Antalsuppfattning En undersökning hur pedagoger arbetar med antalsuppfattning på förskolan 3-5 år.

Transkript

1 Institutionen för matematik, natur- och datavetenskap Antalsuppfattning En undersökning hur pedagoger arbetar med antalsuppfattning på förskolan 3-5 år. Cecilia Johansson Ht hp B-nivå Lärarprogrammet 210 hp Examinator: Iris Attorps Handledare: Per Aspenberg

2 2

3 Sammanfattning Mitt examensarbete handlar om hur förskolan arbetar med antalsuppfattning. För att besvara mina frågeställningar har jag använt mig av litteratur och en enkätundersökning som behandlar antalsuppfattning. I enkätundersökningen har 16 förskollärare medverkat, en från varje förskola i den tillfrågade kommunen, där jag har valt att göra min undersökning. Förskollärarnas ålder varierar och ungefär hälften av förskollärarna har utbildning i matematik. I enkäten har jag fått fram bakomliggande motiv som förskollärarna anser aktuella för att aktivt kunna arbeta med antal i förskolan. Resultaten av denna undersökning visar att alla förskollärare i den tillfrågade kommunen, tycker att det är viktigt att arbeta med antal. Genom enkätundersökningen kan vi ta del av hur förskollärarna arbetar med antalsuppfattning i de olika rutinsituationer som finns i förskolans verksamhet. Vi får även tips och idéer på hur en förskola kan arbeta med antal. Jag har även fått fram, på vilket sett förskolläraren märker att barnet lärt sig om antal. Nyckelord, Antalsuppfattning, förskola. 3

4 Innehållsförteckning 1. INLEDNING Syfte Frågeställningar BAKGRUND Definitionen av antal Vad säger läroplanen Litteraturgenomgång METOD Urval Datainsamlingsmetod Procedur Litteraturinsamlingsmetod RESULTAT Åldersgrupper på dem som medverkade i enkäten Deltagarnas utbildning Förskollärare som arbetar med antalsuppfattning i förskolan Förskollärarnas motiv till att arbeta med antalsuppfattning, alternativ att inte uttryckningen göra det Aktuella rutinsituationer där förskollärarna arbetar med antal med barnen och hur ofta Förskolans egna metoder att lära ut antal i olika rutinsituationer Andra situationer än vid rutinsituationerna där förskolläraren arbetar med antalsuppfattning Hur förskolläraren märker att barnen har lärt sig antalsuppfattning Förskollärarens egna erfarenheter från sitt arbete som indikerar att barn i åldrarna 3-5 år kan tillägna sig en djupare antalsuppfattning Förskollärarens förslag till andra förskolor om hur de kan arbeta med antalsuppfattning.21 4

5 5 DISKUSSION Tänkbara situationer Vikten av dokumentation av antal Olika observationssätt att märka om barnen förstår antal Gör matematiken rolig och intressant Pedagogens engagemang och motivering till att arbeta med antalsuppfattning Slutsats Fortsatt forskning REFERENSER..26 BILAGOR.27 Bilaga 1.27 Bilaga

6 1. INLEDNING I mitt examensarbete har jag valt att göra en undersökning gällande antalsuppfattning och hur pedagogerna arbetar med detta på förskolenivå. Intresset för undersökningen har väckts genom matematikkurser som jag gått under min studietid, där vi fick lära oss hur viktigt det är att börja med matematik så tidigt som möjligt. Jag har även egna erfarenheter när jag har suttit och läst sagoböcker för barn. Att barnen tycker det är roligt att arbeta med antal märker jag bl.a. på deras kroppsspråk när jag ber dem räkna antal i de böcker som jag läst. De visar med hela sin kropp hur roligt de tycker det är att räkna. Eftersom jag anser att det är viktigt och har ett stort intresse för matematik, så vill jag undersöka hur pedagogerna i förskoleverksamheten arbetar med barnen gällande antal. Efter denna undersökning hoppas jag att jag har fått en bild av hur pedagogerna arbetar på förskola och att jag även kan få lite idéer hur jag i framtiden kan jobba vidare med mitt intresse. Jag vill även att arbetet skall vara en idéverkstad där de pedagoger som vill arbeta lite mer ingående med antal i förskolan kan använda sig av de idéer som finns presenterat i arbetet. 1.1 Syfte Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pedagogerna arbetar med antal i förskola 3-5 år, samt kopplingen mellan vad som finns skrivet i litteraturen och hur en förskola kan arbeta med antalsuppfattning, gällande metoder och hur de märker ett resultat. 1.2 Frågeställningar - Hur arbetar pedagogerna med antalsuppfattning på förskolan (3-5 år) och hur märker de att det skett en inlärning? - Vad säger litteraturen gällande antalsuppfattning? - Hur kan en förskola arbeta med antalsuppfattning? 2. BAKGRUND 2.1 Definition av det matematiska begreppet antal Anthony Furness (2008:75) menar att antal är svaret på Hur många. Att räkna antalet klossar, kuber, knappar, kottar Doverborg m flera (2002)menar att antalsuppfattning kan definieras med att barnen förstår det sista uppräknade räkneordet och också anger antalet föremål i den uppräknade mängden. 2.2 Vad säger läroplanen Verksamheten skall bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten (Lpfö 98:9, 10) Enligt förskolans läroplan skall förskolan sträva efter att varje barn: Utvecklar sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang 6

