Studiehandledning. Introduktionskurs i didaktik (7,5 hp) Institutionen för pedagogik och didaktik DIA10F

Transkript

1 Studiehandledning Introduktionskurs i didaktik (7,5 hp) DIA10F Höstterminen 2016 Kursansvariga: Kajsa Falkner och Eva Svärdemo-Åberg Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: (vxl) Institutionen för pedagogik Frescativägen 54 Telefax: och didaktik Stockholm E- post: xxx@edu.su.se

2 Välkommen till introduktionskurs i didaktik! Det är den första kursen inom ramen för magisterprogrammet i didaktik som börjar höstterminen Kursen ges av Institutionen för pedagogik och didaktik ( Studiehandledningen innehåller upplysningar om kursens innehåll, uppläggning, examination och bedömning samt en del annan mer allmän information. Kursledare och kursadministratör Kursledare ansvarar bland annat för kursens planering utifrån kursplanen, kursutvärdering och information på institutionens kurshemsida (kallas Mina sidor på webben) och i lärplattformen Mondo. Dessa nås från Kursledare är också examinatorer i kursen. Kursledare och lärare är Eva Svärdemo-Åberg (eva.svardemo-aberg@edu.su.se) och Kajsa Falkner (kajsa.falkner@edu.su.se ) Kursadministrationen ansvarar bland annat för information beträffande organisatoriska och administrativa frågor, registrering och betygsrapportering. Det är också till kursadministrationen ni anmäler studieavbrott. Kursadministratörer är Gabriela Villagrán Backman och Karin Larsson (avancerad@edu.su.se) Universitetskonto och Mondo I kursen används kommunikationsplattformen Mondo ( där lärare och studenter kan kommunicera på olika sätt. Det finns olika forum och resurser för lärande i Mondo dels sådana där du hittar allmän information, dels avgränsade forum för varje studiegrupp. Dokument kan laddas upp eller ner och du har möjlighet att skapa en digital portfolio som stöd för att dokumentera och reflektera över din lärandeprocess. För att komma in i Mondo måste du ha en SUstudentmejl-adress. Du förväntas hålla dig uppdaterad på information som läggs ut på såväl Kurshemsida som Mondo. Sökverkstan i Frescatibiblioteket (Kopiera länken och klistra in den i adressfältet.) Sökverkstan erbjuder bland annat: Vägledning i att söka och värdera relevant information Råd när du lägger upp din sökstrategi inför examensarbetet Tips kring val av ämnesord på svenska och engelska Stöd vid sökningar i LIBRIS, Artikelsök, Google Scholar och andra lämpliga databaser Kursens innehåll och upplägg Kursen behandlar didaktik som vetenskapligt ämne. Vi gör jämförelser mellan olika discipliner och didaktiska traditioner med fokus på bl.a. relationen mellan undervisning och lärande, begreppsanvändning, förhållandet mellan pedagogik, didaktik och metodik samt distinktionen mellan allmändidaktik och ämnesdidaktik. Kursdeltagarna gör litteratursökning inom det didaktiska forskningsfältet. Vidare belyser vi utgångspunkter för och innebörder av kritisk granskning av didaktisk forskning. Forskningsetiska problem/dilemman problematiseras också i relation till forskningsetiska regler och riktlinjer inom ämnesdisciplinen. 2

