Learning Study utveckling av undervisning för lärande i skolan, 15 hp

Transkript

1 Studiehandledning för kursen Learning Study utveckling av undervisning för lärande i skolan, 15 hp Vårterminen 2015 Kurskod: DIA40F

2 Välkommen till kursen Learning Study utveckling av undervisning för lärande i skolan (15 hp) Kursen du nu påbörjar är en fristående kurs på avancerad nivå inom ämnesområdet didaktik. Kursen ges av institutionen för pedagogik och didaktik ( och kan ingå i magisterexamen i didaktik. Denna studiehandledning innehåller allmänna upplysningar om kursens innehåll, uppläggning, examination och bedömning samt en del annan praktisk information. Förväntade studieresultat Efter att ha genomgått kursen förväntas studenten kunna: - redogöra för bakomliggande idéer och principer för lesson/learning study som modeller för didaktisk skolutveckling, - genomföra en learning/lesson study inom det egna kunskapsområdet, - identifiera och avgränsa kritiska aspekter i ett lärandeobjekt i relation till det egna kunskapsområdet, - utveckla lärandeobjektets innehållsliga aspekter mot bakgrund av ämnesteoretisk kunskap, - bedöma elevers lärande i relation till lärandeobjektet, - använda såväl ämnesteoretiska kunskaper som variationsteoretiskt perspektiv för att designa de försökslektioner som ingår i learning study, - kritiskt granska genomförd learning/lesson study i relation till elevers lärande. Registrering Registrering sker enligt instruktioner som meddelas via e-post. Kursens kursledare, kurslärare/examinator och administratör Kursledare Kurslärare/Examinator Namn Kajsa Falkner Kajsa Falkner E-post kajsa.falkner@edu.su.se Kursadministratörer Karin Larsson och Gabriela Villagrán Backman avancerad@edu.su.se 2

3 Kursledaren har det övergripande ansvaret för kursen. Kurslärare/examinator ansvarar för undervisning och examination. Kursadministratören ansvarar bland annat för information beträffande organisatoriska och administrativa frågor, registrering och betygsrapportering. Kursens innehåll och genomförande Kursen behandlar learning/lesson study som en metod för didaktiskt utvecklingsarbete. I relation till ämnesteoretisk kunskap identifieras ett lärandeobjekt och dess kritiska aspekter. I undervisningsplaneringen av en learning/lesson study görs en kunskapsanalys och för- och eftertest. Genomförandet av en learning/lesson study dokumenteras. Den granskas kritiskt i relation till lärares kunskapsutveckling i syfte att utveckla klassrumspraktiken. Kursen genomförs i form av fältstudier där deltagarna planerar, genomför och dokumenterar en learning/lesson study inom det egna kunskapsområdet. Fokus läggs på uttolkning av innebörder i lärandeobjekt och hur undervisning kan utformas med stöd av ämnesteoretisk kunskap och variationsteoretiskt perspektiv samt erfarenheter av vad som kan vara kritiskt för elevers lärande inom ett specifikt kunskapsområde. Genomförandet av en, under kursen planerad, learning/lesson study sker i studentens egen skola eller i någon av studiekamraternas skola. Kursens arbetsformer och arbetssätt Kursens arbetsformer är nätseminarier, nätföreläsningar och arbete i grupp samt individuellt arbete. En learning study genomförs i en mindre grupp och görs i relation till ett ämne/kunskapsinnehåll som gruppen är förtrogen med. Gruppen arbetar sedan tillsammans mellan seminarietillfällena. All undervisning sker i plattformen Adobe Connect. Där hålls nätseminarier och gruppseminarier. Ingen undervisning är campusförlagd. I kursen används även kommunikationsplattformen Mondo ( där lärare och studenter kan kommunicera på olika sätt. Det finns olika forum och resurser för lärande i Mondo, dels sådana där du hittar allmän information, dels avgränsade forum för varje grupp. Dokument kan laddas upp eller ner och du har möjlighet att skapa en digital portfolio som stöd för att dokumentera och reflektera över din lärandeprocess. För att komma in i Mondo måste du ha en SU-studentmejl-adress. Du förväntas hålla dig uppdaterad på information som läggs ut på såväl Kurshemsida som Mondo. Studentens ansvar Som student har du ansvar för att planera och genomföra ditt eget lärande och för att vara en engagerad och påläst studiekamrat. Information om kursen publiceras fortlöpande i Mondo. Det är därför viktigt att du håller dig uppdaterad. Som en del i ditt ansvar ingår att känna till de regler som finns för studier, skriftliga examinationsuppgifter och för att vistas i lokaler och utnyttja resurserna. Om du kommunicerar via e-post med din lärare eller laddar upp filer i Mondo, så måste filerna sparas i Word- eller rtf-format för att din lärare ska kunna öppna dem. Kom också ihåg att namnge filen med ditt efternamn. 3