7 Utvecklar sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form samt sin förmåga att orientera sig i tid och rum (Lpfö 98:9,10) Enligt förskolans läroplan skall arbetslaget sträva efter och ansvara över att arbetet i barngruppen och att de genomförs så att barnen upplever Att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker Stimulera barns nyfikenhet och begynnande förståelse av [ ] matematik Ta vara på barns vetgirighet, vilja och lust att lära samt stärka barns tillit till den egna förmågan (Lpfö98:10) 2.3 Litteraturgenomgång Doverborg & Pramling Samuelsson (2002:103) tar upp Gelman & Gallistels fem principer från 1978 som visar att ett barn har antalsuppfattning: 1. Principen om ett till ett korrespondens. Barnen måste kunna jämföra antalet föremål i två mängder genom att para samman föremål två och två. Ett föremål från den ena mängden bildar par med ett föremål i den andra mängden 2. Principen om den stabila ordningen betyder att barnet vid uppräkning konsekvent använder en och samma sekvens av räkneord. 3. Kardinalprincipen innebär att barnen förstår att de sista uppräknade räkneordet också anger antalet föremål i den uppräknade mängden 4. Abstraktionsprincipen betyder att alla föremål som ingår i en väl avgränsad mängd kan räknas oavsett slag av föremål. 5. Principen om godtycklig ordning betyder att man kan starta var man vill då man skall räkna föremålen i en mängd, men att inget föremål får räknas mer än en gång. Stener, Johansson (2007) menar att om förskolan erbjuder en tillåtande miljö där barnen får möjlighet att utveckla sin matematiska förståelse, där lärarna har medvetna mål att synliggöra matematiken i rutinsituationer samt att barnen lär sig dokumentera och reflektera över matematiken, så sker en positiv matematisk utveckling hos barnen på förskolan. De menar att de flesta barn redan i förskolan lär sig att använda de ovanstående fem principerna. Genom att barnen skaffar sig erfarenheter i vardagen med hjälp av att räkna och bestämma antal. I förskolan finns många exempel på vardagssituationer som t.ex. lek, spel och andra aktiviteter där barnen får tillfällen att räkna och reflektera över hur vi gör när vi bestämmer antal. Det finns många situationer där vi kan hjälpa barnen att räkna, men vi bör sträva efter att göra det i sammanhang där frågan om antal är av betydelsen för barnet [ ]. Det gäller att utnyttja sådana situationer där räkning faller sig naturligt. Det verkar som om vi vuxna ofta har som mål att barnen bara ska räkna när det är fruktbart att räkna. Men vem bestämmer när det är fruktbart eller meningsfullt? Det barn betraktar som meningsfullt behöver inte sammanfalla med den vuxnes uppfattning. Vi får inte underskatta barns glädje över att leka med räkneorden, foga samman dem i ordningsföljd, ta reda på hur många för att de helt enkelt tycker det är roligt. Vad barn intresserar sig för och tycker om att räkna varierar från individ till individ (Heiberg - Solem & Lie Reikerås 2004:169) 7

8 Heiberg - Solem & Lie Reikerås (2004) menar att pedagogens uppgift när det handlar om att räkna antal, är att respektera barnens räkneaktiviteter. Där kan vuxna lära sig mycket av barnens lekfulla förhållningssätt till tal och räkning. När pedagogen skall reflektera över vad som är nyttig och meningsfull räkning så är det viktigt och en utmaning att ta barnets perspektiv. Viktigt är också att barnet får sista ordet och får avgöra vad och i vilka situationer det är intressant att räkna Furness (1998) menar att räkna antal kräver från början en koordinering mellan finger och räkneorden och efter en tid går barnet över till att ordna föremål. Barnet kan då se att det är tre knappar utan att barnet behöver räkna dem först eller så kan barnet se eller känna igen tärningsmönstret för fem. Han anser att antalsbegreppet byggs upp genom att barnen får öva på att: Räkna föremål- kuber, knappar, personer, fönster och bilar. Lägga mönster med knappar, kuber mm Rita egna mönster Dela ett antal (kuber/knappar) i två grupper (Furness 1998:75) Doverborg, Pramling, Samuelsson (2001) menar att räknandet har störst betydelse för barnet när barnet skall räkna något som de senare får äta upp, samtidigt som de räknar så får de en belöning. Som belöning menar de att russin är ett bra material att använda Doverborg & Pramling Samuelsson (2001) menar att dukning på förskolan är ett bra exempel som utvecklar en förståelse för antal. I ett exempel i boken beskrivs en förskola där barnen sitter ca fem stycken vid varje bord. Ett barn får ta hand om dukningen en vecka var. Under sin dukning får barnet reflektera över- hur många brukar sitta vid bordet? Är alla här? Vilka/vem är borta och hur många skall äta vid mitt bord idag. De får också reflektera över vad och hur de ska äta idag. I boken tas det upp att det är viktigt att systematisera vardagen. Med det menar de att pedagogerna på förskolan skall tänka på att barnen skall känna sig delaktiga i vardagssituationer som t.ex. dukning till lunchen. Dukning på förskoleavdelningen är viktigt men det viktigaste är hur pedagogen utvecklar dukningen till ett tillfälle där barnet kan utveckla grundläggande matematiskt tänkande gällande antal. Pedagogen kan ta fram antalet tallrikar och barnet får dela ut, men det ger inte så mycket. I exemplet ovan får barnen själv möjlighet att fundera ut och använda sig av sin antalsuppfattning för att lösa problemet. Exemplet bidrar till en träning på det matematiska begreppet antal. En annan metod är att barnen själva kan dokumentera sin dukning. Exempel på den dokumentationen kan vara, att barnen ritar streck för antalet barn som sitter vid bordet eller så ritar de tallriken med besticken på ett ritpapper. Genom dokumentationen kan barnen lätt se hur många som sitter vid bordet och hur många de skall duka till. Doverborg (2007) förklarar mer vikten av att dokumentera dukning. Där beskrivs genomförandet av dokumentation samt hur viktig dukningen på förskolan är, både för barnet och för läraren. Dokumentationen synliggör att barnen löser uppgiften på olika sätt och barnet själv kan följa sin egen inlärning, samt att den visar på att det finns en variation av olika sätt som barnen kan dokumentera antal. Doverborg (2002) anser även att dokumentation av dukningen ger en inre bild hos barnen. Barnen kan föreställa sig bilder av olika antal. Magne (2004) skriver i sin bok att barn är redo att börja med matematik när de behärskar språket och det gör barnen enligt Magne vid ungefär tre års ålder. Pedagogen kan också börja tidigare beroende på om det passar barnet. Det gäller att stimulera barnet på rätt sätt. I förskolan kan pedagogen stimulera barnet, när de själva börjar fundera och ställa frågor angående tal och former (Magne 2004:15) Han anser att det är viktigt att läraren tar tillfället i akt och pratar med barnet och utgår från barnets individuella behov. Det ligger en stor vikt 8

