ÖVERGRIPANDE RISKBEDÖMNING

Transkript

1 MJÖLBY KOMMUN ÖVERGRIPANDE RISKBEDÖMNING NYA BOSTÄDER I CENTRALA MANTORP

2 Övergripande riskbedömning Nya bostäder i centrala Mantorp Mark 3:1, Fall 1:24 mfl, Viby-Olofstorp 4:4 och Furuträd 1:5 Mantorp KUND Mjölby kommun KONSULT WSP Environmental Sverige Box Linköping Besök: S:t Larsgatan 3 Tel: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm KONTAKTPERSONER PROJEKT UPPDRAGSNAMN ÄNDRINGS GRANSKAD AV Gustav Nilsson GODKÄND AV Emelie Laurin

3 DOKUMENTHISTORIK OCH KVALITETSKONTROLL Utgåva/revidering Utgåva 1 Revision 1 Revision 2 Revision 3 Datum [Datum] [Datum] Handläggare Emelie Laurin, Olov Holmstedt Jönsson Emelie Laurin Signatur EL, OHL EL Granskare Gustav Nilsson Gustav Nilsson [Granskad av] [Granskad av] Signatur GNi GNi Godkänd av Emelie Laurin Emelie Laurin [Godkänd av] [Godkänd av] Signatur EL EL Uppdragsnummer

4 Sammanfattning WSP har av Mjölby kommun fått i uppdrag att göra en övergripande riskbedömning i samband med upprättande av detaljplaner för nya bostadsområden i centrala Mantorp. Detaljplanerna angränsar till Södra stambanan, som utgör en transportled för bland annat farligt gods. Norr om Södra stambanan finns industri som bland annat hanterar ammoniak. Detaljplanerna syftar till att pröva markens lämplighet för bebyggelse av bostäder i form av villor, flerfamiljshus, rad- par-, och kedjehus. I området Fall 1:24 m.fl. planeras även en förskola och ett gruppboende. Syftet med denna riskbedömning är att uppfylla Miljöbalkens och Plan-och bygglagens krav på lämplig markanvändning med hänsyn till risk, samt Länsstyrelsens krav på beaktande av riskhanteringsprocessen vid markanvändning intill farligt gods-led. Målet med riskbedömningen är att utreda lämpligheten med planerad markanvändning utifrån riskpåverkan. I ovanstående ingår att efter behov ge förslag på riskreducerande åtgärder för att möjliggöra bostäder, förskola samt gruppboende. Med avseende på Södra stambanan genomförs en kvantitativ riskbedömning genom att uppskatta individrisknivån och samhällsrisknivån för området med avseende på identifierade riskscenarier förknippade med farligt gods-transport på järnväg samt mekanisk skada vid urspårning. För riskbedömning av ammoniakhanteringen på Lantmännen Unibakes verksamhet görs en genomgång av tidigare upprättade riskbedömningar och kompletteras med vissa kvantitativa beräkningar. Riskbedömningen visar att individrisken är oacceptabelt hög inom 25 meter från järnvägen. Mellan meter från järnvägen ligger individrisken inom ALARP-området. Bortom 40 meter från järnvägen är individrisken att betrakta som acceptabel. Det är risken med mekanisk påverkan i samband med urspårning som ger oacceptabla individrisknivåer. Samhällsrisken som genereras av järnvägen når den nedre halvan av ALARP-området. Känslighetsanalyserna visar att en sänkning av det personfria avståndet från 30 meter till 25 meter, i kombination med en förväntad ökad framtida persontäthet, ger tydligt genomslag i samhällsrisken. WSP bedömer att följande generella riktlinjer kring riskreducerande åtgärder ska beaktas vid planläggning av de berörda områdena: Bebyggelsefritt avstånd om 30 meter från järnvägen. Inom detta avstånd är det dock godtagbart att placera exempelvis parkeringsplatser (ytparkering), förråd, miljöstationer, enklare garagelängor och liknande. Med införande av vall inklusive plank bedöms byggnad eller uteplats kunna placeras 25 meter från spåret. Byggnader som ligger inom 40 meter från järnvägen projekteras så att utrymning kan ske bort från järnvägen. Känsliga verksamheter (exempelvis förskola, gruppboende eller liknande) ska lokaliseras bortom 300 meter från Lantmännen Unibake, dvs. bortom 100 meter från järnvägen. Friskluftsintag på alla byggnader inom 40 meter från järnvägen placeras bort från järnvägen. Fasader inom 40 meter från järnvägen ska utföras brandklassade (EI 30 med fönster i lägst klass EW 30) där det inte införs vall med plank. Där det införs vall med plank ska fasader utföras i obrännbart material. Det förutsätts att riskreducerande åtgärder för Lantmännen Unibake säkerställs och införs enligt Tigris rapport samt enligt Länsstyrelsens yttrande

5 INNEHÅLL 1 INLEDNING BAKGRUND SYFTE OCH MÅL OMFATTNING AVGRÄNSNINGAR STYRANDE DOKUMENT SAMRÅD UNDERLAGSMATERIAL INTERNKONTROLL REVIDERINGAR 9 2 OMRÅDESBESKRIVNING PLANOMRÅDET OMGIVNING BEFOLKNING OCH PERSONTÄTHET 12 3 RISKIDENTIFIERING SÖDRA STAMBANAN LANTMÄNNEN UNIBAKE 16 4 RISKUPPSKATTNING OCH RISKVÄRDERING TRANSPORT AV FARLIGT GODS PÅ JÄRNVÄG SAMT URSPÅRNING UTSLÄPP AV AMMONIAK 22 5 RISKREDUCERANDE ÅTGÄRDER REKOMMENDERADE ÅTGÄRDER UTIFRÅN LÄNSSTYRELSENS RIKTLINJER REKOMMENDERADE ÅTGÄRDER 29 6 DISKUSSION 33 7 SLUTSATSER 34 BILAGA A. METOD FÖR RISKHANTERING 35 BILAGA B. FREKVENSBERÄKNINGAR 37 BILAGA C. KONSEKVENSBERÄKNINGAR 46 BILAGA D. KÄNSLIGHETSANALYSER 51 BILAGA E. BERÄKNINGAR ALOHA 56 BILAGA F. BEMÖTANDE GRANSKNINGSKOMMENTARER

