Markanvändning individ rörlighet

Transkript

1 Markanvändning individ rörlighet Erik Elldér Föreläsning, 5 september 2013 KGG 420 Transporter, samhälle och miljö

2 Syfte Introducera den vetenskapliga diskussionen kring relationerna mellan markanvändning, individuella faktorer och rörlighet Innehåll Bakgrund/problembild varför viktigt att förstå? Samband mellan markanvändning och rörlighet Kritik mot markanvändningshypoteser Samband mellan individuella faktorer och rörlighet Individ markanvändning rörlighet (exempel från min forskning)

3 Mot bakgrunden av ökande dagligt resande Avstånd mellan bostad och arbete i Sverige (medianvärden) Avstånd (m)

4 Samhällsfrågor kopplat till dagligt resande I Utsläpp Ca 1/4 av USA:s och 1/5 av Europas utsläpp av växthusgaser pga. transporter Trängsel Tre gånger mer förlorad tid per pendlare i USA mellan 1982 och ,7 miljarder liter bensin förloras varje år i USA Hälsa Långpendling ökar förekomsten av stress, sömnsvårigheter, sjukskrivningar Sociala frågor Mobilitetsresurser ojämlikt fördelade, utanförskap, skiljsmässor

5 Samhällsfrågor kopplat till dagligt resande II Starkt sammankopplat med ekonomisk utveckling Större och mer mobilare arbetsmarknader Ekonomiska fördelar Matchning på arbetsmarknaden; rätt kompetens till rätt jobb Konkurrens Större arbetsmarknader mer robusta och växer snabbare Val av boende; många vill inte bo precis vid dagliga resmål Rörlighet också en förutsättning för det vardagliga livet

6 Planera för hållbara transporter? Hur kan vi minska resandet och samtidigt förbättra ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter? Grundläggande för att besvara denna fråga är att förstå vad som påverkar resandet

7 Mot bakgrunden av två grundläggande och sammanlänkade processer Ekonomisk utveckling och tillväxt Vi har råd att resa längre (samhällsmässigt) Globalisering, kunskapssamhälle, horisontella länkningar Utveckling av transportsystemen Snabbare och effektivare resor; massbilism; utbyggnad av transportsystem osv. som tillsammans har drivit på utvecklingen

8 Premisser: vad förklarar rörlighet? Rörlighet/resande ett mänskligt beteende, därav mkt komplext Flera faktorer som samverkar Hur vill vi resa? (attityder, önskemål etc.) Hur kan vi resa? (biltillgång, inkomst etc.) Hur måste vi resa? (samhällsstrukturer, rumsliga strukturer) Mycket brett forskningsfält, med flera olika hypoteser Två huvudspår inom litteraturen Markanvändning/lokalisering/avstånd/tillgänglighet Individ

9 Aktivitetsansatsen

10 Bebyggelsestruktur/markanv rörlighet Traditionella perspektiv fokuserar på rumsliga faktorer Centralt för dessa teorier är att var man bor bestämmer också i stor utstäckning hur man reser Platser har olika egenskaper som påverkar resandet Avstånd / tillgänglighet Markanvändning Baseras på empiriska jämförelser mellan olika platser i en stad samt på modeller som förklarar och förutser resande

11 Ekonomiska modeller Teoretiska modeller för att förstå hur markanvändning och resande ter sig inom exempelvis en stad Exempel: monocentrisk stadsmodell Teoretisk stad med en stadskärna (central business district) och omland Olika typer av markanvändning konkurrerar om utrymme Tillgängligheten (och i sin tur markpriset) bestämmer lokaliseringen Hur stor avkastning ger en viss lokalisering?

12 Monocentrisk stadsmodell

13 Centralt för ekonomiska modeller Individer är nyttomaximerare där boendekostnaden och resekostnaden vägs mot nyttan kopplat till arbetet (lönen) Alltså: - Ju mer vi tjänar desto längre blir vi villiga att åka till jobbet - Större städer innebär hårdare konkurrens om markanvändning Ekonomisk tillväxt större och mer utspridda städer högre markpriser och löner ökat resande

14

15 Markanvändning resande Empiriska studier Finns det samband mellan olika aspekter av den byggda miljön och resande? Innebär vissa rumsliga kontexter att man reser mindre eller mer? Mellan städer: hur är olika städer uppbyggda och skiljer sig resandet mellan städer beroende av det? Inom städer: skiljer sig resandet mellan olika platser/områden inom en stad.. Hur styra resvanor genom att ändra på den byggda miljön? Har under de senaste decennierna växt sig till det mest studerade ämnet inom urban planering

