HUR KAN STADSBYGGANDET BIDRA TILL ÖKAD SOCIAL HÅLLBARHET? ANN LEGEBY ARKITEKTURSKOLAN KTH DECEMBER 2014 TMR. Foto: Julia Sjöberg
|
|
- Gerd Arvidsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 HUR KAN STADSBYGGANDET BIDRA TILL ÖKAD SOCIAL HÅLLBARHET? Foto: Julia Sjöberg ANN LEGEBY ARKITEKTURSKOLAN KTH DECEMBER 2014 TMR
2 Om vi underlättar rörlighet och utbyte mellan olika områden skapar vi förutsättningar för sammanhållning. När separerade stadsdelar byggs ihop främjas social integration och trygghet. För att bryta segregationen behövs mötesplatser där personer med olika bakgrund kan lära känna varandra. Ökad tillgänglighet till utbildning och arbetsplatser underlättar kontakterna med viktiga samhällsfunktioner och kan i förlängningen mildra effekterna av social segregation.
3 UTKAST Stadslandskapet utgör spelplanen för samhällets olika processer. Nya strategier för hur vi ska bygga regionen är inget mindre än en kritik mot de begränsningar som stadslandskapet erbjuder idag.
4 VILKA BOR IHOP? VILKA DELAR DET OFFENTLIGA RUMMET? VILKA RESURSER FINNS INOM NÄRA RÄCKHÅLL?
5 UTMANING INFÖR FRAMTIDEN VAD ÄR PROBLEMET? Livschanser relativt sämre i många socioekonomiskt svaga områden Orättvis resursfördelning: stora variationer mellan stadsdelar Samhället i olika grad synligt Brist på närhet missgynnar näringsliv och verksamheter Stadsdelar där endast ett fåtal sociala processer möjliggörs; bristande tillgång till offentligt stadsliv Ojämlika livsvillkor: Hot mot välfärd, hälsa, och demokrati Ann Legeby Arkitekturskolan KTH Stärkt Hållbarhet TMR december november 2014
6 VAD NÅR JAG RUNT HÖRNET I MINA KVARTER? OJÄMLIKHETER LEDER TILL SEGREGATION
7 VARFÖR DELA STADENS RUM? BETYDELSEN AV SAMTIDIGTVARANDE ELLER SAMNÄRVARO SE ANDRA BLI SEDD LÄRA SIG SAMHÄLLETS SPELREGLER FORMELL INFORMELL KONTROLL KONFLIKT TRYGGHET TOLERANS HÄNSYN FÖRSÅELSE FÖR OLIKHETER TILLIT PUBLIC CULTURE KONTEXTUELLA EFFEKTER WEAK TIES STRONG TIES BRIDGING BONDING
8 VARFÖR DELA STADENS RUM? ATT SE DEN ANDRE BLIR ALLT MER VIKTIGT PRIMÄRA RELATIONER SEKUNDÄRA RELATIONER familj - släkt - vänner - vänners vänner - bekanta - bekanta främlingar - främlingar
9 PRIMÄRA NYTTOR funktionella nyttor en programmerad handling direkt interaktion SEKUNDÄRA NYTTOR informella & kommunikativa nyttor ha koll på andra - bli uppdaterad läsa av omgivningen indirekt interaktion (Koch et al. 2012)
10 FÖRHANDLING PÅGÅR: ATT VARA I STADEN ÄR ATT VARA EN DEL AV SAMHÄLLET VEM ÄR DÄR? VEM ÄR INTE DÄR?
11 FRÅGA 8 Du får ett uppdrag utomlands ett halvår. För ditt jobb behöver du snabbt förstå staden, dess invånare och samhället där du är. Hur får du bäst information? Välj tre alternativ: 1. Läsa guideböcker 2. Gå på caféer och restauranger 3. Besöka stadens sevärdheter 4. Intervjua arbetskamrater 5. Gå med i en sportklubb/förening 6. Gå/hänga på stan 7. Använda kollektivtrafiken 8. Köra kors och tvärs med bil 9. Läsa tidningar och följa media
12 Vilka idéer om samhället styrde det stadslandskap som utgör spelplanen för samhället idag?
13 STADSBYGGNADSPARADIGM ÖKA TILLGÄNGLIGHET OCH TÄTHET FLEMMING 1600 LINDHAGEN PLANEN 1866
14 STADSBYGGNADSPARADIGM KRITIK MOT DEN TÄTA OCH DEN OKONTROLLERAT VÄXANDE STADEN STORSTADENS SPÖKE PLAN 1948
15 STADSBYGGNADSPARADIGM BEGRÄNSA & KONTROLLERA TILLGÄNGLIGHET, TÄTHET & RÖRELSE SCAFT 1968 HOWARD S GARDEN CITY 1898 MARKELIUS 1946 STOCKHOLMS GENERALPLAN 1952 STOCKHOLMS GENERALPLAN 1952
16 VARFÖR DELA STADENS RUM? KRITIK MOT DEN RATIONELLA STADEN The disabling effects of the urban transformation had the greatest impact on the weakest and least powerful people socially; those who depended on their local environment the most to support them in their everyday life, like children, elders, the sick and disabled, the unemployed. Julienne Hanson 2000