3 Kursens arbetsformer utgörs av webbföreläsningar, webbaserade seminarier och arbete i grupp samt individuellt arbete. All undervisning, förutom det första undervisningstillfället, sker i undervisningsplattformen Adobe Connect. Där hålls de webbaserade seminarierna och gruppseminarier. Endast kursens första undervisningstillfälle är campusförlagt. I kursen används även kommunikationsplattformen Mondo (se ovan). Förväntade studieresultat - visa förmåga att redogöra för likheter och skillnaden mellan olika discipliner och didaktiska traditioner, - visa förmåga att självständigt söka vetenskapliga studier inom det didaktiska forskningsområdet, - visa förmåga att kritiskt, självständigt och systematiskt beskriva och analysera valda studiers relevans i relation till det didaktiska forskningsområdet, - visa förmåga att identifiera forskningsetiska problem/dilemman i valda studier och att diskutera dem med avseende på regler och riktlinjer för forskningsetik inom samhällsvetenskap. Studentens ansvar Som student har du ansvar för att planera och genomföra ditt eget lärande och för att vara en engagerad och påläst studiekamrat. Information om kursen publiceras fortlöpande i Mondo. Det är därför viktigt att du håller dig uppdaterad. Som en del i ditt ansvar ingår att känna till de regler som finns för studier, skriftliga examinationsuppgifter och för att vistas i lokaler och utnyttja resurserna. Om du kommunicerar via e-post med din lärare eller laddar upp filer i Mondo, så måste filerna sparas i Word- eller rtf-format för att din lärare ska kunna öppna dem. Kom också ihåg att namnge filen med ditt för- och efternamn. Planeringen av kursen utgår från att: - du har tillgång till kurslitteraturen under hela kurstiden, - du har tillgång till Internet och regelbundet läser vad som publiceras om kursen i Mondo, - du deltar i gruppdiskussioner och seminarier i Adobe Connect, - din e-post och postadress är uppdaterad. Examination och betygsättning Kursplanen anger hur kursen examineras och vilka examinationsmoment som skapar underlag för betygsättning. Enligt högskoleförordningen och förvaltningslagen är en examination ett ärende om betygsättning. En examination ses då som att examinator bestämmer ett betyg på studenters prestationer utifrån den eller de former för bedömning som anges i kursplanen. En förutsättning för betygsättning är att examinator får ett underlag för bedömning. Kursen examineras genom: Didaktiska traditioner Examination av provet sker genom skriftlig gruppuppgift och bedöms enligt en två-gradig betygsskala: G= godkänd, U= underkänd. Examinationen Didaktiska traditioner omfattas av två deluppgifter som enligt schemat ges till nätseminarium 1 och nätseminarium 2. 3

4 Kartläggning och analys Examination av provet sker genom individuell skriftlig rapport. Sjugradig betygsskala tillämpas. Examinationsuppgiften återfinns i kursschemat. Som slutbetyg på kursen används en sjugradig målrelaterad betygsskala på den individuella uppgiften: A, B, C, D, E, Fx, F. Fx och F innebär underkänd. Betygskriterier individuell uppgift Betyg E-D Betyg C-B Betyg A Studenten visar förmåga att redogöra för likheter och skillnaden mellan olika discipliner och didaktiska traditioner. Jämförelserna mellan olika discipliner och didaktiska traditioner har en grundläggande karaktär. Jäförelserna mellan olika discipliner och didaktiska traditioner kommer till fördjupat Jämförelserna mellan olika discipliner och didaktiska traditioner framträder som nyanserade till sin karaktär. Studenten visar förmåga att självständigt söka vetenskapliga studier inom det didaktiska forskningsområdet. Det självständiga sökandet av vetenskapliga studier inom det didaktiska forskningsområdet kommer till grundläggande Det självständiga sökandet av vetenskapliga studier inom det didaktiska forskningsområdet kommer till fördjupat Det självständiga sökandet av vetenskapliga studier inom det didaktiska forskningsområdet framträder som nyanserat. Studenten visar förmåga att kritiskt, självständigt och systematiskt beskriva och analysera valda studiers relevans i relation till det didaktiska forskningsområdet. Beskrivning och analys av valda studiers relevans, i relation till det didaktiska forskningsområdet, har en grundläggande karaktär. Beskrivning och analys av valda studiers relevans, i relation till det didaktiska forskningsområdet, kommer till fördjupat Beskrivning och analys av valda studiers relevans, i relation till det didaktiska forskningsområdet, kommer till nyanserat Studenten visar förmåga att identifiera forskningsetiska problem/dilemman i valda studier och att diskutera dem med avseende på regler och riktlinjer för forskningsetik inom samhällsvetenskap. Identifiering och diskussion avseende forskningsetiska problem/dilemman kommer till grundläggande Identifiering och diskussion avseende forskningsetiska problem/dilemman har en fördjupad karaktär. Identifiering och diskussion avseende forskningsetiska problem/dilemman kommer till nyanserat Plagiat Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt och ange sig själv som författare till texten är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Man får inte heller kopiera sina egna texter som man fått godkända i andra kurser, sk. självplagiat. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Plagiat betraktas som ett grundläggande brott, inte enbart mot en etablerad forskningsetisk kod, utan även mot ett allmänt förhållningssätt vad gäller egna och andras texter. Plagiat är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Vid SU kontrolleras texterna mot en databas. Fusk Som student vid Stockholms universitet ansvarar du för din egen utbildning. Som en del i ditt ansvar ingår att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja resurser. Enligt de regler som gäller för universitetet får disciplinära åtgärder bland annat vidtas mot student som: 4

