STADSKONTORET INKLUDERANDE HELÅRSPROGNOS

Transkript

1 STADSKONTORET INKLUDERANDE HELÅRSPROGNOS Avlämnad i april 2010

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING EKONOMIRAPPORT FÖR PERIODEN JANUARI MARS 2 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD 3 AVSKRIVNINGAR 4 PENSIONSKOSTNADER 4 SKATTEINTÄKTER OCH STATSBIDRAG 4 FINANSNETTO 5 INVESTERINGAR 5 LÅNEFORDRINGAR 5 PENSIONSMEDEL 6 LIKVIDITET 6 LÅN 6 PROGNOSSAMMANSTÄLLNING PER DEN SISTE MARS (DRIFTREDOVISNING) 7 ORSAK TILL BUDGETAVVIKELSE I DRIFTREDOVISNING 9 KOMMUNFULLMÄKTIGE (KF) 9 KOMMUNSTYRELSE (KS) 9 BYGGNADSNÄMND (BN) 10 ARBETSLIVSNÄMND (AN) 10 SERVICENÄMND (SE) 10 FASTIGHETSNÄMND (FN) 12 TEKNIK- OCH FRITIDSNÄMND (TE) 13 KULTURNÄMND (KN) 13 BARN- OCH UNGDOMSNÄMND (BU) 14 UTBILDNINGSNÄMND (UN) 15 SOCIALNÄMND (SN) 17 HEMVÅRDSNÄMND (HN) 18 MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMND (MH) 19 RÄDDNINGSNÄMND (RN) 19 PROGNOSSAMMANSTÄLLNING PER DEN SISTE MARS (INVESTERINGSREDOVISNING) 20 ORSAK TILL BUDGETAVVIKELSER I INVESTERINGSREDOVISNING 22 FASTIGHETSNÄMND (FN) 22 UTBILDNINGSNÄMND (UN) 23 SOCIALNÄMND (SN) 23 HEMVÅRDSNÄMND (HN) 23 RÄDDNINGSNÄMND (RN) 23 BOLAGSREDOVISNING 25 BILAGA PERIODRESULTAT PER DEN SISTE MARS 28 1

3 EKONOMIRAPPORT FÖR PERIODEN JANUARI MARS Föreliggande ekonomirapport bygger dels på förvaltningarnas egna uppgifter och kommentarer rörande periodens utfall samt avvikelser i förhållande till drift- respektive investeringsbudgeten på helårsbasis, dels på stadskontorets bedömningar vad gäller bland annat kommunens lån, likviditet, skatteintäkter och räntor. Dessa uppgifter har i detta dokument sammanställts i form av en resultatprognos där årets resultat beräknas uppgå till +69,4, vilket är 13,4 Mkr sämre än föregående prognos men 184,9 Mkr bättre än budget. Resultatet enligt balanskravet uppgår till 195,5 Mkr. Det försämrade prognostiserade resultat sedan föregående ekonomiska rapport beror huvudsakligen på att verksamheternas prognos avseende den reguljära driftsredovisning försämrats med 16,0 Mkr, vilket till största del förklaras av att årets stränga vinter medfört ökade kostnader för bland annat vinterväghållning. Kommunens förvaltningsresultaträkning Resultaträkning (Mkr) Prognos 2010 Budget 2010* Budgetavvikelse Bokslut 2009 Bokslut 2008 Verksamhetens nettokostnad före avskrivningar och pensionskostnader , ,5 2, , ,9 Därav Tilläggsanslag finansierade via EK -10,8-10,8 - -1,5-1,1 Därav Resultatbalansering -29,2-29, ,6-26,5 Därav Extraordinärt fastighetsunderhåll -126,1-126, ,9 - Därav Realisationsvinster fastighetsförsäljning 0, ,2 - Avskrivningar -226,5-232,9 6,4-195,0-188,4 Pensionskostnader -213,7-223,0 9,3-224,3-219,0 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD , ,4 18, , ,3 Skatteintäkter & statsbidrag 4 009, ,2 123, , ,9 Finansiella intäkter 137,1 122,3 14,8 230,9 151,2 Finansiella kostnader -4,5-32,6 28,1-5,5-22,8 RESULTAT EFTER SKATTEINTÄKTER OCH FINANSNETTO 69,4-115,5 184,9 496,6 74,0 ÅRETS RESULTAT 69,4-115,5 184,9 496,6 74,0 Justeringar enligt balanskrav 126,1 126,1 0,0-390,4 15,4 RESULTAT ENLIGT BALANSKRAV 195,5 10,6 184,9 106,2 89,4 * Reviderad budget 2010: Inklusive resultatbalanser och eventuella tilläggsanslag. 2

4 RESULTAT ENLIGT BALANSKRAVET Halmstad kommuns resultat enligt balanskravet prognostiseras i dagsläget till 195,5 Mkr enligt nedanstående tabell. Balanskravsresultat 2009 Årets prognostiserade resultat 69,4 Extraordinärt fastighetsunderhåll 126,1 RESULTAT ENLIGT BALANSKRAV 195,5 Reglerna kring balanskravet innebär att en kommun måste ha ett så kallat balanskravsresultat som är positivt i budget, delårsbokslut och bokslut. Är så inte fallet måste en åtgärdsplan presenteras och beslutas av kommunfullmäktige. Planen skall bland annat innehålla information om hur det uppkomna underskottet skall kunna inhämtas inom en period av tre år. VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD Verksamhetens budgeterade och prognostiserade nettokostnad före avskrivningar och pensionskostnader, vilken framgår av resultaträkningen tidigare, är framräknad enligt följande modell (belopp i Mkr): Verksamhetens nettokostnad före avskrivningar och pensionskostnader Prognos 2010 Budget 2010 Budgetavvikelse Driftredovisningens nettokostnad (Vht ) , ,8-31,2 Kalkylerade kapitalkostnader 394,7 405,6-10,8 Kalkylerat pensionskostnadspålägg 142,5 142,5 0,0 Semesterlöneskuldökning/Reavinst fastigh/övrigt -34,9-79,7 44,8 SUMMA , ,5 2,9 Verksamhetens nettokostnad, exklusive avskrivningar och pensionskostnader, beräknas i nuläget ge ett överskott i förhållande till budgeterade medel med 2,9 Mkr. Förvaltningarnas reguljära driftredovisning inom verksamhetsområdena visar ett underskott på 31,2 Mkr i förhållande till de ekonomiska ramarna, vilket är 16,0 Mkr sämre än föregående prognos. 3