17 Vad menar vi med att bygga ihop staden?
18 DE SMÅ STADSDELARANAS REGION ELLER REGIONEN MED DE SMÅ STADSDELARNA?
19 DET OFFENTLIGA RUMMET: KAN KOPPLA IHOP & KAN SKILJA ÅT
20 DET OFFENTLIGA RUMMET: KAN KOPPLA IHOP & KAN SKILJA ÅT
21 MODELL AV STADEN REPRESENTATION AV MELLANRUMMEN STADSRUMSANALYS BESKRIVER INTERAKTIONEN MELLAN BYGGD MILJÖ & HUR RUM ANVÄNDS
22 STADSRUM SOM ISOLERAR RESURSER DEN BYGGDA MILJÖNS FÖRMÅGA ATT SKAPA AVSTÅND
23 STADSRUM SOM TILLGÄNGLIGGÖR RESURSER DEN BYGGDA MILJÖNS FÖRMÅGA ATT SKAPA NÄRHET
24 Exemplet Östbergahöjden
25 ÖSTBERGAHÖJDEN Lantmäteriet/Metria 300 m
26 ÖSTBERGAHÖJDEN Lantmäteriet/Metria 300 m
27
28 lokalt boende icke lokalt boende Ann Legeby Arkitekturskolan KTH Stärkt Hållbarhet TMR december november 2014
29 VAR BOR DE SOM ÄR PÅ TORGET? TORGETS SOCIALA RÄCKVIDD
30 EXEMPLET ÖSTBERGA VILKA FÖRHANDLAR NORMER & SPELREGLER? ÖSTBERGAHÖJDEN GAMLA ÖSTBERGA Gångavstånd mellan torgen: ca 800 m
31 RÄCKVIDD GENOM STADSRUMMEN SOCIALT & RUMSLIGT UPPTAGNINGSOMRÅDE Östbergahöjden G:a Östberga Bagarmossen
32 NÄRHET TILL REGIONKÄRNAN: CENTRALA STOCKHOLM Närhet till centralstationen: med kollektivtrafik och gångavstånd restid med kollektivtrafiken gångavstånd i meter
33 NÄRHET TILL ARBETSPLATSER GENOM GATUNÄTET INOM 1OOO METER
34 betwe nness 2 km betwe nness 2 km betwe nness 2 km betwe nness 2 km betwe nness 2 km betwe nness 2 km betwe nness 2 km betwe nness 2 km betwe nness 2 km betwe nness 2 km JÄMFÖRANDE ANALYSER: DELA[D] STAD 10 OJÄMLIKA LIVSVILLKOR - CHANSER PÅ ARBETSMARKNADEN arbete inom 500 m arb te inom 1 km et Arbete Index = 1,2 slös icke arbe arbete inom 5 km stöd inom 2 km närhet till CS (m) närhet till CS (tid) befolkningstäthet int grat on R50 Rumslig Index = 4,7 integration R6 arbete inom 500 m arb te inom 1 km et Arbete Index = 1,0 slös icke arbe arbete inom 5 km stöd inom 2 km 7 närhet till CS (m) närhet till CS (tid) befolkningstäthet int grat on R50 Rumslig Index = 4,0 integration R6 interface R6-R50 Social Index = 4,2 Bergsjön V Social Index = 2,0 förvärvsfrekvens interface R6-R50 förvärvsfrekvens median inkomst Bergsjön Ö median inkomst arbete inom 500 m arb te inom 1 km et Arbete Index = 1,9 slös icke arbe arbete inom 5 km Social Index = 3,2 Gårdsten arbete inom 500 m arb te inom 1 km et förvärvsfrekvens Social Index = 4,2 Bergsjön V te inom 500 m arb te inom 1 km Arbete Index = 1,2 slös icke arbe arbete inom 5 km förvärvsfrekvens arbete inom 5 km Arbete Index = 2,5 stöd inom 2 km median inkomst stöd inom 2 km median inkomst stöd inom 2 km närhet till CS (m) närhet till CS (m) närhet till CS (m) närhet till CS (tid) interface R6-R50 närhet till CS (tid) interface R6-R50 närhet till CS (tid) befolkningstäthet int grat on R50 befolkningstäthet int grat on R50 befolkningstäthet Rumslig Index = 2,9 integration R6 Rumslig Index = 4,7 integration R6 integration R6 Rumslig Index arbete inom 500 m arb te inom 1 km et Arbete Index = 3,4 slös icke arbe Social Index = 3,4 Hjällbo arbete inom 500 m arb te inom 1 km et arbete inom 5 km förvärvsfrekvens Arbete Index = 1,0 slös icke arbe arbete inom 5 km Social Index = 2,0 förvärvsfrekvens Bergsjön Ö te inom 500 m arb te inom 1 km arbete inom 5 km Arbete Index = 4,9 stöd inom 2 km median inkomst stöd inom 2 km median inkomst stöd inom 2 km närhet till CS (m) närhet till CS (m) närhet till CS (m) närhet till CS (tid) interface R6-R50 närhet till CS (tid) interface R6-R50 närhet till CS (tid) befolkningstäthet int grat on R50 befolkningstäthet int grat on R50 befolkningstäthet Rumslig Index = 5,4 integration R6 Rumslig Index = 4,0 integration R6 integration R6 Rumslig Inde arbete inom 500 m arb te inom 1 km et Social Index = 3,5 Norra Biskopsgården arbete inom 500 m arb te inom 1 km et Arbete Index = 2,5 slös icke arbe arbete inom 5 km förvärvsfrekvens Arbete Index = 5,6 slös icke arbe arbete inom 5 km Social Index = 7,3 förvärvsfrekvens Högsbotorp stöd inom 2 km median inkomst stöd inom 2 km median inkomst närhet till CS (m) närhet till CS (m) närhet till CS (tid) interface R6-R50 närhet till CS (tid) interface R6-R50 befolkningstäthet int grat on R50 befolkningstäthet int grat on R50 Rumslig Index = 5,0 integration R6 Rumslig Index = 7,2 integration R6 arbete inom 500 m arb te inom 1 km et Arbete Index = 4,9 slös 5,7 icke arbe Social Index = Kyrkbyn arbete inom 500 m arb te inom 1 km et arbete inom 5 km förvärvsfrekvens Arbete Index = 2,0 slös icke arbe arbete inom 5 km Social Index = 8,8 förvärvsfrekvens Björkekärr stöd inom 2 km median inkomst stöd inom 2 km median inkomst närhet till CS (m) närhet till CS (m) närhet till CS (tid) interface R6-R50 närhet till CS (tid) Legeby, Berghauser Pont & Marcus 2014 interface R6-R50 befolkningstäthet int grat on R50 befolkningstäthet int grat on R50 Rumslig Index = 6,2 integration R6 Rumslig Index = 4,6 integration R6
35 HUR GYNNA EN BLANDNING I DET OFFENTLIGA RUMMET? ARENA FÖR SOCIALA PROCESSER - NÄRHET TILL RESURSER NÄRHET TILL STRÅK MED HÖG CENTRALITET VÄLINTEGRERAT MED GRANNSTADSDELAR CENTRALITET I FLERA SKALNIVÅER STOR RUMSLIG RÄCKVIDD ATTRAKTORER & MÅLPUNKTER LOKALT stadsform markanvändning
36 Alla förändringar av stadsformen påverkar stadsdelars läge i relation till staden i övrigt vilket får konsekvenser för såväl näringsliv som socialt liv Ökad kunskap om rummets potential innebär både att förstå dess begränsningar och dess möjligheter Stadsbyggandet är en mycket konkret form av fördelningspolitik som för lång tid lägger fast ett landskap av samhälleliga resurser Stadsbyggandet verkar under lång tid och är därför ett strategiskt verktyg för allt hållbarhetsarbete.
