STARKA REGIONALA ARBETSMARKNADER FÖR LANDSBYGDSUTVECKLING

Transkript

1 STARKA REGIONALA ARBETSMARKNADER FÖR LANDSBYGDSUTVECKLING Martin Andersson Blekinge Tekniska Högskola Lunds Universitet

2 Landsbygd - vad är det?

3 Skillnad i marknadstillgänglighet mellan Landsbygdskommuner 8,00E+07 OBS: Det finns inte en landsbygd. 7,00E+07 6,00E+07 5,00E+07 4,00E+07 3,00E+07 2,00E+07 1,00E+07 0,00E Tillgänglighet

4 Arbetsmarknadens betydelse Det postindustriella samhället Sedan 1960-talet har: förvärvsfrekvensen bland kvinnor stigit kraftigt. kostnaderna för pendling och rörlighet i allmänhet sjunkit. de genomsnittliga rörlighetsavstånden per dag ökat ca 100 gånger. hushållens samlade realinkomster höjts betydligt hushållens utbildningsnivå höjts kraftigt. Utbildning + 2 arbetande i hushåll => större krav på arbetsmarknader!

5 Lokaliseringsteori 101 Företag söker arbetskraft Arbetskraft söker en diversifierad arbetsmarknad Självförstärkande process!

6 Två grundläggande perspektiv på lokaliseringsval Jobbmotiv Utbildning => specialisering => krav på bred arbetsmarknad Samlokaliseringsproblem => bostadsort ska erbjuda båda parter möjlighet för karriär Konsumtionsmotiv Givna lokaliseringsfördelar: natur, skärgård, skogar, kulturlandskap Man-made : kulturliv, shopping, konst, arkitektur, barer, sport etc

7 Jobb vs. arbetsmarknad Arbetsmarknaden är en dominerande attraktor Täta arbetsmarknader en amenity i sig själv Global arbetsmarknad (multinationella bolag) Avkastning på investering i utbildning Jobb vs. karriär Nyutexaminerade studenter: Högre ingångslöner Snabbare löneutveckling Större rörlighet på arbetsmarknaden Boendekostnader höga, men: Långsiktig prisutveckling / Tobins Q

8 Landsbygdens utmaning och förutsättning Gleshet Infrastruktur Regionalt centra som drivkraft Karlstad Växjö Kalmar Jönköping osv..

9 Vi pendlar gärna omkring 60 minuter Benägenhet att pendla Inom regionen Restid i minuter Figur 3. Sambandet mellan pendlingsbenägenhet och tidsavstånd. Notera: kurvan representerar den genomsnittliga pendlingsbenägenheten för arbetskraften. Pendlingsbenägenheten varierar dock mellan olika grupper av arbetstagare. Högutbildad arbetskraft har i regel högre pendlingsbenägenhet. Kvinnor har i regel lägre pendlingsbenägenhet än män.

10 REGIONFÖRSTORING SOM KATALYSATOR Investering i transportsystem Kortare tidsavstånd i vägnäten Regionförstoring Bättre funktion på arbetsmarknaden Expanderande service- och tjänstemarknad Förbättrade förutsättningar för tillväxt och fler jobb Figur 1. Infrastruktur, regionförstoring och regional utveckling.

11 Utmaningen för polycentriska regioner är just att de är polycentriska Monocentriska => forskning tyder på att de drar med sig omgivningen Landsbygd gynnas av närhet till start regionalt centra

12

13 OMGIVNINGENS BETYDELSE Population Passenger cars Railway passenger-km (in millions) Small environment access Registered passenger cars Large environment access Railway (milliion passenger-km) Year Figure 4. Total population in cities with large and small environment accessibility

14 LITET OMLAND måste växa av egen kraft ingen fördel av att vara en egen ö Table 6. Population growth in two periods for cities with a small environment in model M1, panel estimates with city fixed effects. Variables and statistics ln Population, b *** *** *** ( ) (0.0103) ( ) ln Environment accessibility, b *** (0.0556) (0.0905) (0.132) Centrality, b 3-4,584*** 1,137-12,542*** (1,351) (2,756) (2,937) Number of observations 2,720 1,360 1,360 Remark: *** p < 0.01 ** p < 0.05 * p < 0.1

15 STORT OMLAND växer i symbios med omlandet centrala städer gynnas men drar sin omgivning Table 7. Population growth in two periods for cities with a large environment in model M1, panel estimates with city fixed effects. Variables and statistics ln Population, b *** 0.262*** *** ( ) ( ) (0.0124) ln Environment accessibility, b *** *** *** ( ) ( ) ( ) Centrality, b 3 5,109** 1,633 17,692*** (2,086) (2,032) (5,426) Number of observations 2,720 1,360 1,360 Remark: *** p < 0.01 ** p < 0.05 * p < 0.1

16 Policyaspekter Provinsiellt synsätt dead-end SAMVERKAN Mark Partridge et al (2010): Looking inward to the resources and assets of the rural communities largely misses the point that most rural communities are defined by the degree of regional integration with urban centers of growth local capacity building and asset assessment is insufficient as a rural policy and may even distract from the need to recognize a broader regional framework

17 Policyaspekter Internationell forskning: De landsbygder som växer (inte krymper) i termer av population är i huvudsak stadsnära landsbygder: Förutsätter (1) infrastruktur och (2) regionala centra Populationsutvecklingen drivs av jobbutvecklingen i städerna snarare än jobbutvecklingen i landsbygden Pendling => interdependens

18 Betyder mindre provinsiellt fokus mindre lokal utveckling? Del av konsumtion alltid lokal Lokal tjänster, kultur, gårdsbutiker, rekreation OBS: så länge dessa näringar drivs av lokal efterfrågan är dessa näringars tillväxt en konsekvens av lokal tillväxt snarare än en orsak till lokal tillväxt. kan stärka attraktiviteten att bo på landsbygd, men framväxt förutsätter existerande lokal efterfrågan.

19 Arbetsmarknader och livscykler Från brain-drain till brain-circulation Brain drain obscures the fact that the brain that was lost may never have existed in the first place without leaving the community: the act of migrating enabled the development of human capital. Aaron Renn, Manhattan Institute / City Journal

20 Percent of students within each grade category Share of graduates with non-urban hom e region that starts working in an urban region, distributed on highschool grades, percent Average highschool grade 70 Share of graduates with non-urban home region that starts working in an urban region, distributed on parents education, percent Percent of students within each category No highly educated parents One highly educated parent Two highly educated parents Overall

21 Återflytt ställer krav på arbetsmarknader Figure 2. Longevity of the choice of locating in urban regions subsequent graduation, university graduates in Sweden