4 Planeringen av kursen utgår från att: - du har tillgång till kurslitteraturen under hela kurstiden, - du har tillgång till Internet och regelbundet läser vad som publiceras om kursen i Mondo, - du deltar i gruppdiskussioner och seminarier i Adobe Connect, - din e-post och postadress är uppdaterad. Stöd i studierna Under rubriken Studentservice på SUs hemsida ( finns information om Studie- och språkverkstaden på Frescati. Språkverkstaden kan bl.a. erbjuda hjälp med akademiskt skrivande. Om du har ett dokumenterat funktionshinder kontaktar du Studentavdelningen vid Stockholms universitet som har ett särskilt ansvar för studenter med funktionshinder. Mer information finns på under rubriken Studera med funktionshinder. Studieuppehåll och/eller studieavbrott Om du har tackat ja till utbildningen genom att webbregistrera dig, men har ändrat dig är det viktigt att du meddelar kursadministratören detta snarast möjligt så att någon annan kan ta din plats. Om du anmäler ditt avbrott senast tre veckor efter kursstart rapporteras det till Ladok som ett s.k. tidigt avbrott. Det innebär att du inte anses ha påbörjat dina studier och kan därför söka kursen på nytt vid ett senare tillfälle. Om du meddelar avbrottet senare än tre veckor efter kursstart betecknas det som ett studieavbrott. Eftersom du inte kan bli antagen till samma utbildning mer än en gång får du efter ett studieavbrott endast återgå till utbildningen och delta i undervisningen i mån av plats. Helpdesk På Helpdesk kan du bland annat hyra licenser till olika statistikprogram, få ut borttappade inloggningsuppgifter eller få svar på frågor om IT för studenter. Mer information hittar du på Kontakt E-post: helpdesk@su.se Tel: Telefontider: Måndag - fredag sommartid kl (1 maj - 15 september) Måndag - fredag vintertid kl (16 september - 30 april) 4

5 Hos Helpdesk kan du bland annat: Aktivera ditt universitetskonto (om du inte redan har gjort det via Hämta ditt universitetskort (med biblioteksfunktion). Hyra licenser till exempelvis olika statistikprogram. Få ut borttappade inloggningsuppgifter på nytt. Få svar på frågor om ditt universitetskonto, universitetskortet, studentportalen Mitt universitet, det trådlösa nätverket, våra datorsalar, utskrifter, skanning, kopiering eller allmänna frågor om Stockholms universitets nät- och datorresurser. Examination Kursplanen anger hur kursen examineras och vilka examinationsmoment som skapar underlag för betygsättning. Enligt högskoleförordningen och förvaltningslagen är en examination ett ärende om betygsättning. En examination ses då som att examinator bestämmer ett betyg på studenters prestationer utifrån den eller de former för bedömning som anges i kursplanen. En förutsättning för betygssättning är att examinator får ett underlag för bedömning. Examinationsuppgifter Kursen examineras genom: En dokumentation över genomförd learning/lesson study/fältarbete i form av protokoll som respektive studiegrupp skriver inför de olika seminarierna. Dokumentationen bedöms enligt betygsskalan Godkänd eller Underkänd. En individuell rapport där en kritisk granskning görs av genomförd learning study. Med stöd av kurslitteraturen (undantaget den valbara ämnesdidaktiska litteraturen) sker den kritiska granskningen med fokus på elevernas möjligheter att tillägna sig den avsedda förmågan. I den kritiska granskningen aktualiseras följande frågor: Hur kan det formulerade lärandeobjektet (det intentionella och det iscensatta) beskrivas? Vilka av de, tidigare identifierade och avgränsade, kritiska aspekterna väljs ut för granskning? (En eller ett par kritiska aspekter väljs ut.) Hur kan de valda kritiska aspekterna beskrivas? Vad har i er LS - med utgångspunkt från ert formulerande av lärandeobjektet, utformandet av förtest/eftertest, lektionsplaneringarna och undervisningen - gett eleverna möjligheter att tillägna sig de, för rapporten valda, kritiska aspekterna? Hur kan dessa möjligheter förstås med referens till kurslitteraturen? Vad har utgjort hinder i er LS för att skapa möjligheter för eleverna att tillägna sig de kritiska aspekterna? Och hur kan dessa hinder förstås med referens till kurslitteraturen? En diskussion förs avslutningsvis om hur LS kan användas för fortsatt kvalificering av undervisningen. Rapporten ska omfatta max 2000 ord exklusive försättsblad och litteraturlista. Den individuella uppgiften bedöms enligt betygsskalan A-F. 5

