning och uppföljning avseende insatser till barn och unga. Vår sammanfattande bedömning är att det finns anledning för familjenämnden att stärka sin styrning och uppföljning inom området. Vi grundar vår bedömning på att det inte är tydligt vilka resultat och kvalitet som nämnden förväntar sig av olika insatser och att det inte görs någon samlad kartläggning och analys av behov eller någon samlad uppföljning av olika insatsers resultat och kostnader. Samtidigt ser vi att nämnden har en väl utbyggd öppenvård i egen regi och det finns enligt vår bedömning resurser för att möta olika typer av behov. Vi noterar också att det pågår utvecklingsarbete i flera delar vilket är positivt. Slutligen ser vi att det är angeläget att de samarbetsproblem som finns mellan IFO 1 och öppenvården får en lösning. Vi har bland annat gjort följande iakttagelser: Det pågår utvecklingsarbete med processkartläggning och uppföljning av effekter av öppenvårdsinsatser Det finns rutiner för ärendegången mellan utredning och öppenvård Nämndens öppenvård har ett brett utbud av insatser Nämnden har inte antagit mål, riktlinjer eller liknande avseende insatser till barn och unga Det görs ingen samlad kartläggning och analys avseende behovet av insatser på kort och lång sikt Det görs ingen samlad uppföljning av resultat, kvalitet och kostnader för specifika insatser till barn och unga Det finns samarbetsproblem mellan IFO och öppenvården Utifrån granskningsresultatet rekommenderar vi familjenämnden att: Stärka styrningen inom området Kartlägga och analysera behov på kort och lång sikt Säkerställa att samarbetssvårigheter blir lösta Följa upp resultat, kvalitet och kostnader i insatser till barn och unga, med fokus på den egna öppenvården 1 Individ- och familjeomsorgen, där sker utredning av behov och beslut om insatser 2

4 2. Inledning 2.1. Bakgrund Socialtjänsten har ett särskilt ansvar för att se till att barn och unga får den hjälp och stöd som de behöver. Enligt socialtjänstlagen ska insatserna vara av god kvalitet och kvaliteten i verksamheten ska fortlöpande utvecklas och säkras. En viktig resurs inom socialtjänsten är vård i annat hem än det egna. Sådan vård sker i huvudsak enligt placeringsformerna familjehem, hem för vård och boende (HVB) och stödboende. Kommunen har ett lagstadgat ansvar för att det finns tillgång till dessa insatser. Det ska också finnas tillgång till öppna insatser för att möta barns, ungas och vårdnadshavares behov. Inspektionen för vård och omsorg skriver att det förekommer närmare 60 olika insatser och förhållningssätt inom HVB-vården för barn och unga. Majoriteten av dessa är inte utvärderade för målgruppen även om det generellt sett finns mer kunskap om institutionsvården än om familjehemsvården. Sammantaget finns det begränsad kunskap om vilka barn som har nytta av institutionsvistelse, vilka kombinationer av åtgärder som är effektivast och vad det är som gör att insatser fungerar när det väl gör det. Det har under flera år skett en ökning av antalet placerade barn och unga i landet, framförallt i åldrarna år. Enligt statistik från Socialstyrelsen har även biståndsbedömda öppenvårdsinsatser ökat något under perioden Parallellt med ökat antal placeringar har kommuner i olika utsträckning satsat på det som kallas hemmaplanslösningar. Med hemmaplanslösningar avses behovsprövade stöd- och hjälpinsatser av behandlingskaraktär till barn och ungdomar som bor kvar i det egna hemmet/eller i någon form av stödboende som inte integrerar behandling. Dessa insatser kan vara ett alternativ till institutionsplaceringar. Även i Tomelilla kommun har externa placeringar på hem för vård och boende (HVB) ökat för målgruppen barn och unga. Enligt årsredovisning 2015 arbetar individ- och familjeomsorgen aktivt för att minska externa placeringar och längden på vårdtiden till förmån för tidiga öppenvårdsinsatser. Kommunens ansvar inom området ställer krav på både planering, kunskap om kostnader och effekter av olika interventioner och metoder för uppföljning på individ- och verksamhetsnivå. Mot bakgrund av ovanstående har revisorerna beslutat att genomföra en granskning av styrningen, uppföljningen och kontrollen avseende insatser till barn och unga inom individ- och familjeomsorgen Syfte och revisionsfrågor Syftet med granskningen är att bedöma om familjenämnden har en ändamålsenlig planering, styrning och uppföljning avseende insatser till barn och unga. I granskningen besvaras följande revisionsfrågor: Är styrningen inom området ändamålsenlig? Sker tillräcklig kartläggning och analys avseende behovet av HVB, familjehem, stödboende samt öppna insatser på kort och lång sikt? Säkerställer nämnden att det finns tillgång till de insatser som barn och unga behöver? Finns det tydliga principer för val av placeringsform? 3