37 UTMANING: ATT ÖVERSÄTTA ORD TILL STADSFORM När separerade stadsdelar byggs ihop främjas social integration och trygghet. Täta städer har större förutsättningar för utvecklat stadsliv, god kollektivtrafiktillgänglighet och energisnåla infrastrukturlösningar. De ger också invånare och företag tillgång till stora närmarknader. Planen betonar att regionens kommuner har ett gemensamt ansvar för att minska segregation och utanförskap. Åtta yttre regionala stadskärnor prioriteras utöver den centrala regionkärnan. Utveckla de yttre stadskärnornas urbana värden [...] De yttre stadskärnorna behöver få mer storstadskaraktär. Det kan uppnås genom att tillföra stadskvaliteter som ett levande fotgängarvänligt offentligt rum med gator, torg och parker.
38 ATT HÅLLA ARMKROK MED SIN OMGIVNING PÅVERKAR VILKEN ARENA SOM SKAPAS PeGe Hillinge
39 Places do not make cities. It is cities that make places. The distinction is vital. We cannot make places without understanding cities. Hillier 1996, 151
40 FRÅGA 9 Vad är viktigast för oss i regionen att utveckla för att kunna skapa en region där det råder jämlika livsvillkor? 1. Tillräcklig förståelse för problemet 2. Styrdokument som utgör stöd 3. Koll på hur tillgången till resurser ser ut 4. Tillräcklig kunskap om stadsbyggande 5. Metoder för att klarlägga sociala konsekvenser 6. En genuin vilja att vända utvecklingen
41 Ann Legeby
KAN STADSBYGGNAD BIDRA TILL SOCIAL HÅLLBARHET? Ann Legeby Arkitekturskolan KTH 18 februari 2015 Regional Folkhälsodag
KAN STADSBYGGNAD BIDRA TILL SOCIAL HÅLLBARHET? ANN LEGEBY ARKITEKTURSKOLAN KTH SWECO ARCHITECTS 18 FEBRUARI 2014 STADSBYGGNAD OCH HÄLSA JÄMLIKA LIVSVILLKOR I STADEN? Livschanser relativt sämre i många
Läs merBygger vi socialt hållbart?
Bygger vi socialt hållbart? Om stadsbyggandets betydelse för segregation och jämlika livsvillkor Ann Legeby KTH Arkitekturskolan Stadsbyggandet påverkar Vilka bor i kvarteren? Vilka möter jag på gatan?
Läs merStadsbyggandets inverkan på segregation och integration
705 nya bostäder 2015-2025 Stadsbyggandets inverkan på segregation och integration Ann Legeby KTH Arkitekturskolan Socialt hållbar stadsutveckling 25-26 januari 2017 4 550 779 4600 4 9 4 500 4 400 4 300
Läs merDela[d]Stad. Stadsbyggande och segregation. Sociala stadsbyggnadsanalyser i Göteborg. Ann Legeby Meta Berghauser Pont Lars Marcus.
Dela[d]Stad Stadsbyggande och segregation 3 i Göteborg Ann Legeby Meta Berghauser Pont Lars Marcus Introduktion i Ann Legeby Meta Berghauser Pont Lars Marcus Dela[d] Stad: Stadsbyggande och segregation
Läs merBergsjön. Hjällbo LOKALT DELA[D] STAD. t-väst st. axial turn distance, percentile 25% 50% 75%
kultur AVSTÅND TILL livsmel livsmel vård vård t-väst st H Bergsjön skola skola lekplats lekplats fri idsgård fritidsg rd hållplats hållplats kultur METRISK AVSTÅN butiker utik r restaurang restaurang föreningar
Läs merBygger vi socialt hållbart?