6 Vid utformning av skriftliga examinationsuppgifter gäller vedertagna hänvisnings- och referenstekniker (se t.ex. Backman, Jarl 2008). Använd Times New Roman, eller motsvarande typsnitt, storlek 12, enkelt radavstånd. Bedömning Som slutbetyg på kursen används en sjugradig betygsskala på den individuella uppgiften: A, B, C, D, E, Fx, F, där Fx och F innebär underkänd. Learning Study: individuell uppgift Betyg E-D Betyg C-B Betyg A Studenten skriver fram en (eller ett par) centrala aspekter ur det genomförda LS-projektet som lyfts till kritisk och teoretiskt underbyggd diskussion för att visa problem och möjligheter med LLS. Studenten påvisar en förståelse för de grundläggande principer som karaktäriserar learning study/lesson study. Den kritiska aspekt/de kritiska aspekter som valts ut är framskriven/framskrivna på ett grundläggande sätt och visar på en grundläggande förståelse för problem och möjligheter med LLS. Koppling till relevant litteratur är grundläggande till sin karaktär. Förståelsen av principerna framstår som grundläggande och ligger mycket nära givna exempel i litteratur/föreläsningar. Den kritiska aspekt/de kritiska aspekter som valts ut är framskriven/framskrivna på ett fördjupat sätt och visar på en fördjupad förståelse för problem och möjligheter med LLS. Kopplingen till relevant litteratur är fördjupad. Förståelsen av principerna framstår som fördjupad och väl underbyggd i litteraturen. Den kritiska aspekt/de kritiska aspekter som valts ut är framskriven på ett nyanserat sätt som visar på en nyanserad insikt om problem och möjligheter med LLS. Kopplingen till relevant litteratur är nyanserad. Förståelsen av principerna framstår som nyanserad och utnyttjar litteraturen på ett komplext sätt. Studenten uppvisar en granskande hållning till genomförd learning study som redskap för undervisningens utveckling. Formalia Rapporten har en röd tråd och ger exempel på relevanta resonemang gällande vald modell och dess användning. Rapporten är saklig och visar på en fördjupad förståelse av den valda modellens möjligheter och begränsningar. Rapporten är nyanserad och visar på en komplex förståelse av vald modells möjligheter och begränsningar. Argumenten är långt drivna i relation till det valda utvecklingsområdet. För godkänt betyg ska språket vara flytande, vedertagen hänvisningsteknik ska användas och referenslistan är upprättad enligt vedertagen modell. Ordinarie examinationstillfällen Obligatoriska examinationsmoment anges i kursplanen, och vid registrering på kurs anmäls du automatiskt till examination. Det innebär att du inte behöver göra en föranmälan till första examinationstillfället. Du lämnar in uppgifter vid angivna datum eller deltar vid angivna examinationsdatum. Om särskild föranmälan för examination krävs anges detta i studiehandledningen. Om du inte inkommer i tid med ett bedömningsunderlag som t.ex. en inlämningsuppgift, eller inte deltar vid en angiven examination, kommer inget betyg att inrapporteras på kursen. Observera att det är viktigt att du meddelar studieuppehåll och/eller studieavbrott vid 6

