STADSKONTORET INKLUDERANDE HELÅRSPROGNOS

Transkript

1 STADSKONTORET INKLUDERANDE HELÅRSPROGNOS Avlämnad i maj 2011

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Delårsrapport för perioden januari april 2 Verksamhetens nettokostnad 3 Avskrivningar 4 Pensionskostnader 4 Skatteintäkter och statsbidrag 5 Finansnetto 5 Investeringar 6 Lånefordringar 6 Pensionsmedel 6 Likviditet 7 Lån 7 Prognossammanställning per den siste april (driftredovisning) 8 Orsak till budgetavvikelse i driftredovisning 10 Kommunfullmäktige (KF) 10 Kommunstyrelse (KS) 10 Byggnadsnämnd (BN) 11 Servicenämnd (SE) 11 Fastighetsnämnd (FN) 13 Teknik- och fritidsnämnd (TE) 13 Kulturnämnd (KN) 14 Barn- och ungdomsnämnd (BU) 14 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd (UAN) 16 Socialnämnd (SN) 18 Hemvårdsnämnd (HN) 18 Miljö- och hälsoskyddsnämnd (MH) 19 Räddningsnämnd (RN) 20 Prognossammanställning per den siste april (investeringsredovisning) 21 Orsak till budgetavvikelser i investeringsredovisning 23 Kommunstyrelse (KS) 23 Servicenämnd (SE) 24 Fastighetsnämnd (FN) 24 Teknik- och fritidsnämnd (TE) 25 Kulturnämnd (KN) 25 Barn- och ungdomsnämnd (BU) 26 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd (UAN) 26 Socialnämnd (SN) 26 Räddningsnämnd (RN) 26 Personalredovisning 27 Bolagsredovisning 34 Verksamhetsredovisning 37 Barn och utbildning 38 Bygga och bo 40 Demokrati och dialog 42 Miljö och energi 44 Näringsliv och arbetsmarknad 46 Omsorg och stöd 48 Resor och trafik 50 Trygghet, säkerhet och folkhälsa 52 Uppleva och göra 55 Övriga prioriteringar 57 Bilaga Periodresultat per den siste april 59 1

3 DELÅRSR ELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN JANUARI APRIL Föreliggande ekonomirapport bygger dels på förvaltningarnas egna uppgifter och kommentarer rörande periodens utfall samt avvikelser i förhållande till drift- respektive investeringsbudgeten på helårsbasis, dels på stadskontorets bedömningar vad gäller bland annat kommunens lån, likviditet, skatteintäkter och räntor. Dessa uppgifter har i detta dokument sammanställts i form av en resultatprognos där årets resultat beräknas uppgå till +95,4 vilket är 35,7 Mkr bättre än föregående ekonomirapport och 72,3 Mkr bättre än budget. Resultatet enligt balanskravet uppgår till 89,1 Mkr. Den prognostiserade positiva budgetavvikelsen beror framförallt på att skatteintäkterna prognostiseras bli bättre än vad som förväntades vid budgeteringstillfället. Däremot prognostiseras både kommunens pensionskostnader och förvaltningarnas reguljära driftsredovisning uppvisa negativa budgetavvikelser. En stor del av förvaltningarnas beräknade budgetavvikelse förklaras av avvikelser inom utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, -14,4 Mkr, dessutom tillkommer en saneringskostnad av engångskaraktär på -24,4 Mkr som belastar kommunstyrelsen övriga gemensam verksamhet. Prognosförbättringen på 35,7 Mkr jämfört med föregående ekonomirapport beror huvudsakligen på att skatteintäkterna enligt den senaste skatteprognosen förväntas bli bättre än vad som tidigare förutsågs. Kommunens förvaltningsresultaträkning Resultaträkning (Mkr) Prognos 2011 Budget 2011* Budgetavvikelse Diff mot fg prognos Bokslut 2010 Bokslut 2009 Verksamhetens nettokostnad före avskrivningar och pensionskostnader , ,6-40,3-4, , ,3 Därav Tilläggsanslag finansierade via EK -2,5-2,5-0,0-11,8-1,5 Därav Resultatbalansering -11,9-11,9-0,0-29,2-17,6 Därav Realisationsvinster/förluster fastighetsfsg 0, ,0 57,4 421,2 Avskrivningar -237,5-247,9 10,4 2,3-218,3-195,0 Pensionskostnader -233,5-217,1-16,4 0,0-236,9-224,3 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD , ,6-46,2-2, , ,6 Skatteintäkter & statsbidrag 4 092, ,2 101,6 38, , ,8 Finansiella intäkter 131,7 113,6 18,1 0,0 151,3 230,9 Finansiella kostnader -12,3-11,1-1,2 0,0-5,3-5,5 RESULTAT EFTER SKATTEINTÄKTER OCH FINANSNETTO 95,4 23,0 72,3 35,7 221,8 496,6 ÅRETS RESULTAT 95,4 23,0 72,3 35,7 221,8 496,6 Justeringar enligt balanskrav -6,3 0,0-6,3 0,0 35,5-390,4 RESULTAT ENLIGT BALANSKRAV 89,1 23,0 66,0 35,7 257,3 106,2 * Reviderad budget 2011: Inklusive resultatbalanser och eventuella tilläggsanslag. 2

4 RESULTAT ENLIGT BALANSKRAVET Halmstad kommuns resultat enligt balanskravet prognostiseras i dagsläget till 89,1 Mkr enligt nedanstående tabell. Balanskravsresultat 2011 Årets prognostiserade resultat 95,4 Realisationsresultat; pensionsmedel -6,3 Realisationsresultat; fastigheter/tomträtter 0,0 RESULTAT ENLIGT BALANSKRAV 89,1 Reglerna kring balanskravet innebär att en kommun måste ha ett så kallat balanskravsresultat som är positivt i budget, delårsbokslut och bokslut. Är så inte fallet måste en åtgärdsplan presenteras och beslutas av kommunfullmäktige. Planen skall bland annat innehålla information om hur det uppkomna underskottet skall kunna inhämtas inom en period av tre år. VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD Verksamhetens budgeterade och prognostiserade nettokostnad före avskrivningar och pensionskostnader, vilken framgår av resultaträkningen tidigare, är framräknad enligt följande modell (belopp i Mkr): Verksamhetens nettokostnad före avskrivningar och pensionskostnader Prognos 2011 Budget 2011 Budgetavvikelse Driftredovisningens nettokostnad (Vht ) , ,3-52,4 Kalkylerade internräntor 158,3 166,6-8,3 Kalkylerade avskrivningar 237,5 247,9-10,4 Kalkylerat pensionskostnadspålägg 143,0 143,2-0,2 Semesterlöneskuldökning/Löneavtal/Övrigt -33,0-64,0 31,0 SUMMA , ,6-40,3 Verksamhetens nettokostnad, exklusive avskrivningar och pensionskostnader, beräknas i nuläget ge ett underskott i förhållande till budgeterade medel med 40,3 Mkr. Förvaltningarnas reguljära driftredovisning inom verksamhetsområdena visar ett underskott på 52,4 Mkr i förhållande till de ekonomiska ramarna, vilket är 20,9 Mkr sämre än föregående prognos. 3