NORDBYGG EcoForum 22-23 2- april 2015 Ann Legeby Arkitekturskolan KTH Sweco Architects ct Sociala hållbarhetsaspekter i stadsbyggandet Bygger vi socialt hållbart? Ann Legeby Sweco Architects Arkitekturskolan
Läs merIdéer om framtiden & livet i staden 2070
Idéer om framtiden & livet i staden 2070 Illustration Rolf Lagersson www.goteborg2070.se Illustration: PeGe Hillinge Sweco Tänja tanken Proposal Proposition Förslag Påstående Framtidens stad Stadens
Läs merSOCIAL HÅLLBARHET EN FRÅGA FÖR OCH UTANFÖR SAMHÄLLSPLANERINGEN
SOCIAL HÅLLBARHET EN FRÅGA FÖR OCH UTANFÖR SAMHÄLLSPLANERINGEN 2019-04-04 Av: Ekologigruppen Den fysiska planeringen kan inte ensam skapa ett socialt hållbart och inkluderande samhälle. Men den kan bidra
Läs merUrbana utvecklingsområden. Om stadskvaliteters betydelse för attraktivitet och hållbar utveckling
Urbana utvecklingsområden Om stadskvaliteters betydelse för attraktivitet och hållbar utveckling Juni 2012 1 Innehåll 1. Inledning 1.1. Bakgrund 1.2. Syfte 1.3. Medverkande 1.4. Stadsbyggandets betydelse
Läs merÅrskurs 3 Arkitekturskolan
Årskurs 3 Arkitekturskolan 2012 09 21 Att analysera stadens spatiala kapital Lars Marcus lars.marcus@arch.kth.se Arkitektur och Stadsbyggnad nya kunskapsutmaningar Arkitektur och Stadsbyggnad människans
Läs merUTVECKLING AV STADSKÄRNOR. Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor
UTVECKLING AV STADSKÄRNOR Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor 1 for its connectivity, cultural centres and abundance of green space. Tät stad Grön stad Stockholm ska bli världsledande i parkplanering.
Läs merBoende och stadsmiljö
Utvecklingsområdet Boende och stadsmiljö Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm Åsa Dahlin, asa.dahlin@stockholm.se The Capital of Scandinavia Boende och stadsmiljö förena kvalitet med kvantitet,
Läs merStadsrum och stadsutveckling. Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor
Stadsrum och stadsutveckling Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor 1 for its connectivity, cultural centres and abundance of green space. Tät stad Grön stad Tät stad Grön stad Stockholm ska
Läs merSlakthusområdet. Stadsstrukturanalys 6 november 2015
Slakthusområdet Stadsstrukturanalys 6 november 2015 SAMMANFATTNING Utredningen syftar till att vara ett kunskapsunderlag för stråk, noder, täthet och gröntillgång i den föreslagna strukturplanen för Slakthusområdet.
Läs merVÄRDESKAPANDE STADSUTVECKLING
VÄRDESKAPANDE STADSUTVECKLING Värdering av stadskvaliteter för bostäder, Undertitel kontor och handel i Göteborgsregionen 161206 Datum METOD METOD Spatiala analyser Statistiska analyser Förklaringsmodell
Läs merSTADSKVALITETER RAD 2. Underlag till rapporten Skillnader i livsvillkor i Stockholm Undertitel
TITEL TILLGÅNG FRAMSIDA TILL STADSKVALITETER RAD 2 Underlag till rapporten Skillnader i livsvillkor i Stockholm Undertitel 2015-04-23 Datum BAKGRUND Stockholm stad har påbörjat arbetet med en kommission
Läs merTack för uppmärksamheten! Naturen som tillväxtfaktor i Stockholmsregionen. Storstadsnatur 2012 TMR/ Bette Malmros
Tack för uppmärksamheten! Naturen som tillväxtfaktor i Stockholmsregionen Storstadsnatur 2012 TMR/ Bette Malmros Nyheter från TMR Tillväxt, miljö och regionplanering (fd Regionplanekontoret) Uppföljning
Läs merSocial hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering
Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering 11 mars 2015 Filippa Myrbäck, Sektionen för hälsa och jämställdhet, SKL Kongressuppdrag: SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande
Läs mer3.UNDERLAG GÅNGFLÖDESPROGNOS STRÅKANALYSER 3.1 ANALYS AV TILLGÄNGLIGHET I GATUNÄTET 3.2 TILLGÄNGLIGHET I GÅNGNÄTET
3.UNDERLAG GÅNGFLÖDESPROGNOS STRÅKANALYSER 3.1 ANALYS AV TILLGÄNGLIGHET I GATUNÄTET 3.2 TILLGÄNGLIGHET I GÅNGNÄTET 3.1 ANALYS AV TILLGÄNGLIGHET I GATUNÄTET Med en Space syntax-analys beräknas den rumsliga
Läs merBergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder?
Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder? Hela staden avstånden ska krympa Nya göteborgare föds och många flyttar in, från närområden och andra länder. Fler företag vill etablera sig här, fler
Läs merSTORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA
ARBETSRAPPORT juni 2006 STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA - strategiska stadsbyggnadsanalyser - förslag på riktlinjer för stadsutveckling - konceptskiss inför det fortsatta planarbetet Bakgrund
Läs merHur du planerar och bygger äldreboenden och LSSboenden. integrerad del av samhället. Claes Rogander Planarkitekt Sundsvalls kommun
Hur du planerar och bygger äldreboenden och LSSboenden som blir en integrerad del av samhället Claes Rogander Planarkitekt Sundsvalls kommun Sundsvall Äldreboenden och LSS-boenden resonemang och definition
Läs mer2.1 GATUNÄTETS TILLGÄNGLIGHET
10 2. STRÅK 2.1 GATUNÄTETS TILLGÄNGLIGHET Ett differentierat nätverk av olika typer av stråk och platser ger Slakthusområdet en potentiell variation av intensivare stadsliv och lugnare bostadsliv. Slakthusområdet
Läs merSamråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016
Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Dagordning 8.00-8.10 Välkomna o information om RUFS 2050 8.10-8.25 Grönstrukturen i RUFS 2050 8.25-8.40
Läs merTÄTARE STADSKÄRNOR Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor
TÄTARE STADSKÄRNOR Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor Varför förtätning? KULTUR TÄTHET = MÄNNISKOR = MÖTEN HANDEL FÖRTÄTNING = STADSUTVECKLING Utbildningsnivå Lönenivåer Företagsmångfald
Läs merDela[d]Stad. Stadsbyggande och segregation. Perspektiv och utgångspunkter. Ann Legeby Meta Berghauser Pont Lars Marcus
Dela[d]Stad Stadsbyggande och segregation 1 Ann Legeby Meta Berghauser Pont Lars Marcus i Ann Legeby Meta Berghauser Pont Lars Marcus Underlag till avsnitt 4: Einar Hansson Dela[d] Stad: Stadsbyggande
Läs merStadsrum och stadsutveckling. Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor
Stadsrum och stadsutveckling Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor for its connectivity, cultural centres and abundance of green space. Tät stad Grön stad Tät stad Grön stad Stockholm ska
Läs merStadsbyggandet är ett bortglömt politiskt instrument
Stadsbyggandet är ett bortglömt politiskt instrument 2005 09 21 Förslag till ingress: Vi bygger framtidens samhälle nu. Inom stadsbyggandet gäller detta närmast bokstavligen. Idag brottas vi dagligen med
Läs merHållbar förtätning genom kulturdriven stadsutveckling behöver unika partnerskap för mellanrummen. Josephine Nellerup, Malmö stad
Hållbar förtätning genom kulturdriven stadsutveckling behöver unika partnerskap för mellanrummen Josephine Nellerup, Malmö stad KLIMATHOT RESURSBRIST MIGRATION URBANISERING DIGITALISERING FOLKHÄLS SOCIAL
Läs merRegional, översiktlig och strategisk planering
Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och
Läs merVärdeskapande stadsutveckling
Värdeskapande stadsutveckling 3 februari 2017 Per Kristersson www.grkom.se GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND VÄRDESKAPANDE STADSUTVECKLING Värdering av stadskvaliteter för bostäder, kontor och handel
Läs merVärdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen
Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i RUFS 2010, den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, är att vi ska bli
Läs merVINSTER OCH RISKER MED TÄTARE STÄDER
VINSTER OCH RISKER MED TÄTARE STÄDER Samhällsbyggnadsdagen 2015 Den goda kompakta staden Meta Berghauser Pont Forskningsgrupp SMoG Utveckling täthet i Amsterdam 1400-2000 Täthet inhabitants per hectare
Läs merDela[d]Stad. Stadsbyggande och segregation. Metoder: sociala stadsbyggnadsanalyser. Ann Legeby Meta Berghauser Pont Lars Marcus.
Dela[d]Stad Stadsbyggande och segregation 2 Metoder: sociala stadsbyggnadsanalyser Ann Legeby Meta Berghauser Pont Lars Marcus Introduktion i Ann Legeby Meta Berghauser Pont Lars Marcus Dela[d] Stad: Stadsbyggande
Läs merSÖDRA SKANSTULL KONSEKVENSANALYS. Stadsstrukturanalys av programförslag för stadsutveckling i Södra Undertitel Skanstull
SÖDRA SKANSTULL KONSEKVENSANALYS Stadsstrukturanalys av programförslag för stadsutveckling i Södra Undertitel Skanstull Juli Datum 2016 GÅNGNÄT KORSNINGAR PER KM2* Södermalms gång- och gatunät är generellt
Läs merIndikatorer Hållbart resande. Henrik Markhede
Indikatorer Hållbart resande Henrik Markhede 2 3 4 5 6 7 https://eastasiabybike.wordpress.com HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 8 Arkitekturprogrammet HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 9 10 11 12 13 Göteborgs
Läs merKultur och social hållbarhet
Kultur och social hållbarhet att implementera en kulturstrategi för hållbar stadsutveckling JONAS ALWALL UNIVERSITETSLEKTOR I INTERNATIONELL MIGRATION OCH ETNISKA RELATI ONER ( IMER), I NSTITUTIONEN FÖR
Läs merTunnelbana till Järfälla
Tunnelbana till Järfälla Järfälla en kort översikt 69 000 invånare Area 63 km 2 8:e minsta kommun 7:e mest tätbefolkade kommun 38 procent grönområden Naturreservat Inpendling 13 500 Utpendling 21 300 Järfälla
Läs merOM MERVÄRDEN I STADSBYGGANDET WORKSHOP OM KRONANS UTVECKLINGSPOTENTIAL
OM MERVÄRDEN I STADSBYGGANDET WORKSHOP OM KRONANS UTVECKLINGSPOTENTIAL 081222 1 INNEHÅLL Om Spacescape - det nya arkitektkontoret Roller och tjänster Vad är Space syntax? Rumsanalyser utifrån ett upplevelseperspektiv
Läs merWORKSHOP 1 JUNI FRIHAMNEN
WORKSHOP 1 JUNI FRIHAMNEN Stadsstrukturanalys och planrekommendationer 150601 MÅLBASERADE STADSBYGGNADSANALYSER BIDRAR PLANERNA TILL ATT HELA STADEN? TILLGÄNGLIGHET I GATUNÄTET ÖVERLAPPANDE CENTRALITET
Läs merFÖP NORRA BRYNÄS MÅL- OCH VISIONSARBETE. Ortofoto avgränsning
FÖP NORRA BRYNÄS MÅL- OCH VISIONSARBETE Gävle kommun 2018-11-08 1 Ortofoto avgränsning FÖP NORRA BRYNÄS MÅL- OCH VISIONSARBETE FOKUSOMRÅDEN Norra Brynäs en stadsdel vid vatten och grönska Norra Brynäs
Läs merFörslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera
Läs merVärdering av stadskvaliteter. Värdering av stadskvaliteter 1
1 Syfte med projekt - identifiera stadskvaliteters attraktivitet för boende - kvantifiera dessa värden i monetära termer - beskriva relationen stadskvalitet stadsbyggande - ge underlag för exploateringsekonomiska
Läs merResultat av temperaturmätare om blandstad
Resultat av temperaturmätare om blandstad Genomförande Enkäten är genomförd under februari och mars 2011 Enkäten är ställd till CMBs huvudmän 59 adressater 37 svar 63 procents svarsfrekvens 2 Sammanfattning
Läs merAtt bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten 2013-05-20
Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. Mia Söderberg Arkitekt SAR/MSA och Civilekonom Arbetar med samhällsplanering: Social och ekonomisk hållbarhet i stadsutveckling Hållbar och värdebaserad stadsplanering
Läs merJon Loit Institutet för bostads- och urbanfrågor SEGREGATION OCH STADEN VI PLANERAR
Jon Loit Institutet för bostads- och urbanfrågor SEGREGATION OCH STADEN VI PLANERAR En stad i världsklass Hur och för vem? En studie av Stockholms sociala stadsplanering Med fokus på: Övergripande inriktning
Läs merKennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27
Kennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27 En socialt hållbar stadsutveckling bör kännetecknas av sådant som att hänsyn tas till olika gruppers behov, att förutsättningar för människors möten förbättras
Läs merOCH BOENDESEGREGATION ARBETSMARKNADSINTEGRATION. Sofia Wixe
BOENDESEGREGATION OCH ARBETSMARKNADSINTEGRATION Sofia Wixe Forskare i nationalekonomi Centre for Entrepreneurship and Spatial Economics Jönköping International Business School sofia.wixe@ju.se FORUM FÖRNYELSE
Läs merSocial hållbarhet i samhällsplanering. en kunskapsöversikt
Social hållbarhet i samhällsplanering en kunskapsöversikt Frågeställningar och metod 1. Vad innebär social hållbarhet i samhällsplanering? 2. Hur integreras det i olika processer inom samhällsplanering?
Läs merOch hur ska det gå till då?
Och hur ska det gå till då? EN GEMENSAM VISION FÖR DE NORDISKA STÄDERNA POLITISKT LEDARSKAP OCH SAMSKAPANDE De nordiska städerna ska vara hållbara socialt, ekologiskt, ekonomiskt och kulturellt genom
Läs merVisionsarbete i Stockholms stad. Sverker Henriksson Stadsledningskontoret. The Capital of Scandinavia
Visionsarbete i Stockholms stad Sverker Henriksson Stadsledningskontoret The Capital of Scandinavia Varför? The Capital of Scandinavia The Capital of Scandinavia Hur? Sida 5 Visionen utgår från utmaningar
Läs merPlanera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan GR
Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan GR 171106 Magdalena Hedman Elvira Grandin FOJAB arkitekter Planera klimatsmart! Stöd till de kommunala planerarna med fokus på förebyggande
Läs merHela staden socialt hållbar
Hela staden socialt hållbar Omfördelning, ojämlikhet och tillväxt Det skulle vara ett misstag att fokusera enbart tillväxt och låta frågan ojämlikhet sköta sig själv. Inte bara för att ojämlikhet kan vara
Läs merSTOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING
STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer
Läs merDeklaration om folkhälsa i Östergötland
Deklaration om folkhälsa i Östergötland Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland boende, närmiljö / fritid, kultur, föreningsliv / skola, utbildning / arbete, försörjning
Läs merDnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott
Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse
Läs merJämlika livsvillkor och stadsbyggande - inspel till pågående översiktsplanearbete
Jämlika livsvillkor och stadsbyggande - inspel till pågående översiktsplanearbete Underlagsrapport Beställare: Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm Författare: Ann Legeby, KTH Arkitekturskolan
Läs merTOLLARE. Oktober 2006 Konsulter: Alexander Ståhle Tobias Nordström
TOLLARE Stadsstrukturanalys av programskiss 061002 Övergripande och lokal rumstillgänglighet Tillgänglighet till naturområden, strandpromenad utsiktsplatser, park och torget Oktober 2006 Konsulter: Alexander
Läs merSocial konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys
Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys för Detaljplan Västra Forsa, Bollebygd kommun 2018-05-08 2018-06-01 SKA/BKA Västra Forsa 1 Inventering Hur fungerar området idag? Hur fungerar platsen för
Läs merVÄLKOMNA. till TOPPMÖTE. i Nordic City Network:s FORUM FÖR POLITISKA LEDARE. 17 april 2018 Malmö
VÄLKOMNA till TOPPMÖTE i Nordic City Network:s FORUM FÖR POLITISKA LEDARE 17 april 2018 Malmö PROGRAM NORDIC CITY LAB OCH VÄRLDSUTSTÄLLNING Hannah Wadman Direktör Nordic City Network EN GEMENSAM VISION
Läs merKommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014
Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 HEMSIDA: www.malmo.se/kommission BLOGG: www.malmokommissionen.se Josephine Nellerup Planchef/avdelningschef Stadsbyggnadskontoret
Läs merKonsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget
Konsekvensanalyser Expansion Allum/Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Blandstad STADSSTRUKTUR Centrala Partille har många större byggnader och fastigheter, men få
Läs merPlan för Överenskommelsen i Borås
Plan för Överenskommelsen i Borås Den lokala Överenskommelsen i Borås handlar om hur Borås Stad och de idéburna organisationerna ska utveckla och fördjupa sitt samarbete för att gemensamt upprätthålla
Läs mer5 AVSLUTANDE DISKUSSION
5 AVSLUTANDE DISKUSSION Detta arbete visar på att det finns ett samband mellan rum-funktionaktivitet-människa. En komplex rumslig struktur i staden ger ett varierat utbud av funktioner och aktiviteter
Läs merKOMPAKT STAD PROGRAM FÖR DET OFFENTLIGA RUMMET I NYA STADEN
KOMPAKT STAD PROGRAM FÖR DET OFFENTLIGA RUMMET I NYA STADEN 080529 Spatiala analyser & strategisk design Beställare: Stadsbyggnadskontoret, Norrköpings kommun Konsult: Spacescape AB Uppdragsansvarig: Alexander
Läs merMalmös olika sidor DALIA MUKHTAR-LANDGREN, STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN, LUNDS UNIVERSITET
Malmös olika sidor DALIA MUKHTAR-LANDGREN, STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN, LUNDS UNIVERSITET Framsteg och gemenskap Malmo har genomga tt en framga ngsrik omvandling, fra n att ha varit en industristad
Läs merSkillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg. Göteborgsregionens Kommunalförbund
Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Göteborgsregionens Kommunalförbund 2014 09 17 I samband med att kommunfullmäktige antog 2013 års budgetmål fick Social resursnämnd i uppdrag att vara processägare
Läs merAngered. Presentation PI-SEC/FME-ZEN Dialogmøte Trondheim januari,
Angered Presentation PI-SEC/FME-ZEN Dialogmøte Trondheim 10-11 januari, Angered i Göteborg 2 Generalplan för Angered- Bergum 1968 Stadsområde uppbyggt utmed en stadsbana Alternativ 1: 100 000 boende 30
Läs merFramtida städer och logistiklösningar
SPANING Framtida städer och logistiklösningar Johan Lundin Kontorschef White Göteborg Transporter har utgjort en förutsättning för staden i alla tider Skeppsbron, Stockholm, 1790-tal Städerna har vuxit,
Läs merALLA BEHÖVER NÄRHET. En smart stad är. Cities are proximity, density, closeness. Edward Glaeser, Harvard University. Internet.