5 Sker tillräcklig uppföljning av kostnader, kvalitet och resultat i de olika placeringsformerna inklusive öppna insatser och används resultat från sådan uppföljning i utveckling och förbättring? Säkerställer nämnden att insatserna för målgruppen håller god kvalitet? 2.3. Genomförande Granskningen grundas på intervjuer och dokumentstudier (se bilaga 1). Intervjuer har skett med socialchef, chef för individ- och familjeomsorgen, chef för öppenvården, chef för myndighetsenheten samt en socialsekreterare. Ett stickprov bestående av 9 ärenden har granskats. Samtliga intervjuade har beretts tillfälle att sakgranska rapporten. Granskningen är i huvudsak genomförd under februari Revisionskriterier 3.1. Socialtjänstlagen Enligt socialtjänstlagen ska barnets bästa beaktas vid åtgärder som rör barnet och insatserna ska utformas tillsammans med den enskilde. Insatserna ska vara av god kvalitet och socialnämnden ansvarar för att det finns tillgång till öppna insatser för att kunna möta barns, ungas och vårdnadshavares olika behov. Det ska också finnas tillgång till familjehem och HVB. När någon vårdas i HVB eller familjehem ska en plan upprättas för vården (vårdplan) 3.2. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM, LSS (SOSFS 2014:5) Av föreskrifterna framgår bland annat att nämndens uppdrag till en utförare ska dokumenteras Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Av föreskrifterna framgår bland annat att nämndens ansvar för planering och uppföljning i kvalitetsarbetet. 4

6 4. Granskningsresultat 4.1. Styrning Iakttagelser Mål och riktlinjer Familjenämndens mål 2016 antogs av kommunfullmäktige den 29 februari Det rör sig om totalt 22 mål inom fyra strategiområden. Sju av målen kan sägas röra individ- och familjeomsorgen medan övriga 15 mål handlar om skola och äldreomsorg. Inom strategiområdet Barns och ungas utveckling finns det två mål: Antal inkommande anmälningar till socialtjänsten gällande barn och unga 0-17 år ska minska. Anta ungdomar som blir omhändertagna enligt LVU ska minska. Det finns inga specifika mål beträffande vilka insatser som barn och unga ska erbjudas, vilka resultat insatserna ska leda till eller vilken kvalitet insatserna ska hålla. Nämnden har inte antagit några riktlinjer eller andra styrdokument som specificerar dessa frågor. Inom strategiområde trygghet och hälsa finns det fyra mål som handlar om att minska andelen pojkar och flickor som testat tobak respektive narkotika. I intervjuerna framkommer att det fattades ett beslut på nämndnivå 2012/2013 om att bygga ut kommunens öppenvård i egen regi istället för öppenvård i extern regi. Det finns såvitt framkommit inte någon närmare vägledning eller riktlinje om vilken inriktning öppenvården skulle ha utan innehåll och inriktning har utformats i verksamheten. Det har såvitt framkommit inte gjorts någon uppföljning avseende utfallet av beslutet om att bygga ut öppenvård i egen regi och inte köpa extern öppenvård. Delegationsordning Enligt familjenämndens delegationsordning, senast reviderad den 27 april 2016, har arbetsutskottet delegation på beslut om placering i familjehem eller HVB (med undantag för situationer då utskottets beslut inte kan inväntas och ordförande eller förordnad ledamot har beslutanderätt). När det gäller beslut om öppenvård i barn- och ungdomsärenden är det 1:e socialsekreterare som är delegat och beslut om att anlita extern öppenvård är delegerat till enhetschefen för öppenvården. Det framkommer i intervju att det planeras en översyn av delegationsordningen då det bland annat används titlar som inte överensstämmer med titulaturen i verksamheten. Rutiner för handläggning och dokumentation Det finns flera rutindokument inom IFO som beskriver hur handläggning och dokumentation ska gå till. Dessa dokument är framtagna i verksamheten och inte beslutade av nämnden. 5