6 BILAGA G. REFERENSER

7 1 INLEDNING WSP har av Mjölby kommun fått i uppdrag att göra en övergripande riskbedömning i samband med upprättande av detaljplaner för nya bostadsområden i centrala Mantorp. I detta inledande kapitel beskrivs bland annat bakgrund, syfte och mål med uppdraget. 1.1 BAKGRUND Byggnadskontoret i Mjölby kommun har fått i uppdrag att upprätta detaljplaner för fyra områden i Mantorp. Generellt för de fyra aktuella områdena, Mark 3:1, Fall 1:24 m.fl., Viby-Olofstorp 4:4 och Furuträd 1:5, är att de angränsar till Södra stambanan som utgör en transportled för bland annat farligt gods. Norr om Södra stambanan finns industri som bland annat hanterar ammoniak. Detaljplanerna syftar till att pröva markens lämplighet för bebyggelse av bostäder i form av villor, flerfamiljshus, radpar-, och kedjehus. I området Fall 1:24 m.fl. planeras även en förskola och ett gruppboende 1. Riskbedömningen upprättas som ett underlag för fattande av beslut om lämpligheten med planerad markanvändning, med avseende på närhet till farligt gods-led samt industri som använder farliga ämnen. 1.2 SYFTE OCH MÅL Syftet med denna riskbedömning är att uppfylla Miljöbalkens och Plan-och bygglagens krav på lämplig markanvändning med hänsyn till risk, samt Länsstyrelsens krav på beaktande av riskhanteringsprocessen vid markanvändning intill farligt gods-led. Målet med riskbedömningen är att utreda lämpligheten med planerad markanvändning utifrån riskpåverkan. I ovanstående ingår att efter behov ge förslag på riskreducerande åtgärder för att möjliggöra bostäder, förskola samt gruppboende. 1.3 OMFATTNING Riskbedömningen avser beskriva riskbilden med syfte att möjliggöra en bedömning av detaljplanernas lämplighet med avseende på liv och hälsa. Bedömningen struktureras utifrån nedanstående frågeställningar: Riskidentifiering: Vad kan inträffa? Frekvensberäkningar: Hur ofta kan det inträffa? Konsekvensberäkningar: Vad blir konsekvensen av det inträffade? Riskuppskattning: Hur stor är risken? Riskvärdering: Är risken acceptabel? Riskreduktion: Rekommenderas åtgärder? Kortfattade metodbeskrivningar inleder respektive kapitel. Mer djupgående beskrivning av riskhanteringsprocessens olika steg och de metoder som använts i riskbedömningen redogörs för i Bilaga A. 1 Gruppboende enligt paragraf 9 enligt LSS, Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade

8 1.4 AVGRÄNSNINGAR I riskbedömningen belyses risker förknippade med urspårning samt transport av farligt gods på Södra stambanan, respektive utsläpp av ammoniak från närliggande industri. De risker som har beaktas är plötsligt inträffade skadehändelser (olyckor) med livshotande konsekvenser för tredje man, d.v.s. risker som påverkar personers liv och hälsa. Bedömningen beaktar inte påverkan på egendom, miljö eller arbetsmiljö, långvarig exponering av buller, luftföroreningar samt elsäkerhet. Riskbedömningen baseras på förväntade scenarion för horisontåret Ingen bedömning av nollalternativet (dagsläget) genomförs eftersom det inte bedöms vara relevant i relation till de planerade förändringarna av centrala Mantorp. Vid bedömningen av industri som hanterar ammoniak används tidigare genomförda riskbedömningar samt Länsstyrelsens yttrande gällande en annan berörd detaljplan som ingångsvärde. Ingen detaljstudie av verksamheten genomförs. Detta innebär att ammoniakhanteringen bedöms genom ett deterministiskt angreppssätt (konsekvensbaserat) och då ingen uppskattning av olycksfrekvens genomförs bedöms inte heller den ackumulerade risknivån för ammoniakhanteringen och järnvägen. 1.5 STYRANDE DOKUMENT I detta avsnitt redogörs för de dokument som huvudsakligen varit styrande i framtagandet och utformningen av riskbedömningen Plan- och bygglagen Plan- och bygglagen (2010:900) ställer krav på att bebyggelse lokaliseras till för ändamålet lämplig plats med syfte att säkerställa en god miljö för brukare och omgivning. Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till [ ] människors hälsa och säkerhet, (PBL 2010: kap. 5 ) Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till [ ] skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser, (PBL 2010: kap. 6 ) Riktlinjer Länsstyrelsen i Östergötlands län har inte tagit fram några egna rekommendationer eller riktlinjer på lokal nivå utan hänvisar till Länsstyrelsen i Stockholms dokument Riktlinjer för planläggning intill vägar och järnvägar där det transporteras farligt gods [1], vilket kommer att tillämpas i detta projekt. Riktlinjen tydliggör hur Länsstyrelsen bedömer risker vid granskning av detaljplaner och översiktsplaner. Länsstyrelsen anser att riskerna ska beaktas vid framtagande av detaljplaner inom 150 meter från väg och järnväg där det transporteras farligt gods. I Figur 1 presenteras rekommenderade skyddsavstånd mellan transportleder för farligt gods och olika typer av markanvändning. Länsstyrelsen anser att kommunen bör lokalisera bebyggelse enligt dessa rekommendationer för att uppnå en god samhällsplanering. För det fall det inte är möjligt att uppnå rekommenderade avstånd anges även de skyddsavstånd och skyddsåtgärder som Länsstyrelsen anser vara ett minimum för att uppfylla kraven i PBL

9 Riktlinjerna innebär kortfattat att länsstyrelsen rekommenderar ett bebyggelsefritt skyddsavstånd på 25 meter från järnväg med farligt gods. Inom 30 meter ska ett antal åtgärder säkerställas beroende på typ av bebyggelse. Figur 1. Illustration av rekommendationer till olika typer av bebyggelse utmed väg och järnväg. [1] Tabell 1. Rekommenderad lokalisering av verksamhetstyper till respektive zon enligt Figur 1. [1] Zon A Zon B Zon C G Drivmedelsförsörjning E Tekniska anläggningar B Bostäder L Odling och djurhållning G Drivmedelsförsörjning (bemannad) C Centrum P Ytparkering J Industri D Vård T Trafik K Kontor H Detaljhandel N Friluftsliv och camping O Tillfällig vistelse P Parkering (övrig) R Besöksanläggningar Z Verksamheter S Skola 1.6 SAMRÅD Samråd gällande tillämpade riktlinjer har genomförts med Länsstyrelsen i Östergötlands län [2]. Samråd gällande metod har genomförts med Räddningstjänsten Mjölby/Boxholm [3]. 1.7 UNDERLAGSMATERIAL Arbetet baseras på följande underlag: Offertförfrågan inklusive bilaga med kartskiss. Tidigare upprättade riskbedömningar för Lantmännen Unibake. Statistik från Trafikverket rörande Södra stambanan. 1.8 INTERNKONTROLL Rapporten är utförd Emelie Laurin (Brandingenjör och Civilingenjör riskhantering) och Olov Holmstedt Jönsson (Civilingenjör riskhantering). I enlighet med WSP:s miljö- och kvalitetsledningssystem, certifierat enligt ISO 9001, omfattas denna handling av krav på internkontroll. Detta innebär bland annat att en från projektet fristående person granskar förutsättningar och resultat i rapporten. Ansvarig för denna granskning har Gustav Nilsson (Brandingenjör och Civilingenjör riskhantering). 1.9 REVIDERINGAR Detta dokument utgör en andra version av rapporten och har reviderats utifrån inkomna önskemål om förtydliganden från beställaren. Reviderade stycken markeras med kursiv text och vertikalt streck i vänstermarginalen. Den PM som legat till grund för genomförda revideringar redovisas i sin helhet i Bilaga F