9 hos vuxna hur de bemöter barnen och deras intressen. Han menar att pedagogen kan införa undervisning som kan ge barnen lust att söka vidare, bland annat genom sju punkter som han beskriver. Dessa punkter är olika begrepp som personalen ibland kan fokusera på. Han punktar upp sju kategorier och i en kategori ingår antal. Magne menar att personalen på förskolan skall börja ge barnen lust att forska inom matematiken genom bland annat låta barnen jämföra antal, räkna saker och säga talramsan. Han framhäver även att lek är viktigt. Det är genom mattelekar som barnen i stor utsträckning lär sig matematik. Barnen lär sig även matematik genom att starta i enskilda fall. Barnet gillar talramsan och att pekräkna och de vill gärna räkna upp saker i rätt ordning Doverborg & Pramling Samuelsson (2002) utgår från Marton och Booths diskussion från 1997, ju tidigare barnet får erfarenhet av matematiken desto bättre är det när barnet senare i livet skall lära sig de nya matematiska begreppen. De menar även att erfarenheter gällande matematik ligger som en grund för det nya som barnet skall lära sig. Antal kan bli synligt genom att barnet får möjlighet att ta del av olika antal föremål. Om pedagogen i sin undervisning skulle begränsa till ett visst antal så skulle risken bli att lärandet begränsas. De anser också att pedagogen måste vara noga med att variera föremålets storlek eftersom barnet då får tillgång till mångfalden och det är genom mångfalden som barnet ges möjlighet att lära sig och utvecklas. Från Fischers studie från 1992 som Doverborg & Pramling Samuelsson (2002) utgår från så är det många barn mellan 2-4 års ålder som visar antal genom att visa upp antalet fingrar när de vill tala om hur gamla de är eller exempelvis hur många bilar de har eller hur många godisbitar de vill ha. Vidare påvisar Doverborg & Pramling Samuelsson (2002) från Johnsen Hoines studie från 1990 att fingervisning också kan räknas som språk. Det är inte bara det muntliga språket som räknas som språk. Om ett litet barn ska räkna hur många äpplen det finns i en skål kan svaret bli: ett, två, tre, fyra, fem. Det är ett, två, tre, fyra, fem äpplen i skålen. Barnet kan ännu inte skilja på räkneord och antal utan använder här räkneorden som beteckning eller ett namn. Varje äpple tilldelas ett räkneord. Ett äldre barn kan däremot säga ett, två, tre fyra, fem. Det är fem äpplen i skålen. Barnet uppfattar då att de sista nämnda räkneordet, samtidigt som det betecknar det sist uppräknade föremålet, också anger antalet i mängden. (Ahlberg 1995:13) Ahlberg (1995) anser att barnet inte behöver ha en utvecklad förståelse för tal bara därför att barnet kan ange det sist nämnda räkneordet som står för antalet i mängden. För att barnet skall ha en förståelse för tal, måste barnet se talet som en helhet och uppfatta talets delar. Fem uppfattar barnen som fem stycken men inte att det även finns delar som exempel två, tre och fyra i mängden av fem. Sterner, Johansson (2007) anser även som ovanstående författare att i ett exempel där de yngre barnen skall räkna tre stycken gosedjur, så räknar barnen rytmiskt i samma ögonblick som de pekar på varje gosedjur. Det kan vara ett tecken på att barnet förstår att det finns antalet tre nallar i mängden, men det kan också vara ett tecken på att barnet namnger tingen (nallarna). Första nallen heter en, andra nallen heter två osv. Att barnet pekar och räknar föremålet samtidigt är inget bevis på att de förstår principen för hur vi räknar och bestämmer antalet föremål i mängd av fem eller sju. Många yngre barn lär sig tidigt i hög grad längre talserie än vad barnet kan använda i praktiken. Författarna anser att det brukar gå bra för barnet att ange föremål upp till sju eller åtta, sedan vill barnet gärna hoppa över ett räkneord eller nämna ordet två gånger. Doverborg, Pramling Samuelsson (2002) beskriver ett sätt som en pedagog har utvecklat efter barnens intresse. Efter att pedagogen observerat att barnen fascineras av stjärnor, har hon tagit fram ett arbetsmaterial som utvecklar barnens antalsuppfattning på ett positivt sätt. 9

10 Pedagogen kan göra övningen spännande genom att använda sin egen fantasi och utifrån barnens intresse. De kunde konstatera av undersökningen att de barn som har arbetat med stjärnkorten hade bättre antalsuppfattning än de som inte hade arbetat med dessa. Skolverkets mål för matematik tar bland annat upp vikten av att barn tidigt får möjlighet att upptäcka och utforska matematik i vardagen. När barn arbetar med att erövra sin omvärld och att utforska matematiska begrepp så får de förståelsen genom att bland annat leka, skapa, prata, springa och röra på hela kroppen. Fortbildning av förskollärare handlar idag för det mesta om barns språkutveckling, men nu har skolverket kommit med ett förslag att personalen i förskolor behöver fortbildning i ämneskunskaperna språk, matematik, naturvetenskap, teknik samt också lek och skapande. 10

11 3. METOD 3.1 Urval Examensarbete baseras på en enkätundersökning angående antalsuppfattning hos barn mellan 3-5 år. Jag har valt att göra en enkätundersökning som jag mailade till 19 förskolor i en kommun i Sverige. Motivet till mitt val att maila var på grund av min brist på tid. Jag hade inte haft möjlighet att besöka nitton förskolor. För att inte riskera att det på något sätt skulle bli någon diskussion om vilka förskolor som valdes ut, så gjorde jag valet att inte välja ut några specifika utan istället använda mig av alla som finns i kommunen. Dessutom blir utfallet större med flera inblandade. För mig var mailkontakt ett bra val i denna undersökning. Det negativa med att använda denna metod skulle kunna vara att om de tillfrågade skulle behöva fråga något, då hade det varit lämpligare om jag hade funnits på plats. Risken finns nu att man istället bara kryssar i något i all hast även om man inte fullt ut förstår frågan. Jag tycker ändå att undersökningen är tillförlitlig då den är kvantitativ och jag har även fått mycket utförliga svar på flera av mina frågor. Lägg märke till att det är en förskolelärare per förskola som arbetar med barn i åldern 3-5 år som har medverkat i enkätundersökningen. De som medverkar i undersökning var fyra stycken mellan år, fem stycken mellan år, tre stycken mellan år och fyra stycken som är mellan år. Min motivering angående 19 stycken förskolor är att det finns 19 stycken kommunala förskolor i kommunen som jag har gjort undersökningen på. Jag har ringt upp en äldrebarns avdelning på varje förskola och frågat den som svarat i telefonen om den vill vara med i en enkätundersökning. Detta motsvarar ett stort sett ett slumpmässigt urval. Jag har använt mig av alla förskolor i kommunen därför att jag vill ha så stor omfattning som möjligt och jag vill naturligtvis inte peka ut en förskola. 3.2 Datainsamlingsmetod Jag använde mig av en enkätundersökning och enkätfrågorna formulerade jag själv med hjälp av min handledare. Svaren registrerade jag sedan i Excel och i Microsoft Word. 3.3 Procedur Jag tog kontakt per telefon med alla 19 förskolorna och berättade att jag skulle utföra en enkätundersökning gällande antalsuppfattning i förskolan och att jag inte kommer att använda några namn i mitt examensarbete på grund av etiska skäl. Jag kom överens med pedagogerna per telefon att de skulle svara på min enkät och skicka den via mail tillbaka till mig till utsatt datum. 12 av de tillfrågade svarade i tid. Efter att ha ringt och påmint de andra fick jag in 16 svar av 19 tillfrågade. När jag hade analyserat resultatet av enkäterna så kom jag underfund med att jag hade missat en viktig följdfråga som jag absolut ville ha svar på. Följdfrågan var, hur arbetar förskolläraren med antal i de olika rutinsituationerna som finns på förskolan samt finns det några andra situationer än vid rutinsituationerna som ni arbetar med antalsuppfattning? Jag bestämde mig för att ringa runt till de 16 förskolorna och fråga om de kunde svara på denna fråga på samma sätt som de svarade på enkäten. Alla 16 förskollärare var positiva och ställde gärna upp att svara på följdfrågan. Bortfallet blev tre förskolor. Jag fick in svaren på följdfrågan av 13 förskolor. 11