16 Globalt perspektiv Newman & Kenworthy s studier kanske mest citerade exemplet Hur skiljer sig resande och energiförbrukning mellan de största städerna i världen? Data över markanvändning och resande från städer över hela världen Stora skillnader mellan olika världsdelar Rumsliga strukturen sammanlänkad med resande, bilberoende och energiförbrukning

17 USA Australien Europa Asien

18 City % of Total Passenger km on Transit % Work Trips on Transit % Work Trips by Walking and Cycling Los Angeles New York American avg Australian avg Canadian avg Stockholm Vienna Copenhagen Paris Munich Amsterdam London European avg Asian avg

19

20 Hur transporter och bebyggelsestruktur hänger samman Walking city (innan 1850) Transit city ( ) Auto city (1950 och framåt)

21 Urbant perspektiv The D s of the built environment Density (bebyggelsetäthet, befolkningstäthet) Diversity (blandad bebyggelse, blandning av bostäder och arbetsplatser) Destination accessibility (tillgänglighet till service, skola, arbetsplatser) Distance to transit (avstånd till kollektivtrafik) Distance to city centre (avstånd till närmsta större stadskärna) Design (gatunätets utformning, enkelriktningar, återvändsgränder) tätare och mer blandad bebyggelse generellt sammankopplat med mindre (och mer hållbarare former av) resande

22 Avstånd (median) Större stad (> inv) Utanför större stad 4,5 km 11,5 km

23

24 Inflytande på samhällsplaneringen Stort inflytande på samhällsplaneringen, skapa rumsliga förhållanden som ökar/minskar resande En utav de starkaste trenderna inom arkitektur och samhällsplanering under de senaste decennierna Inte bara pga mer hållbart resande, utan också exempelvis ökad social interaktion New Urbanism Movement i USA Compact Cities i Europa Den täta blandstaden i Sverige

25 Individ rörlighet Kritiken mot markanvändningshypoteser En rad sammanlänkande processer som ändrar de rumsliga förutsättningarna till att bli mer komplexa och dynamiska Ekonomisk strukturomvandling: flexibel kunskapsbaserad arbetsmarknad Utveckling av transportsystemen (och IT): betydelsen av avstånd minskar Komplexare urban struktur: polycentrism och urban sprawl Individuella och sociala aspekter: resande är ett mänskligt beteende, bör studeras på individnivå; ojämn fördelning av mobilitetsresurser mellan individer Markanvändningshypoteser en för grov förenkling av verkligheten

26 Rörlighetens utveckling: Vardagslivets uttänjda resmönster och Time-space convergence Time-space convergence världen krymper Ökade resmöjligheter gör att individen har större rumsliga valmöjligheter Därav ökar individens betydelse samtidigt som betydelsen av det rumsliga (bebyggelsestruktur, avstånd) minskar

27 The accessibility paradox (Haugen) Vi bor allt närmare dagliga resmål såsom butiker, skolor och arbetsplatser, samtidigt som vårt dagliga resande ökar Alltså, när vi har möjlighet att välja tar vi nödvändigtvis inte det närmsta alternativet

28 Individ rörlighet tal: kritik mot kvantifieringen av mänskligt beteende Människor är mycket mer än homo economicus Hägerstrand: What about people in Regional Science? Det är människor som reser, därav borde människors beteende vara det primära studieobjektet Hur man reser, vart man reser, varför man reser osv är sammankopplat med individuella faktorer beträffande socio-ekonomi, attityder, sociala normer, önskemål, demografi, intressen, sociala nätverk etc etc.

29 Socio-ekonomi /demografi Starkt sammankopplat med möjligheter till resande Några exempel: Inkomst Kön Högre inkomst mer mobilitetsresurser, större incitament till längre pendling Män reser generellt längre än kvinnor; ojämn fördelning av oavlönat arbete, män tjänar mer än kvinnor Bostadskarriärer Ung och ensamstående, oftare boende i lägenhet centralt Medelålders, sambo och barn, oftare boende i villaförort

30

31

32 Familjesituation Alla Column2 Ensamboende Column3 Partner utan barn Column4 Partner med barn Ensamboende med barn 0 Medianavståndet mellan bostad och arbete i kilometer

33

34 Self-selection hypotheses Eftersom de flesta resor utgår ifrån bostaden, är valet av bostadens lokalisering centralt för att förstå resande Bostadsvalet ingen slumpmässig process, utan beror mycket på vem man är Hypotesen om själv-selektion går ut på att folk väger in ändrade resvanor när man väljer sin bostad Därav blir det rumsliga sekundärt, och individens beteende primärt

35 Psycho-social factors Hur påverkar människors attityder, önskemål, begär deras resebeteende? Mindre antal studier som studerar hur psyko-sociala faktorer påverkar resebeteende än socio-ekonomiska... I kvalitativa studier framkommer ofta dessa faktorer tydligt De kvantitativa studier som har gjorts hittar oftast stora förklaringsvärden Exempel: Automobilitet, kulturer kring bilar...