ALLA BEHÖVER NÄRHET Alexander Ståhle, VD och Tekn dr ǀ URBAN RESEARCH & DESIGN Cities are proximity, density, closeness. Edward Glaeser, Harvard University Internet Urbanization En smart stad är En smart
Läs merVärdering av stadskvaliteter. Värdering av stadskvaliteter 1
1 Syfte med projekt - identifiera stadskvaliteters attraktivitet för boende - kvantifiera dessa värden i monetära termer - beskriva relationen stadskvalitet stadsbyggande - ge underlag för exploateringsekonomiska
Läs merStort Nordiskt Vänortsmöte maj Rundabordssamtal Hållbar stadsutveckling, attraktiva städer 20 maj 2016
Stort Nordiskt Vänortsmöte 19 21 maj Rundabordssamtal Hållbar stadsutveckling, attraktiva städer 20 maj 2016 Main findings What makes cities attractive for resicents? Life between the houses is important
Läs merEn stad. 9000 medarbetare. En vision.
guide till År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En stad. 9000 medarbetare.
Läs merHuskvarna den 23 oktober. TÄT+GRÖN = HÅLLBAR STAD Tobias Nordström, planeringsarkitekt och partner på Spacescape AB
Huskvarna den 23 oktober TÄT+GRÖN = HÅLLBAR STAD Tobias Nordström, planeringsarkitekt och partner på Spacescape AB www.spacescape.se Tät stad Grön stad Tätare stad Grönare stad Ur SVD Brännpunkt 15 okt
Läs merKommission för ett socialt hållbart Malmö
Kommission för ett socialt hållbart Malmö Rapport- & rekommendationsstrukturer Rapportstruktur Rekommendationsstruktur Delar (3) Kapitel Delkapitel 2 En social investeringspolitik som kan göra samhällssystemen
Läs mer4.UNDERLAG GÅNGFLÖDESPROGNOS TÄTHETSANALYSER 4.1 BEFOLKNINGSTÄTHET
4.UNDERLAG GÅNGFLÖDESPROGNOS TÄTHETSANALYSER 4.1 BEFOLKNINGSTÄTHET 4.1 TÄTAST RUNT BRUNNSTORGET OCH NORDSTAN Samtliga analyser och modeller i kapitel 4 bygger på konceptet för RegionCity från juni. RegionCity
Läs merStadsutveckling för social hållbarhet. Örjan Trapp Stadsbyggnadsförvaltningen 17 september 2018
Stadsutveckling för social hållbarhet Örjan Trapp Stadsbyggnadsförvaltningen 17 september 2018 Uppsala idag Sveriges fjärde storstad (220 000 invånare) och största landsbygdskommun (ö invånare) Landets
Läs merSödra Älvstranden Stadsstrukturanalys av projektgruppen Ord&Bilds planvision
Södra Älvstranden Stadsstrukturanalys av projektgruppen Ord&Bilds planvision Urbana analyser & strategisk design 2005-12-06 2 Södra Älvstranden Stadsstrukturanalys Innehåll INLEDNING 7 Uppdraget Medverkande
Läs merCONNECTING ÖREBRO. Tobias Nordström, Partner and planning architect UBC conference in Örebro 140519 ǀ URBAN RESEARCH & DESIGN SPACESCAPE
CONNECTING ÖREBRO Tobias Nordström, Partner and planning architect UBC conference in Örebro 140519 ǀ URBAN RESEARCH & DESIGN IS A RESEARCH BASED COMPANY THAT SUPPORT THE DEVELOPMENT OF MORE LIVEABLE CITIES,
Läs merMål och inriktning - Nämndplan Lokal nämnd i Halmstad
Mål och inriktning - Nämndplan 2016 Lokal nämnd i Halmstad Innehållsförteckning Mål och inriktning - Nämndplan 2016 1 Inledning 3 Nämndens uppdrag 3 Mål och inriktning - Nämndplan 2016 4 Invånarna och
Läs merStadsbyggnadskontoret
Stadsbyggnadskontoret www.stadsutveckling.goteborg.se/arkitekturprogram 30 teser om hur vi bygger Göteborg Förord Göteborg står inför en väldig omvandling. Staden växer och utvecklas i snabbare takt
Läs merHur kan vi minska och motverka segregation
Hur kan vi minska och motverka segregation Delmos-finansierat projekt Sociala hållbarhetsgruppen, GR 190524 Gunilla Bergström, forskare, FoU i Väst Delmos, Delegationen mot segregation inrättades den 1
Läs merGULDMYNTSGATAN - WOODEN IT BE NICE. Smart Housing för unga - en temadag om framtidens boende
GULDMYNTSGATAN - WOODEN IT BE NICE Smart Housing för unga - en temadag om framtidens boende Smart Housing för unga - en temadag om framtidens boende ALTERNATIV PUNKTHUS ALTERNATIV LAMELLHUS DETALJPLAN
Läs merRegionala och lokala mål och strategier
Strategier och mål för kollektivtrafiken i Sigtuna kommun Regionala och lokala mål och strategier www.sigtuna.se Ett regional perspektiv RUFS och TFP RUFS 2050 TFP Regionalt trafikförsörjningsprogram RUFS
Läs merStadskvaliteter efterfrågas