5 Beräknade nettodriftbudgetavvikelser per nämnd (Mkr)* Mkr KF KS BN AN S E FN TE KN BU UN S N HN MH RN * Nämndsförkortningarna skrivs ut i klartext längre fram i dokumentet Beräknade nettodriftbudgetavvikelser per nämnd, uttryckt i procent KF KS BN AN SE FN TE KN BU UN SN HN MH RN 2,3% -1,6% 2,6% -0,8% 0,0% -6,2% -5,3% 0,0% 0,2% -0,9% 0,0% -0,5% 0,0% 0,0% AVSKRIVNINGAR Avskrivningarna kalkyleras i dagsläget uppgå till 226,5 Mkr vilket är 6,4 Mkr lägre än den budgeterade nivån om 232,9 Mkr. Den främsta anledningen till avvikelsen är att ny- och ombyggnationer av vissa grundskolor senarelagts eller blivit försenade. Även vissa tidigare planerade investeringar i hamnen har senarelagts, däribland spårutbyggnad, muddring och uppförande av ny lagerbyggnad. Kommunen bytte vid årsskifte anläggningsregister och håller nu på att göra en särskild genomlysning av kommunens anläggningstillgångar, vilket dels kan innebära att visa anläggningar utrangeras, dels att kostnaderna för avskrivningar påverkas. PENSIONSKOSTNADER Pensionskostnaderna för Halmstads kommun prognostiseras i nuläget bli totalt 213,7 Mkr för 2010, vilket är 9,3 Mkr lägre än vad som budgeterats. Den främsta förklaringen till budgetöverskottet är att uppräkningsfaktorerna har justerats ned med anledning av den finansiella krisen och lågkonjunkturen. SKATTEINTÄKTER OCH STATSBIDRAG Skatteintäkterna, inklusive statsbidrag, kommunal utjämning och fastighetsavgiftsmedel, prognostiseras uppgå till totalt 4 009,7 Mkr under 2010, vilket är 123,5 Mkr högre än budgeterat. Flera stora förändringar har dock skett sedan budgeten fastställdes i juni I budgetpropositionen för år 2010 tillförde staten ytterligare medel till kommunerna i form av tillfälligt kon- 4

6 junkturstöd. För Halmstads del innebar det nya tillskottet drygt 68,0 Mkr, varav cirka 41,0 Mkr är tillfälliga för år Kommunen har dessutom valt att reducera skattesatsen med 20 öre, från 20,98 till 20,78, vilket innebär en intäktsminskning med ungefär 31,0 Mkr. Därtill blev den definitiva slutavräkningen för 2008 års skatteinkomster högre än vad som förväntats tidigare. Slutavräkningarna för 2009 prognostiseras nu också bli något bättre än vad som var utgångspunkt i budgeten, cirka 6,5 Mkr. De senaste prognoserna över skatteunderlagets tillväxt är dessutom inte så negativa som befarats tidigare, vilket dels innebär att den beräknade slutavräkningen för år 2010 förbättrats med drygt 45,0 Mkr i förhållande till budget, dels påverkar kommunens egna skatteintäkter gynnsamt. SKL:s prognos från den 15 februari innebar exempelvis att skatteintäkterna nu förväntas bli 31,0 Mkr högre för år 2010 än vad som beräknats tidigare. Därutöver visar uppdaterade prognoser från SCB gällande fastighetsavgiftens utveckling att Halmstad kan räkna med intäkter om 142,3 Mkr för år 2010, vilket är drygt 6,0 Mkr högre än vad som har budgeterats. FINANSNETTO Helårsutfallet för de finansiella posterna prognostiseras till 132,6 Mkr, vilket är 42,9 Mkr bättre än budgeterat. Den positiva prognosförändringen på 5,3 Mkr sedan föregående ekonomirapport beror huvudsakligen på att vissa av pensionsmedelsplaceringarna givit utdelning. Den positiva budgetavvikelsen beror dels på att den prognostiserade utlåningen till, och därmed kommunens ränteintäkter från, de kommunala bolagen ökar mer än vad som förväntades vid budgettillfället. Kommunens räntekostnader för upptagna lån inom certifikatprogrammet beräknas därtill bli lägre än vad som förväntades vid budgettillfället, dels på grund av det låga ränteläget men även beroende på att kommunen prognostiseras låna i mindre omfattning. Pensionsmedelsplaceringarna har hittills givit upphov till intäkter i form av ränta, utdelning och annan avkastning om 6,0 Mkr. Det bör noteras att det i kommunens grundbudget inte budgeteras med realisationsresultat eller eventuell förändring av marknadsvärden på kommunens pensionsmedelsplaceringar med anledning av den stora osäkerhet som råder kring dessa typer av poster. INVESTERINGAR Hittills i år har det nettoinvesterats för 53,5 Mkr. Budgeten för nettoinvesteringarna totalt uppgår för år 2010 till 710,1 Mkr. Totala nettoinvesteringar för hela året beräknas i dagsläget uppgå till 578,7 Mkr (4,9 Mkr föregående år), vilket innebär ett prognostiserat överskott med 131,4 Mkr. Investeringsinkomsterna prognostiseras till 90,5 Mkr, vilket är 31,9 Mkr lägre än budgeterat. LÅNEFORDRINGAR Halmstad kommuns fordringar i form av lån uppgår den siste mars till 2 876,3 Mkr. Prognosen är i dagsläget att lånefordringarna vid årets utgång kommer att sjunka till 2 729,3 Mkr. 5

7 PENSIONSMEDEL De pengar som 1999 avsattes för att säkra framtida pensionsmedelsutbetalningar är nu placerade i fyra olika fonder samt i olika strukturerade värdepapper. Placeringarna återfinnes sedan juni 2009 i SHB Sverigefond Index A1, Roburs Obligationsfond Mega, Lux Absolutavkastning MEGA och Ethica Global MEGA samt i strukturerade värdepapper utfärdade av Nordea, Carnegie, SEB och Ålandsbanken. Den senaste sammanställningen visar på en ökning med 19,4 Mkr jämfört med föregående månad. Marknadsvärdet uppgår nu sammanlagt till 749,1 Mkr. I jämförelse med ingångsvärdet år 2010 har värdet ökat med 20,3 Mkr. Sett över den totala tiden för värdepappersinnehavet har värdet av placeringarna ökat med 57,3 procent. Den totala pensionsskulden (inklusive den del som är upptagen som en ansvarsförbindelse, inkluderande skatt) uppgick vid årsbokslutet till 1 993,2 Mkr. Detta innebär att 37,6 procent av pensionsskulden nu täcks av pensionsmedelsplaceringarna. Årets bokförda netto av realisationsvinster, räntor, och utdelningar från pensionsmedel uppgår i dagsläget till 6,0 Mkr. LIKVIDITET De likvida medlen uppgick den siste mars till totalt 90,0 Mkr på koncernnivå. Halmstad kommuns likvida medels utveckling under senaste 12-månaderscykeln (Mkr). Mkr apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar -100 Bankmedel 90 Placeringar 0 Total 90 LÅN Kommunens lån inom kommunens certifikatprogram uppgår den siste mars till 199,8 Mkr. Halmstad kommuns långfristiga låneskuld uppgår i slutet av mars till 5,0 Mkr. 6

