Välkommen att delta i Sveriges största uppfinnartävling för unga! Finn upp en uppfinnarresa

Transkript

1 Välkommen att delta i Sveriges största uppfinnartävling för unga! en uppfinnarresa Lärarhandledning för årskurs 6-9. Följer kursplanen i teknik, Lgr 11. Nu med nationell tävling varje år. Sista inlämningsdag 22 jan 2016

2 Lär ut teknik med är ett pedagogiskt material för undervisning i teknik. Eleverna utvecklar sitt tekniska kunnande på ett kreativt och roligt sätt och när de är klara har de gjort en egen uppfinning. Elevernas arbete i är så klart betygsgrundande du får kriterierna för betyg E, C och A i teknik. Materialet i hjälper lärare att undervisa i teknik under skolåren 6-9 i Sverige. Ett skäl är att följer Lgr 11. Momenten stämmer väl överens med teknikmålen i läroplanen. Metoden, som kallas Uppfinnarresan, hjälper eleverna att nå målen. Ett annat skäl är att lärarna får stöd för att bedöma elevernas arbete under Uppfinnarresan och sätta betyg. Läs mer om det på sid 4. Varför finns? Vi vill ge så många unga som möjligt chansen att upptäcka hur kul teknik är. Ju fler ungdomar vi inspirerar desto fler blir intresserade av tekniska utbildningar under gymnasieåren och desto fler kan sedan studera på tekniska högskolor. Det kan ge Sverige fler ingenjörer och tekniker. Så tänker vi. Vilka är vi? är en ideell organisation som finansieras till största delen av Skolverket. Vi arbetar sedan mer är 30 år med att stödja lärare så att undervisningen blir verklighetsnära, rolig och utmanande. Pedagogisk metod Här i s lärarhandledning presenterar vi vår metod Uppfinnarresan, sidan 9. Den kan enkelt användas i ämnet teknik. Ta in den i undervisningen som ett helt block, som enskilda delar eller kanske bara några lektioner beroende på vilka områden av kursplanen ni arbetar mot. Så här fungerar I cirkulerar allt kring Uppfinnarresan. En resa som leder eleverna ända fram till en egen uppfinning. Stationerna längs vägen kallas Idéa, Designa och Förverkliga. Det finns roliga pedagogiska lektionsövningar som kan användas direkt i klassrummet. Vi förklarar mer ingående om Uppfinnarresan på sidorna Arbeta ämnesövergripande Uppfinnarresan passar också som hand i handske för ämnesövergripande arbete. När eleverna arbetar med har de nytta av många ämnen utöver teknik, ett av dem är faktiskt svenska. Läs mer om det på sidan 7. är också en tävling Elever kan varje år skicka in uppfinningar de utvecklat under Uppfinnarresan till olika tävlingar. Tillsammans med skolor och regionala partners arrangerar tävlingar lokalt och regionalt. De bästa uppfinningarna går sedan vidare till en nationell final, Sveriges största uppfinnartävling. Alla bidrag bedöms av jurymedlemmar med erfarenhet inom innovationer, entreprenörskap och företagsamhet. Varje tävlande elev får ett professionellt omdöme av sin uppfinning. Finalisterna får visa upp sina uppfinningar och kan belönas med stipendier under en prisutdelning i Stockholm.

3 Innehåll Lgr 11 + = sant...4 Syftet med teknik...4 Centralt innehåll...5 Så bedömer du elevens prestation...6 Arbeta ämnesövergripande med...7 Entreprörskap i skolan...8 Att förbereda sig för yrkeslivet...8 Att äga sitt lärande...8 Coacha eleverna...8 Uppfinnarresan...9 Idéa-stationen...10 Övningar till Idéa-stationen...13 Designa-stationen...31 Övningar till Designa-stationen...34 Förverkliga-stationen...50 Övningar till Förverkliga-stationen...53 Ordna en -tävling...69 Bedömningskriterier...69 Sekretess...69 Engagera andra...69 Dokumentera och utvärdera...69 vänner = sant...70 verksamhetsansvarig: Sofia talborn Björkvi/. Projektledare: Carl Elfgren/. Copy: Fredrika Berg Hübsch/Retor ab och Helena Thorén/Axla Information AB. Form: Anna Jonason/Krut Reklam ab. Tina Koch Skarin/TKS Consulting AB. Foto: Janne Danielsson/Silver Dollar Pictures AB. Illustration: Måns Swanberg/Pistachios, Fellow designers. December 2013.

4 Lgr 11 + = sant Tekniklärare som väljer att använda vet att metoden stödjer målen för undervisningen. I kursplanen för teknik finns många paralleller till momenten i. Läs om hur väl målen i stämmer överens med målen i kursplanen för teknik i Lgr 11. Syftet med teknik I teknikundervisningen ska teknikens roll, för både människan och samhället, bli synlig för eleverna. I blir tekniken begriplig så att eleverna får lättare att orientera sig i vår teknikintensiva värld. De lär sig också hur de kan klara av tekniska utmaningar på ett innovativt sätt. Under Uppfinnarresan i ökar elevernas kunskap om hur de kan lösa olika problem med hjälp av teknik. De får handgripligen utveckla egna tekniska idéer och lösningar. som metod stödjer teknikundervisningen och hjälper eleverna att nå målen. Lgr 11: I kursplanen för teknik står det att undervisningen ska utveckla elevernas förmåga att identifiera och utveckla tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion. identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar. använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer. värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö. analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid. : Det stämmer väl överens med syftet med. Under Uppfinnarresan får eleverna tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system. en förståelse för produktutveckling ur skilda perspektiv: då nu framtid samt grundläggande ekonomiska och samhällsmässiga faktorer. tillfälle att på ett inspirerande sätt formulera, pröva och genomföra rimliga såväl som orimliga idéer och förslag till problemlösning. träna på att göra aktiva val i form av design, materialval, miljöanpassning. skapa nya produkter i ord och bild samt utveckla befintliga produkter. undersöka tekniska system samt kombinera existerande lösningar och finna nya användningsområden. träna sig i att presentera en idé såväl muntligt som skriftligt. möjlighet att kreativt bygga en icke skalenlig prototyp. 4