10 2 OMRÅDESBESKRIVNING I detta kapitel ges en översiktlig beskrivning av planområdena och dess omgivning med syfte att överskådligt tydliggöra de förutsättningar och konfliktpunkter som utgör grund för bedömningen. 2.1 PLANOMRÅDET De aktuella planområdena består av fyra separata fastigheter som alla är lokaliserade i eller i direkt anslutning till centrala Mantorp, se Figur 2. Detaljplanernas syfte är att pröva markens lämplighet för bostäder i form av villor, flerfamiljshus, rad-, par- och kedjehus på samtliga berörda fastigheter. På Fall 1:24 m.fl. (markeras med röd stjärna i Figur 2) önskar kommunen även uppföra förskola samt gruppboende. Figur 2. Planområdet Mark 3:1 Fastigheten är belägen norr om och i direkt anslutning till Södra stambanan. I norr gränsar fastigheten mot Västra riksvägen, i öster mot skogsmark samt i väster mot åkermark. Fastigheten utgörs i dagsläget uteslutande av åkermark. På Mark 3:1 planeras för cirka 100 nya bostäder Fall 1:24 m.fl. Fastigheten är belägen söder om och i direkt anslutning till Södra stambanan. Väster och söder om fastigheten är det uteslutande skog och åkermark. I öster gränsar Fall 1:24 m.fl. mot villaområden. Fastigheten utgörs i dagsläget av oanvända ytor med inslag av träd samt enstaka hus. Utöver bostadshus önskar kommunen uppföra förskola samt gruppboende på Fall 1:24 m.fl. På Fall 1:24 m.fl. planeras för cirka 400 nya bostäder Viby-Olofstorp 4:4 Fastigheten är belägen i östra Mantorp och ligger norr om samt i direkt anslutning till Södra stambanan, mitt emot Furuträd 1:5. I väster och öster gränsar fastigheten mot skogsmark och i norr mot bostadsområde med flerfamiljshus. Fastigheten utgörs i dagsläget av 2/3 åkermark och 1/3 skog. På Viby-Olofstorp 4:4 planeras för cirka 110 nya bostäder

11 2.1.4 Furuträd 1:5 Fastigheten är belägen i östra Mantorp och ligger söder om samt i direkt anslutning till Södra stambanan, mitt emot Viby-Olofstorp 4:4. I väster gränsar fastigheten till villaområde och i söder samt öster till skog och åkermark. Fastigheten utgörs i dagsläget av åkermark med inslag av skog samt en gård. På Furuträd 1:5 planeras för cirka 100 nya bostäder. 2.2 OMGIVNING Mantorp ligger mellan Linköping och Mjölby, cirka 1 km från E4:an (de berörda fastigheterna ligger cirka 1,5 km från E4:an). Södra stambanan löper i östvästlig riktning genom de södra delarna av Mantorp. Bebyggelsen i anslutning till Södra stambanan utgörs i huvudsak av villaområden och flerfamiljshus med inslag av mindre industriområden. I industriområdet som ligger tvärs över järnvägen från Fall 1:24 m.fl. finns bland annat Lantmännen Unibake som hanterar ammoniak i sin process Södra stambanan Södra stambanan sträcker sig mellan Malmö och Stockholm och passerar på vägen genom orter som Hässleholm, Nässjö, Mantorp, Linköping och Norrköping, se Figur 3. Mantorp ligger på sträckan mellan Mjölby och Linköping. Södra stambanan har dubbelspår och används till såväl persontrafik som godstrafik (inklusive farligt gods). Figur 3. Södra stambanan

12 2.2.2 Lantmännen Unibake Lantmännen Unibakes bageri i Mantorp startades år 1959 och är Sveriges största tillverkare av bake off-produkter. Merparten av produkterna är baserade på smör-/mördeg och levereras djupfryst till kund. Fabriksytan är 3200 m 2. [4] Bageriet har ett kylsystem med 1400 kg ammoniak. I dagsläget har den aktuella hanteringen av ammoniak inte bedömts vara tillståndspliktig och klassas inte som farlig verksamhet enligt 2 4 kap i Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. [5] Figur 4. Lantmännen Unibake i Mantorp. 2.3 BEFOLKNING OCH PERSONTÄTHET Från att ha varit ett litet stationssamhälle vid södra stambanan har Mantorp under de senaste 35 åren mer än fyrdubblat sin befolkning [6]. Enligt statistiska centralbyrån hade Mantorp tätort en befolkning på 3788 invånare samt en persontäthet på 1116 personer/km 2 år 2016 [7]. I Mjölby kommuns satsning på att locka barnfamiljer från Linköping har Mantorp varit särskilt populärt [8]. Med antagandet att de tillkommande bostäderna kommer att inhysa 1-4 personer per bostad skulle detta kunna medföra att befolkningen i Mantorp ökar med invånare. Detta skulle kunna ge en persontäthet i Mantorps tätort på personer/km 2. Med anledning av relativt stor osäkerhet kring framtida persontätheter kommer detta att känslighetsanalyseras, se vidare i stycke samt i Bilaga D

13 3 RISKIDENTIFIERING I detta kapitel genomförs en riskidentifiering i enlighet med riskbedömningens avgränsningar. Detta innefattar en övergripande identifiering av vilka olyckor på Södra stambanan respektive på Lantmännen Unibake som kan förväntas generera en betydande påverkan på omgivningen. Riskidentifieringen innebär en systematisk genomgång av de riskkällor som förekommer i samband med järnvägstrafik och transport av farligt gods på järnväg respektive vid industriell användning av ammoniak, för att klargöra vilka olyckor som kan inträffa. 3.1 SÖDRA STAMBANAN Att bedöma möjlig påverkan på omgivningen innebär att identifiera de riskkällor som är förknippade med järnvägsanläggningen, vilket i detta fall utgörs av de tågtransporter som trafikerar sträckan. De risker som identifierats kan komma att påverka omgivningen negativt är: Mekanisk påverkan i samband med urspårning. Olycka vid transport av farligt gods på järnväg Urspårning Den dominerande risken (med avseende på sannolikhet) i anslutning till järnväg är urspårning. Konsekvenserna till följd av urspårning kan omfatta att människor förolyckas, antingen utomhus eller i intilliggande byggnader som påverkas av händelsen. Dock är den vanligaste konsekvensen av en urspårning materiella skador på järnvägsanläggningen och/eller på tåg. Risken för mekanisk påverkan på människor eller byggnader är oberoende av om det rör sig om persontåg eller godståg. Det finns ett antal kända orsaker som var för sig eller tillsammans kan resultera i en urspårning, såsom växelpassager, kraftiga inbromsningar, spårlägesfel, solkurvor och sabotage. Alla urspårningar leder inte till negativa konsekvenser för omgivningen. Konsekvenserna av en urspårning är direkt beroende av hur långt ifrån spåret som tåget hamnar. Urspårningar bedöms generellt ha ett konsekvensområde (med avseende på mekaniska skador) på maximalt cirka 30 meter från spåret, vilket är det avstånd som urspårade vagnar i de flesta fall hamnar inom [9]. Figur 5. Urspårningsolycka på järnväg