36 Vad är då viktigast? Relativa betydelsen av bebyggelsestruktur och individ svår att mäta Finns komplexa interaktioner som är svåra att fånga Även om folk kanske väljer bostad efter deras resebehov, så är det den underliggande bebyggelsestrukturen som möjliggör det valet Båda är viktiga för att förklara resande Individnivån får dock oftast störst förklaringsvärde

37 Exempel 1 Har betydelsen av bostadens lokalisering för att förklara arbetspendling minskat med tiden? Bakgrund Flera forskare hävdar att geografins påverkan på hur vi reser har minskat i betydelse över tid, dock har få undersökt detta empiriskt. Syfte Att undersöka hur betydelsen av bostadens lokalisering för att förklara avstånden mellan bostad och arbete har förändrats i Sverige mellan 1990 och 2010

38 Exempel 1 Har betydelsen av bostadens lokalisering för att förklara arbetspendling minskat med tiden? Data GILDA registerdata från SCB över var hela Sveriges befolkning bor och arbetar från 1990 och framåt Metod Flernivå-analys av variationen i pendlingsavstånd Hur lika, i avstånd, pendlar folk som delar bostadsområde?

39 Exempel 1 Har betydelsen av bostadens lokalisering för att förklara arbetspendling minskat med tiden? Resultat Avstånd mellan bostad och arbete Bostadsområdets betydelse % % % % % Slutsatser Bostadens lokalisering har minskat i betydelse Trenden är svagare under det senaste decenniet Den rumsliga strukturen fortfarande viktig, dock inte i samma utsträckning som förr

40 Exempel 2 Varierar betydelsen av bostadens lokalisering för att förklara dagligt resande när vi reser med syfte att utföra olika aktiviteter? Bakgrund Stora variationer i empiriska resultat vad gäller den rumsliga strukturens inverkan på dagligt resande Få studier som syftar till att reda ut detta empiriskt Syfte Att undersöka hur betydelsen av bostadens lokalisering för att förklara dagligt resande förändras när vi reser med syfte att utföra olika aktiviteter

41 Exempel 2 Varierar betydelsen av bostadens lokalisering för att förklara dagligt resande när vi reser med syfte att utföra olika aktiviteter? Teoretiska utgångspunkter / hypoteser Resande är en produkt av efterfrågan att utföra aktiviteter på olika platser i tid och rum Olika aktiviteter är kopplade till olika grader av restriktioner beroende på vilka behov de syftar till att uppfylla Ås (1978) kategorisering av aktiviteter: 1. Necessary (eating, sleeping) 2. Contracted (wage labor, education) 3. Committed (household work) 4. Free (all other activities, i.e. leisure) BOSTADENS LOKALISERING BETYDELSEFULL BOSTADENS LOKALISERING INTE BETYDELSEFULL

42 Exempel 2 Varierar betydelsen av bostadens lokalisering för att förklara dagligt resande när vi reser med syfte att utföra olika aktiviteter? Resultat Daglig reslängd Alla resor Arbete Service Fritid Bostadsområdets betydelse 6.73 % % % Not sig. Slutsats Betydelsen av bostadens lokalisering starkt beroende av aktivitet Fritidsresor förklaras till övervägande del av individuella faktorer För arbets- och serviceresor är också bostadens lokalisering viktig

43 Sammanfattning Viktigt att förstå vad som påverkar resandet Markanvändning rörlighet Tät och blandad bebyggelse associerat med mindre och hållbarare resande Kritik: resande ett mänskligt beteende, time-space convergence Individ rörlighet Viktiga förklaringsfaktorer: socio-ekonomi, attityder, individuella val etc. Individ markanvändning rörlighet Både individuella och rumsliga faktorer viktiga för att förklara rörlighet Individuella faktorer har dock blivit viktigare i takt med att transportsystemen utvl Beror på vilka resor man är intresserad av