5 Centralt innehåll Stora delar av det centrala innehållet i teknik går hand i hand med momenten i. Det gäller till exempel vad eleverna ska lära sig om utveckling av tekniska lösningar och hur de utvecklar uppfinningar. Lgr 11 Teknik (år 6-9): Utveckla tekniska lösningar 1 Teknikutvecklingsarbetets 2 Egna 3 Dokumentation olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Hur faserna i arbetsprocessen samverkar. konstruktioner där man tillämpar principer för styrning och reglering med hjälp av pneumatik eller elektronik. i form av manuella och digitala skisser och ritningar med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt dokumentation med fysiska eller digitala modeller. Enkla, skriftliga rapporter som beskriver och sammanfattar konstruktions- och teknikutvecklingsarbete. : Utveckla uppfinningar 1 Ett laborativt arbetssätt i undervisning och i teori. Kreativitet kräver kunskap, misslyckanden på vägen är minst lika viktiga som framstegen. 2 Studier av befintliga innovationer och av innovatörers arbete, t ex genom studiebesök. 3 Processarbete enskilt och i grupp. 4 Muntlig och skriftlig redovisning samt utställning med professionell jury. 5 Tävlingsmomentet som ett gemensamt projekt är viktigt både för den enskilde eleven och för klassen som grupp. 6 Leka på allvar är lustfyllt och lärorikt. För att förstå teknikens roll för individen, samhället och miljön behöver den teknik som omger oss göras synlig och begriplig Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för teknik och förmåga att ta sig an tekniska utmaningar på ett medvetet och innovativt sätt Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla egna tekniska idéer och lösningar. Kursplanen för teknik i Lgr 11 5

6 Så bedömer du elevens prestation i Ett antal erfarna tekniklärare, som arbetat med i många år, har hjälpt till med att jämföra hur eleven genomfört arbetsmoment i med betygkriterierna i kursplanen för teknik i Lgr 11. Betyg E Kriterier Lgr 11 1 Eleven kan beskriva hur enkelt identifierbara delar samverkar. 2 Eleven kan pröva idéer till lösningar samt utforma enkla modeller. 3 Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt. 4 Eleven Betyg C gör enkla dokumentationer där intentionen i arbetet till viss del är synliggjord. 6 Eleven kan beskriva muntligt enkelt identifierbara delar i uppfinningar. Elevens kan välja en idé att utveckla en produktutveckling samt utforma en enkel modell av den i ord och bild. Under uppfinnarresan bidrar eleven till att berätta, skissa och bygga en prototyp av modellen och välja funktion, material och form som leder framåt med handledning. Eleven gör en enkel presentation av uppfinningen där intentionen i arbetet till viss del är synliggjord. Kriterier Lgr 11 1 Eleven kan beskriva hur ingående delar samverkar. Eleven kan enkelt beskriva delar i uppfinningar på en djupare nivå, eleven kan koppla kunskapen med andra ämnen. 2 Eleven kan pröva och ompröva idéer till lösningar Eleven kan ta fram och överväga olika idéer till samt utforma utvecklade modeller. lösningar samt utforma utvecklade modeller av dem. Eleven kan föra resonemang angående sina alternativ gentemot faktorer som till exempel: resurs- miljö- samhälle. 3 Under arbetsprocessen formulerar och väljer Under uppfinnarresan bygger eleven en enkel eleven handlingsalternativ som med någon prototyp av modellen och väljer funktion, material, bearbetning leder framåt. och form som med någon bearbetning leder framåt. 4 Eleven gör utvecklade dokumentationer där Eleven gör en utvecklad presentation av uppfinningen där intentionen i arbetet är relativt väl synlig- intentionen i arbetet är relativt väl synliggjord. gjord. Betyg A Kriterier Lgr 11 1 Eleven kan beskriva hur ingående delar samverkar Eleven kan ingående beskriva delar i uppfinningar och visa på andra lösningar. och visa på andra lösningar, som produktutveckling och nytänkande. 2 Eleven kan systematiskt pröva och ompröva Eleven kan hitta på nydanande idéer till lösningar idéer till lösningar samt utforma väl utvecklade samt utforma väl utvecklade modeller av dem. och genomarbetade modeller. 3 Under arbetsprocessen formulerar och väljer Under Uppfinnarresan bygger eleven en prototyp eleven handlingsalternativ som leder framåt. av modellen och väljer funktion, material och form som leder framåt. Eleven prövar och överväger ingående sina idéer mot faktorer som resurser, miljö, samhällsfunktioner i nutid och framtid, tankar som i dagsläget kan tyckas overkliga. 4 Eleven gör välutvecklade dokumentationer där Eleven gör en välutvecklad och innovativ presenintentionen i arbetet är väl synliggjord. tation av uppfinningen där intentionen i arbetet är väl synliggjord. Här har eleven möjlighet att presentera sina idéer i olika format.

7 Arbeta ämnesövergripande med Läroplanen för grundskolan betonar vikten av att arbeta ämnesövergripande för att vidga elevernas perspektiv: Ett ämnesövergripande arbetssätt innebär att elever och lärare tillsammans arbetar över gränserna Varför inte koppla ihop tekniken med ämnet svenska? Det ger positivt resultat i båda ämnena samt underlättar för elever och lärare. Tittar man på kriterierna går det bra att föra samman ämnena i olika delmoment. Teknik handlar om att se lösningar på enkla vardagliga problem. För att utveckla en idé eller uppfinning är ämnet teknik ett självklart redskap. Det gäller också att kunna förklara både muntligt och skriftligt vad man vill så att andra förstår. Använda beskrivningar så att mottagaren kan bilda sig en korrekt uppfattning om vad man vill uppnå. I teknik gäller det att dokumentera hur tankegången varit i form av skisser, ritningar med förklarande ord, begrepp och symboler. Enkla, skriftliga rapporter som beskriver och sammanfattar en konstruktion och ett teknikutvecklingsarbete. I ämnet svenska ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift och anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang. I arbetet med har alla möjlighet att presentera sin idé eller uppfinning. För att till exempel lyckas med att marknadsföra sin idé är det viktigt att muntligt presentera och berätta för olika mottagare om sin idé och att kunna leda samtal, formulera och bemöta argument. Här ges alltså ytterligare tillfällen för att visa sina kunskaper i de båda ämnena. Att ha ett samarbete över ämnesgränser ger en helhetssyn på elevernas kunskapsutveckling och eleven har möjlighet att visa sina kunskaper i olika sammanhang. Ämnesövergripande arbete är lika med ett lustfyllt och varierat lärande, en aktiv inlärning med verklighetsanknytning. Det finns många möjligheter med att arbeta över gränserna, det viktigaste är att skapa ett intresse hos eleverna för att lära. Lena Wernstedt, teknik- och svensklärare 7