5 Beräknade nettodriftbudgetavvikelser per nämnd (Mkr)* Mkr KF KS BN SE FN TE KN BU UAN SN HN MH RN * Nämndsförkortningarna skrivs ut i klartext längre fram i dokumentet Beräknade nettodriftbudgetavvikelser per nämnd, uttryckt i procent KF KS BN SE FN TE KN BU UAN SN HN MH RN -0,7% -15,4% -44,2% 9,6% 0,1% 0,1% -0,4% -2,4% 0,0% 0,1% 0,0% 1,0% AVSKRIVNINGAR Avskrivningarna kalkyleras i dagsläget uppgå till 237,5 Mkr vilket är 2,3 Mkr lägre än föregående prognos och 10,4 Mkr lägre än den budgeterade nivån om 247,9 Mkr. Den främsta anledningen till avvikelsen är att ny- och ombyggnationer av vissa grundskolor och förskolor senarelagts eller blivit försenade samt att några större projekt, såsom byggandet av ny äldreomsorgsfastighet redan under 2009 och 2010, utgått ur planeringen. Även vissa tidigare planerade investeringar i hamnen och inom VA-verksamheten har senarelagts. PENSIONSKOSTNADER Pensionskostnaderna för Halmstads kommun prognostiseras bli totalt 233,5 Mkr, vilket är 16,4 Mkr högre än vad som budgeterats. De huvudsakliga orsakerna till budgetavvikelsen är dels att KPA i sina nya prognoser gör bedömningen att kostnaderna för uttag av pensionsrätter intjänade innan kommer att bli cirka 10,7 Mkr högre än vad som förutspåddes vid budgeteringstillfället, dels att det under 2010 gjordes flera överenskommelser om särskild avtalspension som belastar kommunens resultat under 2011 med cirka 4,3 Mkr mer än budgeterat. Ytterligare en post som påverkar utfallet 2011 är att kommunen nu även tar med kostnader för verksamma förtroendevalda som normalt inte omfattas av kommunens pensionsskuldsberäkning. Denna post, som under 2011 beräknas uppgår till närmare 1,0 Mkr, är ej budgeterad. 4

6 SKATTEINTÄKTER OCH STATSBIDRAG Skatteintäkterna, inklusive regleringsbidrag, kommunal utjämning, särskilt bidrag för moms och fastighetsavgiftsmedel, prognostiseras uppgår till totalt 4 092,9 Mkr under 2011, vilket är hela 101,7 Mkr högre än budgeterat och 38,2 Mkr bättre än i föregående prognos. Kommunens skatteintäktsbudget har justerats i samband med överenskommelse om politisk och valteknisk samverkan mellan Moderata samlingspartiet, Folkpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet, och uppgår till 3 991,2 Mkr inklusive fastighetsavgiftsmedel och särskilt bidrag för moms. Budgetavvikelsen förklaras av flera delar. För det första så har skatteunderlagstillväxten under såväl 2009 som 2010 blivit högre än vad som förutspåddes när budgeten lades våren 2010, vilket innebär att utgångsläget för skatteintäktsbudgeten i planeringsdirektiv med budget är för låg. För det andra har staten gjort flera olika regleringar under det gångna året, vilka påverkar det så kallade generella statsbidraget positivt, och för det tredje har förändringar skett inom det kommunala utjämningssystemet som emellertid inverkat negativt på kommunens förväntade skatteintäkter. Sammantaget förklarar dessa poster netto cirka 18,4 Mkr av budgetöverskottet, när hänsyn tagits till den särskilda överenskommelsen mellan allianspartierna och Miljöpartiet. Ungefär 5,5 Mkr av budgetavvikelsen förklaras av att intäkterna i form av särskilt bidrag för moms beräknas blir högre än vad som tidigare antagits på grund av ökad volym köpta tjänster inom områdena utbildning, social omsorg och sjukvård. Resterande cirka 78,0 Mkr förklaras dels med att den senaste prognosen över slutavräkningen för 2010 visar att skatteintäkterna var ca 13,1 Mkr för låga i bokslutet, dels av att slutavräkningen för 2011 nu beräknas bli drygt 64,0 Mkr bättre än vad som budgeterats på grund av den förväntade ökade skattunderlagstillväxten. Den huvudsakliga orsaken till den ökade skatteunderlagstillväxttakten är att Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, vars prognoser kommunen i stor utsträckning nyttjar för skatteunderlagsprognoser, gjort betydande upprevideringar av sysselsättningsförändringen mellan framförallt 2010 och 2011, vilket påverkar skatteunderlaget positivt. Sysselsättningsrevideringen baseras i sin tur på uppdaterad statistik samt SKL:s samhällsekonomiska bedömning som bland annat påverkas av den kraftiga tillväxten och bruttonationalproduktionsutvecklingen under FINANSNETTO Helårsutfallet för de finansiella posterna prognostiseras till 119,4 vilket är oförändrat jämfört med föregående prognos men 16,9 Mkr bättre än budgeterat. Den positiva budgetavvikelsen beror huvudsakligen på intäkter i form av ränta, utdelning och annan avkastning för kommunens pensionsmedelsplaceringar. I nuläget uppgår denna avkastning till 14,2 Mkr. Det bör noteras att det i kommunens grundbudget inte budgeteras med realisationsresultat eller eventuell förändring av marknadsvärden på kommunens pensionsmedelsplaceringar med anledning av den stora osäkerhet som råder kring dessa typer av poster. Vidare beror den positiva budgetavvikelsen på att den prognostiserade utlåningen till, och därmed kommunens ränteintäkter från, de kommunala bolagen ökar mer än vad som förväntades vid budgettillfället. 5