5 med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen. Disciplinärenden behandlas i Stockholms universitets disciplinnämnd. Påföljden kan bli varning eller avstängning för en tid av 1-6 månader. Information om Stockholms universitets regler för examination och disciplinärenden finns på Stockholms universitets webbsida Lärare är skyldig att anmäla grundad misstanke om fusk till rektor och disciplinnämnden. Ordinarie examinationstillfälle Obligatoriska examinationsmoment anges i kursplanen, och vid registrering på kurs anmäls du automatiskt till examination. Det innebär att du inte behöver göra en föranmälan till första examinationstillfället. Du lämnar in uppgifter vid angivna datum eller deltar vid angivna examinationsdatum. Om särskild föranmälan för examination krävs anges detta i studiehandledningen. Om du inte inkommer i tid med ett bedömningsunderlag som t.ex. en inlämningsuppgift, eller inte deltar vid en angiven examination, kommer inget betyg att inrapporteras på kursen. Datum för ordinarie examination: måndag 31 oktober kl Omexamination Betyget Fx och F används för att beskriva att bedömningsunderlaget i ett eller flera avseende inte uppfyller kraven för E. Omexamination äger rum tidigast inom 25 arbetsdagar och max 35 arbetsdagar efter första examinationstillfället. Observera att examinationer i januari omexamineras i februari/mars. Student som inte deltagit vid första examinationstillfället måste anmäla/omregistrera sig via kursadministratör till nästa examinationstillfälle (senast 10 dagar innan examinationstillfället). Student som fått Fx och F vid examination/omexamination måste anmäla/omregistrera sig via kursadministratör till nästa examinationstillfälle (senast 10 dagar innan examinationstillfället). Student som är underkänd vid omexaminationen (andra examinationstillfället) erbjuds ytterligare en omexamination (ett tredje tillfälle) i samband med att kursen ges på nytt alternativt genomför omexaminationen under examinationsperioden i samband med påföljande terminsstart. Datum för omexamination: måndag 5 december kl måndag 9 januari kl

6 Kursutvärdering Kursen utvärderas genom en digital enkät som blir tillgänglig vid kursens slut. Länk till kursutvärderingen läggs antingen ut på Mondo eller skickas på mejl till samtliga registrerade studenter. Kurslitteratur Backman, J. (2008). Rapporter och Uppsatser. Lund: Studentlitteratur (223 s.) Bengtsson, J. (1997). Didaktiska dimensioner. Möjligheter och gränser för en integrerad didaktik. Pedagogiska Forskning i Sverige. Årg 2, Nr 4, (s ) (elektronisk resurs) Hammarsley, M & Traianou A. (2012). Ethics in Qualitative Research: Controversies and Contexts. Los Angeles: SAGE publication. (Valda delar av 145 s.) Kroksmark, T. (1991). Pedagogikens vägar till dess första professur. Göteborg Studies in Educational Sciences 78. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. ( Valda delar av 264 s.) (elektronisk resurs) Hansén Sven-Erik & Forsman Liselott (2011). Allmän didaktik: vetenskap för lärare. Lund: Studentlitteratur (s. 398) Vetenskapsrådets etiska regler/riktlinjer ( Tillkommer valbar litteratur motsvarande 4 vetenskapliga artiklar. 6