8 Entreprenörskap i skolan I Sverige tycker vi att entreprenörskap är så viktigt att vi vill att alla unga människor ska få en chans att utveckla det. Varför är det så? Att förbereda sig för yrkeslivet Entreprenörskap stärker elevernas förmåga att möta utmaningar i sitt blivande arbetsliv och det samhälle de ska leva i. Skolan kan stimulera eleverna att utveckla de attityder, förmågor och förhållningssätt som gör att de kan tänka och handla dynamiskt. De tränas i att aktivt ta ansvar för sig själv och för andra och att använda sin inneboende drivkraft. De kan med skolans hjälp höja entreprenörsandan. En dröm vore att de kan försörja sig på fler och nya sätt i framtiden. Elever som deltar i utvecklar sitt entreprenörskap på ett lustfyllt och kreativt sätt. stärker unga människors idékraft. De tränas i kreativt tänkande, i att våga satsa på sin idé och att förverkliga den. Att äga sitt lärande Entreprenörskap är ännu inte ett eget ämne i grundskolan (men det är det på gymnasiet). Det går ändå så klart att utveckla elevernas entreprenörskap i skolan, att väcka lusten att lära och viljan att ta ansvar för sitt lärande. Entreprenöriellt lärande i klassen uppmuntrar eleverna att äga sitt lärande. När de i arbetar med att utveckla sin uppfinning får de praktisk övning i att ta ansvar för sitt lärande och att reflektera över sina resultat. Genom ett entreprenöriellt lärande blir eleverna bättre på att handla självstyrt och att bryta mönster. De övar sig i att se möjligheter och göra något av dem. Finn upp kan locka fram entreprenören i elever. Det startar en process som leder till ökad självkunskap hos eleverna. Entreprenörskap som inspirerar till ger eleverna nya sätt att lära sig i skolan och senare i livet. De äger. Coacha eleverna Du som pedagog är processledaren som coachar eleverna i deras lärande. Din ämnesexpertis är väldigt viktig, men det är eleven som håller i rodret. Din viktigaste uppgift kan bli att skapa och underhålla elevernas motivation. En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och samman hang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att prova egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. Ur Skolans uppdrag i Lgr 11, del 1 skolans värdegrund och uppdrag 8

9 Uppfinnarresan Uppfinnarresan är metoden i som gör teknik begriplig genom att eleverna löser problem med hjälp av tekniska idéer. Idéer som tar dem med på en resa ända till en egen uppfinning. Resan har tre stationer: Idéa, Designa och Förverkliga. Till varje station finns många praktiska övningar som sätter fart på tanken och kreativiteten. De är utformade som handledningar för dig som är lärare. Hur du väljer att använda övningarna är förstås helt upp till dig. Kanske vill du väcka elevernas problemlösningsförmåga med några kreativitetsövningar från Idéa? Eller lära eleverna om olika teknikval under Designa? Eller använda tekniska begrepp och uttryck som förklarar deras uppfinning? Kanske vill du och dina elever gå hela vägen och satsa på att delta i tävlingen? Valet är fritt. vill inspirera. Inte diktera. s pedagogiska metod Uppfinnarresan Steg 1: Idéa Idéa-stationen syftar till att sätta igång den kreativa tankeprocessen, väcka frågor och nyfikenhet hos eleven. Här hittar du bl.a. olika brainstormingsövningar. Under Idéa-stationen är det viktigt med ett tillåtande och öppet klimat där eleverna känner sig trygga med att "blotta" sina idéer. Kritik är absolut förbjudet. Och kom ihåg, ju fler idéer desto bättre, då ökar man chansen för att hitta något unikt. Eller varför inte para ihop två gamla idéer och göra något nytt av det? Steg 2: Designa När ni kommer till Designa-stationen har ni samlat på er en massa idéer. Det har blivit dags att utveckla idéerna och testa om de måste förändras på något vis. Här tittar vi närmare på frågor som användning, funktion, materialval och form. Ni skissar, bygger modeller, räknar och kommer ett steg närmare verkligheten. Ibland fungerar det inte som man har tänkt sig, men även felsteg tar er närmare målet. Kanske visste ni redan att många uppfinningar blir till av just ett misstag? Steg 3: Förverkliga Att ha en bra idé är bara en början på en uppfinnings väg till verklighet. Inte bara uppfinnaren själv ska tycka att det är en bra idé, utan även andra ska vilja köpa den, tillverka den, använda den, sälja den och så vidare. Kanske behöver man finansiärer för att kunna sätta idén i produktion. Förverkliga-stationen handlar om att inhämta kunskap om hur det fungerar med praktiska detaljer kring uppfinnande, försäljning och skydd av idéer. Kan ni till exempel skillnaden mellan vaumärkesskydd och patent? Det får ni reda på här! 9

10 Idéa Alla uppfinningar börjar med en idé, eller funderingar kring något problem. Men hur får man idéer? Här finns hjälp på vägen. 10

11 Idéa-stationen sätter igång den kreativa tankeprocessen, väcker frågor och nyfikenhet hos eleverna. Det kan kännas trögt till en början, ta då hjälp av olika brainstormingsövningar. Under övningarna är det viktigt med ett tillåtande och öppet klimat där eleverna känner sig trygga med att "blotta" sina idéer. Kritik är absolut förbjudet. Och kom ihåg, ju fler idéer desto bättre, då ökar man chansen för att hitta något unikt. Eller varför inte para ihop två gamla idéer och göra något nytt av det? Det viktiga är att eleverna får släppa loss och upptäcka styrkan i sin idékraft. När eleverna är klara med Idéastationen ska de ha vaskat fram minst en idé som de vill gå vidare med till Designa-stationen. Se upp, brainstorming pågår Att vara kreativ i grupp innebär att man måste våga blotta sina idéer. När man ska idéa är det bra om man släpper sitt kritiska tänkande helt. Att tänka fritt är att drömma en aning, och att välkomna annorlunda, kanske rent av knäppa, vändningar i tanken. Därför är det viktigt att anteckna ALLA idéer, även de som inte ser ut att vara något för världen just då. Man vet aldrig när de kan finna sitt sammanhang. Eleverna tränas under Idéa-stationen i att utveckla sina problemlösningsförmågor. Dessutom har de riktigt roligt. Höj kreativiteten För att stimulera idéutveckling kan olika metoder, som brainstorming, vara ett stöd. Alla metoder går ut på att stödja tänkande utanför boxen. Det finns flera metoder att använda enskilt eller i grupp, för att få fram stora mängder idéer eller för att vända på etablerade uppfattningar. De flesta utgår från fyra principer: 1Kritik är förbjuden. Förbjudna ord och uttryck är: Nej, Fel, Rätt, Dåligt, Det finns redan, Det går inte, Det får man inte, Det är ju inget, Det har ju inget med saken att göra, Fy, vad tråkigt. Misslyckat. 2 3Det 4Hitta Inga konventioner eller formella regler får finnas. är fullt tillåtet att stjäla eller snarare vidareutveckla varandras idéer. många idéer. Anteckna allt så har ni snart en vildvuxen idébank att ta med er till nästa steg på Uppfinnarresan. Alla människor har en kreativ förmåga och det går att utnyttja den förmågan bättre. Man kan förbättra det kreativa klimatet och man kan träna sin egen kreativitet genom att använda kreativa metoder. Hans Björkman och Annika Zika-Viktorsson, forskare En uppfinning är en ny lösning på ett problem, en kombination av två eller flera saker som var för sig kan vara kända men där kombinationen ger något som ingen tidigare har sett. Uppfinningar kan göras inom alla områden och vi tror att alla kan bli uppfinnare. Carl Elfgren, projektledare för 11