8 PROGNOSSAMMANSTÄLLNIN ROGNOSSAMMANSTÄLLNING G PER DEN SISTE MARS (DRIFTREDOVISNING DRIFTREDOVISNING) Driftredovisning i kkr HELÅRSPROGNOS HELÅRSBUDGET FG HELÅR Netto Netto Budget- Diff mot Netto Vht Nämnd/Verksamhet Intäkt Kostnad Därav Lön utfall Intäkt Kostnad Därav lön budget avvikelse fg prog utfall Därav lön KOMMUNFULLMÄKTIGE 010 Kommunfullmäktige KOMMUNSTYRELSE 011 Kommunstyrelse Stadskontor Övrig gemensam verksamhet Kommunal Kollektivtrafik Färdtjänst BYGGNADSNÄMND 071 Byggnadskontor ARBETSLIVSNÄMND 130 Arbetslivsförvaltning Ekonomiskt bistånd SERVICENÄMND 200 Servicekontoret administration Kontorsservice Städ- och måltidsservice IT-service Kommuntransport FASTIGHETSNÄMND 205 Fastighetskontoret administration Förvaltningsfastigheter Skogsförvaltning Övrig fastighetsförvaltning

9 PROGNOSSAMMANSTÄLLNIN ROGNOSSAMMANSTÄLLNING G PER DEN SISTE MARS (SID 2) (DRIFTREDOVISNING DRIFTREDOVISNING) Driftredovisning i kkr HELÅRSPROGNOS HELÅRSBUDGET FG HELÅR Netto Netto Budget- Diff mot Netto Vht Nämnd/Verksamhet Intäkt Kostnad Därav Lön utfall Intäkt Kostnad Därav lön budget avvikelse fg prog utfall Därav lön TEKNIK- OCH FRITIDSNÄMND 320 Gator, parker och idrott VA-verksamhet KULTURNÄMND 460 Kulturförvaltning BARN- OCH UNGDOMSNÄMND 641 Grundskola/Barnomsorg Kulturskola UTBILDNINGSNÄMND 651 Gymnasieskola Vuxenutbildning Uppdragsutbildning SOCIALNÄMND 750 Social omsorg HEMVÅRDSNÄMND 770 Äldreomsorg MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMND 800 Miljö- och hälsoskyddskontor RÄDDNINGSNÄMND 880 Räddningstjänst Sum VERKSAMHET

10 ORSAK TILL BUDGETAVVIKELSE I DRIFTREDOVISNING Driftredovisning i kkr, siffrorna inom parentes avser senaste prognos KOMMUNFULLMÄKTIGE (KF) (KF) 010 Kommunfullmäktige (+ 252) Det beräknas likt tidigare uppstå en avvikelse på drygt 250 kkr mot den ekonomiska ramen för verksamhetsområdet vid årets slut. Överskottet beror i huvudsak på att kostnaderna för representation och anslagen för vänortsbesök inte beräknas förbrukas helt under året. KOMMUNSTYRELSE (KS) (KS) 011 Kommunstyrelse (- 788) Verksamhetsområdet beräknas erhålla en negativ budgetavvikelse på nästan kkr vid årets slut, vilket är 200 kkr sämre än vid föregående ekonomiska rapport. Prognosförsämringen beror på att kostnaden för verksamhetsöversynen som genomförs under året förväntas bli högre än planerat. Sedan tidigare beror underskottet på att kostnaden för friskvårdssubventioner som uppkommit sent föregående år först redovisas under 2010 ( kkr). Kostnaden är dock mycket större än förväntat och beror troligen på att personalen utnyttjat friskvårdssubventionerna i högre grad än tidigare då subventioneringen avskaffats under Dessa prognostiserade underskott uppvägs till viss del av att anslagen för entreprenörsregionen (+412 kkr) och demokratiutveckling (+100 kkr) inte bedöms förbrukas helt under året. 031 Stadskontor +150 (+/- 0) Det beräknade överskottet beror till stor del på att verksamhetsområdet bedömer att avsatta konsultmedlen för rating av Halmstads kommun inte kommer att förbrukas under året. 090 Övrig gemensam verksamhet (+/- 0) Det prognostiserade underskottet på kkr beror huvudsakligen på att regeringsrätten den 14 januari 2010 beslutade om att momsbelägga kommunernas gatuparkeringsverksamhet. Beslutet innebär att de kalkylerade intäkterna för denna verksamhet blir cirka kkr lägre än vad som budgets med. 370 Kollektivtrafik +/- 0 (+/- 0) Verksamhetsområdet kollektivtrafik prognostiseras likt föregående ekonomirapport att hålla sin tilldelade budgetram vid årets slut. 371 Färdtjänst +/- 0 (+/- 0) På helårsbasis förväntar inte verksamheten erhålla någon avvikelse mot tilldelad ram. 9