7 INVESTERINGAR Hittills i år har det nettoinvesterats för 43,5 Mkr. Investeringsutgifterna för perioden uppgår till 96,3 Mkr och inkomsterna till 52,8 Mkr. Budgeten för nettoinvesteringarna totalt uppgår för år 2011 till 761,5 Mkr. Totala nettoinvesteringar för hela året beräknas i dagsläget uppgå till 589,8 Mkr exklusive finansiell leasing (341,0 Mkr föregående år), vilket innebär ett prognostiserat överskott med 171,7 Mkr. Investeringsinkomsterna prognostiseras till 98,6 Mkr, vilket är 28,6 Mkr lägre än budgeterat. LÅNEFORDRINGAR Halmstads kommuns fordringar i form av lån uppgår vid rapporteringsperiodens slut till 2 709,8 Mkr. Prognosen är i dagsläget att lånefordringarna vid årets utgång kommer att sjunka till 2 558,6 Mkr. PENSIONSMEDEL De pengar som 1999 avsattes för att säkra framtida pensionsmedelsutbetalningar är nu placerade i fem olika fonder samt i olika strukturerade värdepapper. Sedan januari 2011 har fondandelarna i Robur Ethica Global MEGA ersatts med Robur aktiefond BRICT samt Robur Banco Etisk Europa. Sedan tidigare finns placeringarna i Robur Realräntefond, SHB Sverigefond Index A1, Roburs Obligationsfond Mega och Lux Absolutavkastning MEGA samt i strukturerade värdepapper utfärdade av Nordea, Carnegie, SEB och Ålandsbanken. Den senaste sammanställningen visar på en förbättring av marknadsvärdet med 11,6 Mkr jämfört med föregående månad. Marknadsvärdet uppgår nu sammanlagt till 800,5 Mkr. I jämförelse med ingångsvärdet år 2011 har värdet ökat med 11,4 Mkr. Sett över den totala tiden för värdepappersinnehavet har värdet av placeringarna ökat med 68,1 procent. Den totala pensionsskulden (inklusive den del som är upptagen som en ansvarsförbindelse, inkluderande skatt) uppgick vid delårsbokslutet till 1 912,1 Mkr. Detta innebär att 41,9 procent av pensionsskulden nu täcks av pensionsmedelsplaceringarna. Årets bokförda netto av realisationsvinster, räntor, och utdelningar från pensionsmedel uppgår vid rapporteringstillfället till 14,2 Mkr. Ungefär hälften av beloppet utgörs av reavinst uppkommen i samband med omdisponeringar av medel mellan olika värdepapper. 6

8 LIKVIDITET De likvida medlen uppgick vid månadsskiftet till totalt 26,0 Mkr på koncernnivå. Halmstad kommuns likvida medels utveckling under senaste 12-månaderscykeln (Mkr). Mkr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr Bankmedel 26 Placeringar 0 Total 26 LÅN Kommunens kortfristiga lån inom kommunens certifikatprogram uppgår vid prognostillfället till 198,7 Mkr. Halmstad kommuns långfristiga låneskuld uppgår i månadsskiftet till 4,0 Mkr. 7

9 PROGNOSSAMMANSTÄLLNIN ROGNOSSAMMANSTÄLLNING G PER DEN SISTE APRIL (DRIFTREDOVISNING DRIFTREDOVISNING) Driftredovisning i kkr HELÅRSPROGNOS HELÅRSBUDGET FG HELÅR Netto Netto Budget- Diff mot Netto Vht Nämnd/Verksamhet Intäkt Kostnad Därav Lön utfall Intäkt Kostnad Därav lön budget avvikelse fg prog utfall Därav lön KOMMUNFULLMÄKTIGE 010 Kommunfullmäktige KOMMUNSTYRELSE 011 Kommunstyrelse Stadskontor Övrig gemensam verksamhet Skogsförvaltning Samhällsbyggnadskontor Kommunal Kollektivtrafik Färdtjänst BYGGNADSNÄMND 071 Byggnadskontor SERVICENÄMND 200 Servicekontoret administration Kontorsservice Städ- och måltidsservice IT-service Kommuntransport FASTIGHETSNÄMND 205 Fastighetskontoret administration Förvaltningsfastigheter

10 PROGNOSSAMMANSTÄLLNING PER DEN SISTE APRIL (SID 2) (DRIFTREDOVISNING) Driftredovisning i kkr IELÅRSPROGNOS HELÅRSBUDGET FG HELÅR Netto Netto Budget- Diff mot Netto Vht Nämnd/Verksamhet Intäkt Kostnad Därav Lön utfall Intäkt Kostnad Därav lön budget avvikelse fg prog utfall Därav lön TEKNIK- OCH FRITIDSNÄMND 320 Gator, parker och idrott VA-verksamhet KULTURNÄMND 460 Kulturförvaltning BARN- OCH UNGDOMSNÄMND 641 Grundskola/Barnomsorg Kulturskola UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSNÄMND 130 Arbetsmarknadsåtgärder Ekonomiskt bistånd Gymnasieskola Vuxenutbildning Uppdragsutbildning SOCIALNÄMND 750 Social omsorg HEMVÅRDSNÄMND 770 Äldreomsorg MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMND 800 Miljö- och hälsoskyddskontor RÄDDNINGSNÄMND 880 Räddningstjänst Sum VERKSAMHET

