LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från?

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från?"
  • Gun Ek
  • för 2 år sedan
  • Visningar:

Transkript

1 LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från?

2 Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck till innovativt avtryck. Här får eleverna genom olika interaktiva uppdrag utmana sina sinnen, träna sin hjärna att bli ännu mer uppfinningsrik och låta sig inspireras av andras smarta idéer och innovationer. I Framtidslabben skapar eleverna lösningar på vardagsnära problem efter teman som skräddarsytts efter läroplanen för undervisningen i olika årskurser, med det entreprenöriella lärandet i fokus. Var kommer alla smarta idéer från? Primär målgrupp: åk 1 9 Centralt tema: materiallära, förpackningskonstruktion och återvinning Ämnen: teknik, matematik Vad kul att ni har bokat uppdraget Var kommer alla smarta idéer från?. Denna lärarhandledning består av tips på introducerande övningar samt fördjupande uppgifter att genomföra i skolan före och efter ett besök på Tekniska museet i science centret MegaMind. Innehållet är anpassat för att tillgodose de kunskapskrav som ställs i aktuella styrdokument för den svenska grundskolan (Lgr11). Kopplingar till specifika kursmål medföljer denna handledning. I uppdraget Var kommer alla smarta idéer från? får eleverna med hjälp av ett antal uppgifter och stationer i MegaMind undersöka hur en idé skapas från

3 sinnesintryck till innovativt avtryck. De får testa andras smarta lösningar och fundera över vilka problem de vill lösa nu och i framtiden. I detta uppdrag får eleverna tillfälle att utveckla sina kunskaper kring hjärnans funktion när det kommer till idéskapande, och vilken roll nya idéer och innovationer spelar nu och i framtiden. Detta sker i en interaktiv och lekfull science center-miljö. Vi vill erbjuda aktiviteter på lika villkor genom att skapa sammanhang som är begripliga, hanterliga och meningsfulla oavsett individuella förutsättningar. Därför är rumslighet, teknik såväl som de pedagogiska programmen utvecklade tillsammans med grupper med olika fysiska och kognitiva förutsättningar. Kontakt För mer information, se För bokning av skolprogram, maila till Inför ert besök Följande övningar är anpassade för att kunna användas som en introduktion till temat idéskapande och entreprenörskap inför uppdraget Var kommer alla smarta idéer från? i science centret MegaMind på Tekniska museet. Övning 1: Var kommer idéer från? Rekommenderad för årskurs 4-9. Denna övning syftar till synliggöra och skapa förståelse hos eleverna för hur idéer skapas. Övningen kräver grundläggande förförståelse för hur hjärnan och våra sinnen fungerar. Tid: ca min Tema: hjärnan, idéskapande, bild & form Material: Papper, färgpennor, tidningar och/eller dator med skrivare för bildinsamling, sax, lim Instruktioner: Förklara för eleverna idéprocessen i förhållande till deras hjärna att det börjar med sinnesintryck som hjärnan tolkar och kopplar ihop med tidigare erfarenheter och problem den stött på. Resultatet blir tankar och idéer! Låt eleverna fundera hur, var och när de får en idé och vilken som är deras bästa idé någonsin. Låt de göra collage över sin egen idéskaparprocess t ex miljöer, färger, intryck som inspirerar dem till nya idéer.

4 Övning 2: Vad kan man göra med en tegelsten? Rekommenderad från årskurs 1. Denna övning syftar till att synliggöra och skapa förståelse för metoder för att stimulera idéskapande. Tid: cirka minuter Tema: Problemlösning Material: Post-it-lappar, pennor, bild på en tegelsten eller en riktig tegelsten Instruktioner: Dela in klassen i mindre grupper. Varje grupp får i uppgift att komma på så många nya användningsområden som möjligt för en tegelsten. De har 5 minuter på sig. Uppmuntra eleverna att idéerna får vara hur tokiga eller långsökta som helst. Låt grupperna sätta upp post-it-lappar med sina idéförslag på tavlan. Samtala om begreppet brainstorming och hur vi genom att tänka utanför ramarna kan hitta nya lösningar på ett problem. Diskutera i helklass vilka metoder och tillvägagångsätt som de anser gynna respektive begränsa deras förmåga att kunna skapa nya idéer. Övning 3: Vad är en innovatör? Rekommenderad för årskurs 4 gymnasiet. Denna övning syftar till synliggöra och skapa förståelse hos eleverna för delar av innovationsprocessen och begrepp som idé, uppfinning, innovation och innovatör. Tid: cirka min Tema: Innovationsprocessen Material: Whiteboard-tavla och pennor Instruktioner: Diskutera och förklara skillnaden mellan en idé, uppfinning och innovation. Låt eleverna komma med förslag på vilka egenskaper som en innovatör behöver ha. Skriv upp alla förslag på tavlan. Avsluta med att diskutera: Behöver en innovatör ha alla dessa egenskaper? Vilka olika roller behöver finnas i ett innovationsteam? Kan ni ge förslag på några kända innovatörer? Förslag på egenskaper: Kreativ, Punktlig, Rolig, Idérik, Nyfiken, Flexibel, Strukturerad, Eftertänksam, Initiativrik, Driven, Analytisk, Lyssnande, Effektiv, Fokuserad, Företagsam, Seriös, Ansvarsfull, Pratglad, Bestämd, Målinriktad, Ekonomisk, Oansvarig, Lugn, Snål, Tävlingsinriktad, Social, Ödmjuk, Lyhörd och så vidare.