11 BYGGNADSNÄMND (BN) BN) 071 Byggnadskontor (+/- 0) Verksamhetsområdet prognostiserar att erhålla ett överskott på 300 kkr i förhållande till den ekonomiska ramen vid årets slut. Överskottet beror på att verksamheten räknar med att personalkostnaderna blir något lägre än budgeterat då viss personal tagit ut mer föräldraledigheter än förväntat. ARBETSLIVSNÄMND (AN) (AN) 130 Arbetslivsförvaltning (+/- 0) Verksamheten prognostiserar i nuläget med att uppvisa en negativ avvikelse på nästan drygt 350 kkr i förhållande till den beslutade budgetramen vid årets slut. Budgetavvikelsen orsakas dels av att arbetslivsnämnden beslutat att tillfälligt under perioden februari till och med december 2010 utöka personalen på försörjningsenheten med två socialsekreterare på grund av den höga arbetsbelastningen. Dels har socialförvaltningen fakturerat arbetslivsförvaltningen för kostnader som uppstår hos dem då deltagare på grund av sjukdom inte kunnat delta i ordinarie daglig verksamhet, utan annan verksamhet i stället fått erbjudas på gruppboendet. Dessa negativa budgetavvikelser uppvägs till viss del av att Kammarrätten meddelat dom i fyra mål om särskild avgift/vite inom daglig verksamhet. De särskilda avgifterna som kommunen reserverades efter domen i Länsrätten sänkte Kammarrätten markant. Periodutfallet är lägre än föregående år, särskilt stor är minskningen för verksamhetens övriga kostnader, denna minskning beror på att arbetslivsnämnden inte längre har anslaget för köp av svenska för invandrare och arbetsmarknads relaterade utbildningar. 131 Ekonomiskt bistånd (+/- 0) Verksamheten förväntas uppvisa en negativ budgetavvikelse på kkr i slutet av året. Den negativa budgetavvikelsen beror på att verksamheten räknar med att bidragen till enskilda kommer att öka beroende på rådande konjunktur och arbetsmarknadsläge. Projekt avsedda att på sikt minska beroendet av försörjningsstöd avses att under året genomföras inom anslaget kkr. Periodens intäkter avser återkrävt försörjningsstöd. Volymen på återkrav varierar naturligt mellan åren. Som följd av en fallande trend på arbetsmarknaden har antalet försörjningsstödstagare ökat jämfört med samma period föregående år vilket gör att även försörjningsstödskostnaderna har ökat. SERVICENÄMND (SE) (SE) 200 Servicekontoret administration +/- 0 (+/- 0) Verksamheten förväntar sig ingen avvikelse mot den fastställda ramen. Personalkostnaderna beräknas dock hamna högre än föregående år på grund av administration av riksdagsvalet. Dock beräknas detta i dagsläget ske inom den budget som är lagd. 10

12 Periodens utfall är något högre än samma period föregående år, då verksamheten redan i början av året periodiserat de största intäkterna och kostnaderna för verksamheten. Livsmedelstransporterna via samordnad varudistribution startade under april 2009, vilket gör att verksamheten först under 2010 kan redovisa helårskostnader även för denna distribution. 201 Kontorsservice +/- 0 (+/- 0) Verksamheten förväntar sig i dagsläget att ingen avvikelse mot den ekonomiska ramen vid årets slut. Periodresultatet +257 kkr är 842 kkr sämre än samma period föregående år. Detta beror på att verksamheten i år haft lägre intäkter jämfört med samma period föregående år samtidigt som kostnaden är något högre jämfört med föregående års period. 202 Städ- och måltidsservice +/- 0 (+/- 0) Verksamhetsområdet tillämpar så kallad sluten redovisning och förväntar sig ingen avvikelse mot den av kommunfullmäktige fastställda ramen på 500 kkr. Då verksamheten räknar med att uppnå fastställt resultat har städ- och måltidsservice beslutat att hålla samma prisnivå som under 2009 till sina kunder. Periodens resultat är positivt, +916 kkr, fördelat på måltidsservice +277 kkr och städservice +639 kkr. Föregående års periodresultat visade på ett överskott på hela kkr. Lönekostnaderna är en procent högre än föregående år. Vakanta tjänster har inte tillsats vilket innebär att lönekostnaderna är på samma nivå som föregående år. 203 IT-service +/- 0 (+/- 0) Verksamhetsområdet tillämpar så kallad sluten redovisning beräknas vid årets slut erhålla ett resultat i enlighet med den fastställda budgetramen. IT-service framhåller dock att hela den ekonomiska bilden avseende det nya konceptet med IT-arbetsplatser kommer att klarna under våren varför prognosen kan komma att revideras. Periodens resultat är positivt kkr, jämfört med +407 kkr för motsvarande period föregående år. Periodresultatet påverkas av att intäkter för support i tjänsterna IT-arbetsplats och konsulting är inte med i utfallet. Det nya konceptet med hyr-it är så här tidigt på året svårt att utvärdera. Lönekostnaderna har ökat med 13 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Huvudsakligen beror det på att IT-service under 2009 förstärktes med 4 tjänster. 204 Kommuntransport +/- 0 (+/- 0) Ingen avvikelse förväntas uppstå i slutet av året mot den av kommunfullmäktige fastställda ramen är 0 kkr. Periodens resultat är kkr jämfört med kkr motsvarande period föregående år. Det positiva resultatet förklaras av försäljning av äldre, helt avskrivna fordon under perioden, inkluderat en äldre lastbil samt två äldre traktorer. 11

13 FASTIGHETSNÄMND (FN) (FN) 205 Fastighetskontoret administration ( ) En negativ budgetavvikelse på kkr prognostiseras likt tidigare för verksamhetsområdet. Underskottet beror enligt verksamheten företrädelsevis på att kostnaderna för bostadsanpassningsbidrag förväntas överskrida budget. Verksamheten räknar med en fortsatt ökning av antalet ärenden och insatser för bostadsanpassningar även i år även om den inte är lika stor som föregående år. Att periodresultatet är nästan kkr sämre än förra året beror till största del på intäktsredovisningen skiljer sig från föregående år. Notera att i år redovisas kostnader för bostadsanpassning i denna verksamhet, förra året så fanns dessa i verksamhet 299 övrig fastighetsförvaltning. Periodutfallet för bostadsanpassning som redovisas under övriga kostnader är efter tre månader kkr. 209 Förvaltningsfastigheter ( ) Verksamheten prognostiserar med att uppvisa ett underskott på kkr vid årets slut i förhållande till budgetramen. Underskottet beror enligt verksamheten av kostnader som uppkom i samband med det kraftiga snöandet under februari månad. Alla kostnader för snöröjning och konsekvenserna av snön är enligt verksamheten nu överblickbara vilket medfört att den tidigare givna budgetavvikelsen på kkr nu reviderats med ytterligare kkr. Periodens utfall är cirka kkr sämre än föregående år. Det beror på att alla internhyror för år 2010 ännu inte är fakturerade och att underhållskostnaderna är betydligt högre i år, kkr, jämfört med föregående år. I verksamhetens ekonomiska ram för 2010 ingår kkr i extraordinärt fastighetsunderhåll EFU, varav kkr är balanserade från Vidare är energikostnaderna kkr högre i år jämfört med föregående år, även kostnaderna för renhållning/städning, där snöröjningskostnaderna ingår, är kkr högre i år. 291 Skogsförvaltning (+/- 0) Verksamheten förväntar sig en positiv avvikelse på nästan 150 kkr i förhållande till den ekonomiska ramen. Den positiva budgetavvikelsen beror på att ett intäktsöverskott förväntas beroende på vinterns avverkningar av barkborreskadad skog och skogsgallring inom östra Skedala. 299 Övrig fastighetsförvaltning ( ) En negativ avvikelse mot ram på nästan kkr prognostiseras för verksamhetsområdet. Underskottet beror företrädelsevis på ökade kapitaltjänstkostnader för färdigställda investeringar i hamnen där fastighetskontoret hittills inte fått täckning för dessa kostnader, cirka kkr, via arrendeintäkter vilket fastighetskontoret budgeterat med. Verksamheten räknar också med cirka kkr i lägre intäkter för tomträttsavgälder med anledning av tomträttsförsäljningar. Verksamheten beräkna även att kostnader för energi och kostnader som uppstod i samband med snöröjning i februari månad leder till en budgetavvikelse på cirka 550 kkr. Hela den negativa budgetavvikelsen är dock nästan kkr lägre än föregående månad vilket huvudsakligen beror på att verksamhetens intäkter prognostiseras öka till följd av nya tecknade arrendeavtal. 12