14 3.1.2 Transport av farligt gods Farligt gods är ett samlingsbegrepp för farliga ämnen och produkter som har sådana egenskaper att de kan skada människor, miljö och egendom om de inte hanteras rätt under transport. Transport av farligt gods omfattas av regelsamlingar [10] [11] som tagits fram i internationell samverkan. Farligt gods på järnväg delas in i nio olika klasser enligt det så kallade RID-systemet, som baseras på den dominerande risken som finns med att transportera ett visst ämne eller produkt. I Bilaga B redovisas klassindelningen av farligt gods och en beskrivning av vilka konsekvenser som kan uppstå vid olycka. Vid beräkningar av sannolikhet för och konsekvens av en olycka på järnväg utgör antal och typ av tågtransporter per år viktiga ingångsvärden. Persontåg, tjänstetåg och samtliga godståg är aktuella att beakta vid uppskattning av exempelvis urspårningsolyckor, medan godståg med farligt gods även är av intresse för att bedöma olyckor med efterföljande brand, explosion och/eller utsläpp av toxiska ämnen. För att bedöma sannolikheten för och konsekvensen av en olycka där farligt gods är inblandat krävs en skattning av vilken andel av godstrafiken som utgörs av farligt gods, samt vilken fördelning mellan de olika godsklasserna som föreligger. Södra stambanan trafikeras av både godståg, persontåg och tjänstetåg 2. Tabell 2 visar genomsnittligt (baserat på statistik för sträckan under åren ) antal tåg på sträckan Mantorp-Linköping i dagsläget. Tabell 2. Tågtrafik på sträckan Mantorp-Linköping i dagsläget. Södra Stambanan Persontåg Godståg Totalt Antal tåg per dygn Hur stor andel av godset som transporteras på järnvägen genom Mantorp som utgörs av farligt gods är konfidentiell information från Trafikverket. Informationen kommer därmed inte att presenteras i tabellform i denna utredning (men ligger till grund för den kvantitativa analysen). Jämfört med andelen farligt gods (drygt 5 %) totalt bland allt transporterat gods på järnväg i Sverige under 2016 [12] är andelen farligt gods på Södra Stambanan genom Mantorp något lägre än genomsnittet. Även fördelningen mellan de RID-klasser som transporteras på järnvägen genom Mantorp utgör konfidentiell information från Trafikverket och kommer därmed inte heller att presenteras i tabellform i denna utredning. De aktuella fördelningarna har dock använts som indata i genomförda beräkningar. I Tabell 3 redovisas fördelningen mellan de RID-klasser som transporterats på järnväg i hela Sverige under 2016 [12]. En jämförelse mellan den nationella statistiken och Södra Stambanan mellan Mantorp och Linköping indikerar att samtliga beaktade klasser (1, 2, 3 och 5) är underrepresenterade på sträckan. 2 Tjänstetåg är tåg som inte transporterar betalande resenärer eller gods. Exempel på vanligt förekommande tjänstetåg är tågsätt som behöver flyttas från en station till en annan. Det kan också vara ensamma lok eller transporter i samband med banarbeten etc. För beräkningarna likställs tjänstetåg med persontåg

15 Tabell 3. Fördelning mellan RID-S-klasser, Sverige. [12] RID-S-klass Andel (%) Klass 1. Explosiva ämnen och föremål 0 Klass 2. Gaser 26,9 Klass 3. Brandfarliga vätskor 37,8 Klass 4. Brandfarliga fasta ämnen 2,8 Klass 5. Organiska peroxider och oxiderande ämnen 13,2 Klass 6. Giftiga ämnen, smittförande ämnen 1,9 Klass 7. Radioaktiva ämnen 0 Klass 8. Frätande ämnen 16,7 Klass 9. Övriga farliga ämnen och föremål 0,7 Totalt 100 Baserat på konsekvensbeskrivningarna i Bilaga C, samt aktuell statistik från Trafikverket, behandlas följande riskscenarier avseende transporter med farligt gods på järnväg vidare i analysen: Farligt gods-olycka med explosiva ämnen (klass 1). Farligt gods-olycka med gas (klass 2). Delas upp i brandfarlig gas (2.1) och giftig gas (2.3). Farligt gods-olycka med brandfarlig vätska (klass 3). Farligt gods-olycka med oxiderande ämnen och/eller organiska peroxider (klass 5). Övriga klasser transporteras endast i begränsad mängd, eller bedöms inte ge signifikanta konsekvenser utöver vid olycksfordonets omedelbara närhet och behandlas därmed inte vidare i analysen Sammanställning av olycksscenarier Baserat på de farligt gods-klasser som utreds vidare, har ett antal dimensionerande olycksscenarier med potentiellt dödlig konsekvens sammanställts i Tabell 4. Tabell 4. Övergripande sammanställning över dimensionerande olycksscenarier baserat på rådande förutsättningar. Explosiva Brandfarlig gas Giftig gas Brandfarlig vätska Oxiderande ämnen ämnen Klass 1 Klass 2.1 Klass 2.3 Klass 3 Klass 5.1 Liten explosion BLEVE Litet läckage Liten pölbrand Explosion Medelstor explosion Gasmolnsexplosion Medelstort läckage Medelstor pölbrand Stor explosion Liten jetflamma Stort läckage Stor pölbrand Mellan jetflamma Stor jetflamma Brand

16 3.1.4 Känslighetsanalys För att verifiera hur stor inverkan gjorda antaganden har på resultatet av beräkningarna för järnvägen genomförs känslighetsanalyser. Detta för att ta höjd för osäkerheter i det statistiska underlaget samt för eventuella framtida förändringar i trafiken och befolkningen. De parametrar som varieras i känslighetsanalyserna är antal tåg, andel farligt gods-transporter, skyddsavstånd respektive persontätheten i närområdet. Känslighetsanalyserna genomförs för både individrisk och samhällsrisk. För djupare beskrivning av känslighetsanalysen samt beräkningar och resultat, se Bilaga E. 3.2 LANTMÄNNEN UNIBAKE Som beskrivs i stycke har Lantmännen Unibake ett bageri på fastigheten Fall 1:21 i centrala Mantorp, se Figur 6. Bageriet har en kylanläggning med totalt 1400 kg ammoniak. Det aktuella kylsystemet är konstruerat så att kall vätskeformig ammoniak distribueras från kylmaskinrummet, där tankar och kompressorer är placerade, till den plats där kylan förbrukas. Ammoniaken går i isolerade rör över tak till de kylda utrymmena i verksamheten. [5] Figur 6. Lantmännen Unibakes fastighet markeras med heldragen röd linje. Med utgångspunkt i ammoniakens egenskaper, se stycke 3.2.1, bedöms endast riskpåverkan i form av toxisk påverkan på människor vara relevant för bageriets omgivning. Nedanstående avstånd har uppskattats från ammoniakrören på bageriets tak till närmsta fastighetsgräns för respektive planområde. Mark 3:1 Fall 1:24 m.fl. Viby-Olofstorp 4:4 Furuträd 1:5 650 m 210 m 1300 m 1300 m