5 Efter ert besök Följande fördjupningsuppgifter är anpassade för att kunna användas som en fördjupning till temat innovation och entreprenörskap efter uppdraget Var kommer alla smarta idéer från? på Tekniska museet. Fördjupningsuppgift 1: Produktutvecklingens fem steg Rekommenderad för årskurs 4 gymnasiet. Denna övning syftar till synliggöra och skapa förståelse hos eleverna för den del av innovationsprocessen där en idé ska bli till en verklig produkt. Tid: cirka 60 min Tema: Innovationsprocessen, produktutveckling och entreprenörskap Material: Papper och penna Instruktioner: Låt eleverna komma med förslag på vilka steg som ingår i produktutvecklingsfasen dvs från att konceptidén är färdig och nu skall produceras och vilka roller som (yrken) behövs i produktionsteamet. Förklara och rita upp de fem stegen i produktutvecklingsfasen: 1. Behov vilket behov tillfredsställs, vilken är målgruppen? 2. Funktion vilka är produktens egenskaper och funktion? 3. Design hur ska produkten se ut och hur görs den enkel att använda? 4. Produktion prototypbygge, tester och justeringar efter tester. 5. Marknadsföring var ska produkten säljas? Hur genomförs reklamkampanjer? Dela in klassen i mindre grupper och låt de välja en pryl som de tycker är viktig, bra eller rolig i deras egen vardag. Låt grupperna analysera prylen utifrån de olika produktionsstegen och frågeställningarna: 1. Behov: Vilket behov uppfyller er pryl? Vilken är målgruppen? 2. Funktion: Vilka funktioner och egenskaper har prylen som gör att behovet uppfylls? 3. Design: Hur påverkas prylens funktion av designen? 4. Produktion: Hur tillverkas prylen? Material, produktionsland etc. 5. Marknadsföring: Var säljs prylen? Hur och var marknadsförs den? Fördjupningsuppgift 2: Produktutveckling då, nu och i framtiden Rekommenderas för årskurs 4 gymnasiet. Denna uppgift syftar till att skapa förståelse hos eleverna för innovationsprocessen och teknik- och produktutveckling över tid. Uppgiften kan med fördel kombineras med Fördjupningsuppgift 1: Produktutvecklingens fem steg.

6 Tid: ca min Tema: Innovationsprocessen, produktutveckling, entreprenörskap Instruktioner: Låt eleverna välja ett vardagsföremål som de får i uppdrag att undersöka och förbättra för framtiden. Låt eleverna göra en tidslinje med bilder och kortare text om föremålets utveckling - från att den uppfanns till idag, och med fokus hur de tror att föremålet kommer fungera och se ut i framtiden. Förslag på frågeställningar för den historiska delen: Varför tror du att föremålet uppfanns? Hur gjorde man innan föremålet fanns? När uppfanns det? Av vem? Hur såg det ut? Några centrala utvecklingssteg. Hur ser det ut idag? Förslag på frågeställningar för framtidsdelen: Vad är bra och vad är dåligt med föremålet? Är det något som föremålet saknar eller som skulle kunna fungera bättre, t ex lösa problemet bättre, lösa ytterligare problem, är mer individuellt anpassningsbar, är miljövänligare och/eller vänder sig till nya konsumentgrupper. Hur ser den ut i framtiden? Material, design etc. Finns föremålet kvar i framtiden eller är det ersatt av en ny/annan uppfinning? I så fall varför och fungerar den nya uppfinningen? Uppgiften kan göras individuellt eller i grupp och presenteras skriftligt och/eller muntligen. Vad är en idé?