12 3.4 litteraturinsamlingsmetod Jag började titta igenom böcker som min lokala lärarutbildare hade på sin arbetsplats. Där hittade jag några intressanta böcker som jag lånade hem. Jag har även gjort besök på närliggande bibliotek, där jag sökte i deras databas med hjälp av sökorden matematik, förskolebarn. När jag gick igenom böcker som jag lånat hem var mitt mål att hitta text som behandlade antal, alltså vad som står skrivet om antal och antalsuppfattning i litteraturen. 4. RESULTAT Nedan redovisas resultat i form av diagram och citat. Jag har även kategoriserat motiv utifrån svaren som deltagarna givit på enkäten som jag redovisar i resultatet. En fråga i enkäten redovisas genom att jag räknat upp vad de medverkade svarar, om hur de arbetar i de olika rutinsituationerna som finns på förskolan 4.1 Åldersgrupp på dem som medverkade i enkäten Antal förskollärare år år år år år Figur 1 Åldersindelningen på förskollärarna som medverkade i enkätundersökningen. 12

13 4.2 Deltagarnas utbildning Ja Nej Antal förskollärare Figur 2 Antalet förskollärare som har utbildning inom matematik på förskolenivå 4.3 Förskollärare som arbetar med antalsuppfattning i förskolan? Ja Nej Antal förskollärare Figur 3 Antalet förskollärare som arbetar med antalsuppfattning i förskolan. 13

14 4.4. Förskollärarens motiv till att arbeta med antalsuppfattning alternativt att inte uttryckligen göra det. Det var ingen av de tillfrågade som ansåg att man inte skall arbeta med antalsuppfattning med barn i förskolan i åldern 3-5 år. Resultatet på denna fråga redovisas genom att jag har kategoriserat motiv utifrån svaren som deltagarna givit på enkäten. Jag anger hur många förskolelärare som uppgivit respektive motiv. Observera att en förskollärare kan ha flera motiv. Tabell 1. Motiven som förskollärarna har gett till att arbeta med antalsuppfattning och hur många som har gett dessa motiv. Motiv Antal förskollärare som beskrev detta i sin motivering Förberedande matematik inför 9 förskoleklass/skola Öva öga - hand motorik 1 Har inte uppgett motiv 1 Väcka nyfikenhet för matematik 3 Läroplanen 1 Kunskapsinhämtning Aktuella rutinsituationer på förskolan där förskolläraren arbetar med antal med barnen och hur ofta. Samling Antal förskollärare Nej Ibland Inte varje vecka 1 dag/v 2-3dag/v 4-5dag/v Figur 4. Antalet förskollärare som arbetar med antal på samlingen och hur ofta de gör det. 14

15 Dukning vid måltid Antal förskollärare Nej Ibland Inte varje vecka 1 dag/v 2-3dag/v 4-5dag/v Figur 5. Antalet förskollärare som arbetar med antalsuppfattning när de dukar inför måltiderna på förskolan och hur ofta de gör det. Måltid Antal förskollärare Nej Ibland Inte varje vecka 1 dag/v 2-3dag/v 4-5dag/v Figur 6. Antal förskollärare som arbetar med antal genom måltiden på förskolan och hur ofta. Leken Antal förskollärare Nej Ibland Inte varje vecka 1 dag/v 2-3dag/v 4-5dag/v Figur 7. Antalet förskollärare som arbetar med antalsuppfattning i leken på förskolan och hur ofta de gör det. 15

16 På/avklädning Nej Ibland Inte varje vecka 1 dag/v 2-3dag/v 4-5dag/v Antal förskollärare Figur 8. Antalet förskollärare som arbetar med antalsuppfattning när de hjälper barnen på och av med kläderna på förskolan och hur ofta de tillämpar antal i samband med denna situation. Spela spel Antal förskollärare Nej Ibland Inte varje vecka 1 dag/v 2-3dag/v 4-5dag/v Figur 9. Antalet förskollärare som arbetar med antalsuppfattning genom att spela spel på förskolan och hur ofta. Fruktstunden Antal förskollärare Nej Ibland Inte varje vecka 1 dag/v 2-3dag/v 4-5dag/v Figur10. Antalet förskollärare som arbetar med antalsuppfattning på fruktstunden på förskolan och hur ofta de gör det. 16