11 ORSAK TILL BUDGETAVVIKELSE I DRIFTREDOVISNING Driftredovisning i kkr, siffrorna inom parentes avser senaste prognos KOMMUNFULLMÄKTIGE (KF) (KF) 010 Kommunfullmäktige - 85 (-85) Det beräknas uppstå ett underskott på drygt 85 kkr mot den ekonomiska ramen för verksamheten. Underskottet beror i huvudsak på kostnaderna för den genomförda framtidskonferensen samt ombyggnationer och mindre möbelinköp. KOMMUNSTYRELSE (KS) (KS) 011 Kommunstyrelse (+512) Likt föregående prognos beräknas verksamheten visa ett överskott mot budget. Resultatet är dock 180 kkr lägre än föregående ekonomirapport då det förväntas högre kostnader för en mottagning i samband med Tall Ship Races där kommunstyrelsen är värd. 031 Stadskontor +/- 0 (-339) Verksamheten prognostiserar i dagsläget inte med någon avvikelse mot angiven ram. Det underskott som visats i tidigare prognoser kommer att hanteras inom verksamheten. 090 Övrig gemensam verksamhet (-4 190) I dagsläget förväntas en avvikelse på kkr inom verksamhetsområdet. Det beräknade underskottet beror till största del på att verksamheten belastas med saneringskostnader på nästan kkr för Halmstads Energi och Miljö ABs ombyggnad av kraftvärmeverk på Oceanen 9. Sedan tidigare beror underskottet dels på en överklagad tingsrättsdom (-415 kkr) och dels på ett beslut i regeringsrätten 2010 som innebar att kommunens gatuparkeringsverksamhet momsbelades. Beslutet innebär att de kalkylerade intäkterna för denna verksamhet blir cirka 3 500kkr lägre än budgeterat. 291 Skogsförvaltning +/- 0 (+/- 0) Verksamheten förväntar sig ingen avvikelse i förhållande till den ekonomiska ramen. 299 Samhällsbyggnadskontor ( ) En negativ avvikelse mot ram på drygt kkr prognostiseras i dagsläget för verksamhetsområdet. Prognosen har försämrats med 500 kkr sedan föregående ekonomirapport beroende på att fastighetskatten beräknas bli högre än planerat främst beroende på högre taxering av småhus. Sedan tidigare beror den negativa budgetavvikelsen beror framförallt på att verksamheten prognostiserar med lägre arrendeintäkter, kkr. Orsaken till de lägre arrendeintäkterna beror på ett ej omskrivit förvaltningsavtal med Halmstads Hamn och Stuveri AB, kkr, samtidigt kompenseras detta av att arrendeintäkter inom markreserven överstiger den budgeterade nivån med kkr. Positiva budgetavvikelser prognostiseras emellertid för externa hyror kkr och försäkringskostnader, +190 kkr, vilket reducerar verksamhetens totala negativa budgetavvikelse. 10

12 Då verksamheten i år innehåller nya enheter från stadskontoret och byggnadskontoret innebär det att verksamhetens ekonomiska utfall inte helt är jämförbart med föregående år. 370 Kollektivtrafik ( ) Verksamhetsområdet kollektivtrafik prognostiseras erhålla en negativ budgetavvikelse på kkr vid årets slut. Den negativa budgetavvikelsen beror på att de förväntade kostnaderna för kommunens satsning på gratis kollektivtrafik för personer över 75 år bli högre än budgeterat. 371 Färdtjänst ( ) På helårsbasis förväntar verksamheten erhålla en positiv budgetavvikelse på drygt kkr. Avvikelse beror huvudsakligen på att avtalet för färdtjänst som tecknades under föregående år bör medföra lägre kostnader än budgeterat. BYGGNADSNÄMND (BN) (BN) 071 Byggnadskontor ( ) På helårsbasis förväntar verksamheten erhålla en negativ avvikelse på kkr jämfört med tilldelad budgetram. Den negativa budgetavvikelsen beror att Hovrätten nyligen meddelade dom mot kommunen avseende skadeståndskrav för felaktigt bygglovsbeslut från 1998 i Frösakull. SERVICENÄMND (SE) (SE) 200 Servicekontoret administration +/- 0 (+/- 0) Verksamheten förväntar sig i dagsläget ingen avvikelse mot den ekonomiska ramen vid årets slut. Periodresultatet -952 kkr är 494 kkr sämre än samma period föregående år. Trots att verksamheten i år haft högre intäkter jämfört med samma period föregående år, beroende på bland annat samordnad varudistribution och den av servicekontoret fakturerade måltidsmiljonen, har kostnaderna ökat än mer. De ökade kostnaderna jämfört med föregående år beror dels på att generella löne- och prisökningar, dels på att verksamheten bland annat projektanställt personal för att inventera leveransställena för den samordnade varudistributionen. Valnämnden har därtill erhållit 125 kkr i statsbidrag för att anordna förtidsröstning i samband med omvalen i bland annat Västra Götalands läns landsting, den 15 maj. Hela statsbidraget förväntas täcka de ökade personalkostnader som uppstår på grund av omvalet. 201 Kontorsservice (- 729) Verksamheten förväntar sig i dagsläget en negativ avvikelse mot den ekonomiska ramen vid årets slut på kkr. Bokslut 2010 resulterade i en resultatbalansering på kkr för verksamhet 201. Tillsammans med ursprunglig budgetram på 600 tkr innebär detta att verksamhetens resultat skall uppgå till kkr vid årets slut. Verksamhetens prognostiserade resultat visar på att verksamheten förväntas kunna reducera föregående års underskott, däremot uppnås inte helt den budgeterade resultatnivån. Verksamheten påpekar redan nu att det 11

13 kommer bli svårt att nå den kostnadseffektivisering som förväntas. Dessutom har verksamheten på grund av resursbris inte kommit igång med de kostnadseffektiviseringar i önskvärd takt vilket medför att den negativa budgetavvikelsen ökat jämfört med föregående prognos. Periodens resultat +688kkr är 472 kkr bättre än samma period föregående år. Resultatförbättringen beror främst på att tryckeriverksamheten hittills i år haft förväntade intäkter i paritet med budget vilket inte var fallet förra året. 202 Städ- och måltidsservice (- 431) Verksamhetsområdet tillämpar så kallad sluten redovisning och prognostiserar i dagsläget med ett resultat på kkr, vilket är drygt kkr sämre än föregående ekonomirapport. Sedan tidigare har en negativa budgetavvikelsen på 431 kkr har redovisats vilket berodde personalavvecklingskostnader som belastar årets resultat. Prognosförsämringen i denna ekonomirapport beror på att verksamheten hittills inte kommit överens med motparten om priset för mat till grundskolorna och därför enbart prognostiserar med att kunna fakturera enligt de priser som gällde Efter bland annat årliga löneökningar medför detta trots effektiviseringar ett underskott på kkr. Måltidsservicen har dessutom tvingats göra omställningar av verksamheten efter konkurrensutsättning av exempelvis äldreboenden och luncher till daglig verksamhet. Periodens resultat kkr är nästan kkr sämre än resultatet samma period föregående år. Att periodresultatet är sämre beror enligt verksamheten på att inga eller bara mindre prisjusteringar gjorts jämfört med föregående år, däremot har exempelvis lönekostnaderna ökat på grund av avtalsmässiga löneökningar. 203 IT-service +/- 0 (+/- 0) Verksamhetsområdet tillämpar så kallad sluten redovisning och beräknar vid årets slut erhålla ett resultat i enlighet med den fastställda budgetramen. Periodens resultat är positivt kkr, jämfört med kkr för motsvarande period föregående år. Periodresultatet påverkas av att intäkter för IT satsningen till största del har helårsfakturerats, medan kostnaderna förväntas först komma efter sommarens stora satsning. Lönekostnaderna uppgår till kkr och har ökat med 8,7 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Huvudsakligen beror det på att IT-service under året förstärktes med ITtjänster jämfört med föregående år. 204 Kommuntransport +/- 0 (+/- 0) Verksamhetsområdet förväntas inte erhålla någon avvikelse mot den av kommunfullmäktige fastställda ramen. Periodens resultat +382 kkr är lägre jämfört med +767 kkr motsvarande period föregående år. Skillnaden mellan årens resultat beror delvis på att kostnaderna periodiserats olika mellan åren. 12