7 kursgivande institution eftersom det påverkar möjligheterna att gå kursen vid ett senare tillfälle. Omexamination Betyget Fx och F används för att beskriva att bedömningsunderlaget i ett eller flera avseende inte uppfyller kraven för E. Omexamination äger rum tidigast inom 25 arbetsdagar och max 35 arbetsdagar efter första examinationstillfället. Observera att examinationer i januari omexamineras i februari/mars. Student som inte deltagit vid första examinationstillfället måste anmäla/omregistrera sig via kursadministratör till nästa examinationstillfälle (senast 10 dagar innan examinationstillfället). Student som fått Fx och F vid examination/omexamination måste anmäla/omregistrera sig via kursadministratör till nästa examinationstillfälle (senast 10 dagar innan examinationstillfället). Student som är underkänd vid omexaminationen (andra examinationstillfället) erbjuds ytterligare en omexamination (ett tredje tillfälle) i samband med att kursen ges på nytt alternativt genomför omexaminationen under examinationsperioden i samband med påföljande terminsstart. Student som har underkänts av samma examinator två gånger (ordinarie examinationstillfälle räknas som den första gången) har vid det tredje examinationstillfället rätt att begära en ny examinator (Högskoleförordningen 6 kap 22 ). Begäran sker skriftligen till kursledaren. Studenten har sammanlagt rätt till fem examinationstillfällen. Datum för omexamination 28 augusti 16 oktober 4 december Övriga anvisningar Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt och ange sig själv som författare till texten betraktas som plagiat, vilket är otillåtet fusk som alltid blir föremål för ett disciplinärende. Enligt de regler som gäller för universitetet får disciplinära åtgärder bland annat vidtas mot student som: med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen. Disciplinärenden behandlas i Stockholms universitets disciplinnämnd. Information om Stockholms universitets regler för examination och disciplinärenden finns på Stockholms universitets webbsida, och på 7

8 Utvärdering Utvärderingen sker genom en för alla grupper gemensam webbenkät i slutet av kursen. Efter avslutad kurs lägger kursläraren ut en sammanställning av enkäterna i Mondo. 8

9 Schema Nätseminarium 1: Kursintroduktion Torsdag 29 januari kl Kurslitteratur till det första nätseminariet: Stiegler, J. W. & Hiebert, J. (1999) The Teaching Gap. Best ideas from the world s teachers for improving education in the classroom. New York: Free Press Instuderingsfrågor: (De s.k. instuderingsfrågorna är tänkta att vara till hjälp vid läsningen av litteraturen och i arbetet i studiegrupperna. Frågorna ska inte besvaras separat. Men de bildar utgångspunkter för att genomföra de olika uppgifterna under kursen.) Vilka skillnader kommer till uttryck mellan undervisningen i olika länder? Hur kan de japanska elevernas mycket goda resultat i matematik beskrivas? Vilka uttryck för relationen mellan undervisning och lärande belyses? Arbetet med kurslitteraturen sker individuellt inför det första nätseminariet. Det ligger till grund för det fortsatta arbetet inom kursens ram. Inget protokoll skall redovisas inför nätseminarium 1. Gruppseminarium 1 på nätet: Förberedelser av kunskapsanalys Torsdag 5 februari kl (eller andra tider som grupperna kommer överens om) Kurslitteratur till det första gruppseminariet: Valfri ämnesteoretisk/ämnesdidaktisk litteratur (Gruppmedlemmarna kan i detta skede av arbetet med fördel läsa olika publikationer. Men läsningen syftar till att göra en gemensam ämnesteoretisk/ämnesdidaktisk avgränsning.) Förberedelser efter det första gruppseminariet: Varje studiegrupp författar ett protokoll i vilket en ämnesteoretisk/ämnesdidaktisk avgränsning presenteras. Nätseminarium 2: Lärandeobjekt Torsdag 26 februari kl Kurslitteratur till det andra nätseminariet: Lewis, C. (2006). How should research contribute to instructional improvement? Educational Researcher, 35(3), Maunula, T., Magnusson, J. & Echevarrıa, C. (2011). Learning Study undervisning gör skillnad. Lund: Studentlitteratur. 9