12 Olika sätt att få idéer Det finns många olika sätt att få fram nya idéer. Några sätt beskriver vi här, men titta framför allt på Idéaövningarna som kommer på följande sidor. Förbättra. Undersök saker som redan finns: dörrar, bord, lampor, kaffekoppar och så vidare. Hur kan de förbättras i funktion och form? Ändras behoven beroende på användare? Kombinera. Kombinera uppfinningar som redan finns och se om du kan hitta på nya användningsområden. Sätt uppfinnfingar i helt nya miljöer och se vad som händer. Några problem som blir lösta? Några nya behov som uppstår? Sök problem. Säkert har också du irriterat dig på något någon gång. Glapp i hörlurarna? Elvisp som stänker grädde? Eller kanske mobbning på raster? Varför är det ett problem och vilka behov behöver en lösning? Utgå från en teknik eller ett material. Vilka funktioner har tekniken och i vilka situationer skulle den vara praktisk att använda? Vilka egenskaper har olika material och hur kan de användas? Länktips tomtit.se skogeniskolan.se ekocentrum.se energimyndigheten.se hos.se tekniskamuseet.se ingenjorn.com universeum.se nobel.se Jag har fått ett helt annat tänkande efter. Om jag stöter på ett problem nu så sätter det igång funderingar på hur jag ska lösa det. Johan Pelkonen, elev När eleverna är klara med Idéa-stationen ska de ha vaskat fram minst en idé som de vill gå vidare med. 12

13 Övning Fem saker som irriterar mig I den här övningen undersöker vi saker runt omkring oss som orsakar irritation hårborstar som gör ont i hårbotten, klumpiga knäskydd, hög ljudnivå i matsalen, mobbning eller trängsel i busskön. Varför är detta irriterande? Vilka behov har uppstått och vad kan man göra åt dem? Övningen kan göras individuellt eller i grupp, som i förslaget nedan. Övningens syfte: Att väcka uppfinnaren och visionären inom varje elev. Framgångsrika uppfinnare börjar med att identifiera behov och problem i sin närhet. Genom att titta på redan existerande uppfinningar blir vi medvetna om detta. Vi undersöker problem i vår närhet och försöker lösa dem. 1 Välj 2 Dela 3 Sitt 4 Byt 5 Sätt 6 Läs ut 5 uppfinningar från förr och nu och fundera kring vilka behov som ligger bakom dessa. Hur gjorde man innan uppfinningarna fanns? Var det något annat man använde? Under gemensam diskussion kan vi se att de flesta uppfinningar är sprungna ur tydliga behov. in klassen i grupper om 5 personer. Utse en person i varje grupp som antecknar vad gruppen kommit fram till. ner i 5 minuter och fundera på vilka saker som irriterar er i vardagen här och nu, det kan vara både stora och små, obetydliga saker. Välj ut 5 av dessa och skriv ner dem på ett papper. Skriv upp nedanstående på tavlan som stöd för elevernas gruppdiskussioner: Fem saker som irriterar mig. Vad orsakar irritationen? Tips: Fundera på var, hur och när irritationen uppstår. Vilka behov uppstår? papper mellan grupperna slumpmässigt, till exempel genom att lägga alla papper i en låda och låta varje grupp dra ett ur lådan. Man kan förstås även behålla sina egna anteckningar. er nu med de antecknade irritationerna. Vad orsakar irritationen? Idéa fram snabba förslag på hur man kan bli av med irritationen. Känn inte att idéerna måste vara helt färdiga eller ens realistiska när ni pratar sinsemellan! Bra idéer är ofta ett samarbete; en lösryckt tanke leder till tankar hos någon annan och till slut har man något som börjar likna en lösning. Tänk fritt och lyssna på varandras idéer. Skriv upp på tavlan: Fem sätt att bli av med irritationen. Hur önskar du dig att det var istället? Idéer till lösningar. Tips: Är det viktigt att uppfinningen till exempel är bärbar, automatiskt löses ut eller ska fungera på olika språk? Ska uppfinningen anpassas till någon speciell situation? nu upp vilka problem ni har i varje grupp och berätta för varandra vilka idéer till hela eller halva lösningar som ni kommit på. Diskutera tillsammans. 13

14 Uppfinnare och uppfinningar Myterna om uppfinnande och uppfinnare är många. Kanske tänker man på en professor med spretigt hår när man tänker sig en uppfinnare. Nu ska vi titta på våra föreställningar om uppfinnare och uppfinningar. Övningens syfte: Att reflektera över vad en uppfinnare gör och vad en uppfinning är. I förläng ningen att visa att vem som helst kan vara upp finnare och att uppfinningar finns inom alla möjliga områden. Övning Låt eleverna, enskilt eller i grupp, rita och/eller skriva sina tankar utifrån en eller flera av frågorna nedan. Beskrivningarna kan sedan sättas upp på väggen för vidare diskussion. 1 Om uppfinnare. Vad gör en uppfinnare? Kan vem som helst vara uppfinnare? Känner du till några uppfinnare? 2 Om uppfinningar. Känner du till några uppfinningar? Vad är en uppfinning, tycker du? En uppfinning är: tycker att en uppfinning är en ny lösning på ett problem, en kombination av två eller flera saker som var för sig kan vara kända men där kombinationen ger något nytt, något som ingen tidigare har sett. Uppfinningar kan göras inom alla områden. Uppfinnare vågar göra något nytt och vi tror att alla kan bli uppfinnare. Tips: Bra introduktion till arbetet med. Följ upp den här övningen med att titta på befintliga uppfinningar, t ex de från. Där finns också bild på uppfinnarna med beskrivning av dem och deras uppfinningar. Följ gärna upp med övningen Då, nu och i framtiden eller Tidsresan. 14

15 Övning/elevsida Uppfinnare och uppfinningar Myterna om uppfinnande och uppfinnare är många. Kanske tänker man på en professor med spretigt hår när man tänker sig en uppfinnare. Och något tekniskt komplicerat eller rör med bubblande vätskor när man tänker på uppfinningar. I den här övningen tittar vi på våra föreställningar om uppfinnare och uppfinningar. Uppfinnare: 1 Vad gör en uppfinnare? 2 Kan vem som helst vara uppfinnare? 3 Känner du till några uppfinnare? 4 Känner du några uppfinnare? Uppfinningar: 1 Känner du till några uppfinningar? 2 Vad är en uppfinning, tycker du? 15

