Förutsättningar och strategier för Sveriges landsbygder

Transkript

1 CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Förutsättningar och strategier för Sveriges landsbygder Martin Andersson Lund University and Blekinge Institute of Technology (BTH)

2 Utgångspunkter Vad kännetecknar glesa och täta miljöer? Vad förklarar skillnader mellan glesa och täta miljöer? Drivkrafter för koncentration till storstäder Policykonsekvenser och strategier

3 Utgångspunkter Distinktion mellan stad och land föråldrad Mobilitet (infrastruktur, IT, arbetsmarknad) Större möjligheter att frikoppla arbetsort från bostadsort Globala marknader för (vissa) jordbruksföretag Ökande inkomster ger ökad efterfrågan för rurala amenities (rekreation, miljö, etc) Interdependenser mellan stad och land Geografiska skillnader i ekonomiska utfall beror på hur individer och företag väljer lokalisering baserat på arbetsmarknads- och inkomstrelaterade faktorer, boendekostnader och amenities.

4 Arbetsmarknadsutfall Stora och persistenta skillnader mellan stad och land (glesa och täta regioner) Sannolikheten att få ett jobb Inkomster Företagens produktivitet Tillgång till kvalificerad arbetskraft

5 Exempel: genomsnittliga löneinkomster Log mean wage gure 1. The relationship between mean wages (log) and accessibility to total economic activity (log) acro Swedish municipalities in Log accessibility to wages

6 Förklaring? Omgivningseffekt eller sorteringseffekt? Modern mikrobaserad forskning: Vem man är spelar mycket större roll än var man bor Omgivningseffekten liten: => olika arbetstagare väljer olika lokaliseringar.

7 Personer med längre utbildning väljer i större utsträckning storstäder Table 2. The spatial distribution of different workers in 2001 and 2009, fractions of total (percent). All workers University educated workers University graduates Note: The table reports the percentage of all workers, all workers with a university education of at least three years and our balanced sample of graduates in 2000 that work in different types of regions in 2001 and 2009 Large Urban regions City regions Countryside respectively.

8 Kraftig geografisk sortering inom gruppen med lång utbildning Percent of students within each grade category Share of rural population that starts working in an urban area, distributed on high school grades, percent Average highschool grade

9 80 Share of rural population that starts working in an urban area, distributed on parents education, percent Percent of students within each category No highly educated parents One highly educated parent Two highly educated parents Overall

10 Varför väljer (unga) välutbildade storstäder? Urban lönepremie kompenserar inte för skillnader i boendekostnader Arbetsmarknad och yrkeskarriär vs. urban amenities (kultur och uteliv m.m) Arbetsmarknaden den dominerande faktorn Täta arbetsmarknader en amenity i sig själv Global arbetsmarknad (multinationella bolag) Avkastning på investering i utbildning

11 Varför väljer (unga) välutbildade storstäder? Enkätstudier verifierar arbetsmarknadsrelaterade faktorer Dual labor market career problem Nyutexaminerade studenter: Högre ingångslöner Snabbare löneutveckling Större rörlighet på arbetsmarknaden Boendekostnader höga, men: Långsiktig prisutveckling / Tobins Q

12 Förutsättningar för landsbygder och policyimplikationer Skillnad i marknadstillgänglighet mellan Landsbygdskommuner 8,00E+07 7,00E+07 1: Det finns inte en landsbygd. 6,00E+07 5,00E+07 4,00E+07 3,00E+07 2,00E+07 1,00E+07 0,00E Tillgänglighet

13 Förutsättningar för landsbygder och policyimplikationer Landsbygden är heterogen och utfallen är heterogena Table 1. Typology of Swedish municipalities (2009) Large city regions (storstadsområden) City regions (stadsområden) Rural regions (landsbygd) Remote rural r (gles landsby Number of municipalities Employment rate, average 78.3% 76.8% 75.6% 75.4% Interval, employment rate % % % Working-age Population Share of working-age population 37.1% 29.2% 30.7% 3.0%

14 Figure 2. Employment rates in low- and high-employment rural municipalities, 1994 and Employment rate High-employment municipalities Low-employment municipalities Employment rate 1994

15 Förutsättningar för landsbygder och policyimplikationer Måste skilja på storstadsnära (och stadsnära) landsbygd och gles landsbygd

16 Policyaspekter Utbildning och specialisering => större krav på arbetsmarknader urban fördel och inkomstskillnader kommer att bestå Kritiska aspekter för landsbygder: Connectedness (IT och materiell infrastruktur) jobb / dual labor market problem Dra på amenities (kräver möjliggörande regelverk) Boende och grundläggande offentliga tjänster Back to basic

17 Policyaspekter Provinsiellt synsätt dead-end Mark Partridge et al (2010): Looking inward to the resources and assets of the rural communities largely misses the point that most rural communities are defined by the degree of regional integration with urban centers of growth local capacity building and asset assessment is insufficient as a rural policy and may even distract from the need to recognize a broader regional framework

18 Policyaspekter Internationell forskning: De landsbygder som växer (inte krymper) i termer av population är i huvudsak storstadsnära landsbygder: Populationsutvecklingen drivs av jobbutvecklingen i storstäderna snarare än jobbutvecklingen i landsbygden Pendling => interdependens

19 Dagens långpendling i siffror ca långpendlare 2009 ökning med 42 % sedan % av alla långpendlare bor på landsbygden Ökande andel av långpendlare som bor på landsbygden pendlar till en av landets storstäder Figure X1: Countryside commuters (two groups and these as a share of total commuters)

20

21 Betyder mindre provinsiellt fokus mindre lokal utveckling? Del av konsumtion alltid lokal Lokal tjänster, kultur, gårdsbutiker, rekreation OBS: så länge dessa näringar drivs av lokal efterfrågan är dessa näringars tillväxt en konsekvens av lokal tillväxt snarare än en orsak till lokal tillväxt. kan stärka attraktiviteten att bo på landsbygd, men framväxt förutsätter existerande lokal efterfrågan.

22 Betyder mindre provinsiellt fokus mindre lokal utveckling? Skatteintäkter Nyföretagandet Avknoppningar: nya företag som en konsekvens av att anställda lämnar sina jobb för att starta företag Stark hemma-bias i dessa processer