7 Koppling till läroplan (Lgr11) för gymnasiet Förmågor Centralt innehåll Kunskapskrav Kunskaper om innovationsprocessen och förståelse av sambanden mellan de olika delarna i den. Förmåga att analysera och värdera innovationer med hänsyn tagen till samhället. Kunskaper om hur teknik har utvecklats och utvecklas i samspel med det omgivande samhället samt kunskaper om befintlig teknik och aktuell teknikutveckling. Naturvetenskap Förmåga att använda kunskaper om hjärnans funktion för att diskutera, göra ställningstaganden och formulera olika handlingsalternativ. Kunskaper om hur t ex stress, sjukdomar etc påverkar hjärnans funktion. Kunskaper om hjärnans uppbyggnad och funktion samt dess växelverkan med omgivningen. Innovationsprocessens alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning. Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i innovativa och kreativa processer. ens och teknikerns roll med fokus på framtidens teknik och ett hållbart samhälle. ens betydelse för samhället samt introduktion i aktuella utvecklingsområden. Naturvetenskap Naturvetenskapliga arbetsmetoder, till exempel observationer och experiment. Eleven kan redogöra för sambanden mellan de olika delarna i teknikutvecklingsprocessen. Eleven kan analysera och värdera tekniska lösningar. Eleven beskriver hur samhälle och teknik samspelar. Dessutom värderar eleven utifrån ett etiskt förhållningssätt, teknikens funktion, användning och tillgänglighet i samhället. Naturvetenskap Eleven kan diskutera frågor med naturvetenskapligt innehåll som har betydelse för individ och samhälle. Eleven använder kunskaper om naturvetenskap för att ställa frågor samt för att ge förklaringar och argument. Dessutom kan eleven ge några exempel på tänkbara handlingsalternativ samt ger argument för dessa. Eleven kan redogöra för hur hjärnan är uppbyggd och fungerar i växelverkan med omgivningen.

8 Koppling till läroplan (Lgr11) för åk 7 9 Förmågor Centralt innehåll Kunskapskrav Identifiera och analysera tekniska innovationer utifrån ändamålsenlighet och funktion. Identifiera problem och behov som kan lösas med hjälp av tekniska innovationer. Värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö. Analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur det har förändrats över tid. Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör vår hjärna. Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i hjärnan. Innovationsprocessens olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Hur faserna i arbetsprocessen samverkar. Konsekvenser av teknikval utifrån t ex ekologiska och sociala aspekter. Hur tekniska innovationer kan bidra till hållbar utveckling. Samband mellan teknisk utveckling och vetenskapliga framsteg. Hur tekniken har möjliggjort vetenskapliga upptäckter och hur vetenskapen har möjliggjort tekniska innovationer. Konsekvenser av teknikval utifrån ekologiska, ekonomiska, etiska och sociala aspekter. Hur hjärnan påverkas av t ex sömn, kost, motion och miljö. Hjärnans uppbyggnad och funktion. Eleven kan undersöka olika tekniska lösningar i vardagen. Eleven kan föra resonemang kring hur några föremål och tekniska system i samhället förändras över tid och visar då på drivkrafter för teknikutvecklingen. Eleven kan föra resonemang om hur olika val av tekniska lösningar kan få olika konsekvenser för individ, samhälle och miljö. Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar. Eleven kan föra resonemang om hälsa och visar då på identifierbara samband som rör människokroppens byggnad och funktion. Eleven kan ge exempel på och beskriva några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Var kommer alla smarta idéer från?

9 Koppling till läroplan (Lgr11) för åk 4-6 Förmågor Centralt innehåll Kunskapskrav Identifiera och analysera några tekniska innovationer utifrån ändamålsenlighet och funktion. Identifiera några problem och behov som kan lösas med teknik. Värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö. Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hjärnan. Använda biologins begrepp för att beskriva och förklara samband i hjärnan. Hur vanliga tekniska hjälpmedel är uppbyggda och fungerar. Vanliga tekniska innovationer i hemmet och samhället. Hur tekniska hjälpmedel i hemmet och samhället förändrats över tid och några orsaker till detta. Konsekvenser av teknikval, till exempel föroch nackdelar med olika tekniska lösningar. Hur människans hjärna fungerar och samverkar. Eleven kan beskriva och ge exempel på några tekniska innovationer. Eleven kan ge exempel på tekniska innovationers sammansättning för att uppnå ändamålsenlighet och funktion. Eleven kan föra resonemang kring hur tekniska innovationer har förändrats över tid och dess fördelar och nackdelar för individ och samhälle. Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hjärnans funktion. Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar. Eleven har kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med användning av biologins begrepp. Eleven kan också berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

LÄRARHANDLEDNING Hacka med sensorer. Hacka ett labb i MegaMind i samarbete med King

LÄRARHANDLEDNING Hacka med sensorer. Hacka ett labb i MegaMind i samarbete med King LÄRARHANDLEDNING Hacka med sensorer Hacka ett labb i MegaMind i samarbete med King Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING Mecka med ljud

LÄRARHANDLEDNING Mecka med ljud LÄRARHANDLEDNING Mecka med ljud Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck till innovativt