17 4.5.1 Förskolans egna metoder att lära ut antal i olika rutinsituationer. Observera att siffran som står inom parentes efter några påståenden, redovisar att det är fler förskollärare i enkäten som har angett samma svar på frågan. Observera att en förskollärare kan ha flera svar. Samling Använder sig av klossar när de räknar barnen. En färg för pojkar, en färg för flickor och en för fröknar. Jämför staplarna och räkna hur många det är (4) Räknar barnen (3) Använder ramsor och sjunger sånger där antalsuppfattning ingår (7) Använder rekvisita vid sånger exempel ramsan fem små apor (fem apor och visar fem fingrar) för att göra antal tydliga. Ett barn räknar närvarande barn och räknar sen samma antal kulor på tråden på väggen. Sedan får barnet räkna hur många kulor som är kvar, dvs. frånvarande barn. Räknar barnen var är de flest? På förskolan, hemma? Flest/minst åringar? (3) Tar naturliga tillfällen och räknar. Klappar stavelse i namnet. Firar födelsedagar, barnen får visa och tala om hur många år de fyller. Talar om för barnen hur många saker de skall göra på samlingen just den dagen Räknar antalet barn och tar på dem Räknar hur många barn det är på förskolan, hur många pojkar och flickor är det? räknar djuren på en tavla. I sångpåsen räknar vi antalet sånger som är i påsen. Dukning Barnen räknar antal placeringskort som är dukade och tar fram rätt antal fat, bestick och glas Räknar hur många vi ska duka åt? Hur många glas/knivar/gafflar behöver vi? Hur många fattas?(2) Väljer ut två hustomtar som räknar barnen som är på förskolan och de får ta fram rätt antal bestick, tallrikar och glas. Ber barnen duka fram en kniv och en gaffel till varje barn och hämta två små gafflar till gurkan (2) Förskolläraren säger hur många vi är som äter, ett glas vid varje tallrik. Räknar antalet barn och hur många glas behövs på mellanmål (lunchen serveras i matsal) Den vuxne säger namnen på barnen och dukningsbarnet får räkna barnen med hjälp av den personen som är vuxen. Barnet får även ta hjälp av fingrarna när de räknar. Gör enbart personalen utan barn (2) Hjälps åt att räkna antalet barn, pratar om hur många bestick, tallrikar och glas som behövs (2) 17

18 Måltiderna Diskussion om maten till exempel hur många köttbullar vill barnet ha? (8) Samtal om räkning (3) Räknar pojkar och flickor vid bordet. (2) Mattegåta när barnen går ifrån bordet, Samlar flärparna på mjölkpaketen och gör stapeldiagram av dem. Räknar barnen vid bordet (4) Räknar fruktbitar (2) Erbjuder en el två potatisar. Barnen får ta lika många köttbullar som barnets ålder. Barnen får ta en hård och en mjuk smörgås på mellanmål. Matramsa med antal i. Fria leken Hur många barn, mormor, hundar mm är det som leker? Som en medveten pedagog försöker man ta vara på de tillfällen som dyker upp till räkning (4) När barnen leker affär eller kiosk, betalar barnen med knappar som pengar och ute blir stenar och kottar skulle kunna vara pengar. Hjälper barnen att dela upp exempel bilar, hon har fyra och du har ingen och dela så ni få lika många (2) Matte promenad räknar saker ute i naturen. Räknar sandkakor i sandlådan (2) Barnen räknar olika från dag till dag. Räknar hur många som leker tillsammans. Barnen leker skola och samling. Räknar legobitar och räknar hur många dockor de ska duka till i dockvrån. På/av klädning Spel Parbildning en sko på den foten och en sko på den här foten Räkna fingrarna i vantarna (6) Barnen får själva hämta rätt antal kläder som vi ber om. Pratar om kläderna när barnen klär på sig, två strumpor, ett par byxor (8) Räknar kroppsdelar (2) Räknar hur många barn är det som ska gå ut? Hur många gå först? Räknar par i memory (2) Räknar prickarna på tärningen (13) Räknar hur många steg på spelplanen barnet får gå (7) Plocka så många föremål som tärningen visar. Räknar deltagare i spelet (2) Räknar hur många pusselbitar har vi. 18

19 Fruktstund Barnet som har fått väldigt många frukter får inget mer medans de barn som har fått några frukter får ta en till. Barnen bjuder på frukten i samlingen en/två var, om det finns fler kvar räcker det, kan vi dela? Delar frukten och pratar om olika delar (2) Klisterlapparna på frukten används till stapeldiagram. Delar frukten tillsammans med barnen, och pratar om de olika delarna, barnen kan exempel tala om hur många bananpengar de vill ha (9) Andra situationer än vid rutinsituationerna där förskolläraren arbetar med antalsuppfattning. Här citerar jag direkt de svar jag fått: Vi har mycket matteprat antal, i små grupper där vi leker med olika antal föremål, på många olika sätt. Plus och minus med antal upp till 5 eller 10, på gymnastiken när vi hoppar, har redskap osv. Utelek i sandlådan antal sandkakor, räkna varv på cykelbanan, hoppar på stenar. Att ta alla tillfällen i akt när det faller sig att ställa mattefrågor. Få barnen att fundera på kluriga saker och fråga dem hur de gör. Inte påpeka vad som är rätt och fel. Det kan vara när vi leker organiserade lekar som vi vuxna styr upp. Då räknar vi antalet deltagare och hur många personer det är i olika lag. Gympan är ett sådant exempel där det räknas. I vardagen på förskolan försöker vi att prata mycket med barnen och få in mycket Vardagsmatematik. Barnen har ett intresse för halsband och bokstäver just nu. Man kan be barnet sätta exempel ett visst antal pärlor på halsbandet till så är det färdigt och barnen får berätta hur många bokstäver det är i deras namn. Försöker vara språkligt medvetna alltid och visst kommer antal in i flera situationer exempel. När kommer min mamma? om två timmar. När de ritar, jag har tre storebröder. Vid skapande, så tar du fyra däck och två smala pinnar till skorsten. 4.6 Hur förskolläraren märker att barnen har lärt sig antalsuppfattning. Efter att jag analyserat svaren i enkäten så staplade jag upp olika observationssätt som pedagogen använder sig av för att se om barnet lärt sig om antal. Det blev en blandad svarsfrekvens och några pedagoger hade helt egna svar på hur de upptäckte att barnen lär sig antal. 19