10 Marton, F. (2005). Om praxisnära grundforskning. I I Carlgren, I Josefson & C Liberg (Red.) Forskning av denna världen II. Stockholm: Vetenskapsrådet. (s ). Wernberg. A. (2009). Lärandets objekt: vad elever förväntas lära sig, vad som görs möjligt för dem att lära och vad de faktiskt lär sig under lektionerna. Umeå, Kristianstad: Umeå universitet, Högskolan i Kristianstad. (s 1-73) Instuderingsfrågor: Hur beskrivs och motiveras arbetet med Learning study? Vilka skillnader och likheter finns mellan Lesson study och Learning study? Hur kan praxisnära grundforskning beskrivas? Hur kan Learning Study förstås i relation till den praxisnära forskningen? Hur kan förhållande forskare lärare beskrivas i arbetet med Learning study? Hur beskrivs ett lärandeobjekt? Vilka olika former av lärandeobjekt kommer till uttryck och hur förhåller de sig till varandra? Hur kan förhållandet mellan lärandemål och lärandeobjekt beskrivas? Förberedelser till det andra nätseminariet: Varje studiegrupp författar ett protokoll i vilket valt lärandeobjekt beskrivs. Varje studiegrupp granskar två andra studiegruppers protokoll med avseende på att kunna precisera det egna lärandeobjektet. Nätseminarium 3: Kunskapsanalys Torsdag 19 mars kl Kurslitteratur till det tredje nätseminariet: Marton, F. & Pang, M. F. (2006). On some necessary conditions of learning. The Journal of the Learning Sciences, 15 (2). (s ) Valfri ämnesteoretisk/ämnesdidaktisk litteratur Instuderingsfrågor: Vad innebär det att tala i termer av att möjliggöra elevers lärande? Hur kan relationen mellan lärandeobjektets olika former förstås i relation till att möjliggöra lärande? Vad innebär mönster av variation i relation till elevers lärande? Vilka möjligheter för lärande avses mönster för variation i undervisningen ge? Förberedelser till det tredje nätseminariet: Varje studiegrupp författar ett protokoll i vilket gruppens kunskapsanalys beskrivs. Varje studiegrupp granskar två andra studiegruppers protokoll. Nätseminarium 4: Förtest Torsdag 16 april kl Kurslitteratur till det fjärde nätseminariet: 10

11 Lindström, L., Lindberg, V. & Pettersson, A. (red.) (2011). Pedagogisk bedömning: om att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap: Stockholms universitets förlag. Wernberg. A. (2009). Lärandets objekt: vad elever förväntas lära sig, vad som görs möjligt för dem att lära och vad de faktiskt lär sig under lektionerna. Umeå, Kristianstad: Umeå universitet, Högskolan i Kristianstad. (s ) Föreläsningar till det fjärde nätseminariet: Bedömning & tester Fenomenografi Observation Samtal/frågeteknik Instuderingsfrågor: Vad undersöker man inom ramen för fenomenografi? Hur kan en fenomenografisk undersökning beskrivas? Vilken betydelse kan en fenomenografisk undersökning ha i relation till Learning study? Varför görs för- och eftertest? På vilka olika sätt kan testen utformas? Hur kan olika former av för- och eftertest motiveras? Hur kan vi beskriva innebörder av pedagogisk bedömning i en learning study? Förberedelser till det fjärde nätseminariet: Varje studiegrupp gör ett utkast till förtest. Arbetet dokumenteras i ett protokoll. Varje studiegrupp granskar två andra studiegruppers protokoll. Schema för granskning: se Mondo. Nätseminarium 5: Erfarenheter av genomfört förtest och lektionsplanering Onsdag 29 april kl Kurslitteratur till det femte nätseminariet: Ling Lo, M. (2012). Variation Theory and the Improvement of Teaching and Learning. Göteborg studies in educational sciences, 323. (Elektronisk resurs) eller Ling Lo, M. (2014). Variationsteori: för bättre undervisning och lärande (I. Johansson övers.). (263 s). Lund: Studentlitteratur. Föreläsningar till det femte nätseminariet: Variationsteori Perspektiv på lärande (gäller studenter som följer fristående kurs) Instuderingsfrågor: Vilka antaganden om lärande gör variationsteorin? Hur kan variationsteorin beskrivas i jämförelse med fenomenografin? Vad innebär variationsteorins icke dualistiska perspektiv? Och vad betyder det i relation till konstituerandet av ett lärandeobjekt? Variation, urskiljning och samtidighet är centrala mekanismer i variationsteorin. Hur kan de beskrivas i relation till varandra? 11