Stadskvaliteter efterfrågas Alexander Ståhle Tekn dr stadsbyggnad SKAGEN Dagen 16 okt 2012 Vad händer i världens bästa städer? Världens bästa städer 1. New York 2. London 3. Toronto 4. Paris 5. Stockholm
Läs merFörförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab
Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Innehåll 1. Bakgrund 2. Amiralsstaden Vad är Amiralsstaden? Varför Amiralsstaden? Framgångsfaktorer Strategier Hot 3. Förslag till Förstudie 2013-08-19 Amiralsstaden
Läs merProgram för social hållbarhet
Dnr: KS-2016/01180 Program för social hållbarhet Ej antagen UTKAST NOVEMBER 2017 program policy handlingsplan riktlinje Program för social hållbarhet är ett av Västerås stads stadsövergripande styrdokument
Läs merKronan, en modern och centrumnära stadsdel med stark naturprofil i ett attraktivt Luleå.
BAKGRUND VISION 2050 Luleå kommun befinner sig i en expansionsfas. Vision 2050 definierar ett mål om 10 000 nya Luleåbor fram tills 2050, varav hälften av dessa beräknas bo i Kronandalen. Vision 2050 blir
Läs merPresentation av alternativen i enkäten
Vasa centrumstrategi Enkät till stadsborna om alternativ för strukturmodeller 2. 27.5.2012 Presentation av alternativen i enkäten 2.5.2012 Tre olika alternativ för centrumstrategins strukturmodeller för
Läs merKomplettering av ansökan En cykelstad för alla
2011-10-14 Bn 364/2010 Delegationen för hållbara städer Miljövårdsberedningen 103 33 Stockholm Komplettering av ansökan En cykelstad för alla Örebro kommun har ansökt om stöd från Delegationen för hållbara
Läs merSärskilt utsatta områden i Göteborg. Stefan Hellberg Nakisa Khorramshahi
Särskilt utsatta områden i Göteborg Stefan Hellberg Nakisa Khorramshahi Presentation och upplägg Bakgrund Uppdraget Gemensam analysrapport Reflektioner och erfarenheter från processen (Fortsättningen på
Läs merExtremism och lägesbilder
Extremism och lägesbilder Kongressbeslut 2015 Inriktningsmål nummer fem för kongressperioden 2016-2019 anger att: SKL ska verka för att medlemmarna har tillgång till goda exempel på lokala och regionala
Läs merDeklaration om folkhälsa i Östergötland - Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland
BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Annika Larsson 2017-03-28 Dnr: RS 2017-206 Regionstyrelsen Deklaration om folkhälsa i Östergötland - Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland
Läs merÖstgötakommissionen. Ett regionalt uppdrag. Region Östergötland
Östgötakommissionen Ett regionalt uppdrag Uppdraget En Östgötakommission för folkhälsa, enligt modell från WHO, ska belysa hälsoläget i länet utifrån ett tvärsektoriellt kunskaps- och erfarenhetsperspektiv.
Läs merFokusområden. stadsutvecklingens sociala synergier. Fokusområden. Handlingsplan Gottsunda/Valsätra: Planprogram för Gottsundaområdet, bilaga 1
Planprogram för Gottsundaområdet, bilaga 1 Handlingsplan Gottsunda/Valsätra: Fokusområden stadsutvecklingens sociala synergier Hållbar livsmiljö och trivsel Delaktighet Trygghet Fokusområden Arbete Barn
Läs merFörtätning - folkhälsa Carl Welin Stadsbyggnadskontoret Malmö stad
Förtätning - folkhälsa Carl Welin Stadsbyggnadskontoret Malmö stad carl.welin@malmo.se Regional motor för grön tillväxt och sysselsättning UTMANINGAR befolkningstillväxt social balans plats för samhällsservice
Läs merGöteborgs Stads program för en jämlik stad
Göteborgs Stads program för en jämlik stad 2018-2026 Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande Tydligt stöd på mål för den offentliga verksamheten. ( ) Det allmänna
Läs merStorstadens tillväxt och samspel med andra regioner
Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag
Läs merHållbarhetskommissionens rekommendationer och åtgärder
Sida 1 (6) Hållbarhetskommissionens rekommendationer och åtgärder Bakgrund Stockholms stad inrättade Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm under 2015 med uppdraget att analysera skillnader i
Läs merHållbar utveckling i Sveriges nya geografi. Region Kronoberg, 19 januari Linnéa Hassis, processledare, Arena för Tillväxt
Hållbar utveckling i Sveriges nya geografi Region Kronoberg, 19 januari Linnéa Hassis, processledare, Arena för Tillväxt Arena för Tillväxt En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling
Läs mer