14 (FN) FASTIGHETSNÄMND (FN 205 Fastighetskontoret administration +/- 0 (+/- 0) Det prognostiseras i dagsläget inte uppstå någon avvikelse i förhållande till den budgeterade ramen vid årets slut för verksamhetsområdet. Periodresultatet är nästan kkr sämre än samma period föregående år vilket främst beror på lägre intäktsredovisning, som orsakas av eftersläpning i redovisningen avseende interna intäkter. 209 Förvaltningsfastigheter ( ) Verksamheten prognostiserar likt tidigare ekonomirapport med att uppvisa ett överskott drygt kkr vid årets slut i förhållande till budgetramen. Den positiva avvikelsen beror på att kapitalkostnaderna beräknas bli lägre än budgeterat (Hallägra kkr) och på att kostnaderna för försäkringar prognostiseras blir lägre än budget. Periodens utfall är drygt kkr bättre än samma period föregående år. Förklaringen till det är bland annat att internhyrorna har ökat, främst beroende på omskrivna och nytecknade kontrakt. Kostnaderna för underhåll var cirka kkr högre föregående år då fastighetskontoret genomförde extraordinärt fastighetsunderhåll. I periodresultatet föregående år ingick dessutom realisationsförluster på nästan kkr i verksamhetens resultat. TEKNIK EKNIK- OCH FRITIDSNÄMND (TE) (TE) 320 Gator, parker och idrott ( ) Verksamheten prognostiserar med att erhålla ett underskott på kkr mot den ekonomiska ramen vid årets slut. Det prognostiserade resultatet har förbättrats med kkr sedan föregående ekonomirapport vilket beror på att planerade investeringar förskjutits i tiden vilket leder till att verksamhetens avskrivningar blir lägre än förväntat. De lägre avskrivningskostnaderna uppväger bara till viss del det sedan tidigare aviserade underskotten för vinterväghållningen på kkr och Halmstads Arena kkr. Underskottet inom vinterväghållningen orsakas av den långa och ur vinterväghållning svåra vintern, vilket medfört högre kostnader än de intert budgeterade på 6,2 Mkr. Underskottet inom Halmstads Arena beror på att intäktsnivån från evenemang, exempelvis mässor och konserter inte bedöms vara möjlig att erhålla redan andra året i den omfattning som förutsatts vid ramtilldelningen. Tillsammans med Halmstad & Co AB har verksamheten gjort bedömningen att det behövs en inkörningsperiod under för att uppnå stipulerad intäktsnivå. 540 VA-verksamhet (+/- 0) Verksamhetsområdet beräknar under 2011 erhålla en positiv budgetavvikelse på kkr i förhållande till den fastslagna budgetramen. Den positiva budgetavvikelsen beror enligt verksamheten på lägre kapitalkostnader på grund av den relativt sett låga räntenivån samt förskjutningar i tiden av större investeringar. 13

15 KULTURNÄMND (KN) (KN) 460 Kulturförvaltning + 70 (+/- 0) Verksamheten förväntar sig i dagsläget en positiv avvikelse på 70 kkr mot den tilldelade ekonomiska ramen. Periodens nettokostnad är cirka kkr högre i år, jämfört med motsvarande period under föregående år. Främsta orsaken till detta är att verksamhetens kostnader ökat med drygt kkr, varav kkr avser bidrag till AB Hallands konstmuseum. Kulturnämndens ansvarsområde har från och med 2011 utökats till att även inbegripa museifrågor. Övriga kostnadsposter som ökat jämfört med föregående år är lokalkostnader, 230 kkr, kursavgifter för kompetensutveckling, 120 kkr, och kostnader för centralt fördelade IT-kostnader, 330 kkr. Däremot är kostnaden för förbrukningsmaterial 400 kkr lägre jämfört med samma period Verksamhetens lönekostnader för perioden ligger i paritet med lönekostnaderna samma period föregående år. BARN ARN- OCH UNGDOMSNÄMND (BU) (BU) 641 Grundskola/Barnomsorg ( ) Verksamhetsområdet förväntar sig en negativ avvikelse mot ekonomisk ram på kkr. Det prognostiserade resultatet är nästan kkr bättre jämfört med föregående ekonomirapport beroende huvudsakligen på att verksamheten i dagsläget prognostiserar med lägre kostnader för skolskjuts, kkr, och lokaler, kkr. Underskottet beror sedan tidigare till största del på antalet barn i förskola, skolbarnsomsorg och skola beräknas blir fler under 2011 än de ursprungliga planerna visade. I underlagen för verksamhetsförändringar räknade förvaltningen med att antalet barn i förskolan skulle öka marginellt medan aktuell prognos inom förvaltningen pekar på en ökning på cirka 100 barn. Dessutom prognostiserar verksamheten i dagsläget med att ett större antal barn än förväntat kommer att välja fristående förskolor, vilket medför att verksamhetens internt budgeterade ram prognostiseras visa ett underskott på kkr. I den ursprungliga planen räknade verksamheten dessutom med en kraftig minskning av antalet elever i grundskolan där aktuell prognos visar att antalet elever är konstant eller till och med ökar marginellt. Dessa icke planerade volymökningar motsvarar i dagsläget en nettokostnadsökning på cirka 10,0 Mkr med en oförändrad personaltäthet. Budgettillskottet på 12,0 Mkr som nämnden erhöll i december 2010 är av kommunfullmäktige särskilt destinerat till mindre gruppstorlekar och högre personaltäthet. Beslutet innebär enligt verksamhetens tolkning att den inte kan minska personaltätheten inom förskola och skolbarnsomsorg för att reducera det prognostiserade underskottet. En minskad personaltäthet inom grundskolan är heller inte möjlig enligt verksamheten då bland annat behoven att varaktigt stöd till elever med multifunktionshinder ökar och även antalet elever med neuropsykiatriska diagnoser som exempelvis autism ökar kraftigt. Budgeten för vårdnadsbidrag på kkr kommer inte enligt senaste prognosen att förbrukas helt och inom enligt verksamheten ge ett överskott på 350 kkr. Även lokalkostnaderna förväntas visa ett överskott på kkr på grund av uppsägning av lokaler. 14