12 Vad menas med att tala om något som kritiskt för en grupp elevers lärande? Vilka utgångspunkter ger det för lärarens undervisning? Kontrast, generalisering, separation och fusion beskrivs som olika variationsmönster. Hur kan de beskrivas i relation till variation och invarians? (Jfr tidigare fråga om relationen mellan mönster för variation och lärande) Förberedelser till det femte nätseminariet: Varje studiegrupp redogör för innehållet i och genomförande av förtestet i ett protokoll. I protokollet presenteras också de kritiska aspekter som studiegruppen kan urskilja samt förslag till lektionsplanering. Ingen granskning sker av andra gruppers protokoll denna gång. Gruppseminarium 2 på nätet: Diskussion om genomförd lektion Torsdag 21 maj kl (eller andra tider som grupperna kommer överens) Varje studiegrupp möter en annan studiegrupp för att visa och diskutera sin inspelade lektion. Utgångspunkt för diskussionen är de protokoll som de två mötande grupperna formulerade inför Nätseminarium 5. Något protokoll från gruppseminarium 2 behöver inte skrivas. Erfarenheterna av diskussionerna ligger till grund för det fortsatta arbetet. Schema för gruppseminarium: se Mondo. Nätseminarium 6: Reviderad lektionsplanering Torsdag 28 maj kl Kajsa diskuterar de reviderade lektionsplaneringarna med studiegrupperna. Kurslitteratur till det sjätte nätseminariet: Tväråna, M (2014). Rikare resonemang om rättvisa. Vad kan kvalificera deltagande i samhällskunskapspraktiken? Licentiatuppsats (150 s). Stockholms universitet: Institutionen för pedagogik och didaktik. (Elektronisk resurs) Förberedelser till det sjätte nätseminariet: Varje studiegrupp redogör för den reviderade lektionsplaneringen i ett protokoll. Inlämning av individuell rapport (ordinarie examinationstillfälle) Torsdag den 4 juni kl

13 Instruktioner gällande författandet av protokoll Protokoll efter gruppseminarium 1 på nätet Varje studiegrupp författar ett protokoll i vilket en ämnesteoretisk/ämnesdidaktisk avgränsning presenteras. Studiegruppen beskriver området som gruppen är intresserad av och som gruppmedlemmarna vill utgå ifrån när det gemensamma lärandeobjektet senare ska formuleras. Vilka frågeställningar är centrala inom det avgränsade området i enlighet med den litteratur som gruppen valt och hur behandlas de mest centrala frågeställningarna, inom valt område, i litteraturen? Protokollet ska finnas tillgängligt i gruppens forum i Mondo senast torsdag den 12 februari kl. 16. Varje grupp förväntas gemensamt ta del av minst två andra protokoll som referenspunkt för det egna fortsatta arbetet. Läsningen av andra protokoll behöver inte redovisas. Det är viktigt att det i respektive protokoll framgår vilka gruppmedlemmar som deltagit i arbetet med protokollet. Ange således för- och efternamn på de som deltagit i detta arbete! De som inte deltar och som vill fullfölja kursen måste lämna in egna protokoll. Protokollet kan ha valfri struktur. Men innehållet presenteras med referens till vald litteratur. Så väl i löpande text som i referenslista följs lathund för referenshantering. Protokoll till nätseminarium 2 Varje studiegrupp skriver gemensamt ett protokoll där gruppen söker skriva fram sitt gemensamma lärandeobjekt med utgångspunkt från tidigare avgränsat område. Det viktiga är att gruppen försöker formulera sitt lärandeobjekt utifrån frågan Vad är det man kan när man kan?. Protokollet läggs ut i gruppens forum i Mondo senast torsdag den 19 februari kl. 16. Varje grupp väljer sedan två andra gruppers protokoll och granskar dem med avseende på att i det egna protokollet få syn på sådant man vill förändra. Det handlar alltså inte om att ge respons på andras protokoll. Utifrån gruppens läsning av två andra gruppers protokoll reviderar gruppen, i större eller mindre utsträckning, sitt protokoll. Det reviderade protokollet läggs ut i gruppens forum i Mondo senast onsdag den 25 februari kl. 16. Det är viktigt att det i respektive protokoll framgår vilka gruppmedlemmar som deltagit i arbetet med protokollet. Ange således för- och efternamn på de som deltagit i detta arbete! Ange också vilka gruppers protokoll som granskats! De som inte deltar och som vill fullfölja kursen måste lämna in egna protokoll. Protokollet kan ha valfri struktur. Men innehållet presenteras med referens till vald litteratur. Så väl i löpande text som i referenslista följs lathund för referenshantering. 13