16 Övning Tidsresan gissa när Ja, vilket år uppfanns egentligen löständerna? Den här kluriga gissningsleken ger många roliga aha-upplevelser. Syfte: Att ge en historisk tillbakablick och sätta igång tankarna, finns det problem som ännu inte är lösta? Att skapa förståelse för de behov som ger upphov till nya uppfinningar och se att uppfinningar finns inom alla områden. Att se att saker vi tar för givna idag en gång varit nya uppfinningar. Att belysa att uppfinningar kan vara resultatet av produktutveckling och att det kan ta kort eller lång tid innan uppfinningar får genomslag och börjar användas av många. Metod: Kopiera och klipp ut korten med uppfinningar och årtal, ett tips kan vara att kopiera sidorna med årtal och uppfinningar på olikfärgade papper. Dela in klassen i grupper som med var sin uppsättning av korten får spela Tidsresan, där man ska para ihop uppfinningar med de årtal man tror att de uppfanns. Eleverna ska även fundera över och diskutera varför de uppfanns, vilka problem man tror att uppfinnaren ville lösa. Be eleverna anteckna sina svar på elevsidan, eller gör det gemensamt i hela klassen och skriv upp på tavlan. Under Då uppfanns det har du svaren. Att diskutera: Varför kom uppfinningarna till över huvud taget? När uppfanns de, och varför just då? Hur kommer man på idéer till uppfinningar? Tips: Fortsätt med övningen Då, nu och i framtiden där man fördjupar sig i varför uppfinningar kommit till vid en viss tidpunkt, hur man gjorde innan och funderar över hur man skulle kunna produktutveckla dem för framtiden. Det här är också en bra övning att göra med kollegorna vid en gemensam träff! Länktips: (Kika under rubrikerna i listan till höger på sidan.) (The National Inventors Hall of Fame) FACIT Då uppfanns det. Här är svaren. Alla årtal är inte exakta, speciellt de tidigare är ungefärliga. Om ni hittar andra årtal i andra källor kan det bero på att man anger tidpunkt för första kända dokumentationen, för patentansökan, för beviljat patent, för lansering på marknaden eller något annat f Kr Enligt forskarna uppfinns alfabetet i Fenicien, nuvarande Libanon, med tecken för olika ljud istället för tecken visande bilder f Kr Från omkring 1000 f Kr fram till medeltiden tillverkas skridskor av ben. 700 f Kr uppfinner Etruskerna (Italien) de första löständerna, som görs av en annan persons tand, oxben eller guld. 200 f Kr Fotbollens ursprung är det kinesiska spelet cuju. På 1300-talet kommer spelet till England uppfinns glasögonen. Det finns många teorier om vem som är uppfinnare, troligtvis är det en hantverkare från Pisa i Italien görs de första skruvarna i trä uppfinner den franske ingenjören Jacques-Nicolas Conté blyertspennan, med ett pennstift av grafit och lera. Tidigt 1700-tal uppfinner holländaren Joseph Merlin rullskridskorna Amelia Eriksson uppfinner polkagrisen i Gränna i Sverige Graham Bell, ursprungligen från Skottland, uppfinner den första fungerande telefonen i USA Gideon Sundbäck, svensk bosatt i USA, tar fram det första fungerande blixtlåset Svenskarna Carl Munters och Baltzar von Platen presenterar sitt kylskåp som examensarbete på Tekniska Högskolan. Tillverkning och försäljning startar 1925 och köps sedan upp av Electrolux,där Munters och von Platen anställs för och köps sedan upp av Electrolux, där Munters och von Platen anställs för att vidareutveckla kylskåpet Erik Wallenberg och Ruben Rausing uppfinner mjölkförpackningen Tetra Pak med formen som en tetraeder, som presenteras Tetra Pak som tetraeder ser man nu mest som t ex små grädd- och mjölkförpackningar på caféer och restauranger uppfinner amerikanen Percy Le Baron Spencer, av en slump, mikrovågsugnen svensken Nils Bohlin uppfinner trepunktsbilbältet, som nu är standard uppfinner svensken Nils Alwall den konstgjorda njuren Svensken Håkan Lans får patent på ett satellitnavigeringssystem som använder GPS och radio för att berätta var man själv samt andra användare av systemet befinner sig. Systemet är numera världsstandard inom flyget och sjöfarten blir amerikanen James Thompson den förste att isolera och odla mänskliga embryonala stamceller. Många försök pågår över hela världen att odla stamceller i försök att bota sjukdomar sökte Christian von der Heyde patent för sin bärbara bilbarnstolsdelare. Ett hjälpmedel för föräldrar med flera barn som sitter i bilstol. Nu kan inte lillebror retas med storebror längre. Idé: Yvonne Dahlqvist och Anna Dahlin, Alneskolan i Örnsköldsvik. Tack för information och faktagranskning: Margareta Jonason, civilingenjör, Svenska Uppfinnareföreningen QUIS (Kvinnliga nätverket för medlemmar i SUF). 16

17 Tidsresan 1 Övning/elevsida Saker vi tar för givna idag har en gång varit helt nya uppfinningar. Para ihop varje uppfinning med det årtal ni tror att den uppfanns och fundera över varför den uppfanns just då. Vilket problem tror ni att uppfinnaren ville lösa med sin uppfinning? Det handlar inte om att få alla rätt. Din lärare har svaren, så när ni är klara kan ni upptäcka när uppfinningarna blev till. Ha det så roligt och lycka till! Uppfinning Vilket år tror ni den uppfanns? Varför tror ni den uppfanns? Alfabetet Blixtlåset Blyertspennan Fotboll Glasögonen Konstgjorda njuren Kylskåpet Löständer Mikrovågsugnen Mänskliga embryo nala stamceller Polkagrisen Rullskridskorna Satellitnavigeringssystemet Skridskorna Skruven Telefonen Tetra Pak tetraeder (mjölkförpackningen) Trepunktsbilbältet 17

18 Övning/elevsida Tidsresan 2 Alfabetet Mänskliga embryonala stamceller Blixlåset Polkagrisen Blyertspennan Rullskridskor Fotboll Satellitnavigeringssystemet Glasögon Skridskorna Konstgjorda njuren Skruven Kylskåpet Telefonen Löständer Tetrapak tetraeder (mjölkförpackning Mikrovågsugnen Trepunktsbildbältet 18

19 Övning/elevsida Tidsresan 3 År 1000 f Kr År 1965 År 1991 År 1405 År 1564 År 1921 År 1946 År 1859 År 700 f Kr År 1944 År 1998 År 200 f KR Tidigt 1700-tal År 1876 År 1900 År 1962 År 1285 År 1300 f Kr 19