7 Schema Campusförlagd kursintroduktion (Institutionen för pedagogik och didaktik, Frescativägen 54) tisdag 30 augusti kl lokal: 2419 Vid introduktionen presenteras kursens innehåll och arbetsformer. Vid detta tillfälle sker indelning i studiegrupper. Grupperna planerar också sitt gemensamma arbete under kursen. Den student som inte deltar vid introduktionen ansvarar själv för att finna plats i en av kursens studiegrupper. Nätseminarium 1 (i plattformen Adobe Connect) onsdag 28 september kl Kurslitteratur: Bengtsson, J. (1997). Didaktiska dimensioner. Möjligheter och gränser för en integrerad didaktik. Pedagogiska Forskning i Sverige. Årg 2, Nr 4, (s ) Hansén Sven-Erik & Forsman Liselott (2011). Allmän didaktik: vetenskap för lärare. Lund: Studentlitteratur Kroksmark, T. (1991). Pedagogikens vägar till dess första professur. Göteborg Studies in Educational Sciences 78. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. (Valda delar) Föreläsningar: (Kopiera länken och klistra in den i adressfältet.) Ingrid Carlgren: Från kunskaper till förmågor Per-Olof Wickman: Didaktik: lärares vetenskap Malin Tväråna: Rikare resonemang om rättvisa i samhällskunskapsundervisningen. Vad är det man kan när man kan resonera om rättvisa, och vad i undervisningen möjliggör detta? Gunther Kress: Didaktikens verktyg Tomas Kroksmark: Hur ser framtidens skola ut? Jane Adler: From Mathematics and language to mathematical knowledge for teaching and back again: a (South African) research journey 7

8 Språkpodden: Britt Almlid Ekman, gymnasielärare i svenska och tyska och förstelärare i moderna språk, samtalar med Tore Nilsson, universitetslektor i moderna språk med didaktisk inriktning, om grammatikens värde i språkundervisningen i dag, hur synen på grammatik har förändrats genom tiderna och hur vår undervisning kan utformas för att främja elevernas utveckling av både en grammatisk och en sociolingvistisk/pragmatisk kompetens. mp3?c_id= &expiration= &hwt=ca841edf3a76b4209dbc934f56a800b7 Förberedelser: Varje studiegrupp presenterar i en skriftlig uppgift, med referens till kurslitteraturen för nätseminarium 1, följande: 1) innebörder av allmändidaktik och relationer mellan allmän- och ämnesdidaktik 2) samhälleliga eller yttre villkor för allmändidaktiken 3) didaktiska processers konstituering av undervisning och lärande 4) didaktiska processers roll i lärares professionella utveckling 5) relationer mellan pedagogik och didaktik Skrivupppgiften läggs ut i gruppens forum i Mondo senast torsdag den 22 september kl. 16. Innehållet i skrivuppgiften ska vända sig till t.ex. en blivande lärare som ännu inte är insatt i didaktik. Skrivuppgiften kan ha valfri struktur. Men innehållet presenteras med referens till kurslitteraturen. Så väl i löpande text som referenslista följs lathund för referenshantering. För referenshantering se Backman, J. (2008). Rapporter och Uppsatser. Lund: Studentlitteratur. Använd Times New Roman, eller motsvarande typsnitt, storlek 12, enkelt radavstånd. Skrivuppgiften överstiger inte 5 sidor. Glöm inte att ange för- och efternamn på de personer som deltagit i arbetet med skrivuppgiften! Varje grupp tar del av en annans grupps skrivuppgift enligt följande: Grupp 1 och grupp 2 tar del av varandras uppgifter. Grupp 3 och grupp 4 tar del av varandras uppgifter. Grupp 5 och grupp 6 tar del av varandras uppgifter. När ni läser en annan grupps skrivuppgift ska ni fokusera likheter och skillnader mellan era beskrivningar av de olika aspekterna som behandlats (se punkt 1-5 ovan). I nätseminarium 1 ska grupp 1 och grupp 2, grupp 3 och grupp 4 samt grupp 5 och grupp 6 presentera de skillnader och likheter som de funnit mellan sina beskrivningar av de olika aspekterna som behandlats i skrivuppgiften. Inför nätseminarium 1 träffas grupp 1+2 och grupp 3+4 samt grupp 5+6 i ett gruppseminarium i Abobe Connect. Ni bestämmer själva tid för gruppseminariet. Vid detta tillfälle förbereder ni vad och hur ni ska presesentera era jämförelser vid nätseminarium 1. Vid nätseminariet avsetts 30 minuter för vardera gruppkonstellation (för grupp 1+2, grupp 3+4, grupp 5+6). Denna tid ska även rymma eventuella frågor från andra grupper. Resterande 30 minuter ägnas åt tankar och frågor från samtliga grupper. För att denna del av seminariet ska fungera väl väljer varje grupp en talesperson. Han/hon för gruppens talan under seminariet. Talespersoner tar upp de frågor och funderingar som gruppen har. Nätseminarium 2 (i plattformen Adobe Connect) onsdag 19 oktober kl