14 Varje grupp väljer en talesperson inför nätseminariet. Han/hon för gruppens talan under seminariet. Talespersonen tar, i seminariet, upp de frågor och fundering som gruppen vill ha diskuterade. Övriga gruppmedlemmar lyssnar till seminariet. Kajsa tar del av era protokoll. I seminariet tar jag upp aspekter av formulerandet av ett lärandeobjekt med utgångspunkt från vår läsning av protokollen. Inför nästa steg i arbetet introduceras också ert arbete med att göra en kunskapsanalys i syfte att ytterligare avgränsa lärandeobjektet. Protokoll till nätseminarium 3 Varje studiegrupp skriver gemensamt ett protokoll där gruppen söker formulera sin gemensamma kunskapsanalys av lärandeobjektet. Kunskapsanalysen är dels erfarenhetsgrundad och dels forskningsgrundad. Ni gör således kunskapsanalysen utifrån era egna erfarenheter och utifrån ämnesteoretisk/ämnesdidaktisk litteratur. Protokollet läggs ut i gruppens forum i Mondo senast torsdag den 5 mars kl. 16. Varje grupp väljer sedan två andra gruppers protokoll och granskar dem med avseende på att få syn på sådant man vill förändra i det egna protokollet. Det handlar alltså inte om att ge respons på andras protokoll. Utifrån gruppens läsning av två andra gruppers protokoll reviderar gruppen i större eller mindre utsträckning sitt protokoll. Det reviderade protokollet läggs ut i gruppens forum i Mondo senast torsdag den 12 mars kl. 16. Det är viktigt att det i respektive protokoll framgår vilka gruppmedlemmar som deltagit i arbetet med protokollet. Ange således för- och efternamn på de som deltagit i detta arbete! Ange också vilka gruppers protokoll som granskats! De som inte deltar och som vill fullfölja kursen måste lämna in egna protokoll. Protokollet kan ha valfri struktur. Men innehållet presenteras med referens till vald litteratur. Så väl i löpande text som i referenslista följs lathund för referenshantering. Varje grupp väljer en talesperson inför nätseminariet. Han/hon för gruppens talan under seminariet. Talespersonen tar, i seminariet, upp de frågor och fundering som gruppen vill ha diskuterade. Övriga gruppmedlemmar lyssnar till seminariet. Kajsa tar del av era protokoll. I seminariet tar jag, utifrån min läsning av protokollen, upp aspekter av era revideringar av lärandeobjekt och formulerandet av kunskapsanalys. Inför nästa steg i arbetet introduceras också ert arbete med att göra förtest. Protokoll till nätseminarium 4 Varje studiegrupp skriver gemensamt ett protokoll där gruppen presenterar sitt förtest. För att identifiera hur eleverna uppfattar eller förstår den förmåga som är föremål för undervisning görs ett förtest. Testet kan göras på olika sätt men syftar till att beskriva elevuppfattningarna. 14

15 Så väl i utformningen som i analysen av testet kan därför den fenomenografiska ansatsen vara till hjälp. Protokollet denna gång innehåller: formuleringen av det preciserade och avgränsade lärandeobjektet (Det är ju visavi detta som förtestet utformas.), formuleringen av möjliga kritiska aspekter, en presentation av förtestet samt en kort beskrivning av i vilken elevgrupp som förtestet ska genomföras, när det ska genomföras och vem eller vilka i studiegruppen som ska genomföra testet. Protokollet läggs ut i gruppens forum i Mondo senast torsdag den 26 mars kl. 16. Varje grupp granskar en annan grupps protokoll med avseende på att ge synpunkter på hur förtestet kan förbättras med avseende på det aktuella lärandeobjektet. Synpunkterna ska vara respektive grupp tillhanda i gruppens forum i Mondo senast torsdag den 2 april kl. 16. Det är viktigt att det i respektive protokoll framgår vilka gruppmedlemmar som deltagit i arbetet med protokollet. Ange således för- och efternamn på de som deltagit i detta arbete! De som inte deltar och som vill fullfölja kursen måste lämna in egna protokoll. Protokollet kan ha valfri struktur. Men innehållet presenteras med referens till vald litteratur. Så väl i löpande text som i referenslista följs lathund för referenshantering. Varje grupp väljer en talesperson inför nätseminariet. Han/hon för gruppens talan under seminariet. Talespersonen tar, i seminariet, upp de frågor och fundering som gruppen vill ha diskuterade. Övriga gruppmedlemmar lyssnar till seminariet. Kajsa tar del av protokollen. I seminariet tar jag upp aspekter av formulerandet av förtest med utgångspunkt från min läsning av protokollen. Inför nästa steg i arbetet introduceras också arbetet med att analysera förtest och lektionsplanering. Protokoll till nätseminarium 5 Varje studiegrupp redogör i ett protokoll (del I) för förtestets genomförande med utgångspunkt från följande: 1) Formulering av lärandeobjektet 2) Formulering av de möjliga kritiska aspekter som förtestet undersökt 3) Formulering av förtestets frågor 4) Presentation av vilken fråga eller vilka frågor som belyser respektive kritisk aspekt 5) Presentation av hur stor andel av respondenterna som svarar rätt på respektive fråga 6) Presentation av vilka av de möjliga kritiska aspekterna som visade sig respektive inte visade sig vara kritiska för att eleverna skulle nå den aktuella förmågan 7) Formulering av eventuella nya kritiska aspekter som kunde identifieras genom förtestet 15