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING Samla på sinnen

LÄRARHANDLEDNING Samla på sinnen LÄRARHANDLEDNING Samla på sinnen Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck till innovativt

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING Hjärngympa

LÄRARHANDLEDNING Hjärngympa LÄRARHANDLEDNING Hjärngympa Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck till innovativt

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING Innovatörsskolan

LÄRARHANDLEDNING Innovatörsskolan LÄRARHANDLEDNING Innovatörsskolan Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck till

Läs mer

LEKTION 3: PROJEKTARBETE I ETT TEKNIKFÖRETAG

LEKTION 3: PROJEKTARBETE I ETT TEKNIKFÖRETAG LEKTION 3: PROJEKTARBETE I ETT TEKNIKFÖRETAG 01 LÄRARMATERIAL LEKTION 3: PROJEKTARBETE I ETT TEKNIKFÖRETAG Tid: 60 minuter Årskurs: 7-9 Huvudämne: Teknik KOPPLING TILL KURSPLANER FÖRMÅGOR Identifiera och

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING Packa Design för hållbarhet. Packa ett labb i MegaMind i samarbete med BillerudKorsnäs

LÄRARHANDLEDNING Packa Design för hållbarhet. Packa ett labb i MegaMind i samarbete med BillerudKorsnäs LÄRARHANDLEDNING Packa Design för hållbarhet Packa ett labb i MegaMind i samarbete med BillerudKorsnäs Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och

Läs mer

Lokal Pedagogisk planering

Lokal Pedagogisk planering Lokal Pedagogisk planering Europas grönaste stad Ämne: biologi- kroppen Årskurs/termin: åk 5 vt 2016 Undervisande lärare: Martina Malmgren Inledning syfte Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till

Läs mer

Pedagogisk planering

Pedagogisk planering Pedagogisk planering Årskurs 6 Ämne: Rörelse och konstruktion (NTA-låda) Period: Vecka 39 ca: vecka 51 Det här ska vi träna på: (Syfte) Hur framgångsrik en teknisk produkt är beror på den vetenskap som

Läs mer

Teknik. Betyg E. Tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system.

Teknik. Betyg E. Tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system. Teknik : I kursplanen för teknik får eleven: Identifiera och utveckla tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag

Läs mer

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och Syfte: Planering Människokroppen 8C Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället. Använda kunskaper i biologi för att

Läs mer

Kretsar kring el årskurs 4-6

Kretsar kring el årskurs 4-6 Pedagogisk planering för tema Kretsar kring el årskurs 46 Syfte Kretsar kring el är ett tema som handlar om elektricitet. Både om hur den framställs och kommer till oss genom två hål i väggen, och om hur

Läs mer

TEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

TEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: TEKNIK Ämnet teknik är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Teknik handlar om att uppfylla människors behov och önskemål genom att omvandla naturens fysiska resurser eller immateriella tillgångar i produkter,

Läs mer

Lärarhandledning: Medicinens Historia Vetenskaplig tradition. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: Medicinens Historia Vetenskaplig tradition. Författad av Jenny Karlsson Lärarhandledning: Medicinens Historia Vetenskaplig tradition Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T42916 Ämnen: Biologi, Naturkunskap, Historia Målgrupp: Grundskola 7-9, Gymnasium Speltid: 15 min

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället.

Läs mer

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera. PRÖVNINGSANVISNING Prövning i Grundläggande BIOLOGI Kurskod Biologi åk 7-9 Poäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Puls Biologi för grundskolans år 7-9, Natur

Läs mer

Hur blir flera bedömningar ett betyg?

Hur blir flera bedömningar ett betyg? Hur blir flera bedömningar ett betyg? Styrdokument Dokumentation Att värdera bedömningars kvalitet Till övervägande del Lärare ska Lärare bör Lärare kan Lärare ska utifrån de nationella kunskapskrav som

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön.

Läs mer

Centralt innehåll. Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. I årskurs 1 3. I årskurs 4 6

Centralt innehåll. Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. I årskurs 1 3. I årskurs 4 6 KNIK 3.20 KNIK Tekniska lösningar har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för samhällens utveckling. Drivkrafterna bakom teknikutvecklingen har ofta varit en strävan att lösa problem och

Läs mer

Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: Teknik Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion, identifiera problem

Läs mer

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teknik

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teknik Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

LEKTION 1: VAD GÖR EN INGENJÖR?