9 Kurslitteratur: Hammarsley, M & Traianou A. (2012). Ethics in Qualitative Research: Controversies and Contexts. Los Angeles: SAGE publication. (Valda delar av 145 s.) (finns som elektronisk resurs) Vetenskapsrådets etiska regler/riktlinjer ( Föreläsningar: (Kopiera länken och klistra in den i adressfältet.) Karim Jebari: Introduktion till etik del 1 Karim Jebari: Introduktion till etik del 2 Sara Irisdotter Aldenmyr: Etik i professionellt lärarskap Vad är vetenskapliga artiklar? Förberedelser: Varje studiegrupp väljer två vetenskapliga artiklar inom det didaktiska forskningsområdet. Studiegruppen redovisar hur sökningen av artiklarna gjorts med avseende på i vilka databaser sökningen skett och med hjälp av vilka sökord. Artiklarna ska behandla vetenskaplig empiri/data där forskningsetiska aspekter kan diskuteras. T.ex. kan en observationsstudie eller en enkätundersökning belysas. I en skriftlig uppgift presenteras följande: 1) Vad talar för att de valda artiklarna kan beskrivas tillhöra det didaktiska forskningsfältet? Vad i de valda artiklarna talar i annan riktning? 2) Vilka krav ställs på samhällsvetenskaplig forskning och hur kan de beskrivas för en intresserad person som inte känner till kraven och dess innebörder? 3) Vad utgör syfte, metod och resultat i de två skilda artiklarna? 4) Vilka forskningsetiska överväganden kommer till uttryck i respektive artikel? 5) Hur förhåller sig respektive artikel till de regler för forskningsetik som Vetenskapsrådet föreskriver? Skrivupppgiften läggs ut i gruppens forum i Mondo senast fredag den 14 oktober kl. 16. Innehållet i skrivuppgiften vänder sig t.ex. till en blivande lärare som ännu inte är insatt i didaktik. Skrivuppgiften kan ha valfri struktur. Men innehållet presenteras med referens till kurslitteraturen. Så väl i löpande text som referenslista följs lathund för referenshantering. För referenshantering se Backman, J. (2008). Rapporter och Uppsatser. Lund: Studentlitteratur. Använd Times New Roman, eller motsvarande typsnitt, storlek 12, enkelt radavstånd. Skrivuppgiften överstiger inte 5 sidor. Glöm inte att ange för- och efternamn på de personer som deltagit i arbetet med skrivuppgiften! Vid nätseminarium 2 presenterar varje grupp ett etiskt spörsmål som gruppen finner vara relevant att resonera om utifrån arbetet med den aktuella skrivuppiften. Valt spörsmål ska alltså ha tydlig utgångspunkt i den aktuella skrivuppgiften. Varje grupp får 10 minuter till sitt förfogande. Ni förväntas presentera ert tydligt avgränsade spörsmål och hur ni resonerar om det. Efter presentationerna går varje grupp till sitt grupprum i Adobe Connect för att resonera om innehållet i en annan studiegrupps presentation av etiskt spörsmål. Grupp 1 och grupp 6 fokuserar varandras presentationer. Grupp 2 och grupp 3 fokuserar varandras presentationer. Grupp 4 och grupp 5 fokuserar varandras presentationer. Diskussionerna i grupprummen får 30 minuter till sitt förfogande. 9