7 Bedömning Vår bedömning är att familjenämndens styrning av arbetet med placeringar av barn och unga skulle kunna utvecklas och stärkas. Vi grundar bedömningen på att det inte är tydligt vad nämnden förväntar sig när det gäller kvalitet och resultat av de insatser som erbjuds i form av familjehem, HVB och öppna insatser. Styrning kan ske på olika sätt, exempelvis genom mål och riktlinjer men även genom att begära uppföljning och sammanställning av de insatser som erbjuds och vilka resultat och kvalitet som uppnås. Socialtjänstens arbete med barn och unga i behov av stöd och hjälp är på olika sätt reglerat i lagar och föreskrifter och det finns i vissa avseenden relativt detaljerade regler för hur arbetet ska bedrivas. Vi ser alltså ända att familjenämnden har anledning att överväga ytterligare styrning inom området, inte minst med tanke på det särskilda ansvar nämnden har för barn och unga samt det stora ingrepp som insatser inom socialtjänsten kan innebära för barn och unga. Vi har inga synpunkter i sak på beslutet att bedriva öppenvård i egen regi utan bedömer att det kan finnas fördelar med att äga och leda den verksamheten i kommunen. Däremot ser vi att det är lämpligt att den typen av beslut följs upp så att det finns möjlighet att analysera om man uppnått de önskade effekterna och hur resultatet blivit för de som är föremål för insatserna. Vi ser med stor tveksamhet på att ett av familjenämndens mål tar sikte på en minskning av antalet anmälningar till socialtjänsten. Socialtjänsten har ett övergripande ansvar för att barn och unga får den hjälp och stöd som de behöver. I det arbetet är socialtjänsten beroende av att få kännedom om barn som kan misstänkas fara illa och är i behov av stöd och hjälp. Det finns bestämmelser i socialtjänstlagen om anmälningsskyldighet för vissa yrkesgrupper och lagen innehåller även en allmän rekommendation till allmänheten att anmäla misstanke om missförhållanden för barn och unga till socialtjänsten. I det perspektivet är vår bedömning att det aktuella nämndmålet kan verka kontraproduktivt eller åtminstone inte vara till gagn för socialtjänstens möjligheter att få kännedom om barn som far illa. Som verksamheten själv har identifierat finns det behov av att revidera delegationsordningen så att benämningen av titlar och delegater är tydliga och konsekventa. Vi ser i det sammanhanget också att nämnden bör överväga att se över beslutanderätten när det gäller anlitande av extern öppenvård. Hur handläggning och dokumentation ska gå till inom verksamhetsområdet styrs till ganska stor del av föreskrifter och allmänna råd från Socialstyrelsen. Vi bedömer inte att familjenämnden behöver ta initiativ till ytterligare politiskt antagna styrdokument i det avseendet Kartläggning och analys av behov Iakttagelser I intervjuerna framkommer att det delvis finns kunskap i verksamheten om hur de socioekonomiska förutsättningarna i kommunen ser ur och hur det kan påverka behovet av insatser från socialtjänsten. Antalet externa placeringar har ökat på senare tid och i intervjuerna framkommer att det finns uppfattningar i verksamheten om vad det beror på men det har inte gjorts någon särskild orsaksanalys. 6