LEKTION 1: VAD GÖR EN INGENJÖR? LEKTION 1: VAD GÖR EN INGENJÖR? 01 LEKTION 1: VAD GÖR EN INGENJÖR? Tid: 80 minuter Årskurs: 7-9 Huvudämne: Teknik KOPPLING TILL KURSPLANER FÖRMÅGOR Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik

Läs mer

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Teknik

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Teknik ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Teknik Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att identifiera och analysera tekniska

Läs mer

Teknik. Teknik. Uppfinningar - utvecklingsprocessen. Arbetshäfte. Namn på gruppmedlemmarna: Klass 7E

Teknik. Teknik. Uppfinningar - utvecklingsprocessen. Arbetshäfte. Namn på gruppmedlemmarna: Klass 7E Teknik Uppfinningar - utvecklingsprocessen Arbetshäfte Namn på gruppmedlemmarna:......... Klass 7E 1 Tidsplanering 7E Vad gör vi idag? Färdig? Må 4/5 (140 min) Ti 5/5 (190 min) On 6/5 (250 min) To 7/5

Läs mer

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING TEKNIK ÅK 8

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING TEKNIK ÅK 8 PLANERING OCH BEDÖMNING TEKNIK ÅK 8 TERMINSPLAN HÖSTTERMINEN ÅK 8: 1 Intro Ritteknik 2 Rita i vyer 3 Forts. Rita i vyer 4 Bygga modeller 5 Repetition 6 Förhör Ritteknik 7 Intro Internetuppgift 8 Intro

Läs mer

Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut.

Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut. Evolution åk9 ht 13 Evolution i åk9 ht13 Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut. Du kommer att få lyssna till din lärare som föreläser om

Läs mer

Snilleblixtarna och LGR11 HALLSTA

Snilleblixtarna och LGR11 HALLSTA Kunskap Snilleblixtarna och LGR11 HALLSTA Kunskapens kanske viktigaste funktion är att ge människor kompetens och självförtroende nog att med förändringar se möjligheter i stället för hot. Budgetpropositionen

Läs mer

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Koppling till kursplaner

Koppling till kursplaner Koppling till kursplaner Övnings- och tävlingsmomenten i The Battery Challenge faller inom ramen för undervisning om hållbar utveckling och du kan välja att arbeta ämnesintegrerat eller kopplat specifikt

Läs mer

BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur)

BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur) BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur) Syfte Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen

Läs mer

Informationshäfte. - Ett koncept för skolor om hållbar utveckling och socialt entreprenörskap

Informationshäfte. - Ett koncept för skolor om hållbar utveckling och socialt entreprenörskap Informationshäfte - Ett koncept för skolor om hållbar utveckling och socialt entreprenörskap innehållsförteckning SID 3 SID 4 SID 6 SID 9 Inledning Konceptets innehåll Till dig som pedagog Kopplingen till

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för årskurs 8

Lokal pedagogisk planering för årskurs 8 Lokal pedagogisk planering för årskurs 8 arbetsområdena rörande matspjälkningen, lungorna, hjärtat och blodet Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska

Läs mer

Tema Energi i Teknik och No hösten -14

Tema Energi i Teknik och No hösten -14 Tema Energi i Teknik och No hösten -14 Praktiska uppgifter i teknik: 1. Solcellsbil på Molekylverkstan 2. Tillverka grätzelceller i samarbete med molekylverkstan. 4. Du ska enskilt eller tillsammans med

Läs mer

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier i teknikvetenskap och naturvetenskap men också i

Läs mer

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7 Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7 Centralt innehåll Fysik: Fysiken och vardagslivet Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan

Läs mer

LEKTION 2: HUR JOBBAR EN INGENJÖR?

LEKTION 2: HUR JOBBAR EN INGENJÖR? LEKTION 2: HUR JOBBAR EN INGENJÖR? 01 LÄRARMATERIAL LEKTION 2: HUR JOBBAR EN INGENJÖR? Tid: 80 minuter Årskurs: 7-9 Huvudämne: Teknik KOPPLING TILL KURSPLANER FÖRMÅGOR Identifiera och analysera tekniska

Läs mer

Undersökningar av tekniska lösningar

Undersökningar av tekniska lösningar Undersökningar av tekniska lösningar Tekniken i vardagen Nästan all daglig verksamhet innehåller någon form av teknik. Från den tvål vi tvättar oss med till vår köksutrustning, husen vi vistas i, transporterna

Läs mer

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

En produkts livscykel

En produkts livscykel En produkts livscykel Du ska arbeta med en produkt eller förpackning. Den ska vara gjord av ett eller flera olika material. Du ska beskriva produkten från det att produkten är råvara och fram till färdig

Läs mer

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras)

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras) Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras) Lokal Pedagogisk Planering i Biologi Ansvarig lärare: Janne Wåhlin Ämnesområde: Genetik

Läs mer

Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2016

Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2016 Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2016 Teknikåttans intentioner med årets Klassuppgift är att den ska vara väl förankrad i Lgr 11. Genom att arbeta med Klassuppgiften tror vi att eleverna

Läs mer

Teknik Arabyskolan. PEDAGOGISK PLANERING LGR-11. Trafik.