17 3.2.1 Ammoniak Ammoniak är en giftig gas som normalt inte är brandfarlig, höga halter (oftast endast inom slutet utrymme) kan dock ge brännbar blandning. För antändning krävs hög tändenergi. Ammoniak i både gasform och vätskeform verkar kraftigt irriterande till frätande på ögon, slemhinnor och hud. Inandning av ammoniak i gasform kan ge intensiv sveda i ögon, näsa, mun och svalg samt hosta och andnöd. Vid höga halter finns risk för svullnad och kramp i struphuvudet samt lungödem (vätskeutgjutning i lungorna). Utströmmande gas kan ge köldskador. Vid upphettning eller brand bildas bland annat kväveoxider (mycket giftig gas). [13] Ammoniak förångas mycket snabbt vid vätskeformigt utsläpp. Vid utflöde kan vätskepölar bildas och gasmoln sprids efter marken och till lågt liggande utrymmen. Efter succesiv uppvärmning stiger ammoniak uppåt då gasen efter hand blir lättare än luft. [13]

18 4 RISKUPPSKATTNING OCH RISKVÄRDERING I detta kapitel redovisas individrisknivån och samhällsrisknivån för området med avseende på identifierade riskscenarier förknippade med farligt gods-transport på järnväg samt urspårning. För riskbedömning av ammoniakhanteringen på Lantmännen Unibakes verksamhet görs en genomgång av tidigare upprättade riskbedömningar och kompletteras med vissa kvantitativa beräkningar. 4.1 TRANSPORT AV FARLIGT GODS PÅ JÄRNVÄG SAMT URSPÅRNING För att kunna kvantifiera risknivån i området behövs ett mått på frekvensen för de skadescenarier som identifierats och bedömts kunna inträffa på järnvägssträckningen i höjd med studerat område. Se Bilaga B för frekvensberäkningar. Konsekvenserna av olika skadescenarier uppskattas utifrån litteraturstudier, datorsimuleringar och handberäkningar. Konsekvensuppskattningar redovisas mer omfattande i Bilaga C. I denna detaljerade riskbedömning har riskmåtten individrisk och samhällsrisk använts för att uppskatta risknivån med avseende på identifierade risker förknippade med farligt gods-transporter på järnväg samt urspårning. Det är nödvändigt att använda sig av båda riskmåtten, individrisk och samhällsrisk, vid uppskattning av risknivån i ett område så att risknivån för den enskilde individen tas i beaktande (individperspektiv), samtidigt som hänsyn tas till hur stora konsekvenserna kan bli med avseende på antalet personer som samtidigt påverkas (samhällsperspektiv). Med individrisk avses sannolikheten för att en enskild individ på en specifik plats (exempelvis på ett visst avstånd från en transportled) under en viss tidsperiod ska omkomma [14]. Individrisken tar ingen hänsyn till hur många personer som kan förväntas omkomma till följd av en olycka och är därför oberoende av hur många människor som vistas i området. Individrisken kan sägas vara platsspecifik och ger ett mått på hur farligt det är för en enskild individ att vistas på ett visst avstånd från riskkällan. Individrisken är därmed samma längs en hel järnvägssträcka. Syftet med riskmåttet är att se till att enskilda individer inte utsätts för oacceptabla risknivåer. Individrisken kan redovisas i form av en individriskprofil, som visar frekvensen att omkomma per år som funktion av avståndet från riskkällan. Samhällsrisk avser risken för att en grupp människor inom ett visst område ska omkomma. Jämfört med individrisk beaktar riskmåttet samhällsrisk även hur stora konsekvenserna kan bli ur ett samhällsperspektiv, med avseende på antalet personer som påverkas vid olika skadescenarier. Hänsyn kan därmed tas till befolkningssituationen inom det aktuella området, i form av befolkningsmängd och persontäthet. Hänsyn tas även till eventuella tidsvariationer, som t.ex. att persontätheten i området kan vara hög under en begränsad tid på dygnet eller året och låg under andra tider. Samhällsrisken redovisas ofta med en F/N-kurva (Frequency/Number), som visar den ackumulerade frekvensen för N eller fler omkomna till följd av de antagna olycksscenarierna. I F/Nkurvan illustreras hur ofta olyckor sker med ett givet antal omkomna personer och det går således att särskilja på frekvensen av olyckor med en liten konsekvens och olyckor med stor konsekvens. I Sverige finns inget nationellt beslut om vilket tillvägagångssätt eller vilka kriterier som ska tillämpas vid riskvärdering inom planprocessen. Praxis vid riskvärderingen är att använda Det Norske Veritas (DNV) förslag på riskkriterier [14] gällande individ- och samhällsrisk. Risker kan kategoriskt indelas i tre grupper; acceptabla, acceptabla med restriktioner eller oacceptabla

19 Figur 7. Princip för värdering av risk vid fysisk planering. Följande förslag till tolkning rekommenderas: Risker som klassificeras som oacceptabla värderas som oacceptabelt höga och tolereras därmed ej. Dessa risker kan vara möjliga att reducera genom att åtgärder vidtas. De risker som bedöms tillhöra den andra kategorin värderas som acceptabla om alla rimliga åtgärder är vidtagna. Risker i denna kategori ska behandlas med ALARP-principen (As Low As Reasonably Practicable). Risker som ligger i den övre delen, nära gränsen för oacceptabla risker, accepteras endast om nyttan med verksamheten anses mycket stor och det är praktiskt omöjligt att vidta riskreducerande åtgärder. I den nedre delen av området bör inte lika hårda krav ställas på riskreduktion, men möjliga åtgärder skall beaktas. Ett kvantitativt mått på vad som är rimliga åtgärder kan erhållas genom kostnads-nyttoanalys. De risker som kategoriseras som låga kan värderas som acceptabla. Dock ska möjligheter för ytterligare riskreduktion undersökas. Riskreducerande åtgärder, som med hänsyn till kostnad kan anses rimliga att genomföra, ska genomföras. För individrisk föreslår DNV följande kriterier: Övre gräns för område där risker, under vissa förutsättningar, kan accepteras: 10-5 per år Övre gräns för område där risker kan kategoriseras som låga: 10-7 per år Den övre gränsen för område där risker kan kategoriseras som låga motsvarar, eller är lägre än, risken att omkomma till följd av naturolyckor (risk att omkomma till följd av träff av blixt anges ofta till 10-7 per år, samlad risk relaterad till naturolyckor anges ofta till 10-6 per år). En beräknad risknivå på 10-7 per år bör därför, även med hänsyn till osäkerhet i analysen, innebära att en individs totala risknivå inte påverkas signifikant. Det förefaller inte rimligt att kräva att större resurser skall satsas utöver detta. Den övre gränsen för område där risker, under vissa förutsättningar, kan accepteras motsvarar cirka en tiondel av den naturliga dödsfallsrisken för de grupper i samhället som har den lägsta totala dödsfallsrisken