20 Tabell 2. Observationer där förskolläraren märker att barnen har lärt sig om antal Olika observationer Antalet förskollärare som beskrev detta i sitt svar Barnen räknar saker för att få reda på hur 6 många det är Barnen uppfattar ett antal utan att behöva 2 räkna en, två, tre. Barnen visar att de kan överföra kunskap på 1 flera plan Barnen kan se vika barn som är på samlingen 1 och vilka som är borta. Barnen ber om antalet saker de vill ha 1 Barnen använder rätt antal i förhållande till 4 vad barnet visar eller berättar om. Barnen ordnar upp i sin vardag, exempel att 1 ett par skor är antalet två Genom att pedagogen frågar barnet 1 Barnen räknar på fingrarna 1 Sammanfattning De flesta pedagoger märker att barnen lärt sig antalsuppfattning genom att barnen räknar saker i sin omgivning och de vill upptäcka att se hur många det är. Sedan är det några pedagoger som har angett att, barnet använder rätt antal i förhållande till vad barnet visar eller berättar om. Att barnet uppfattar ett antal utan att behöva räkna det är det två pedagoger som anser. Som synes finns några svar där en pedagog är ensam om sina svar. 4.7 Förskollärarens egna erfarenheter från sitt arbete som indikerar att barn i åldrarna 3-5 år kan tillägna sig en djupare antalsuppfattning Alla tycker att barnen i dessa åldrar kan tillägna sig djupare antalsuppfattning beroende på vilket sätt pedagogen arbetar på. Här är några punkter som pedagogerna trycker på som kan bidra till en djupare förståelse för antal. Pedagogernas likvärdiga svar har samlats under dessa punkter: Tabell 3. Olika arbetssätt till fördjupning Olika arbetssätt till fördjupning Antal förskollärare Arbetar intensivt med antalsuppfattning 3 Barnen får praktiskt arbeta med 1 antalsuppfattning Göra antalsuppfattning roligt och på ett 4 lekfullt sätt för barnen Ge barnet lagom svåra uppgifter utifrån 1 individen, så att antalsuppfattning blir intressant och spännande Med rätt träning och stimulans kan barnen 2 lära sig räkna och förstå antal tidigt Barnen själv skapar ett intresse för att börja 1 räkna och pedagogen arbetar med begreppen med barnen i matematikens värld 20

21 4.8 Förskollärarens förslag till andra förskolor om hur de kan arbeta med antalsuppfattning. Här har jag citerat förslagen som förskollärarna har angivit i enkäten: I alla vardags situationer, påklädning, dukning, samling, leken Antalsuppfattning kan man arbeta med jämt. Det finns inga gränser bara man har fantasi att ta fram det. Matematiken finns överallt omkring oss, vid påklädningen, vid samlingen, vid utevistelsen där vi kan samla kottar, pinnar mm. När vi räknar barnen - hur många är borta? Hur många är här idag? Hur många fröknar? Försöker räkna när tillfälle ges, vara medveten om att man använder antal fast man inte tänker på det Hitta exempel i vardagen och de som ligger barnen nära. Kroppens delar, fruktens delar, kläder, antalet bokstäver i namnet. Gå vidare och utmana med större antal och kanske räknelådor med rekvisita i eller halsband med pärlor. Se till att göra tillfällena lite speciella och visa att du själv tycker att det är roligt och att de är duktiga hur långt eller kort de än räknar. Gör det inte svårare än vad det är. Ta till vara vardagssituationer. Utnyttja samlingar och exvis skogsutflykter Räkna och sortera olika saker. Räkna antal föremål Antalsuppfattning kan man träna tillsammans med barnen nästan hela tiden, det gäller bara att ta tillvara på stunderna. Det kan vara vid lego bygge, att räkna hur många legobitar som används till ett visst bygge, vid samlingen genom att räkna hur många barn det är, hur många pojkar respektive flickor det är, hur många äppelbitar det finns, vid spel och träna på tärningen. Låta barnen hämta en två saker var och räkna hur många det blir tillsammans osv osv. Det är bara fantasin som sätter stopp. Vi har en födelsedagstårta på vår avdelning. Varje gång någon fyller år tar vi fram den och frågar barnet hur många år han eller hon fyller. Därefter hjälps vi åt att räkna rätt antal ljus och sätter på tårtan. Barnet får sedan blåsa ut ljusen. Det är ju en enkel grej och gratis samt att barnen får så stort försprång om de tidig ålder fått förståelse för antalsuppfattning. Använd er av vardagen. Vid måltid, samling, lek, fruktstund etc Allt som du i enkäten har räknat upp. Använd begreppet i alla vardagsrutiner. T.ex. på skötbordet, räkna tår och andra kroppsdelar. Sagor t.ex Guldlock, Bockarna Bruce osv. Sånger, rim, ramsor och påklädning. Prata om jag utvecklingen. Använd det i alla vardagssituationer, rutiner, hela tiden på ett enkelt och lekfullt sätt! Räkna barnen som är på förskolan, vilka saknar vi? Var är det flest barn? Hemma? Här på förskolan? Vid fruktstund. Hur ska vi göra för att frukten ska räcka till alla? Hur ska vi dela?. Matte-sagor som handlar om välbekanta saker (Om du och jag vill ha en varsin glass, hur många glassar ska vi köpa i kiosken?) Låt barnen rita hur de tänker. Håller inom talområdet 1-5, ta alla tillfällen i akt i den dagliga verksamheten, man behöver inte ha Tema MATTE 21

22 Vi har ett snöre med samma antal kulor som alla barn i gruppen uppsatt på väggen. Ett barn räknar varje dag hur många barn som är här, sen räknar de på kulraden samma antal och hur många kulor som är kvar. Sen sätter de upp rätt siffror till rätt antal kulor. Vi har fem kulor på ett snöre, visar alla kulor och gömmer sen ett visst antal, visar resten, barnen skall sen själva räkna ut hur många jag har gömt. Kort med tärningsprickar, barnet drar ett kort, tittar hur många prickar det är, sen skall barnet hämta lika antal t.ex. legobitar eller djur. Barnen får olika antal legobitar som de sen skall rita eller skriva ner på ett papper så jag ser hur många de har fått. Vi samlar ihop alla legobitar som barnen sen delar upp mellan sig för att se om de fått lika många eller om det blir olika. När du läser böcker är ett bra tillfälle att räkna olika saker och öka på de matematiska ordförråden och begreppen. Gruppen ska då helst vara en mindre grupp där barnen ska få vara med. Boken Petter och hans fyra getter är en bok du kan få ut många bra pedagogiska stunder med barnen med när det gäller antal, färg, former, rim, m.m Ta vara på de vardagliga tillfällena som t.ex. när ni sitter och spelar spel med ett barn, att prata om antal. Eftersom det kommer upp naturligt i många spel. Samlingen är också ett bra tillfälle då man har alla barnen samlade. Likaså vid matbordet, ramsor och att använda tydlighet när man räknar barnen 5. DISKUSSION Jag tycker att det har varit väldigt givande att göra detta examensarbete. Jag har fått svar på mina frågor och fått många infallsvinklar när det gäller antalsuppfattning hos barn i förskolan. Att göra en undersökning är väldigt bra och givande. Samtidigt som man i litteraturen får läsa om hur saker ska gå till, så får man möjlighet att utforska, om detta även går att utföra i verksamheten samt hur många som använder sig av det. 5.1 Tänkbara situationer Jag är nöjd med det resultat som undersökningen visade men jag har några funderingar angående resultatet. Sammanfattningsvis så påstår förskollärarna att de arbetar med antal i varje rutinsituation. En del förskollärare gör det oftare än andra. Enligt undersökningen så är undantaget vid dukning, där två förskollärare inte använder sig av antal. Det är verkligen positivt om det stämmer, som resultatet visar, att de arbetar så mycket med antal på förskolan. Ändå funderar jag på om personalen trots allt synliggör matematiken så pass att barnen är medvetna om att de räknar och är duktiga på det. Eller räknas det bara för räknandes skull? En förskolelärare svarade att deras motiv med att praktiskt arbeta med antalsuppfattning är: Att de lär sig räkna mer naturligt än om man skulle sitta och säga att nu ska vi lära oss att räkna och sedan sitta och traggla siffror. Min analys visar att förskolläraren är medveten om att den kan använda sig av naturliga situationer för att lära ut matematik och synliggöra den. 22