8 Det görs såvitt framkommer inte någon gemensam och samlad kartläggning och analys inom familjenämnden (utredningsenhet och öppenvård) av vilka behov av insatser i form av familjehem, HVB och öppna insatser som finns i kommunen på kort och lång sikt Bedömning Hur dimensionering och utformning av insatser inom socialtjänstens barn och ungdomsvård ska se ut tillhör de kommunala områden som inte utan vidare kan baseras på exempelvis en befolkningsprognos. Behovet av sociala insatser styrs av många fler faktorer än bara demografi vilket gör prognosarbetet utmanande. Vår bedömning är att kartläggning och analys av behov på gruppnivå kan tjäna som underlag för planering och utformning av insatser på kort och lång sikt. Det är angeläget för familjenämnden att säkerställa att de insatser som erbjuds är adekvata utifrån de behov som finns i kommunen. Vi vill i sammanhanget poängtera vikten av att kommunens egna insatser utformas utifrån faktiska behov och i dialog mellan berörda verksamhetsgrenar Insatser Iakttagelser I intervjuerna framkommer att verksamheten i huvudsak anser sig ha tillgång till de insatser som behövs utifrån de behov som identifieras i barnavårdsutredningarna. Det beskrivs särskilt att kommunen har god tillgång till öppenvård i egen regi. Det framkommer emellertid att det finns vissa problem när det gäller att hitta individanpassade HVB, särskilt om dessa både ska ligga i närheten och ha rätt inriktning. Likaså finns det utmaningar när det gäller att rekrytera familjehem och ge dem tillräcklig handledning. Hittills har dock verksamheten lyckats hitta egna familjehem och det är sällan man använt sig av konsulentstödda familjehem. Verksamheten har två handläggare som arbetar med rekrytering, utbildning och handledning till familjehem och det finns planer på att införa ytterligare metodstöd när det gäller utredning av familjehem. Resursenheten Balder Tomelilla kommun bedriver öppenvård för barn, unga och deras familjer i egen regi inom Resursenheten Balder. Där finns det en variation av insatser, från kortare samtalsstöd till hemmabaserade insatser som genomförs av behandlare och hemterapeut. Insatserna genomförs både som så kallade serviceinsatser utan biståndsbeslut och som biståndsinsatser efter beslut från IFO. Målgruppen för Balders verksamhet är framförallt barn och unga i åldern 0-18 år och deras familjer men det ges även insatser till ungdomar över 18 år och fältassistenternas uppdrag omfattar unga vuxna upp till 25 år. Serviceinsatser ges som en del i ambitionen att utveckla det förebyggande arbetet och tanken är att det ska vara lätt att få professionellt stöd i inbjudande och tillgängliga lokaler. I serviceinsatserna ingår uppsökande och förebyggande arbete på olika nivåer. Det kan röra sig om föräldrakurser, gruppverksamhet för separerade föräldrar och gruppverksamhet för barn till missbrukare. Råd och stöd är också en del av serviceinsatserna och kan bestå i 7

9 rådgivande och stödjande samtal som är avgiftsfria. De samtalen sker utan journalföring och individen kan om så önskas vara anonym. Stöd- och behandlingsinsatser på Balder ges efter utredning av behov och beslut om bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL). En vanlig insatsform är enligt vad som framkommer att hemterapeut och familjebehandlare arbetar i team och tar ansvar för olika delar i behandlingsarbetet. Innehållet utformas utifrån de behov som barnet och familjen har. Exempel på behandlingsprogram och likande som används är: Strukturerade (manualbaserade) stöd- och behandlingsprogram, exempelvis PYC (Parenting Young Children) framtaget för barn med föräldrar som har kognitiva svårigheter. KIBB (Kognitiv Integrerad Behandling vid Barnmisshandel) som är en behandlingsmodell för familjer där fysisk barnmisshandel förekommit. LITA (Lösningsinriktat teamarbete), olika professioner arbetar i team för att göra bredare bedömning och ge ett sammanhängande stöd för familjen. På Balder ges också samarbetssamtal som syftar till att erbjuda föräldrar samtal för att nå enighet i frågor om vårdnad och umgänge. Ärendegång IFO-Resursenheten Balder Det finns ett framtaget rutindokument som beskriver ärendegången mellan IFO och Resursenheten Balder. IFO ansvarar för att utreda ärenden som inkommer via anmälningar, ansökningar eller på annat sätt. Om det under utredningen eller efter avslutad utredning görs en bedömning att en individ eller familj har behov av insatser från öppenvården formulerar IFO ett uppdrag till Resursenheten Balder. Av rutindokumentet framgår att beslut om insats ska vara tidsbegränsat och som längst sex månader. Inledningsvis sker ett uppstartsmöte som leds av socialsekreteraren (från IFO) och där barnet/den unge/familjen och ansvarig behandlare deltar. Behandlaren ansvarar sedan för att det upprättas en genomförandeplan. Uppföljning genomförs efter behov, dock inte mer sällan än var tredje månad. Socialsekreteraren ansvarar för beslut om och när insatsen ska avslutas. Samtliga intervjuade beskriver att det finns samarbetsproblem mellan utredningsenheten och öppenvården. Problemen bottnar enligt vad som framkommer i att det finns olika syn på de olika rollerna och hur arbetet ska bedrivas. Det kommer att tas in extern konsult för att hjälpa till med att lösa problemen Bedömning Vår bedömning är att familjenämnden i huvudsak säkerställer att det finns tillgång till de insatser som barn och unga behöver. Det har i intervjuer och dokumentstudier inte framkommit att det finns målgrupper som inte kan få sina behov tillgodosedda. Däremot ser vi att det finns anledning för nämnden att se till att utbudet av insatser bygger på en gemensam analys av hur behoven ser ut och vilka insatser som ger bäst resultat. Vi ser dock att det är angeläget att de beskrivna samarbetsproblemen får en lösning så att de inte riskerar att påverka arbetet med barn och unga. Enligt vår bedömning är det en förutsättning för att kunna utforma ändamålsenliga insatser att dialogen mellan verksamhetsgrenarna fungerar. 8