14 Periodresultatet är drygt kkr sämre än resultat föregående år, skillnaden beror till stor del på att intäkter för tomträttsavgälder är lägre. Även kostnader för försäkringsavgifter och fastighetsskatt saknas i redovisningen. Notera bör även att i år redovisas kostnader för bostadsanpassning inte i denna verksamhet utan i verksamhet 205 förvaltningsfastigheter varför jämförelser mellan verksamhetens övriga kostnader mellan åren kan vara något missvisande. TEKNIK EKNIK- OCH FRITIDSNÄMND (TE) (TE) 320 Gator, parker och idrott ( ) Verksamheten prognostiserar i dagsläget med att erhålla ett underskott på kkr mot den ekonomiska ramen vid årets slut. Det prognostiserade underskottet har ökat med hela kkr sedan föregående prognos vilket i huvudsak beror på att kostnaden för vinterväghållningen bedöms under året uppgå till hela 16,0 Mkr vilket är 10,5 Mkr högre än den av verksamheten internt budgeterade beloppet på 5,5 Mkr. Verksamhens budgeterade belopp bygger på den genomsnittliga kostnaden för vinterväghållning åren , där den genomsnittliga kostnaden var 5,0 Mkr. Dessutom påpekar verksamheten att den stränga vintern medför ökade kostnader för gatuunderhåll i form av ökade krav på beläggning, åtgärdande av potthål, reparation av skador på skyltar, stolpar, refuger och kantstenar med mera. Merkostnaderna för dessa åtgärder är ej beräknade i dagsläget. Dessutom uppkommer ett underskottet avseende drift av isbanan på Stora torg på 0,4 Mkr exklusive kostnader för eventuell uppstart hösten Slutligen prognostiseras sedan tidigare med en negativ avvikelse för verksamhetens intäkter på kkr beror på att intäkter från evenemang exempelvis mässor, konserter i Halmstad Arena inte bedöms komma upp i den nivå som fastställdes vid ramtilldelningen startåret. Tillsammans med Halmstad & Co har verksamheten gjort bedömningen att det behövs en inkörningsperiod under för att uppnå stipulerad intäktsnivå. Inkörningsperiodens längd har efter start av Halmstad Arena november 2009 dock kunnat reduceras på grund av positiv trend av evenemangsbokningar. 540 VA-verksamhet +/- 0 (+/- 0) Verksamhetsområdet beräknar under 2010 inte erhålla någon avvikelse i förhållande till den fastslagna budgetramen. KULTURNÄMND (KN) (KN) 460 Kulturförvaltning +/- 0 (+/- 0) Verksamheten prognostiserar likt tidigare prognos med att hålla sig inom anvisad ekonomisk ram vid årets slut. Jämfört med samma period föregående är så har nettokostnaden minskat med kkr. Minskningen beror enligt verksamheten dels på de verksamhetsförändringar som genomförts inför 2010 men också på att kostnaderna periodiserats på ett mer korrekt sätt under Intäkterna har ökat med 110 kkr (4,6 procent) vilket beror på att en fritidsledartjänst numera internfaktureras barn- och ungdomsförvaltningen samt att kulturhusets försäljning av personaltjänster vid uthyrningar varit högre Lokalkostnaderna har ökat med 164 kkr (2,7 procent) vilket förklaras av att ungdomens hus Nolltrefem tillkommit samt att hyran för Mjellby 13

15 konstmuseum höjts beroende på investeringar av larm och parkeringsplatser. Övriga kostnader har minskat med kkr (26,4 procent). Kostnaden för bidrag till föreningar, arrangörer och studieförbund har 2010 periodiserats på ett mer korrekt vis. Om denna periodiseringsdifferens exkluderas har ändå kostnaderna minskat med cirka kkr vilken främst förklaras av att kostnaden för inköp av media och lokalvård varit lägre under perioden. Lönekostnaderna har minskat med 203 kkr (1,5 procent). Att lönekostnaderna minskat beror främst på att lönekostnaderna inom fritidsgårdsverksamheten minskat då två fritidsgårdar stängt samtidigt har ungdomens hus Nolltrefem tillkommit. BARN ARN- OCH UNGDOMSNÄMND (BU) (BU) 641 Grundskola/Barnomsorg ( ) Den positiva budgetavvikelsen för år 2010 väntas likt föregående prognos bli kkr. Det prognostiserade budgetöverskottet beror till stor del på att det prognostiseras bli ett överskott på kkr av de kkr i riktade medel till vårdnadsbidraget beroende på färre utbetalningar än planerat. Barnomsorgsavgifterna visar ett prognostiserat underskott på 620 kkr, detta beroende på att den nya barnomsorgstaxan infördes två månader senare än planerat. Dessutom prognostiseras hyrorna bli kkr högre än vad barn- och ungdomsförvaltningen budgeterat med då fastighetskontoret enligt verksamheten gjort sena justeringar av hyrorna för Brunnsåkerskolan. Vidare prognostiseras skolskjutskostnaden bli cirka kkr högre än planerat, detta menar verksamheten beror på bland annat bristfälligt underlag från Hallandstrafiken. Dessa negativa avvikelser kompenseras dock av att verksamheten har en centralt budgeterad buffert på cirka kkr för löner och övriga kostnader. Förutom ovan nämnda förklaringar till budgetavvikelsen beror den på lägre lönekostnader (+600 kkr) på grund av vakanser, lägre kostnader för tjänsteresor (+300 kkr) och lägre kostnader (+500 kkr) för administrativa kostnader (telefoni, porto, tv-licenser och skanning). Det prognostiserade överskottet för tjänsteresor och administrativa kostnader är ett resultat av ökad kostnadsmedvetenhet inom förvaltningen. Kostnaden för tv-licenser har verksamheten tidigare belastats med beroende på antalet tv-mottagare. Förändrade regler hos radiotjänst gör att kommunen i år bara behöver betala en licens för hela kommunen, denna kostnad är betydligt lägre än föregående år. Kostanden för bidrag till enskild förskola prognostiseras uppvisa ett budget underskott på 700 kkr beroende på fler barn i enskild verksamhet än planerat. Vidare har Barn- och ungdomsförvaltningen haft extraordinära kostnader på cirka 180 kkr orsakat av det kraftiga snöfallet under februari månad. Förvaltningen prognostiserar slutligen med att intäkterna avseende momsersättning kommer att bli cirka 200 kkr högre än budgeterat. Årets prognos för personalkostnaderna är kkr vilket är kkr lägre än utfallet 2009 och motsvarar en kostnadsminskning på 1,2 procent. Detta beror på att antalet årsarbetare prognostiserade minskar med 74 stycken under år 2010, minskningen sker framförallt inom grundskolan där antalet elever förväntas bli färre. Nettoresultatet för rapporteringsperioden är kkr jämfört med kkr motsvarande period förra året. Det är en ökning med kkr motsvarande 3,3 procent. Intäkterna har minskat med 860 kkr. De lägre intäkterna jämfört med föregående år beror framförallt på lägre statsbidrag från skolverket jämfört med motsvarande period föregående år. Intäkterna för 14