20 För samhällsrisk föreslår DNV följande kriterier: Övre gräns för område där risker under vissa förutsättningar kan tolereras: F=10-4 per år för N=1 med lutning på F/N-kurva: -1 Övre gräns för område där risker kan kategoriseras som låga: F=10-6 per år för N=1 med lutning på F/N-kurva: -1 Ovanstående kriterier återfinns i riskvärderingen för bedömning av huruvida risknivån år acceptabel eller ej. Den övre gränsen markeras med röd linje och den undre gränsen med grön, se Figur 8. Den kvantitativa värderingen av riskmåtten kompletteras med kvalitativa resonemang med utgångspunkt främst i planområdets inneboende egenskaper samt i tidigare erfarenheter från liknande projekt. Figur 8. Föreslagna kriterier på individrisk samt samhällsrisk enligt DNV. I styckena nedan illustreras grundberäkningen av individrisk respektive samhällsrisk. Grundberäkningen innefattar 1300 invånare per km 2, 28 godståg per dygn enligt Basprognos 2040 [15], andel farligt gods-vagnar medelvärde [16] och bebyggelsefri yta 30 meter från spåret Individrisk Figur 9. Uppskattad individrisknivå kring Södra stambanan med avseende på mekanisk påverkan vid urspårning och farligt gods-olyckor

21 Figur 9 indikerar att individrisken är oacceptabelt hög inom 25 meter från järnvägen. Mellan meter från järnvägen ligger individrisken inom ALARP-området. Mellan meter från järnvägen ligger individrisken mycket lågt inom ALARP-området. Bortom 40 meter från järnvägen är individrisken att betrakta som acceptabel. Figur 10 nedan visar hur det är risken förknippad med mekanisk påverkan i samband med urspårning som genererar majoriteten av riskpåverkan inom ALARP-området. Figur 10. Uppskattade bidrag till total individrisknivå för mekanisk påverkan vid urspårning respektive farligt godsolyckor Samhällsrisk Figur 11. Uppskattad samhällsrisknivå för Mantorp tätort med avseende på riskpåverkan från järnvägstransporter på Södra stambanan. Figur 11 indikerar att samhällsrisken som genereras av järnvägen når den nedre halvan av ALARPområdet

22 4.1.3 Känslighetsanalys För att verifiera hur stor inverkan gjorda antaganden har på resultatet av beräkningarna genomförs känslighetsanalyser. Detta för att ta höjd för osäkerheter i det statistiska underlaget samt för eventuella framtida förändringar i tågtrafiken och befolkningen. De parametrar som varieras i känslighetsanalyserna är antal tåg, andel farligt gods-transporter, skyddsavstånd respektive persontätheten i närområdet. Känslighetsanalyserna genomförs för både individrisk och samhällsrisk. För djupare beskrivning av känslighetsanalysen samt beräkningar och resultat, se Bilaga D. Sammanfattningsvis indikerar känslighetsanalyserna att samhällsrisken är relativt robust mot ökningar i persontätheten samt att både individrisk och samhällsrisk är robusta mot ökningar i andel farligt godsvagnar. Vidare har känslighetsanalyser genomförts utifrån den trafikering som kan förväntas på Södra stambanan när höghastighetsnätet i Sverige är helt utbyggt [17]. Individrisken är relativt robust mot denna prognos, men samhällsrisken ökar till att ligga i mitten av ALARP-området. Slutligen har känslighetsanalyser genomförts med ett minskat skyddsavstånd till 25 meter (jämfört med de 30 meter som används i grundberäkningen) kombinerat med uppskattad framtida persontäthet. När skyddsavståndet understiger 30 meter ger mekanisk påverkan vid urspårningar ett genomslag i samhällsriskberäkningarna. 4.2 UTSLÄPP AV AMMONIAK WSP har tagit del av följande fyra riskbedömningar som tidigare upprättats för Lantmännen Unibakes verksamhet i Mantorp: Riskbedömning för detaljplan Häradsvallen 1:133, Mjölby kommun, Structor, [5] Uppföljande riskanalys av kylanläggning, Tigris, [18] Riskanalys för ammoniak kylanläggning Objektsbedömningar, Tigris, [19] Kompletterande PM Riskbedömning Häradsvallen 1:133 Mantorp, Structor, [20] Riskbedömningarna sammanfattas övergripande i nedanstående stycken Riskbedömning för detaljplan Häradsvallen 1:133, Mjölby kommun Structor har upprättat en riskbedömning för detaljplanen Häradsvallen 1:133 som ligger i direkt anslutning till Lantmännen Unibakes verksamhet. Detaljplanens syfte är att pröva platsen för bostadsändamål, i form av flerbostadshus. Efter riskidentifiering beaktar riskbedömningen i huvudsak två riskkällor som kan medföra påverkan för planområdet: transport av farligt gods på Södra stambanan samt hantering av ammoniak inom Lantmännen Unibakes verksamhet. Ammoniakhanteringen har bedömts genom att följande fyra scenarier har modellerats med beräkningsprogrammet ALOHA: 1. Normalt väder, långsamt utsläpp 2. Normalt väder, snabbt utsläpp 3. Ogynnsamt väder, långsamt utsläpp 4. Ogynnsamt väder, snabbt utsläpp Som acceptanskriterium har AEGL-3 valts och simuleringarna i ALOHA visar att dessa gränsvärden överskrids på den aktuella fastigheten (Häradsvallen 1:133) vid scenario 3 och 4, dvs. vid utsläpp under ogynnsamt väder