10 4.4. Val av placeringsform Iakttagelser Det finns inte några av nämnden antagna riktlinjer för val av placeringsform utan det är utredningen av barnets situation och de behov som identifieras däri som ligger till grund för val av insats. När det gäller yngre barn är det i första hand familjehem som används och placering på HVB används endast när det verkligen behövs. Det framkommer i intervjuerna också att verksamheten i allmänhet väljer HVB framför konsulentstödda familjehem. Valet av placeringsform görs i huvudsak av utredande socialsekreterare och arbetsledare men arbetsutskottet är involverade i vissa av besluten, beroende på föreslagen insatstyp. Resultat från stickprovsundersökning Vi har granskat ett slumpmässigt urval av digitala barnavårdsakter med avseende på hur väl barnet/den unges behov framgår, om barnets delaktighet i val av insats framgår om vårdnadshavarens delaktighet i val av insats framgår huruvida bedömningen är av standardkaraktär eller individuellt formulerad huruvida faktiska händelser och omständigheter som ligger till grund för bedömningen framgår om det finns vårdplan och/eller uppdrag Stickprovsgranskningen visar att det i det i samtliga fall framgår vilka behoven är samt vilka faktiska händelser och omständigheter som ligger till grund för beslut. Detta gäller även för vårdhandshavarens delaktighet i val av insats (i ett fall avser det god man). Dokumentationen sker enligt den av Socialstyrelsen framtagna metodiken BBIC (barns behov i centrum) vilket ger en tydlig struktur för utredningen och vilka delar den ska innehålla. I sex av de granskade ärendena framgår barnets/den unges delaktighet i valet av insats. I tre fall framgår det inte tydligt hur barnet/den unge ställer sig till den föreslagna insatsen och på vilket sätt barnet/den unge varit delaktig. Ett ärende gäller ett spädbarn då det av naturliga skäl inte är möjligt att inhämta barnets synpunkter. Stickprovsgranskningen visar att det saknades vårdplan i ett ärende där sådan borde ha funnits Bedömning Val av placeringstyp och beslut sker såvitt vi kan bedöma i huvudsak utifrån de behov som identifieras i utredningen och i samråd med barnet/den unge och vårdnadshavaren. Det finns dock anledning för familjenämnden att säkerställa att barnet/den unge verkligen är delaktig i planeringen och valet av insats och att detta framgår tydligt av dokumentationen. Vi kan inte uttala oss om förekomsten av vårdplaner och uppdrag i andra ärenden än de granskade men det är ända värt att poängtera vikten av att det tas fram vårdplaner och uppdrag i enlighet med lagstiftning och föreskrifter. 9

11 4.5. Uppföljning Iakttagelser Den uppföljning och rapportering till nämnden som sker inom området avser i huvudsak nämndens mål och budget. Det sker såvitt framkommit inte någon samlad uppföljning av resultat och effekter av olika insatser inom barn- och ungdomsvården. Uppföljning av resultat sker på individnivå men inte på gruppnivå. Inom öppenvården pågår ett utvecklingsarbete avseende standardiserade bedömningsinstrument. Under våren 2017 kommer verksamheten att arbeta för att standardiserade bedömningsinstrument ska användas systematiskt och det kopplas handledning till det arbetet. Det framkommer också att öppenvården ingår som kontrollgrupp i en forskningsstudie om effektutvärdering. Det sker inte någon uppföljning av vad de olika insatserna inom den egna öppenvården kostar, exempelvis kostnad per individ, per plats, eller per program Bedömning Att följa upp och analysera resultat och effekter av insatser inom barn- och ungdomsvården är inte helt enkelt men är, som vi ser det, nödvändigt för att familjenämnden ska kunna säkerställa att de insatser man ger faktiskt leder till önskade resultat. Det är också en viktig del i lärande och utveckling av befintliga och nya insatser. Vi bedömer att kommunen har en väl utbyggd öppenvård vilket också motiverar uppföljning av vilka kostnader och resultat som är förknippade med de insatser som erbjuds. Vi ser positivt på det utvecklingsarbete som har inletts inom öppenvården när det gäller att mäta effekter. Det skulle enligt vår bedömning också vara möjligt att, utan stora arbetsinsatser, kostnadsberäkna de insatser som erbjuds och ställa detta i relation till resultat och kvalitet. Vi menar sammanfattningsvis att familjenämnden bör ta initiativ till att stärka uppföljningen inom området, med särskilt fokus på den egna öppenvården Kvalitet Iakttagelser Familjenämnden har inte antagit några specifika kvalitetsmål eller liknande när det gäller placeringar av barn och unga. Det sker såvitt framkommer i intervjuerna inte heller någon samlad uppföljning av vilken kvalitet de olika insatserna inom barn- och ungdomsvården håller. I samband med att ärenden behandlas i nämnden görs uppföljning på individnivå och det beskrivs i intervju som att nämnden i det sammanhanget är aktiv och ställer frågor. Det har påbörjats ett arbete med att kartlägga och fastställa processer och rutiner för barnoch ungdomsvården. Kommunen har införskaffat ett IT-stöd som används för processkartläggningen. 10