16 Barn och ungdomsnämnden beslutade den 30 mars 2011 att tillsätta en politisk styrgrupp kring behovet av lokaler avseende skolverksamheten i Halmstads kommun. Syftet är att anpassa dimensioneringen av Halmstads grundskolor till verksamhetens behov med hänsyn till god ekonomisk hushållning av lokalytor och kvalitet. Genom att minska antalet kommunala grundskolor kan verksamheten organiseras effektivare och det är en viktig åtgärd för att nå ekonomisk balans på lång sikt. Lokalbidragen till de fristående grundskolorna reduceras med motsvarande om lokalytorna i kommunal verksamhet minskar, vilket även det bidrar till lägre totalkostnad för verksamheten. Årets prognos för personalkostnaderna är kkr vilket är kkr högre än utfallet Kostnadsökningen beror förutom på sedvanliga löneökningar även på att antalet prognostiserade årsarbetare 2011 ökat jämfört med Ökningen sker framför allt inom förskolan och fritidshem, däremot sker en minskning inom grundskolan. Nettoresultatet för rapporteringsperioden är kkr jämfört med kkr motsvarande period förra året. De lägre nettokostnaderna beror i huvudsak på att verksamhetens intäkter är kkr högre jämfört med föregående år, detta beror på att verksamheten från och med i år bokför statsbidrag för maxtaxa och kvalitetssäkrande åtgärder inom verksamheten och inte erhåller medlen via en budgetjustering. Dessutom beror intäktsökningen på den nya barnomsorgstaxan som infördes den 1 mars 2010 samt fler barn inom verksamheten. Lokalkostnaderna har ökat med kkr jämfört med motsvarande periodutfall Ökningen beror på hyresökning för fastighetsunderhåll, tilläggshyra datanät, nya tilläggkontrakt 2011, hyresökning med 0,8 procent mellan åren 2010 och 2011 och ökade hyreskostnader för nya förskolor som etablerade under 2010 (helårseffekt 2011) samt ny förskola Lokalkostnads ökning förväntas dock bli större då verksamheten i dagsläget inte belastats med kostnader för skolmatsalar. Kostnaderna för bidrag till fristående verksamheter är högre jämfört med samma period föregående år vilket beror fler barn/elever i den fristående verksamheten jämfört med föregående år. 649 Kulturskola +/- 0 (+/- 0) Verksamheten räknar i dagsläget att inte få någon avvikelse mot tilldelad ram. Periodresultatet är 543 kkr sämre jämfört med samma period föregående år. Skillnaden beror främst på att övriga kostnader är 368 kkr högre år 2011 samt att intäkterna i år är 272 kkr lägre än motsvarande period Ökningen av övriga kostnader beror främst på licenskostnad för nya Webb ansökan via nätet och högre kostnader för reparation och underhåll samt läromedel. Periodens personalkostnader 2011 skiljer sig marginellt från motsvarande period 2010, vilket främst beror att antalet rektorstjänster är färre än föregående år. 15

17 UTBILDNINGS TBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSNÄMND (U 16 (UAN) 130 Arbetsmarknadsåtgärder +/- 0 (+/- 0) Verksamheten prognostiserar i nuläget med att inte uppvisa någon avvikelse i förhållande till den beslutade budgetramen vid årets slut. Periodens nettokostnad uppgår till kkr vilket är kkr sämre än motsvarande period föregående år. Att nettokostnaden ökat med 15,3 procent beror till stor del på att intäkterna i form av statsbidrag från främst migrationsverket minskat under innevarande år. Verksamhetens kostnader har inte minskat i samma omfattning som intäkterna dock är de drygt kkr lägre jämfört med kostnaderna föregående år. De lägre personalkostnaderna ligger väl i linje med den budgeterade lönekostnaden, under hösten kommer dessutom lönekostnaderna minska då flyktingintroduktionen avvecklas. Då verksamheten i år ingår i den nybildade utbildningsoch arbetslivsförvaltningen bokförs förvaltningsövergripandekostnader under Övriga kostnader varför jämförelser mellan enskilda kostnadsslag mellan åren kan vara något missvisande. 131 Ekonomiskt bistånd ( ) Verksamheten förväntas uppvisa en negativ budgetavvikelse på kkr i slutet av året. Under 2011 beräknas bidrag till enskilda öka med kkr utöver budgeterad ram på grund av att antalet hushåll som erhåller försörjningsstöd ökar. Framför allt är det bidrag till unga under 25 år som ökar till antalet, men även antalet arbetslösa utan ersättning har ökat något. Verksamheten beräknar att utfallet för 2011 kommer att ligga i nivå med utfallet för år Projekt avsedda att på sikt minska beroendet av försörjningsstöd avses att under året genomföras inom anslaget kkr. Periodens nettokostnad uppgår till kkr, vilket skall jämföras med kkr motsvarande period föregående år. Nettokostnaden har ökat marginellt jämfört med föregående år, vilket beror på att antalet försörjningsstödstagare ökat i förhållande med samma period föregående år. Då verksamheten i år ingår i den nybildade utbildnings- och arbetslivsförvaltningen bokförs förvaltningsövergripandekostnader under Övriga kostnader varför jämförelser mellan enskilda kostnadsslag mellan åren kan vara något missvisande. 651 Gymnasieskola ( ) Verksamheten prognostiserar i dagsläget med att uppvisa ett underskott nästan kkr vid året slut. I det prognostiserade resultatet har hänsyn tagits till 2010 års resultatbalansering på kkr. Prognosen har försämrats med drygt kkr sedan föregående ekonomirapport främst beroende på att lönekostnaderna förväntas bli högre inom Kattegatt- och Klaragymnasiet. Sedan tidigare anger verksamheten följande orsaker som huvudförklaringar till det prognostiserade budgetunderskottet, elevförändringar, en försenad uppsägningsprocess och de åtgärder som vidtogs hösten 2010 med att minska organisationen med 15 tjänster visade sig vara otillräckliga. En handlingsplan har tagits fram för hur utbildnings och arbetsmarknadsförvaltningen skall nå en budget i balans. Denna handlingsplan skall beslutas av utbildnings och arbetsmarknadsnämnden under maj månad och redovisas för kommunstyrelsens ledningsutskott under juni månad. Lönekostnaderna för året har budgeterats 11,6 Mkr lägre än föregående års helårsutfall. Den lägre budgeten avspeglar beslutade organisationsförändringar på grund av elevers val. Samliga gymnasieenheter har inkommit med kostnadsanpassningar i augusti månad 2010, vilket totalt