16 föräldraavgifter har ökat med 345 kkr. Intäktsökningen beror bland annat på den nya barnomsorgstaxan som infördes den 1 mars 2010, vilken beräknas öka verksamhetens intäkter med cirka kkr under Att intäktsökningen trots ny barnomsorgstaxa, löneökningar samt fler barn inom barnomsorg jämfört med motsvarande period föregående år inte blir större beror på att allt fler familjer når upp till maxtaxetaket på kr. Under året kommer en retroaktiv inkomstkontroll avseende inkomstuppgifter som ligger till grund för barnomsorgsavgifterna 2008 att göras. Barn- och ungdomsförvaltningen räknar med att denna kontroll skall inbringa cirka kkr utöver årets barnomsorgsavgifter. Lokalkostnaderna är kkr högre än motsvarande period Merparten av ökningen beror på att olika periodiseringar gjorts mellan åren, resterande del beror på helårseffekter av tilläggskontrakt samt nya förskolor och idrottshallar som färdigställdes under Övriga kostnader har ökat med kkr jämfört med föregående år. Kostnadsökningen förklaras delvis av att bidragen till enskild barnomsorg och fristående skolor har ökat med kkr beroende på att fler barn inom dessa driftsformer men även på att högre bidrag. De högre bidragsbeloppen beror på förändrad lagstiftning vars syfte är att i större grad än tidigare likställa fördelningen mellan kommunala och andra verksamhetsformer. Lönekostnaden för perioden är kkr. Det är en ökning med 778 kkr motsvarande 0,4 procent. Den genomsnittliga löneökningen 2009 blev 3,9 procent. Förklaringen till att den totala lönekostnaden inte ökade lika mycket beror på att antalet årsarbetare för aktuell period minskade med drygt 50 årsarbetare jämfört med motsvarande period Minskningen har skett framförallt inom grundskolan eftersom att antalet elever har minskat. Kostnaderna för timvikarier har minskat med cirka 300 kkr jämfört med motsvarande period förra året. 649 Kulturskola +/- 0 (+/- 0) Verksamheten räknar i dagsläget att inte få någon avvikelse mot tilldelad ram. Kulturskolan har i budgeten för 2010 sänkt bemanningen med nästan 4 stycken årsarbetare jämfört med föregående års budget. Denna anpassning påbörjades redan föregående höst. Prognosen för 2010 visar inte på någon avvikelse i förhållande till planerade personalkostnaderna. Periodresultatet är 498 kkr lägre 2010 än föregående år. Intäkterna avviker med 321 kkr, vilket beror på att ett statsbidrag interimsbokförts från föregående år. Lokalkostnaderna avviker med -225 kkr. Den negativa avvikelsen beror på att kostnaden för lokalvård periodiserats olika mellan åren. Övriga kostnader avviker med 171 kkr, bland annat på grund av högre kostnader för läromedel, fortbildning samt reparation och underhåll. Personalkostnaderna är 178 kkr lägre 2010 än föregående år för aktuell period. Bemanningen i februari 2010 är drygt 3 årsarbetare lägre än för motsvarande period föregående år, vilket medför att lönekostnaderna är lägre 2010 trots att medellönen ökat under perioden bland annat på grund av avtalsmässiga löneökningar. UTBILDNINGSNÄMND (UN) (UN) 651 Gymnasieskola (+/- 0) Verksamheten prognostiserar med att uppvisa ett underskott på nästan kkr vid året slut. 15