20 Övning Tänk om Brukar du använda skon som blomkruka? Nej, trodde inte det. Samtidigt är det fullt möjligt, eller hur? Våra tankar och handlingar styrs i hög grad av föreställningar om hur saker och ting ska fungera eller se ut. Många gånger begränsar det oss, utan att vi tänker på det. Tänk tvärtom öppna sinnena och upptäck nya sidor hos er själva! Övningens syfte: Många goda idéer och upp finningar föds just när en person tänker tvärtom, eller söker helt nya sätt att använda redan existerande ting. Genom att tänka om, och tvärtom, som vi gör i den här övningen, plockar vi fram den kreativa ådran i oss alla. 1 Titta 2 Dela 3 Berätta runt i miljön där ni befinner er. Vad finns där för prylar? (Mynt, stol, gem, fönster, strumpa, pappersmugg, provrör, glasögon osv.) Samla alla saker i en hög, eller skriv en lista med saker som ni ser eller kommer på. in klassen i mindre grupper och fördela sakerna ni samlat ihop, eller skrivit upp, mellan grupperna. Utse en person som antecknar vad gruppen kommer fram till. På vilka andra sätt kan sakerna användas? Tips: Låtsas att en ny lag har börjat gälla. Sakerna får inte längre användas till det de är gjorda för. för varandra om de idéer som kommit fram och diskutera vidare. Finns det andra saker (eller metoder) man kan använda på andra sätt? 20

21 Övning Idétorka? Idétorka kan drabba alla. Här tittar vi närmare på uppfinningar som redan finns för att se om man kan förbättra dem på något vis. En industridesigner kallar detta för funktions analys. Det låter kanske svårt och jobbigt, men är ett ganska lätt och roligt sätt att få igång tankarna och ta sig ur idétorkan. Kan göras enskilt eller i grupp. Övningens syfte: Många upp fin ningar är ofta en förbättring av redan existerande. Övningen är ett sätt att få idéer den vägen. Hur gör man idag? Hur kan det bli bättre? Vilka behov finns? 1 Välj 2 Tänk 3 Hur 4 Nu 5 Sortera 6 Hitta ut en uppfinning att titta närmare på, kanske något du ofta använder eller bara en miljö du är i till vardags, t ex mobiltelefon, brödrost, dator, badrummet, skolan, fotboll, ridning. Om ni är fler, utse någon som antecknar medan ni spånar idéer. nu hur du använder den här produkten, miljön eller vad du valt. Var köper du den? Vad gör du när du använder den? Anteckna allt. Exempel: Du har köpt en dator. Hur får du hem den? Var och när använder du den? Vilka sladdar kopplar du in? Hur förvarar du den när du inte använder den? Vad tycker du om utseendet? Vill du kunna ta den med dig? Går det? Blir någon irriterad på dig för att du använder den? När då? Hur gör du dig av med den om du inte vill ha den längre? önskar du att det skulle fungera istället? Vilka är dina behov? Medan du kartlägger hur du förhåller dig till uppfinningen så märker du säkert saker som du tycker skulle kunna bli bättre. Men hur? Det är den stora frågan. har du skrivit ner hur du skulle vilja att det fungerade. Men hur ska det gå till rent praktiskt? Fundera inte över om dina idéer är bra eller dåliga, utan anteckna allt som dyker upp i skallen. Sortera kan du göra sedan. Tips: Fundera om samma problem finns någon annanstans och om det sätt man löst problemet även kan användas för att lösa ditt problem. Exempel: Du gillar inte att datorn kan förstöras om du spiller läsk på tangentbordet. Hur fungerar undervattenskameror? Kan man använda samma teknik på datorns tangentbord för att skydda det från läsken? bland dina idéer. Är det några som känns mer intressanta än de andra? Några idéer som du skulle vilja gå vidare med? på och beskriv en person som ska använda den produkt eller miljö som du valt ut. Det behöver inte vara någon verklig person. Tänk dig att du är den personen. Beskriv hur du skulle vilja använda produkten eller miljön och skräddarsy efter dina påhittade behov. Exempel: Hur skulle ett popband vilja använda en dator? Vad vill en synskadad att datorn ska kunna göra? Vilka krav ställer en polar forskare på sin dator? Tack: Tor Bonnier, industridesigner. 21

22 På spaning i verkligheten Allt är redan uppfunnet är det lätt att tänka. Det är förstås inte sant. När man inte vet var man ska börja kan man alltid utgå från verkligheten. Bestäm om ni ska arbeta i grupp eller ensamma. Övningens syfte: Att söka problem i verkligheten. Att uppfinna genom att förbättra odugliga prylar så att de används. Övning Kunde det ha förhindrats? 1 Samla ihop ett antal dagstidningar och klipp ut artiklar om olika saker som inträffat. Har åskan slagit ner? Översvämning? Trafikolycka? Arbetsskada? Strömavbrott? 2 Titta närmare på nyheterna du valt ut. Vad hände egentligen? Vad gick fel? Varför? Vilka var inblandade? Vad gjorde de? Hur såg det ut där det hände? Vad var det som orsakade händelsen? Var det flera olika saker? Anteckna. 3 Hade händelsen kunnat undvikas? Hur? Vad skulle man behöva göra för att undvika det som hände, eller mildra konsekvenserna? Skulle någon uppfinning ha kunnat förhindra händelsen? Idéa! Saker som inte används. 1 Titta i lådor och skåp hemma efter saker som aldrig används. De brukar vara många! En opraktisk lökhackare? En rinnig tekanna? Eller en obekväm stol? 2 Varför används inte saken? Fråga t ex mamma, pappa och syskonen varför de inte använder lökhackaren. Anteckna fördelar och nackdelar i två olika spalter. 3 Vilka förbättringar kan man göra för att saken ska börja användas igen? Tänk fritt! Vilket är behovet? Kan man använda idéer från andra håll där man löst ett liknande problem? Kan lösningen därifrån användas för att lösa ditt problem? Vilka förändringar behövs? Exempel: Du vill t ex surfa på land. Om man sätter hjul på en surfbräda löser man problemet och får en skateboard. Tips: Svårt att hitta ett eget problem? Leta här: På Arbetsmiljöverkets hemsida finns officiell statistik på arbetsskador med beskrivning av orsaken till skadan. Kan du hitta på någon uppfinning som gör att en olycka eller skada kan undvikas? Har ditt lokala företag något problem de går och klurar på? Ring och fråga, kanske kan du komma med goda idéer om hur det kan lösas? Finns det något vanligt problem att sätta tänderna i när det gäller hjälpmedel för äldre och funktions hindrade? Titta på Hjälpmedelsinstitutets hemsida, Trafikstatistik. Sök upp trafikskador på t ex Hur kunde olyckorna ha undvikits? På söker företag idéer till lösningar på sina problem. Se om det är något du skulle tycka vore roligt att försöka lösa. Är du intresserad av t ex ridning eller snowboard? Kontakta någon klubb och fråga om det finns problem i utrustningen som man skulle behöva ta sig en funderare över. Vad säger de som tävlar och verkligen behöver utrustning som fungerar, eller till och med specialutrustning? Vad saknar de idag? 22