23 För riskbedömningen av ammoniakhanteringen har Structor endast haft tillgång till muntliga uppgifter och enklare ritningar från Lantmännen Unibake. Därför har ett konservativt angreppsätt valts där bedömningen utgår från ett deterministiskt (konsekvensbaserat) angreppssätt utifrån ett worst casescenario, utan beaktande av felfrekvenser för utrustningen. Utifrån ovanstående gör Structor bedömningen att riskerna förknippade med ammoniakanläggningen är potentiellt för stora för att den aktuella exploateringen skall kunna bedömas lämplig utifrån ett riskperspektiv. Att öka befolkningstätheten/exploateringsgraden i anläggningens omedelbara närhet kan därför inte rekommenderas. Riskerna förknippade med transport av farligt gods på järnvägen bedöms hanterbara med riskreducerande åtgärder Uppföljande riskanalys av kylanläggning Tigris har genomfört en riskanalys som beskrivs som en uppföljande riskanalys för ammoniakkylanläggningen mot tidigare riskanalyser samt tillsammans med platspersonal. Nya föreskrifter, där de är aktuella, har beaktats. De tidigare riskanalyser som åsyftas är dels en riskbedömning utförd av Johnson Control Systems & Service AB med tillhörande Åtgärdsprogram (WSP har inte haft tillgång till denna analys), dels Structors riskbedömning som beskrivs i stycke Tigris kommenterar att en del av rekommenderade åtgärder från Johnson Control Systems & Service AB:s riskanalys inte är utförda och innefattas därför i även Tigris analys. Riskanalysen har genomförts med What if-metod och presenteras i en separat bilaga (Riskanalys för ammoniak kylanläggning Objektsbedömningar [19]). Tigris skriver i sin bedömning att Structors rapport räknar på utsläppsmängder som inte bedöms vara rimliga. Tigris slutsats sammanfattas som att med rådande risk för utsläpp genom anläggningens utformning och säkerhetssystem, bedöms risken acceptabel för denna typ av kylsystem. Föreslagna åtgärder ska dock införas för att: Bygga bort detaljer eller hantering som kan ge stor risk för läckage. Förbereda motåtgärder vid ett eventuellt läckage. Skapa möjlighet för att eventuellt läckage upptäcks så tidigt som möjligt. Ge förutsättningar för att eventuellt läckage kan begränsas mot spridning i omgivningar Riskanalys för ammoniak kylanläggning Objektsbedömningar Detta dokument utgör en bilaga till riskbedömningen som beskrivs i stycke What if-analysen har följande kolumner: Händelse Tänkbara orsaker Konsekvenser Bedömning av sannolikhet Bedömning av konsekvens Risknivå Skydd som finns Rekommenderade åtgärder

24 För händelser som bedöms kunna få konsekvensen stort utsläpp finns följande befintliga åtgärder: Materialröntgenprov innan eller i samband med installation. Provtryckt system för drift. Klassat material används. Säkerhetsventiler för alla fyllda delar som kan stängas in (expandera). Tryckvakter som stoppar drift. Skyddsutrustning för personal. Ammoniaklarm i flera lokaler med förvarning på tidig, dvs låg, nivå. Plan för information till närboende/vistelse. Begränsa utsläpp genom stängning av ventiler i maskinrum. Känsligaste delarna inneslutna i maskinbyggnad. Ammoniaklarm anslutet till larmcentral. Stoppar drift. Maskinrummets väggar täta för läckage, fristående byggnad. Begränsa utsläpp genom stängning av ventiler. För händelser som bedöms kunna få konsekvensen stort utsläpp anges följande rekommenderade åtgärder: Komplettera installation som stoppar ventilation i närliggande intag. Även annan fastighet, Kan vara signal från ammoniaklarm eller separat ammoniaksensor vid luftintag. Avser också andra fastighetsägare. Insats- och övningsplaner för räddningstjänsten. Ammoniakgivare utomhus. Gas fångas upp genom enkelt plåttak över ventilgrupper. Tak förses med nedåtgående väggar som ger uppsamlande funktion. Höj utblås på säkerhetsledning (idag cirka 5 meter), rikta om och förse med regnskydd. Lokal rutin och handlingsplan vid larm. Möjlighet att stoppa nödventilation på hög nivå. Samordna beskrivningar och bilder för fabrikens olika delar. Märk upp avstängningsventiler för sektionering/begränsning, för in dem i ritningar och åtgärdsbeskrivning. Anslå detta. Även i maskinrum. Undersök behov av påkörningsskydd. Funktionsbeskrivning av ammoniaklarm, samordna på hela fabriken. Beskrivning av funktionskontroll av larm. Utred möjlighet att komplettera med ammoniaksensor utomhus

25 4.2.4 Kompletterande PM Riskbedömning Häradsvallen 1:133 Mantorp Denna PM är en komplettering till den riskbedömning som beskrivs i stycke och beskriver samt utvärderar det nya underlag som tillkommit sedan den tidigare riskbedömningen upprättades. Med det nya underlaget avses Tigris rapport och bilaga som beskrivs i styckena Structor bedömer att osäkerheterna kring anläggningen i tidigare analys har minskat och att risknivåerna för detaljplanen Häradsvallen 1:133 med vidtagna åtgärder (så som redovisats och föreslagits i Tigris rapporter) har sänkts till en nivå där Mjölby kommun vid antagande av detaljplanen kan acceptera den ökning av individ- och samhällsrisk som exploateringen bidrar med om bedömning görs att nyttan som exploateringen bidrar med överväger Bedömning Efter genomgång av riskbedömningarna som presenteras i styckena gör WSP följande bedömning: Structors Riskbedömning för detaljplan Häradsvallen 1:133, Mjölby kommun bedöms utgöra en omfattande och väl underbyggd riskbedömning utifrån de förutsättningar/information som fanns att tillgå vid upprättande av rapporten. Ett deterministiskt angreppssätt bedöms också vara en rimlig utgångspunkt vid denna typ av beräkningar, där schablonmässiga felfrekvenser för exempelvis rörbrott är behäftade med osäkerhet. Nackdelen är dock, som beskrivits, att resultatet riskerar att vara mycket konservativt. Tigris har i sin rapport Uppföljande riskanalys av kylanläggning med den tillhörande bilagan Riskanalys för ammoniak kylanläggning Objektsbedömningar haft tillgång till betydligt mer detaljerad information om den faktiska anläggningen. Detta är en naturlig följd av att Tigris upprättat sin riskbedömning med Lantmännen Unibake som beställare, medan Structor upprättat sin riskbedömning på uppdrag av Mjölby kommun. WSP bedömer att Tigris rapport Uppföljande riskanalys av kylanläggning har en struktur som är något svår att följa samt att det är svårt att se en tydlig koppling mellan de slutsatser som dras (att risken är acceptabel) och den analys som gjorts. Det framgår inte heller varför antaganden i Structors riskbedömning bedöms vara orimliga. WSP har inte haft tillgång till den riskmatris som gör den samlade bedömningen av risken för respektive händelse genom att kombinera den uppskattade sannolikheten med den uppskattade konsekvensen. Det noteras dock i Riskanalys för ammoniak kylanläggning Objektsbedömningar att risken verkar bedömas som sannolikhet + konsekvens, i stället för det mer vedertagna sannolikhet x konsekvens. Det saknas även en definition eller beskrivning av vad de olika stegen 1-5 för sannolikhet respektive konsekvens innebär. I Tigris rapport Uppföljande riskanalys av kylanläggning beskrivs att säkerheten på anläggningen bedöms vara bra, men att det ändå finns rekommendationer om förbättrande åtgärder. I Riskanalys för ammoniak kylanläggning Objektsbedömningar listas både befintliga samt föreslagna riskreducerande åtgärder. WSP bedömer att det är svårt att avgöra vilka åtgärder som faktiskt införts, utreds, beslutats om eller föreslås. Det är också svårt att se vilka åtgärder som kommer att medföra att risknivån blir acceptabel. Structor gör i sin Kompletterande PM Riskbedömning Häradsvallen 1:133 Mantorp bedömningen att Tigris rapporter ger en bra bild av risker förknippade med ammoniak samt riskerna med hanteringen av ämnet på anläggningen. Vidare delar Structor Tigris bedömning av att Structors antagande om utsläpp av 1400 kg ammoniak är väl konservativt