17 Underskottet beror på att verksamheten nu gjort sin första elevavstämning för Den nya elevprognosen för 2010, visar i dagsläget att 111 fler elever än vad som är budgeterat tenderar att välja att gå till en fristående gymnasieskola eller till en annan aktör än den kommunala gymnasieskolan. Merkostnaden för detta beräknas till 9,8 Mkr. Motsvarande elevbortfall finns inom den kommunala gymnasieskolan vilket medför att budgeten för de kommunala enheterna förändrats med 9,7 Mkr. I dagsläget bedömer dock verksamheten att hela denna budgetjustering inte kan regleras under innevarande år. I samband med att de kommunala gymnasieenheterna lägger sina verksamhetsplaneringar för nästa läsår planeras en del av besparingen att göras under hösten 5,6 Mkr och resterande del 4,1 Mkr bedöms först kunna sparas in under våren Verksamheten planerar med att nuvarande underskott kommer att vara åtgärdat senast halvårsskiftet I övrigt poängterar verksamheten vikten av att anmälda personalförändringar genomförs i den takt som är budgeterad, i annat fall kommer inte nuvarande prognos att kunna hållas. Lönekostnaderna prognostiseras minska med kkr jämfört med utfallet år Kostnadsposterna för icke undervisande personal och övriga lönekostnader prognostiseras i nuläget få ett lägre utfall i år än föregående års helårsutfall. Däremot prognostiseras kostnaden för icke undervisande personal att få ett högre utfall jämfört med föregående helårsutfall. Detta följer utbildningsnämndens beslut från augusti 2009 att kostnadsminskning bland annat ska ske inom personal kostnader. Utbildningsnämnden beslutade i augusti att Halmstads Gymnasieskola under 2010 ska minska sina kostnader med 12,0 Mkr, genom bland annat organisatoriska förändringar, lägre lokalkostnader, förändring av inköpsrutiner och reducera kompetenshöjande satsningar inom lärarlyftet. Periodens nettokostnad uppgår kkr, vilket kan jämföras med kkr för motsvarande period föregående år. Detta utgör en total nettokostnadsökning med 1,3 procent. Kostnadsökningen beror framförallt på att kostanden till de fristående gymnasieskolorna och andra huvudmän ökat beroende på att fler elever jämfört med tidigare elevprognos valt dessa aktörer. Utöver detta har även vissa andra kostnader ökat jämfört med föregående år bland annat IT-kostnaden och inköp av läromedel. Personalkostnaderna har jämfört med föregående år minskat med 1,0 procent, vilket innebär en kostnadsminskning på 495 kkr. Minskningen för icke undervisande personal återspeglar och baseras på de åtgärder som genomfördes inom gymnasieskolan under 2008/2009. Kostnaden för undervisande personal har ökat vid jämförelse med motsvarande period föregående år. Detta har sin förklaring i att Kattegattgymnasiet utökat sin organisation på samhällsvetenskaps- och naturvetenskapsprogrammet med anledning av fler elever inom dessa program. 661 Vuxenutbildning +/- 0 (+/- 0) Vuxenutbildningen beräknar att hålla sin budget under 2010 under förutsättning att de anmälda personalneddragningarna som behöver göras senast halvårsskiftet verkställs. Periodens nettokostnad uppgår till kkr att jämföra med kkr motsvarande period föregående år. Att nettokostnaden ökat med 43 procent beror till största delen på att budgetmedel överförts från arbetslivsnämnden till vuxenutbildningen avseende svenska för invandrare, och arbetsmarknadsrelaterade utbildningar. Detta har medfört att budgetramen ökat och att intäkterna minskat med motsvarande belopp. En kostnadspost som dock skiljer sig emellan åren är att köp av verksamhet från andra huvudmän ökat med 875 kkr, vilket beror på att delar 16

18 av yrkesvux och en större andel av gymnasiala utbildningar köps av externa utbildningsanordnare. Personalkostnaden uppgår under perioden till kkr, vilket är en ökning med 148 kkr jämfört med motsvarande period föregående år. En utökning av kostnaderna har skett till undervisande personal, vilket beror på att yrkesvux startats upp. Vad gäller kostnaden för icke undervisande personal är den lägre än föregående år vilket beror på att neddragningar gjorts inom denna personalkategori. 669 Uppdragsutbildning +/- 0 (+/- 0) Verksamheten prognostiserar för helåret kunna hålla sitt fastställda vinstkrav på kkr. Periodens nettokostnad/resultat efter två månader uppgår till 146 kkr vilket kan jämföras med kkr jämfört med motsvarade period föregående år. Att nettokostnaden/resultatet försämrats med 939 kkr beror framför allt på att intäkterna har minskat med 54 procent beroende på att faktureringen inte har kommit gång ännu för utbildningar som startats upp under början av året. Allt eftersom utbildningarna slutförs kommer fakturering att kunna ske för dessa utbildningar. Personalkostnaderna har jämfört med föregående år minskat med 16 procent, utgör en minskning av kostnaderna med 172 kkr. Personalkostnadsminskningen beror på att kostnaden för icke undervisande personal har ett lägre utfall vilket ligger i linje med de organisationsförändringar som genomförts inom verksamheten. SOCIALNÄMND (SN) (SN) 750 Social omsorg +/- 0 (+/- 0) Verksamheten räknar i dagsläget inte med att erhålla någon avvikelse i förhållande till den angivna budgetramen. Inom verksamheten förväntas emellertid barn och ungdomsavdelningen visa ett underskott på kkr i förhållande till den internt budgeterade ramen beroende på oväntat många placeringar vid hem för vård och boende (HVB). Underskottet uppvägs dock delvis av att avdelningen stöd och service som tidigare ingick i verksamheten personlig assistans beräknas visa ett överskott på cirka 800 kkr. Socialförvaltningen har emellertid som mål att vara i ekonomisk balans därför skall resterande del av det befarade underskottet reduceras i första hand genom besparingar inom avdelningar med underskott och i andra hand tvingas övriga avdelningar inom verksamheten gör besparningar. Enligt verksamheten är det dock allt för tidigt att i nuläget närmare precisera var i verksamheten eventuella besparingar kommer att genomföras. I år särredovisar inte socialnämnden kostnaderna för personlig assistans under en egen verksamhet (tidigare verksamhet 753 Personlig assistans) utan den ingår i verksamheten 750 Social omsorg. Periodens resultat är i år sämre än föregående år. Kostnadsökningen beror främst på nya gruppbostäder som har startats upp under föregående år. Personalkostnaderna har minskat med cirka kkr jämfört med tidigare år, vilket främst beror på att 20 gruppbostäder sedan februari 2009 övergått till Carema. Dessa kostnader redovisas istället som övrig kostnad. 17