23 Övning Då, nu och i framtiden Hur såg uppfinningar, som vi idag tar för givna, ut när de först blev till? I den här övningen tittar vi närmare på produktutveckling och hur vidareutveckling av befintliga uppfinningar också kan bli nya uppfinningar. Eleverna kan arbeta i grupp, i par eller enskilt. Övningens syfte: Att se hur uppfinningar produktutvecklas allteftersom förutsättningar, behov, teknik och samhälle utvecklas. Att göra en historisk tillbakablick för att slutligen idéa kring hur uppfinningen kan vidare utvecklas för framtiden. Hur kan befintliga upp finningar förbättras? 1 Välj en uppfinning. Här kan det vara roligt med uppfinningar som vi tar för givna idag, t ex mobiltelefon, tvål, kulspetspenna, kamera, mikrofon, radio, termometer, miniräknare och tvättmaskin. 2 Inhämta 3 Presentera. 4 Idéa 5 Presentera. kunskap. Ge eleverna minuter att ta reda på så mycket som möjligt utifrån frågorna: Vilken uppfinning har du valt och när uppfanns den? Vem har uppfunnit den? Vem är/var det? Försök hitta ett foto. Välj ut tre intressanta fakta om uppfinnaren. Hur såg uppfinningen ut när den först kom? Försök hitta ett foto. Hur ser den ut idag? Försök hitta ett foto. Hur gjorde man innan uppfinningen fanns? Hittar du andra spännande fakta kring uppfinningen? Låt eleverna kort presentera vad de kommit fram till i steg 2, muntligt och/eller skriftligt. Låt eleverna presentera sina idéer var för sig, eller så kan ni sammanställa all information på tavlan eller en väggtidning, t ex under rubrikerna: Uppfinning, år då den uppfanns, uppfinnare, om uppfinnaren, uppfinningen då och nu. om framtiden. Vad är bra och vad är dåligt med uppfinningen? Är det något som uppfinningen saknar eller som skulle kunna fungera bättre, tycker du? Hur skulle du vilja att den såg ut och fungerade i framtiden? Har uppfinningen fått några nya funktioner i framtiden? Är det några funktioner som inte finns kvar i framtiden? Vilket material är den gjord av i framtiden tror du? (Om du vill kan du hitta på något nytt material med egenskaper du beskriver.) Finns uppfinningen alls i framtiden? Är den ersatt av en helt annan uppfinning? Varför och hur fungerar i så fall den nya uppfinningen? Låt eleverna presentera sina idéer var för sig muntligt och/eller skriftligt, för varandra eller för klassen, eller så kan ni komplettera informationen på tavlan eller vägg tidningen med rubriken Uppfinningen i framtiden. Diskutera: Vad styr att uppfinningar utvecklas? Kan en produkt som vidare utvecklats också kallas för uppfinning? Finns det andra produkter du tycker skulle kunna bli bättre? Varför? Tips: Om eleverna inte kommer på någon uppfinning de vill utforska närmare så kan de välja bland uppfinningarna från övningen Tidsresan 1". Tack: Lena Wernstedt, Torsviks skola på Lidingö

24 Då, nu och i framtiden 1 Välj 2 Om 3 Hur en uppfinning Välj en uppfinning som du eller din familj använder ofta, t ex mobiltelefonen, bilbältet eller tvättmaskinen. uppfinningen och uppfinnaren Vilken uppfinning har du valt? När uppfanns den? Vem har uppfunnit den? Vem är/var det? Försök hitta ett foto. Välj ut tre intressanta fakta om uppfinnaren. Hur såg uppfinningen ut när den först kom? Försök hitta ett foto. Hur ser den ut idag? Försök hitta ett foto. Hur gjorde man innan uppfinningen fanns? Hittar du andra spännande fakta kring uppfinningen? tror du uppfinningen ser ut i framtiden? Vad är bra och vad är dåligt med uppfinningen Är det något som uppfinningen saknar eller som skulle kunna fungera bättre, tycker du? Hur skulle du vilja att den såg ut och fungerade i framtiden? Har uppfinningen fått några nya funktioner i framtiden? Är det några funktioner som inte finns kvar i framtiden? Vilket material är den gjord av i framtiden tror du? (Om du vill kan du hitta på något nytt material med egenskaper du beskriver.) Finns uppfinningen alls i framtiden? Är den ersatt av en helt annan uppfinning? Varför och hur fungerar i så fall den nya uppfinningen? Övning/elevsida 24

25 Övning Mitt vardagsproblem Hur får man idéer till nya uppfinningar? Ja, ett sätt kan vara att hitta saker man tycker fungerar dåligt och fundera kring hur man kan göra dem bättre. Eleverna kan arbeta i par eller mindre grupper. Övningens syfte: Att sätta igång elevernas kreativitet på ett annorlunda sätt. Att bygga en problem- och idébank. 1 Den 2 Låt 3 När 4 Alla ena säger ett ord, t ex boll. Den andre ska då helt spontant komma på ett annat ord. Det behöver inte finnas någon logik eller något samman hang mellan orden de kommer på. Det kan låta: boll fot tå gräs Eleverna fortsätter tills de har 40 ord uppskrivna. eleverna titta på de 40 orden på listan. Finns det några vardagsproblem förknippade med något av orden? T ex ordet hund = problem med hundhår, bajs på trottoaren, luktar illa när de är blöta, tuggar sönder tofflor som valpar osv. Låt eleverna under 15 minuter på detta sätt identifiera och skriva ned minst tio vardags problem, saker de irriterar sig på i sin egen vardag. Vardags problemen kan vara kopplade till orden, men det kan även vara andra problem man hittat och irriterar sig på. Att tänka på: Påminn eleverna att de ska försöka att inte tänka på eventuella lösningar ännu, det kan nämligen hämma kreativiteten. De bör av samma anledning inte heller tänka att detta går inte att lösa. eleverna hittat minst tio vardagsproblem bestämmer de vilket av problemen de vill arbeta vidare med och försöka lösa. Låt eleverna spåna i ca 15 minuter på olika lösningar till det utvalda problemet. Be dem anteckna alla idéer och låt dem fundera på följande: Vilka irritationsmoment vill ni slippa med problemet ni valt? Hur vill ni lösa problemet, vad har ni för idéer? Låt nu eleverna välja ut en av lösningarna som de är nöjda med och fundera på följande under ca 20 minuter: Vem ska använda er idé, vem har nytta av den? Hur fungerar den? Beskriv den kort, kanske med en enkel skiss. Var ska den säljas? Hur mycket får den kosta? Vad ska den heta? Gör en slogan. grupper presenterar kort sin idé för klassen. Dokumentera gärna alla problem och idéer, även de som inte bearbetades vidare, för att lägga grunden till en problem- och idébank att ösa ur i framtiden. En variant kan vara att varje problem skrivs på en separat lapp, som läggs i en låda som blir klassens problembank. Tack: Elin Grehn, ungdomsinformatör. 25