18 resulterade i en reducering av sammanlagt 15 tjänster. Förhandlingsprocessen är avslutad. Omplacerings- och uppsägningsprocessen har inletts. En merkostnad för verksamheten på cirka 600 kkr uppstår för varje månad dessa tjänster finns kvar i organisationen efter den planerade uppsägningstidens slut (1 september 2011). Utöver detta pekar verksamheten på några osäkerhetsfaktorer som kan påverka det prognostiserade resultatet. GY11, gymnasieskolreformen som genomförs med början höstterminen 2011 påverkar elevernas val och dessutom strukturerna på timplaner och även driftsmateriel för skolorna. Elevprognoserna är än så länge osäkra även om prognosen bygger på preliminära antagningar som avslutades i mars dock kan eventuellt omval ske i juni. Resultaten ifrån valen påverkar antagningen till kommunens gymnasieskolor, friskolor och andra huvudmän samt hur många av kommunens ungdomar som väljer andra kommuners skolor. Därmed påverkas också fördelningen av medel och kostnader mellan skolorna. Periodens nettokostnad uppgår kkr, vilket kan jämföras med kkr för motsvarande period föregående år. Detta utgör en total nettokostnadsminskning med 8,9 procent vilket bland annat förklaras av organisationsförändringar, periodiseringsskillnader och faktureringsavvikelser mellan åren. Verksamheten kostnadsbelastas i år med olika förvaltningsövergripande kostnader för den nybildade utbildnings- och arbetslivsförvaltningen, exempelvis Vägledningscentrum. Dessa kostnader fördelas sedan mellan förvaltningens olika berörda verksamheter, dock innebär det att jämförelser mellan enskilda kostnadsslag mellan åren kan vara något missvisande. 661 Vuxenutbildning +/- 0 (+/- 0) Vuxenutbildningen beräknar att hålla sin tilldelade budget under Periodens nettokostnad uppgår till kkr att jämföra med kkr motsvarande period föregående år. Att nettokostnaden minskat beror till största delen att verksamhetens intäkter är högre än föregående år, vilket huvudsakligen beror på att statsbidraget för Yrkesvux utbetalats tidigare i år jämfört med tidigare år. Verksamhetens kostnader är något högre jämfört med samma period föregående år. De högre kostnaderna kompenseras emellertid av att lönekostnaden för perioden, uppgående till kkr, är kkr lägre än samma period föregående år. Då verksamheten i år ingår i den nybildade utbildnings- och arbetslivsförvaltningen bokförs förvaltningsövergripandekostnader under Övriga kostnader varför jämförelser mellan enskilda kostnadsslag mellan åren kan vara något missvisande. 669 Uppdragsutbildning +/- 0 (+/- 0) Verksamheten prognostiserar för helåret kunna hålla sitt budgeterade vinstkrav på 48 kkr. Periodens nettokostnad/resultat uppgår till -622 kkr vilket kan jämföras med -324 kkr motsvarande period föregående år. Att nettokostnaden/resultatet försämrats med 298 kkr beror framför allt på att uppdragsutbildningens genomför två personalkrävande utbildningar under årets första månader. De initialt högre lönekostnaderna påverkar inte verksamhetens prognos att lönekostnaderna kommer att minska jämfört med helårsutfallet 2010, på grund av en minskad organisation inom uppdragsutbildningen. Då verksamheten i år ingår i den nybildade utbildnings- och arbetslivsförvaltningen bokförs förvaltningsövergripandekostnader under Övriga 17

19 kostnader varför jämförelser mellan enskilda kostnadsslag mellan åren kan vara något missvisande. SOCIALNÄMND (SN) (SN) 750 Social omsorg +/- 0 (+/- 0) Verksamheten räknar likt tidigare med att inte att erhålla någon avvikelse i förhållande till den angivna budgetramen. Inom verksamheten förväntas emellertid barn och ungdomsavdelningen visa ett underskott på nästan kkr i förhållande till den intern budgeterade ramen beroende på oväntat många placeringar vid familjehem. Avdelningen för boende förväntas hålla budget trots en obudgeterad externplacering som kostar cirka kkr. Placeringar inom missbruksvården beräknas kosta kkr mer än planerat på grund av fler och långvarigare placeringar än väntat. Dessutom räknar verksamheten med ett underskott på kkr inom avdelningen för stöd och service på grund av en särskilt kostsam placering. Dock har behovet av personlig assistans minskat och avdelningen för stöd och service förväntas därför kunna hålla sin internt budgeterade ram. Socialförvaltningen har emellertid som mål att vara i ekonomisk balans därför arbetar förvaltningen aktivt med att reducera dessa befarade underskott i första hand genom besparingar inom respektive avdelning i andra hand tvingas verksamheten omprioritera bland diverse förvaltningsövergripande driftsprojekt. Periodens resultat är kkr bättre än föregående år. Det förbättrade periodresultatet beror företrädelsevis på olika periodiseringar som gjort av internhyrorna mellan jämförelse perioderna. Personalkostnaderna har ökat med cirka kkr jämfört med föregående år, vilket främst beror på ökning av arvoderade familjehem, ny gruppbostad samt förra årets lönerevision. Förvaltningen har även tillsatt vissa tjänster som tidigare har hållits vakanta, vilket påverkar årets lönekostnader. Övriga kostnadsökningar är relaterade till externplaceringar, prisökningar samt förändrade rutiner för periodiseringar. HEMVÅRDSNÄMND (HN) (HN) 770 Äldreomsorg ( ) Verksamheten prognostiserar likt föregående ekonomirapport att erhålla en positiv budgetavvikelse på kkr vid årets slut. Den främsta förklaringen till det prognostiserade överskottet är att verksamhetens äldreboende del uppvisar en positiv budgetavvikelse hänfört till att viss del av verksamheten övergick i efter upphandling i ny regi den 1 april Nästan hela denna positiva avvikelse reduceras dock av hemtjänsten som uppvisar ett budgetunderskott beroende på fler kunder inom denna verksamhet. Hemvårdsnämnden driver under året liksom föregående år flera utvecklingsprojekt finansierade av statliga bidrag, stimulansmedel och förstärkt anhörigstöd. Ingen nettobudgetavvikelse prognostiseras för något av ovanstående driftsprojekt. Däremot medför projekten budgetavvikelser för såväl intäkter (+4,9 Mkr) som personalkostnader (-4,2 Mkr) och övriga kostnader (-0,7 Mkr). I följande text beskrivs avvikelser utöver de avvikelser som avser dessa driftsprojekt. 18