Teknik Arabyskolan. PEDAGOGISK PLANERING LGR-11. Trafik. Teknik Arabyskolan. PEDAGOGISK PLANERING LGR-11 Trafik. Ämne: Tk, Bi, Fy, Ke, Idh Årskurs/termin: År7 Inledning Tekniska lösningar har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för samhällens

Läs mer

Rymdutmaningen koppling till Lgr11

Rymdutmaningen koppling till Lgr11 en koppling till Lgr11 När man arbetar med LEGO i undervisningen så är det bara lärarens och elevernas fantasi som sätter gränserna för vilka delar av kursplanerna man arbetar med. Vi listar de delar av

Läs mer

Droger- ett arbetsområde i samhällskunskap och biologi

Droger- ett arbetsområde i samhällskunskap och biologi Droger- ett arbetsområde i samhällskunskap och biologi Berätta om drogens historia, innehåll, tillverkning. Hur påverkas och skadas kroppen av drogen? Hur kan man se att någon är påverkad Vad finns det

Läs mer

Ett arbetsområde i Teknik. Vi kommer att arbeta med teknik v. 37, 38, 39 och 40.

Ett arbetsområde i Teknik. Vi kommer att arbeta med teknik v. 37, 38, 39 och 40. Design och produktveckling Ett arbetsområde i Teknik Vi kommer att arbeta med teknik v. 37, 38, 39 och 40. Ur det centrala innehållet i kursplanen för teknik, årskurs 7-9: Bearbetning av råvara till färdig

Läs mer

Teknik Granbergsskolan 7-

Teknik Granbergsskolan 7- Teknik Granbergsskolan 7- Teknikämnets Syfte 9 Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: identifiera och analysera tekniska lösningar

Läs mer

Snilleblixtarna och LGR 11 TEKNIK

Snilleblixtarna och LGR 11 TEKNIK Att verka i läroplanens anda och uppfylla dess krav/sid104 Allmänt syfte Göra tekniken omkring oss synlig och begriplig Grund: Pilla, Upptäcka. Sagor: Kapitel 2, Kapitel 3, Kapitel 11, Kapitel 12 År efter

Läs mer

Livets myller Ordning i myllret

Livets myller Ordning i myllret LIVETS MYLLER ORDNING I MYLLRET Livets myller Ordning i myllret Hur kommer det sig att vetenskapsmännen ändrar sig hela tiden när det gäller hur organismerna är släkt med varandra och hur de ska delas

Läs mer

Naturorienterande ämnen

Naturorienterande ämnen OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Läs mer

Syftet med lektionen är att eleverna får lära sig mer om vikten av att äta en bra lunch i skolan.

Syftet med lektionen är att eleverna får lära sig mer om vikten av att äta en bra lunch i skolan. Ämne: Biologi, Kemi, Svenska, Hem- och konsumentkunskap Årskurs: 4-6 SYFTE Syftet med lektionen är att eleverna får lära sig mer om vikten av att äta en bra lunch i skolan. GENOMFÖRANDE I den här uppgiften

Läs mer

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Förutsättningarna för ett liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar at förvalta jorden så at

Läs mer

Lärares verktyg i bedömningsprocessen. Svårfångat lärande elever i behov av anpassning och särskilt stöd

Lärares verktyg i bedömningsprocessen. Svårfångat lärande elever i behov av anpassning och särskilt stöd Lärares verktyg i bedömningsprocessen Svårfångat lärande elever i behov av anpassning och särskilt stöd Personalen uppmärksammar att en elev riskerar att inte utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanen

Läs mer

Förankring Lgr11. Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2013

Förankring Lgr11. Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2013 Teknikåttans intentioner med årets Klassuppgift är att den ska vara väl förankrad i Lgr 11. Genom att arbeta med Klassuppgiften tror vi att eleverna kommer att ha goda möjligheter att utveckla förmågorna

Läs mer

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler. TEKNIK Tekniska lösningar har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för samhällens utveckling. Drivkrafterna bakom teknikutvecklingen har ofta varit en strävan att lösa problem och uppfylla

Läs mer

Teknik. Syfte. Kurskod: SGRTEK7 Verksamhetspoäng: 150 TEKNIK 62 SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Teknik. Syfte. Kurskod: SGRTEK7 Verksamhetspoäng: 150 TEKNIK 62 SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Teknik Kurskod: SGRTEK7 Verksamhetspoäng: 150 Tekniska lösningar har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för samhällens utveckling. Drivkrafterna bakom teknikutvecklingen har ofta varit

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Teknik Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven utvecklar sina insikter i den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveckling

Läs mer

Sidor att läsa inför provet vecka 49

Sidor att läsa inför provet vecka 49 Teknik åk 7 Produktion / konstruktion / historia, nu och framtid Varför teknik Tekniska lösningar har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för samhällens utveckling. Drivkrafterna bakom

Läs mer

Karbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen!

Karbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen! Välkommen till NO kursen! Livets former Lpp åk 7 Inledning: I detta område ska vi gå genom olika former av livet i ordningen som de har dykt upp på jorden. Eran blir att delta i diskussioner och att i

Läs mer

En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9

En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9 En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9 Innehåll En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk

Läs mer

Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk6-vt 13 Grimstaskolan

Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk6-vt 13 Grimstaskolan Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk6-vt 13 Grimstaskolan Syfte - Att utveckla elevernas möjligheter att kommunicera - Att använda det svenska språket i tal och skrift i teknik - Skapande arbete ger eleverna

Läs mer

Kort om kursplanen i teknik

Kort om kursplanen i teknik Kort om kursplanen i teknik är ett sammandrag av Skolverkets kursplan i teknik från Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 1 samt Kommentarmaterial till kursplanen i teknik 2.

Läs mer

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I samtal

Läs mer

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts. Planering Energi 9C Syfte: Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi Genomföra systematiska undersökningar i fysik Använda fysikens begrepp,

Läs mer

"Biologi - blodet, andningen och maten"

Biologi - blodet, andningen och maten "ologi - blodet, andningen och maten" Grundskola 8 1 1 biologiplanering Skapad 2016-09-30 av Daniel Spångberg i Björkvallsskolan, Uppsala Baserad på "Mall för pedagogisk planering Björkvallsskolan" från

Läs mer

Lokal pedagogisk plan

Lokal pedagogisk plan Syfte med arbetsområdet: Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i fysik

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.

Läs mer

Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9

Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9 Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9 Foretagsamheten.se Lärarhandledning Lärarhandledning Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att

Läs mer

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet. Arvet och DNA Lokal pedagogisk planering årkurs 9 Syfte Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och om sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor

Läs mer

BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9)

BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9) UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9) Diskussionsmaterial Vad är detta? I materialet ges förslag på hur man kan arbeta med fortbildning i lärargrupper runt betyg i årskurs

Läs mer

BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK

BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK SOL och MÅNE TID och ÅRSTID VARDAGSFYSIK och TEKNIK 4 MATERIA 5 3 BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK VÄXTER, SVAMPAR BAKTERIER och DJUR 1 KROPP Och HÄLSA 2 FAROR och SKYDD 6 7 TEKNIK Kursplan för de naturorienterande

Läs mer

Workshop om kursplaner åk 7 9

Workshop om kursplaner åk 7 9 NO biennal Luleå 3 4 april 2011 Workshop om kursplaner åk 7 9 Struktur för kursplanen i biologi: Syfte och mål Centralt innehåll Kunskapskrav för 4 6 och 7 9 Mål för undervisningen i biologi i grundskolan:

Läs mer

Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.

Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi. "Ekologi år 7-8" Eleverna arbetar med de begrepp som tas upp i området Ekologi. De ska få kunskap om några vanliga ekosystem. Vi kommer också att genomföra enklare laborationer och fältstudier samt dokumentera

Läs mer

ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENTREPRENÖRSKAP Ämnet entreprenörskap är tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom psykologi och företagsekonomi, men även andra kunskapsområden såsom retorik och juridik ingår. Med hjälp av begrepp, teorier,

Läs mer

Lokal pedagogisk plan

Lokal pedagogisk plan Syfte med arbetsområdet: Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i fysik

Läs mer

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7 ipreliminär planering år 8 Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7 Syftet med undervisningen: använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor

Läs mer

Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk 8- VT/ 13 Grimstaskolan

Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk 8- VT/ 13 Grimstaskolan Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk 8- VT/ 13 Grimstaskolan Syfte - Att utveckla elevernas möjligheter att kommunicera - Att använda det svenska språket i tal skrift i teknik - Skapande arbete ger eleverna

Läs mer

Tekniska produkter och system Teknisk problemlösning och kommunikation

Tekniska produkter och system Teknisk problemlösning och kommunikation Remissversion av kursplan i teknik i grundskolan Teknik Syfte Tekniska lösningar har i alla tider varit betydelsefulla för människors och samhällens utveckling. I dag ställs allt högre krav på tekniskt

Läs mer

Glasskiosken. Lärarhandledning

Glasskiosken. Lärarhandledning Glasskiosken Lärarhandledning Syfte Syftet med Glasskiosken är att på ett leksamt sätt ge eleven en inblick i företagares villkor och lära sig grundläggande kunskaper om hur företagande fungerar. Detta

Läs mer

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING Ämnet naturvetenskaplig spets inom försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning förbereder