23 5.2 Vikten av dokumentation av antal Jag har läst i litteraturen och kommit fram till att det är viktigt att låta barnen dokumentera antalet föremål. Sterner, Johansson (2007) anser att pedagogerna måste ha medvetna mål och synliggöra matematiken i vardagssituationer och låta barnen dokumentera. De menar att om pedagogerna arbetar medvetet med detta så anser de att det kommer att ske en positiv matematisk utveckling hos barnen. De bedömer att dokumentation, hur barnen upplever antal på olika sätt är en viktig del i arbetet. Doverborg & Emanuelsson (2007) menar också att det är viktigt att dokumentera både för läraren och barnet. Genom dokumentation märker läraren hur barnet beskriver antal på olika sätt och läraren ser då om barnet har förstått uppgiften. Genom att återgå till tidigare dokumentationer kan man sedan se vilken utveckling barnen har gjort, samt vilken nivå barnen ligger på gällande antalsuppfattning. Det är bara en av de tillfrågade förskollärarna som har nämnt att de arbetar med dokumentation när de arbetar med antal i förskolan. Det är något som förvånar mig eftersom dokumentation är en bra metod för att se om barnen förstår hur de skall lösa ett problem, exempelvis dukningen på förskolan. Hur kommer det sig att så få dokumenterar? Kanske beror det på tidsbrist eller brist på engagemang. 5.3 Olika observationssätt att märka om barnen förstår antal Om man skall analysera vad litteraturen skriver om detta så är det bland annat genom dokumentation som man kan se om barnet har förståelse för antal. Svaren från min enkät angående på vilket observationssätt du märker att barnet lärt sig om antal, var rätt intressanta eftersom det är så få som dokumenterar. De flesta förskollärarna svarade att de märker att barnen lärt sig om antal, genom att barnen räknar saker för att få reda på hur många det är och att barnen använder rätt antal i förhållande till vad barnet visar (fingervisning) eller berättar om. Angående att barnen visar antalet med kroppen, så menar Doverborg & Pramling Samuelsson (2002) genom Fischers studie från 1990 att barn mellan 2-4 års ålder brukar visa upp antalet fingrar när de vill tala om hur många föremål de vill ha, eller när de talar om hur gammal de är. De menar att det inte alltid behöver vara det muntliga språket som räknas när barnen skall tala om hur många antal det är utan, som Johnsen Hoines år 1990 tog upp, att även fingervisning kan räknas som språk. Förskollärarna anger även att de kan se om barnet uppfattar antal genom att barnet förstår ett antal utan att behöva räkna en, två, tre. Man kan likna det med Ahlbergs (1995) exempel, där barnet skall räkna antal äpplen i skålen. De yngsta barnen nämner antalet äpplen med namn eller beteckning och de äldre barnen som har lärt sig antal, räknar antal äpplen och talar om hur många det är. 5.4 Gör matematiken rolig och intressant! Efter att läst litteraturen som behandlar antal så anser jag att barn i ålder 3-5 år kan tillägna sig antalsuppfattning. Även de tillfrågade förskollärarna tycker sig se att barn i åldern från tre år upp till fem år kan tillägna sig en antalsuppfattning, men att det beror på vilket sätt pedagogerna arbetar med det. Det var många förskollärare som ansåg att en viktig detalj i undervisningen gällande antal var att göra antalsuppfattning roligt för barnen och att pedagogerna skall undervisa på ett lekfullt sätt. Att arbeta intensivt med antalsuppfattning och med rätt träning kan barnen lära sig räkna och förstå antal tidigt. Nedan är det några citat från förskollärare i enkäten. 23