10 När vi sedan återsamlas i nätseminariet tar gruppernas talespersoner (med fördel kan en annan talesperson väljas än vid föregående nätseminarium) upp frågor och funderingar som respektive grupp har med utgångspunkt från diskussionerna i grupprummen. Nätseminarium 3 (i plattformen Adobe Connect) torsdag 27 oktober kl Kurslitteratur: All kurslitteratur som kan uppfattas vara relevant för den indivuella skriftliga uppgiften Kartläggning och analys. Föreläsningar: Staffan Selander: Vad är vetenskap? Staffan Selander: Ett vetenskapsteoretiskt perspektiv Göran Bexell: Om referensteknik och plagiat Förberedelser: Var och en av kursdeltagarna väljer två vetenskapliga artiklar inom ramen för, vad vederbörande uppfattar vara, det didaktiska forskningfältet i två olika vetenskapliga tidskrifter. Hur sökningen av de aktuella artiklarna gjorts ska redovisas även i denna uppgift, dvs. i vilka databaser sökningen skett och med hjälp av vilka sökord. I den individuella uppgiften Kartläggning och analys, som behandlas i det tredje nätseminariet, redogör ni kort för respektive artikels innehåll. Redogörelsen ska ge läsaren en rättvisande förståelse av vad artikelförfattaren eller författrna givit uttryck för. Därefter resonerar ni först om den ena och sedan den andra av de valda artiklarna med avseende på artiklarnas relevans i relation till det didaktiska forskningsområdet. Diskussionen ska föras med referens till kurslittaturen. Kurslitteraturen utgör verktyg för att kunna föra det aktuella resonemanget. Avslutningsvis presenterar ni vad ni uppfattar som det mest centrala i det ni har funnit genom artikelanalyserna. Uppgiften kan utformas på olika sätt med olika rubriceringar. Men vedertagna hänvisnings- och referenstekniker gäller (se Backman, 2008). Använd Times New Roman, eller motsvarande typsnitt, storlek 12, enkelt radavstånd. Skrivuppgiften ska omfatta max 2000 ord exklusive försättsblad och litteraturlista. Inom varje studiegrupp kommer ni överens om vem som läser vems utkast till examinationsuppgift. Senast tisdag den 25 oktober kl ska läsaren ha fått tillgång till det utkast som han/hon sedan ska ge synpunkter på. När ni förbereder er för att ge synpunkter bör ni fundera över följande: 1) Vilka uppfattningar får du av innehållet i de artiklar som behandlas i den skrivuppgift som du tagit del av? Vilka frågor har du till din studiekamrat med avseende på din förståele av de artiklar han/hon har analyserat? 2) Hur framträder innebörder av det didaktiska forskningsområdet i den skrivuppgift som 10

11 du tagit del av? Hur stämmer de med den bild av forskningsområdet som kurslitteraturen ger? 3) På vilka punkter övertygar din studiekamrat, i sin skrivuppgift, när det gäller hans/hennes resonemang om artiklarnas relevans i relation till det didaktiska forskningsområdet? På vilka punkter kan resonemanget ifrågasättas? Vad bör din studiekamrat revidera för att resonemanget ska bli samstämmigt? Vid nätseminarium 3 kommer vi först att kort träffas tillsammans. Därefter möts respektive studiegrupp i sitt grupprum i Adobe Connect. Där resonerar ni om varandras utkast till skrivuppgift med utgångspunkt från de frågor som ovan presenterats. Sen återsamlas vi för att behandla frågor och funderingar från studiegrupperna. Även till detta nätseminarium behöver respektive grupp ha utsett en talesperson. Ordinarie examinationstillfälle Den individuella examinationsuppgiften lämnas in i inlämningsmapp/drop box senast måndag den 31 oktober kl