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda kunskaper i fysik för

Läs mer

Lokal planering i NO fsk - 2. Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur

Lokal planering i NO fsk - 2. Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur Lokal planering i NO fsk - 2 Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur Natur Människa Känna igen och benämna några vanligt förekommande växter och djur i närmiljön Få en inblick i det ekologiska systemet,

Läs mer

Smidiga stegsnurraren Sonja

Smidiga stegsnurraren Sonja Smidiga stegsnurraren Sonja När Sonja ställs på stegens översta pinne kommer hon att snurra sig ner, pinne för pinne, tills hon når marken. Se en film på produkten: http://youtu.be/oza5sjk3jyw Vilket material

Läs mer

Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan Förankring Lgr11

Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan Förankring Lgr11 Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2015 Teknikåttans intentioner med årets Klassuppgift är att den ska vara väl förankrad i Lgr 11. Genom att arbeta med Klassuppgiften tror vi att eleverna

Läs mer

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar

Läs mer

Teknikprogrammet (TE)

Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i teknik och teknisk utveckling. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier

Läs mer

De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen.

De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen. Akustik och Optik Grundskola 7 9 LGR11 Fy De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen. Förmåga att använda kunskaper

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Skolverkets föreskrifter om kursplaner för kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå; SKOLFS 2012:18 Utkom från trycket den 31 maj 2012 beslutade

Läs mer

Lärares planering och genomförande av arbetsområdet Glasögonbågar

Lärares planering och genomförande av arbetsområdet Glasögonbågar Tre lärare som undervisar i årskurs 6 har planerat och genomfört ett arbetsområde som handlade om glasögonbågar i sina klasser. Målen för arbetsområdet och därmed bedömningen har fokuserat på samtliga

Läs mer

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande med Skogen i Skolan NYFIKENHET TEKNIK Motivation tävling livsmedel SKOG MILJÖ Hälsa framtiden friluftsliv Drivkrafter innovationer Entreprenörskap kreativitet

Läs mer

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7 1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom grundsärskolan Biologi Kurskod: SGRBIO7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet

Läs mer

Tidslinjen 100 år bakåt i tiden

Tidslinjen 100 år bakåt i tiden Tidslinjen 100 år bakåt i tiden Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid - SO, Årskurs 1-3 Syfte Förstå vad en tidslinje är och vad den kan användas till, samt ge exempel på hur olika människor

Läs mer

Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik)

Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik) Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik) Myrstacken Äldre årskurs 6, Hällby skola L= mest för läraren E= viktigt för eleven Gäller för augusti-september 2015 Förankring i

Läs mer

KRIS & VISION. En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag som visas på både Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum.

KRIS & VISION. En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag som visas på både Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum. KRIS & VISION En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag som visas på både Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum. Norrköping har genom historien upplevt både stora framgångar och

Läs mer

VARFÖR TEKNIK I FÖRSKOLAN? VARFÖR TEKNIK I SKOLAN?

VARFÖR TEKNIK I FÖRSKOLAN? VARFÖR TEKNIK I SKOLAN? VARFÖR TEKNIK I FÖRSKOLAN? VARFÖR TEKNIK I SKOLAN? Ekonomiargument Nyttoargument VARFÖR? Demokratiargument Kulturargument Dagens samhälle är ett teknikintensivt samhälle och vi klarar oss inte utan kunskaper

Läs mer

Göteborg 5 december Teknik

Göteborg 5 december Teknik Göteborg 5 december Teknik Hasse Alfredssons idé Hur löste eleverna problemet? SKOLAN? Elevers idéer till lösning SKOLAN Elevernas lösning på problemet SKOLAN Bikupa Varför teknik i grundskolan? Den nya

Läs mer

LEKTION 6: INGENJÖREN OCH HÅLLBAR UTVECKLING

LEKTION 6: INGENJÖREN OCH HÅLLBAR UTVECKLING LEKTION 6: INGENJÖREN OCH HÅLLBAR UTVECKLING 01 LEKTION 6: INGENJÖREN OCH HÅLLBAR UTVECKLING Tid: 60-80 minuter Årskurs: 7-9 Huvudämne: NO KOPPLING TILL KURSPLANER FÖRMÅGOR Värdera konsekvenser av olika

Läs mer

Fysik åk 7. Energi. Lisa Ranudd. Studiehandledning. Energi

Fysik åk 7. Energi. Lisa Ranudd. Studiehandledning. Energi Studiehandledning Fysik åk 7 Lisa Ranudd Planering Vecka Aktivitet Att tänka på 21 Intro grupparbete+ genomgång Lyssna på instruktionen Grupparbete Grupparbete och förhör 22 Laboration Var lugn och systematisk

Läs mer