26 Structor kommer fram till slutsatsen att risknivåerna för detaljplanen Häradsvallen 1:133 med vidtagna åtgärder har sänkts till en nivå där Mjölby kommun vid antagande av detaljplanen kan acceptera den ökning av samhällsrisk som exploateringen bidrar med om bedömning görs att nyttan som exploateringen bidrar med överväger. Som beskrivits ovan har WSP svårt att följa hur dessa slutsatser dras (utan att de för den sakens skull behöver vara felaktiga). Structor håller dock fast vid att en rimlig åtgärd är att klassa verksamheten som farlig verksamhet i enlighet med 2 4 kap i Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Utöver de ovan beskrivna riskbedömningarna har WSP tagit del av Länsstyrelsen i Östergötlands yttrande gällande detaljplanen för Häradsvallen 1:333 [21]. Gällande Lantmännen Unibake skriver Länsstyrelsen följande: Intill planområdet finns ett riskobjekt som hanterar ammoniak, som vid en olycka kan orsaka skador eller hälsorisker inom planområdet. I tillhörande PM säger Structor, efter att ha tagit del av nyligen genomförd riskanalys från Tigris, att risken för påverkan är hanterbar med riskreducerande åtgärder, både på riskobjektet och inom planområdet. Länsstyrelsen anser att det måste säkerställas att riskreducerande åtgärder enligt Tigris Riskanalys genomförs både på intilliggande riskobjekt och inom planområdet, innan planen antas. [21] WSP har upprättat beräkningar i simuleringsprogrammet ALOHA och liknande Structor antagit ett utsläpp av 1400 kg ammoniak (worst case) under antingen 60 min (långsamt utsläpp) eller 10 minuter (snabbt utsläpp). Utöver AEGL har WSP även använt LC50 3 för ammoniak (3265 ppm under 60 min). Eftersom LC50 anger koncentration som ger dödlig utgång används det bland annat vid samhällsriskberäkningar, som dock även kräver frekvensuppskattningar för olycka. Vid en jämförelse mellan LC50 och AEGL ger AEGL betydligt mer konservativa resultat, AEGL-3 anger avstånd inom vilket dödsfall kan inträffa även bland svagare individer, medan LC50 ger avståndet vid vilket 50 % av den drabbade populationen förväntas omkomma vid exponering. Resultatet av beräkningarna redovisas i Tabell 5: Tabell 5. Konsekvensavstånd i meter från utsläppspunkt till LC50. Stabilitetsklass/Förlopp B, 3 m/s D, 5 m/s E, 3 m/s F, 1,5 m/s Snabbt förlopp (2,3 kg/s) Långsamt förlopp (0,39 kg/s) Tabellen visar att vid ogynnsam väderlek (stabilitetsklass F, 1,5 m/s) och snabbt utsläppsförlopp överskrids LC50 upp till cirka 300 meter från utsläppskällan (i rådande vindriktning). Motsvarande konsekvensavstånd vid långsamt utsläppsförlopp och ogynnsam väderlek är 110 meter. Oavsett vilka acceptanskriterier som används delar WSP uppfattningen att beräkningarna ger ett mycket konservativt resultat. För att uppnå det längsta konsekvensavståndet i Tabell 5 innebär detta att ett snabbt förlopp ska ske, vilket i sin tur förutsätter ett rörbrott eller liknande incident. Vidare sker detta utan att personal hinner agera och stänga någon sektioneringsventil. De antagna väderförhållandena på platsen är samtidigt sämsta möjliga. Beräkningarna tar inte heller hänsyn till någon av de riskreducerande åtgärder som vidtagits eller föreslagits % av individerna som exponeras för angiven koncentration under 60 minuter förväntas omkomma

27 Redovisade avstånd gäller för oskyddade människor utomhus. Inomhus förväntas koncentrationen vara lägre, i synnerhet vid snabbare förlopp då luftomsättningen vid snabb molnpassage blir relativt liten. I avsnitt 3.2 redovisas uppskattade avstånd från ammoniakrören på bageriets tak till närmsta fastighetsgräns för respektive planområde. Ur detta kan utläsas att det främst är inom Fall 1:24 m.fl. som allvarligare konsekvenser kan uppstå till följd av ammoniakutsläpp. Det bör även noteras att Structor i sin rapport redovisar att den förhärskande vindriktningen i Mantorp är vindar från väst och sydväst. Sammanfattningsvis gör WSP följande bedömning: Med tanke på det stora antal riskbedömningar som redan genomförts för Lantmännen Unibakes verksamhet bedöms det inte finnas anledning att upprätta ytterligare en riskbedömning med samma ingångsvärden. Nästa steg skulle i så fall vara att detaljstudera riskreducerande åtgärders effekt på frekvenser och konsekvenser samt att uppskatta frekvenser utifrån den faktiska processutrustningen. Detta är ett omfattande arbete som behöver göras på plats och i samverkan med verksamheten. Detta bedöms inte vara motiverat utifrån varken räddningstjänstens eller Länsstyrelsens yttranden. Då Länsstyrelsen gör bedömningen att tidigare upprättade riskbedömningar för Häradsvallen 1:133 visar att risknivån är hanterbar (under förutsättning att de riskreducerande åtgärderna som beskrivs av Tigris säkerställs/införs) bör denna slutsats även gälla för de detaljplaner som berörs av denna riskbedömning, då samtliga dessa ligger på betydligt större avstånd från riskkällan än vad Häradsvallen 1:133 gör. Med utgångspunkt i beräkningarna för LC50 bör inga känsliga verksamheter (exempelvis förskola, gruppboende eller liknande) lokaliseras inom 300 meter från Lantmännen Unibake. Detta berör endast Fall 1:24 m.fl. och innebär i praktiken att dessa verksamheter inte ska placeras inom 100 meter från järnvägen, vilket även motiveras utifrån beräknade risknivåer för järnvägen