16 I samma protokoll (del II) presenteras en lektionsplanering utifrån resultatet av förtestet. I samma protokoll (del III) presenteras en alternativ lektionsplanering till den tidigare. Båda planeringarna ska vara möjliga att genomföra. När ni planerar lektionen bör ni ta ställning till om och eventuellt hur ni ska arbeta med variationsteori. Det är också möjligt att använda variationsteorin i den ena planeringen men inte i den andra. Protokollet läggs ut i gruppens forum i Mondo senast torsdag den 23 april kl. 16. Det är viktigt att det i respektive protokoll framgår vilka gruppmedlemmar som deltagit i arbetet med protokollet. Ange således för- och efternamn på de som deltagit i detta arbete! De som inte deltar och som vill fullfölja kursen måste lämna in egna protokoll. Protokollet kan ha valfri struktur. Men innehållet presenteras med referens till vald litteratur. Så väl i löpande text som i referenslista följs lathund för referenshantering. Varje grupp väljer en talesperson inför nätseminariet. Han/hon för gruppens talan under seminariet. Talespersonen tar, i seminariet, upp de frågor och fundering som gruppen vill ha diskuterade. Övriga gruppmedlemmar lyssnar till seminariet. Kajsa tar del av protokollen. I seminariet tar jag upp aspekter av genomförda förtest och lektionsplaneringar. Jag introducerar också nästa steg i er learning study dvs. lektionsgenomförandet. Protokoll till nätseminarium 6 Varje studiegrupp skriver gemensamt ett protokoll där de redogör för sin reviderade lektionsplanering. Lektionen revideras med utgångspunkt från erfarenheterna av den genomförda lektionen. Med fördel genomförs ett eftertest som grund för revideringen av lektionen. Eftertest är dock inte ett absolut krav. Av protokollet ska det framgå vilka revideringar som gjorts och hur gruppen argumenterar för dem utifrån sina erfarenheter av genomförd lektion. I fokus för argumentationen står de kritiska aspekterna d.v.s. vad som uppfattats som kritiskt för elevernas möjligheter att nå den avsedda förmågan. Vad i lektionen skapade möjligheter för eleverna att nå den avsedda förmågan? Vad i lektionen skapade sämre förutsättningar för eleverna att nå den avsedda förmågan? Vilka eventuellt nya kritiska aspekter trädde fram då lektionen genomfördes? Hur kan svaren på nämnda frågor mötas i den reviderade lektionsplaneringen? Protokollet läggs ut i gruppens forum i Mondo senast torsdag den 21 maj kl. 16. Kajsa diskuterar de reviderade lektionsplaneringarna med studiegrupperna vid nätseminarium 6 torsdag den 28 maj. Det är viktigt att det i respektive protokoll framgår vilka gruppmedlemmar som deltagit i arbetet med protokollet. Ange således för- och efternamn på de som deltagit i detta arbete! 16

17 Ange också vilka gruppers protokoll som granskats! De som inte deltar och som vill fullfölja kursen måste lämna in egna protokoll. Protokollet kan ha valfri struktur. Men innehållet presenteras med referens till vald litteratur. Så väl i löpande text som i referenslista följs lathund för referenshantering. Varje grupp väljer en talesperson inför nätseminariet. Han/hon för gruppens talan under seminariet. Talespersonen tar, i seminariet, upp de frågor och fundering som gruppen vill ha diskuterade. Övriga gruppmedlemmar lyssnar till seminariet. 17