26 Mitt vardagsproblem Hur får man idéer till nya uppfinningar? Ja, ett sätt kan vara att hitta saker man tycker fungerar dåligt och fundera kring hur man kan göra dem bättre. Men vi börjar lite mer fritt. Övning/elevsida Steg 1 För att komma igång i tanken ska vi nu associera fritt. Sätt er två och två eller i mindre grupper. Den ena säger ett ord vilket som helst, t ex boll. Den andre ska då helt spontant komma på ett annat ord. Det behöver inte finnas någon logik eller något sammanhang mellan orden. Turas om att säga det ord som först kommer upp i huvudet. Anteckna alla ord ni kommer på. Exempel: boll fot tå gräs hund koppel husse Fortsätt tills ni har 40 ord uppskrivna. Steg 2 Titta nu på de 40 orden på listan. Finns det några vardagsproblem förknippade med något av orden? T ex ordet hund = problem med hundhår, bajs på trottoaren, luktar illa när de är blöta, tuggar sönder tofflor som valpar osv. Hitta på så sätt tio vardagsproblem, saker ni irriterar er på i er egen vardag, och skriv ned dessa. Vardagsproblemen kan vara kopplade till de 40 orden, men det kan även vara andra problem ni kommer på. Att tänka på: Försök att inte tänka på eventuella lösningar ännu, eller om problemet går att lösa, utan lista alla tänkbara och otänkbara problem ni kommer på. Steg 3 När ni hittat tio vardagsproblem bestämmer ni vilket av problemen ni vill arbeta vidare med och försöka lösa. Spåna en stund på olika lösningar till det utvalda problemet. Skriv ner alla idéer! Fundera utifrån frågorna: Vilka irritationsmoment vill ni slippa med vardagsproblemet ni valt? Hur vill ni lösa problemet, vad har ni för idéer? Nu väljer ni ut en lösning på problemet som ni är nöjda med och funderar utifrån följande frågor. Skriv gärna ned alla era tankar. Vem ska använda er idé, vem har nytta av den? Hur fungerar den och på vilket sätt löser den problemet? Beskriv idén kort, kanske med en enkel skiss. Var ska den säljas? Hur mycket får den kosta? Vad ska den heta? Gör en slogan. Steg 4 Presentera det ni kommit fram till i klassen. 26

27 På och under ytan Genom att titta på och under ytan på befintliga uppfinningar tränar sig eleverna att se olika aspekter av uppfinnarprocessen och får lättare att fokusera på det som ska utvecklas i den egna uppfinningen. De olika delarna av övningen kan användas under en lektion, eller delas upp som inledning till flera lektioner. Ju fler gånger man gör varje övning, desto lättare blir det för eleverna eftersom mentala spärrar efter ett tag släpper och kreativiteten börjar flöda. Övningarna är parövningar. Varje övning fokuserar på ett område. Övningens syfte: Att sätta igång kreativiteten och börja tänka fritt, eller komma vidare med tankarna kring sin egen uppfinning. Att se förbi de självklara användningsområdena, formerna och materialen och hämta inspiration från andra ämnesområden i utvecklingen av sin uppfinning. Förberedelser: Ta fram några lämpliga föremål, som eleverna kan välja för sina övningar. Du kan t ex använda uppfinningarna i -väskan. Efter några omgångar har elevernas kreativitet ökat, så att de själva hittar på eller tar fram egna föremål till övningarna. Prova gärna övningarna själv eller med dina kollegor först. Att tänka på: Allt är tillåtet! Det handlar om att släppa sina spontana tankar fria, de ska inte värderas i den här fasen. Poängtera för eleverna att allt man säger är rätt, associationer som dyker upp är viktiga att ta tillvara. Även till synes oanvändbara idéer och ord kan leda till användbara idéer senare. För exempel: Se övningen "På och under ytan, elevsida". 1 Uppfinningens användningsområde Här ska eleverna turas om att visa upp ett redskap eller föremål för varandra, som de får av dig eller som de själva kommer på. Den ene frågar vad man kan använda föremålet till. Den andre ska svara, men får inte säga vad föremålet egentligen används till. Men gärna något annat som det skulle kunna användas till. Så turas man om. Att diskutera: Vad är det som gör att föremålen används till det de gör? Vad kan din uppfinning användas till? Finns det fler användningsområden än de du först tänkt? 2 Uppfinningens 3 Uppfinningens 4 Uppfinningens Övning form I den här övningen tar vi fasta på formen på föremålen. Den ene visar upp ett föremål, medan den andre nämner ett föremål med liknande form. De får alltså inte säga vad föremålet är. Att diskutera: Varför har föremål de former som de har? Vilken form behöver din uppfinning? Kan man hämta idéer från helt skilda världar till sin egen uppfinning? design att se detaljer Meningen med denna övning är att titta på vilka detaljer som gör föremålet användbart för ett visst syfte. Den första eleven pekar på ett föremål och säger att det är något annat än vad det är. Den andra ska då förstärka det den första eleven sagt genom att berätta vilka detaljer han/hon ser som gör att han/hon ser samma sak. Man ska också motivera varför det är bra. Den första eleven förstärker ytterligare genom att ange nya detaljer hos föremålet, med tillhörande motivation. När de inte kommer längre kan de byta föremål och börja om igen. Att diskutera: Varför har föremålen de detaljer de har? Vilka detaljer behöver din uppfinning för att kunna utföra det du vill att den ska? material Den ene eleven har ett föremål framför sig och beskriver vad materialet har för egenskaper. Kompisen ska säga ett material som har de egenskaperna, men inte just det som de har framför sig. Här kan den som beskriver materialets egenskaper välja egenskaper som stämmer in på flera material för att hjälpa sin kompis. Så här kan ni också göra: Eleverna sitter i par rygg mot rygg. Den ene har valt ett föremål och ska beskriva materialet det är gjort av med ord, UTAN att säga namnet på materialet. Den andre ska gissa rätt utan att få se, dofta eller känna på materialet. Att diskutera: Varför är föremålen gjorda i just det materialet? Vilket material skulle passa för din uppfinning? Finns det andra material som skulle fungera lika bra eller till och med bättre? Idé: Helena Karis och Karin Thomasson, Matteusskolan i Stockholm. 27