19 HEMVÅRDSNÄMND (HN) (HN) 770 Äldreomsorg ( ) Baserat på utfallet efter tre månader prognostiseras en negativ budgetavvikelse för 2010 på kkr. Den negativa budgetavvikelsen beror huvudsakligen på efterfrågade hemtjänst timmar prognostiseras bli högre än vad som förväntades vid budgeteringstillfället, vilket innebär högre kostnader för hemtjänsten. Prognosen har förbättrats med 800 kkr sedan föregående ekonomirapport beroende på att lokalkostnaderna prognostiseras bli lägre än förväntat då vissa tilläggsinvesteringar genomför något senare än planen var då budgeten fastställdes. Hemvårdsnämnden driver under året liksom föregående år flera utvecklingsprojekt finansierade av statliga bidrag, stimulansmedel och förstärkt anhörigstöd. Hemvårdsnämnden har även erhållit medel för valfrihetsprojekt och har under sedan hösten 2009, enligt lagen om valfrihet (LOV), erbjudigt valfrihet inom hemtjänsten (servicedelen). Ingen nettobudgetavvikelse prognostiseras för något av ovanstående driftsprojekt. Däremot medför projekten budgetavvikelser för såväl intäkter (+15,1 Mkr) som personalkostnader (-13,0 Mkr) och övriga kostnader ( -2,1 Mkr). I följande text beskrivs avvikelser utöver de avvikelser som avser dessa driftsprojekt. Intäkterna beräknas bli kkr högre än budget. Enligt nya avtal säljer hemvårdsnämnden bland annat palliativ vård till landstinget, vilket innebär att både hemtjänsten och särskilda funktioner överträffar sin intäktsbudget även i år. Det har länge varit oklart om detta förfaringssätt skall fortgå därför har varken intäkterna eller kostnaderna för denna vård tagits med i hemvårdsnämndens budget. Verksamheten räknar med att den budgeterade lönekostnaden inom hemtjänsten, det särskilda boendet kommer att överskridas med kkr. Den största delen av underskottet är hänförligt till hemtjänstverksamheten, vars underskott främst förklaras av ökningen av antalet hemtjänsttimmar som skett efter tredje kvartalet Den ekonomiska prognosen bygger på antagandet att antalet efterfrågade hemtjänsttimmar kommer att avmattas något under året, beroende på nya hemtjänstavgifter som införs från och med 1 mars, så att antalet efterfrågade timmar i år blir volymmässigt lika som år Det prognostiseras även med ett underskott för köp av utomkommunal vård på nästan 700 kkr. Hemvårdsnämnden särredovisar även kostnader för det myckna snöandet under februari månad, verksamheten räkna med merkostnader beräknas uppgå till 270 kkr och består nästan uteslutande av personalkostnader inom hemtjänsten där geografiskt stora hemtjänstområden med långa avstånd mellan brukarna haft merkostnader. De totala intäkterna ligger ungefär 300 kkr högre jämfört med samma period föregående år. Vissa intäkter är lägre än föregående år men både hyresintäkterna och avgiftsintäkterna är högre än föregående år. Hyresintäkterna är drygt 500 kkr högre än föregående år beroende huvudsakligen på avtalsmässiga hyreshöjningar. Avgiftsintäkterna ligger cirka 800 kkr högre än i fjol, och detta beror främst på högre beläggning i det särskilda boendet och på högre hemvårdsavgifter beroende på det högre antalet efterfrågade hemtjänsttimmar. Övriga kostnaders utfall är nästan kkr högre än samma period i fjol och skillnaden förklaras främst av att kommuninterna köp faktureras vid skilda tidpunkter under åren. 18

20 Periodens lönekostnader överstiger fjolårets med drygt 900 kkr. Exkluderas den avtalsmässiga löneökningar mellan åren är årets lönekostnader lägre än samma period föregående år vilket bland annat förklaras av en minskning av 20 platser i särskilda boendet under 2009 samt åtgärder som vidtagits för att anpassa verksamheten till 2010 års budgetram. Sjuklönerna är lägre än motsvarande period föregående år, även övertidskostnaderna är 300 kkr lägre än föregående år. Dessutom är både kostnader för OB-tillägg, 550 kkr, och kostnaden för timanställda, kkr, lägre än samma period föregående år. Kostnaden för så kallade kryssdagar (årsarbetstidsavtalet för Kommunals medlemmar) förväntas i år bli kkr vilket är 400 kkr mindre än föregående år. Inom hemvårdsförvaltningen används kryssdagar främst i det särskilda boendet. Enligt beräkningar som gjordes före införandet 2008 skulle avtalet innebära ett nollsummespel efter tre år ( ). Verksamheten bedömer dock att detta i dagsläget att inte är realistiskt. MILJÖ ILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMND (MH) (MH) 800 Miljö- och hälsoskyddskontor - 4 (- 4) Miljö och hälsoskyddskontoret prognostiserar likt tidigare ekonomirapport med ett mindre underkott på 4 kkr i förhållande till den beslutade budgetramen. Verksamheten påpekar emellertid att det nya årsavgiftssystemet gör prognosen osäker och prognosen kan komma att revideras. RÄDDNINGSNÄMND (RN) (RN) 880 Brandförsvar +/- 0 (+/- 0) Verksamhetsområdet prognostiserar med att ingen avvikelse uppstår i förhållande till den ekonomiska ramen vid årets slut. Periodresultatet är drygt 800 kkr bättre i år jämfört med föregående år. En stora avvikelse jämfört med föregående år är lönekostnaderna som ligger cirka 800 kkr högre i år då verksamheten reglerat skulder till personal, exempelvis innestående semester då medarbetare slutar. Övriga kostnader är 600 kkr lägre i år än jämförande period föregående år vilket bland annat beror på abonnemangskostnad på 400 kkr för digitalt radiosystemet Rakel. 19

21 PROGNOSSAMMANSTÄLLNIN ROGNOSSAMMANSTÄLLNING G PER DEN SISTE MARS (INVESTERINGSREDOVISN INVESTERINGSREDOVISNING ING) Investeringsredovisning i kkr HELÅRSPROGNOS HELÅRSBUDGET Fg års Netto Netto Budget- Diff mot netto Vht Nämnd/Verksamhet Inkomst Utgift invest Inkomst Utgift budget avvikelse fg prog invest KOMMUNFULLMÄKTIGE 010 Kommunfullmäktige KOMMUNSTYRELSE 011 Kommunstyrelse Stadskontor Övrig gemensam verksamhet Kommunal Kollektivtrafik Färdtjänst BYGGNADSNÄMND 071 Byggnadskontor ARBETSLIVSNÄMND 130 Arbetsmarknadsenheten Ekonomiskt bistånd SERVICENÄMND 200 Servicekontoret administration Kontorsservice Städ- och måltidsservice IT-service Kommuntransport FASTIGHETSNÄMND 205 Fastighetskontoret administration Förvaltningsfastigheter Skogsförvaltning Övrig fastighetsförvaltning

22 PROGNOSSAMMANSTÄLLNIN ROGNOSSAMMANSTÄLLNING G PER DEN SISTE MARS (SID 2) (INVESTERINGSREDOVISNI NVESTERINGSREDOVISNING NG) Investeringsredovisning i kkr HELÅRSPROGNOS HELÅRSBUDGET Fg års Netto Netto Budget- Diff mot netto Vht Nämnd/Verksamhet Inkomst Utgift invest Inkomst Utgift budget avvikelse fg prog invest TEKNIK- OCH FRITIDSNÄMND 320 Gator, parker och idrott VA-verksamhet KULTURNÄMND 460 Kulturförvaltning BARN- OCH UNGDOMSNÄMND 641 Grundskola/Barnomsorg Kulturskola UTBILDNINGSNÄMND 651 Gymnasieskola Vuxenutbildning KomLär SOCIALNÄMND 750 Social omsorg Personlig assistans HEMVÅRDSNÄMND 770 Äldreomsorg MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMND 800 Miljö- och hälsoskyddskontor RÄDDNINGSNÄMND 880 Räddningstjänst Sum VERKSAMHET