12 Bedömning Vi ser att den här frågan hänger ihop med frågan om nämndens styrning av verksamheten. Det aktuella verksamhetsområdet rör barn och unga i mycket utsatta situationer och nämnden ansvarar för insatser som många gånger kan ha mycket stor inverkan på barnens liv både på kort och lång sikt. Vi menar därför att det finns anledning för nämnden att överväga att införa någon form av kvalitetsmått när det gäller insatser till barn och unga i familjehem, HVB eller öppna insatser, eller i alla fall på ett tydligare sätt sätta fokus på vilken kvalitet nämnden förväntar sig och hur det ska följas upp. 11

13 5. Sammanfattande bedömning Vår sammanfattande bedömning är att det finns anledning för familjenämnden att stärka sin styrning och uppföljning inom området. Vi grundar vår bedömning på att det inte är tydligt vilka resultat och kvalitet som nämnden förväntar sig av olika insatser och att det inte görs någon samlad kartläggning och analys av behov eller någon samlad uppföljning av olika insatsers resultat och kostnader. Samtidigt ser vi att nämnden har en väl utbyggd öppenvård i egen regi och det finns enligt vår bedömning resurser för att möta olika typer av behov. Vi noterar också att det pågår utvecklingsarbete i flera delar vilket är positivt. Slutligen ser vi att det är angeläget att de samarbetsproblem som finns mellan IFO och öppenvården får en lösning. Revisionsfråga Är styrningen inom området ändamålsenlig? Sker tillräcklig kartläggning och analys avseende behovet av HVB, familjehem, stödboende samt öppna insatser på kort och lång sikt? Säkerställer nämnden att det finns tillgång till de insatser som barn och unga behöver? Finns det tydliga principer för val av placeringsform? Sker tillräcklig uppföljning av kostnader, kvalitet och resultat i de olika placeringsformerna inklusive öppna insatser och används resultat från sådan uppföljning i utveckling och förbättring? Säkerställer nämnden att insatserna för målgruppen håller god kvalitet? Svar Delvis. Det saknas styrning när det gäller resultat och kvalitet i de insatser som erbjuds. Nej. Det görs ingen samlad och gemensam kartläggning och analys. Ja, i huvudsak men nämnden bör säkerställa att utbudet bygger på gemensam analys av behov och resultat. Ja, på så sätt att det är de individuella behoven som styr. Nej. Det sker uppföljning i individärenden men inte tillräcklig uppföljning på gruppnivå som kan användas i utvecklingsarbete. Nej, inte i tillräcklig omfattning. Utifrån granskningsresultatet rekommenderar vi familjenämnden att: Stärka styrningen inom området Kartlägga och analysera behov på kort och lång sikt Säkerställa att samarbetssvårigheter blir lösta Följa upp resultat, kvalitet och kostnader i insatser till barn och unga, med fokus på den egna öppenvården Tomelilla den 26 april 2017 Per Arvedson EY 12

14 Bilaga 1: Källförteckning Intervjuade funktioner: Socialchef Chef individ- och familjeomsorgen Chef utredningsenheten Chef öppenvården Socialsekreterare Dokument: Delegationsordning Familjenämndens mål 2016 Kvalitetsrapport - Socialtjänstens öppna verksamheter för barn och unga Reglemente familjenämnden Resursenheten Balder - Socialtjänstens öppna verksamheter för barn och unga Verksamhetsplan Balder Ärendegång mellan IFO och Resursenheten Balder 13