20 Intäkterna beräknas visa ett överskott på kkr i förhållande till budgeterad nivå. Den positiva avvikelsen beror på att hemvårdsförvaltningen debiterar Region Halland i större omfattning än förväntat för hemsjukvård. Även äldreboendeverksamheten och hemtjänstavgifterna förväntas uppvisa en positiv avvikelse i förhållande till den budgeterade nivån, hemtjänstens högre intäkter beror på volymökning av antalet timmar inom hemtjänsten. Verksamheten räknar med att den budgeterade lönekostnaden inom hemtjänsten, äldreboende, hemsjukvård och förebyggande arbetet, kommer att överskridas med cirka kkr. Den största delen av underskottet är hänförligt till hemtjänstverksamheten, vars underskott främst förklaras av ökningen av antalet hemtjänsttimmar som skett. Mindre underskott förväntas också inom äldreboende och inom myndighetsutövningen, samtidigt förväntas positiva budgetavvikelser inom hemsjukvården och inom den förebyggande verksamheten. Den positiva budgetavvikelsen för övriga kostnader, kkr, beror främst på köp av verksamhet från Attendo. Periodens nettokostnader kkr är drygt kkr sämre än föregående år, vilket främst beror på att hyreskostnaderna inte ingick i föregående års utfall. Intäkterna är nästan kkr högre än motsvarande period föregående år, årets lägre statliga bidrag, uppvägs helt av både av högre omsorgsavgifter samt övriga ersättningar. Periodens lönekostnader överstiger motsvarande period föregående är med drygt kkr. Exkluderas de avtalsmässiga löneökningarna mellan åren är till och med periodens lönekostnader något lägre än föregående år. Sjuklönerna är 700 kkr högre än motsvarande period föregående år och övertidskostnaderna är 450 kkr högre än föregående år. Kostnaden för timanställda är kkr högre än motsvarande period föregående år detta uppvägs dock till viss del av att kostnaden för OB-tillägg är cirka 800 kkr lägre. Kostnaden för så kallade kryssdagar, 200 kkr, (årsarbetstidsavtalet för Kommunals medlemmar) är 320 kkr lägre jämfört med samma period föregående år. Inom hemvårdsförvaltningen används kryssdagar främst i det särskilda boendet. Övriga kostnader ligger drygt 800 kkr högre än förgående års periodutfall, vilket främst förklaras av att kommuninterna köp bokförs olika mellan åren. MILJÖ ILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMND (MH) (MH) 800 Miljö- och hälsoskyddskontor +/- 0 (+/- 0) Miljö och hälsoskyddskontoret prognostiserar likt tidigare ekonomirapport att det inte kommer att ske någon avvikelse mot tilldelad budgetram. Verksamheten påpekar emellertid att det nya årsavgiftssystemet gör prognosen osäker och prognosen kan komma att revideras. Jämfört med samma period föregående år är resultatet hela 816 kkr bättre, förklaringen till detta är att årets lokalkostnader ännu inte bokfört, samt att verksamhetens intäkter är högre än föregående år eftersom årsavgifterna debiterats tidigare än föregående år. 19

21 RÄDDNINGSNÄMND (RN) (RN) 880 Brandförsvar (+ 650) Verksamhetsområdet förväntar sig en positiv avvikelse på 650 kkr mot den ekonomiska ramen vid årets slut. Den positiva budgetavvikelsen beror på att ombyggnad av BAS inte beräknas slutföras under Årets lönekostnader är ungefär 900 kkr lägre än föregående år vilket främst beror på att verksamheten då hade höga kostnader för pensionsavgångar samt att verksamheten i dagsläget har tre vakanta tjänster. Jämfört med samma period föregående år är intäkterna högre vilket i huvudsak beror på att verksamheten bedrivit fler externa utbildningar. Intäktsökningen motsvaras av högre kostnader inom verksamheten. 20

22 PROGNOSSAMMANSTÄLLNIN ROGNOSSAMMANSTÄLLNING G PER DEN SISTE APRIL (INVESTERINGSREDOVISN INVESTERINGSREDOVISNING ING) Investeringsredovisning i kkr HELÅRSPROGNOS HELÅRSBUDGET Fg års Netto Netto Budget- Diff mot netto Vht Nämnd/Verksamhet Inkomst Utgift invest Inkomst Utgift budget avvikelse fg prog invest KOMMUNFULLMÄKTIGE 010 Kommunfullmäktige KOMMUNSTYRELSE 011 Kommunstyrelse Stadskontor Övrig gemensam verksamhet Skogsförvaltning Samhällsbyggnadskontor Kommunal Kollektivtrafik Färdtjänst BYGGNADSNÄMND 071 Byggnadskontor SERVICENÄMND 200 Servicekontoret administration Kontorsservice Städ- och måltidsservice IT-service Kommuntransport FASTIGHETSNÄMND 205 Fastighetskontoret administration Förvaltningsfastigheter

23 PROGNOSSAMMANSTÄLLNING PER DEN SISTE APRIL (SID 2) (INVESTERINGSREDOVISNING) Investeringsredovisning i kkr HELÅRSPROGNOS HELÅRSBUDGET FG HELÅR Netto Netto Budget- Diff mot Netto Vht Nämnd/Verksamhet Intäkt Kostnad utfall Intäkt Kostnad budget avvikelse fg prog utfall TEKNIK- OCH FRITIDSNÄMND 320 Gator, parker och idrott VA-verksamhet KULTURNÄMND 460 Kulturförvaltning BARN- OCH UNGDOMSNÄMND 641 Grundskola/Barnomsorg Kulturskola UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSNÄMND 130 Arbetslivsmarknadsåtgärder Ekonomiskt bistånd Gymnasieskola Vuxenutbildning Uppdragsutbildning SOCIALNÄMND 750 Social omsorg HEMVÅRDSNÄMND 770 Äldreomsorg MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMND 800 Miljö- och hälsoskyddskontor RÄDDNINGSNÄMND 880 Räddningstjänst Sum VERKSAMHET