24 Vi vill väcka nyfikenhet och glädje hos barnen för matematik på ett enkelt och lustfullt sätt Barn i 3-5års ålder kan definitivt tillägna sig dessa kunskaper om man tränar dem på ett lekfullt sätt och väcker barnens nyfikenhet Vi på förskolan ska försöka väcka varje barns nyfikenhet för matematik på ett roligt och lustfullt sätt I läroplanen (Lpfö) 98 kan vi läsa att arbetslaget skall sträva efter att barnen skall uppleva att förskolan är en miljö, där barnen tycker att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker. Arbetslagets uppgift är att stimulera barns nyfikenhet och begynnande förståelse av matematik. 5.5 Pedagogens engagemang och motivering till att arbeta med antalsuppfattning. Att det är pedagogens engagemang som avgör om matematiken i förskolan blir intressant är en viktig upptäckt som jag har gjort genom detta arbete. Detta anser även de flesta författarna. Magne (2004) beskriver det så här att det gäller att stimulera barnet på rätt sätt. I förskolan har pedagoger möjligheten att fånga upp barnet när de själva börjar ställa frågor angående tal och former. Han menar att bland annat att en viktig del är att läraren tar tillfället i akt och pratar med barnet och dess individuella behov när tillfället faller in. Sterner, Johansson (2007) tar upp att det är viktigt att förskolan erbjuder en tillåtande miljö där barnen får möjlighet att utveckla sin matematiska förståelse. De anser att barnen redan i förskolan lär sig använda Gelmans och Gallistels (1978) fem principer, förutsatt att de skaffar sig erfarenheter i vardagen med hjälp av att räkna och bestämma antal. De anser även att det i förskolans verksamhet finns många exempel på vardagssituationer där barnen får tillfälle att räkna och reflektera över hur vi gör när vi bestämmer antal. Genom resultatet så kan vi se att de flesta förskollärare använder sig av de vardagliga rutinsituationerna som t.ex. måltid, dukning, på/av klädning, samling, fruktstund, spel och den fria leken att träna antal med barnen. Doverborg, Pramling, Samuelsson (2002) påvisar från Marton & Booths diskussion år 1997 att ju tidigare barnen börjar med matematik desto bättre är det när de sedan börjar i skolan och erfarenheten om matematik ligger som grund till vad barnet senare i livet ska lära sig. Jag anser att om pedagogen uppträder på det sätt som författarna ovan tagit upp, så får barnen god syn på matematik och erfarenheten av matematik blir rolig att ta med sig senare i livet. I enkäten svarade även de flesta förskolelärarna att deras motiv till att arbeta med antal i förskolan var att just förbereda barnen inför skolstarten. Andra motiv som tagits upp var bland annat att de genom att arbeta med antal vill väcka nyfikenhet för matematik och kunskapsinhämtning. För att citera en förskollärare i undersökningen: Se till att göra tillfällena lite speciella och visa att du själv tycker att det är roligt och att de är duktiga hur långt eller kort de än räknar. 24

25 5.6 Slutsats Enkäten har gett intressanta fakta om hur förskollärarna arbetar med antalsuppfattnig vid rutinsituationer på förskolan. Det skiljer sig ganska mycket hur de arbetar mellan olika pedagoger. Via redovisning av enkäterna och deltagande av litteratur, så har jag kunnat visa på otagliga tips och idéer på hur pedagoger i förskolan kan arbeta med antalsuppfattning. Det som sammanfattningsvis framkommit av undersökningen är: 1. Provkarta på situationer när/hur antalsuppfattning kan läras ut. 4,5 & 4.5.1, Vikten av att dokumentera. 3. Olika sätt att observera lärandets framsteg Vikten av att göra matematiken rolig och intressant Vikten av den enskilda pedagogens engagemang och motivering till att arbeta med antalsuppfattning. 4.4 Observera att siffrorna bakom meningarna ovan, är nummer på rubriker i resultatet och är till för läsaren om den vill återgå till resultatet för att läsa och själv jämföra. 5.7 Fortsatt forskning Förslag till fortsatt forskning är att någon skulle göra en undersökning exempelvis på tre förskolor och undersöka hur de arbetar med antal och hur de skiljer sig åt mellan förskolorna. Sedan skulle de utföra intervjuer med barn vid dessa förskolor och se hur mycket barnen uppfattar om antal. Det skulle vara mycket intressant att se om barnen vet hur duktiga de är på antal och se om barnen är medvetna om hur ofta de använder antal i vardagen. Ett citat från en förskollärare i enkätundersökningen är att man har Tydlighet när man räknar barnen Ett citat att tänka på. Hur tydlig är pedagogen när de pratar om till exempel antal? Förstår barnen vad pedagogen pratar om eller måste pedagogen vara ännu tydligare i sitt framförande för att barnen ska förstå? 25

26 REFERENSER Ahlberg (1995) Barn och matematik. Studentlitteratur.Lund Doverborg & Emanuelsson, Stener, Johansson m flera (2007). Små barns matematik: erfarenheter från ett pilotprojekt med barn mellan 1-5 år och deras lärare. 1. Uppl. Göteborg: NCM, Göteborgs universitet. Doverborg & Pramling Samuelsson (2001) Förskolebarn i matematikens värld. Liber AB, Stockholm. Doverborg & Pramling Samuelsson (2002), Att utveckla små barns antalsuppfattning. Ahlberg, Bergius. Emanuelsson m flera (red) matematik från början. Nämnaren TEMA. Nationellt centrum för matematikutbildning. Göteborgs universitet. Doverborg (2002), Lekens lustfyllda lärande. Ahlberg, Bergius, Emanuelsson m fler (red) matematik från början Nämnaren TEMA. Nationellt centrum för matematikutbildning. Göteborgs universitet. Furness (1998) Vägar till matematiken, att arbeta med barn 5-7 år. Eklunds Förlag AB Magne (2002) Barn upptäcker matematik: aktiviteter för barn i förskola och skola. Umeå. Specialpedagogiska institutet. Läromedel Heiberg Solem & Lie- Reikerås (2004) Det matematiska barnet. Stockholm: Natur och Kultur Utbildningsdepartementet Läroplan för förskolan Lpfö (98) Stockholm: Fritzes Elektroniska källor ( (hämtat den ) 26

27 BILAGOR Bilaga 1 Enkätundersökning till förskollärare angående antalsuppfattning Eftersom jag mailar denna enkätundersökning så skulle det vara vänligt om du som medverkar markerar och skriver svarsalternativet med rött. 1. Ringa in den åldersgrupp nedan som du tillhör! Förskolelärare med kompetensutvecklig gällande matematik eller som har gått förskollärare med inriktning matematik? JA NEJ 3. Arbetar du med antal på förskolan? JA NEJ a. Förklara kort motivet till valet att praktiskt arbeta med antalsuppfattning, alternativt att inte uttryckningen göra det. 4. Har du egna erfarenheter från ditt arbete som indikerar att barn i åldrarna 3-5 år verkligen kan tillägna sig en djupare antalsuppfattning eller omvänt att det är svårt för barn i dessa tidiga åldrar att skaffa sig detta, Beskriv dessa erfarenheter nedan. 5. Ringa in aktuella alternativ som du arbetar med antal med barnen och hur ofta? Samling Nej ibland inte varje vecka 1dag/v 2-3dag/v 4-5dag/v Dukning Nej ibland inte varje vecka 1dag/v 2-3dag/v 4-5dag/v Måltiderna Nej ibland inte varje vecka 1dag/v 2-3dag/v 4-5dag/v Fria Leken Nej ibland inte varje vecka 1dag/v 2-3dag/v 4-5dag/v 27

28 På/avklädning Nej ibland inte varje vecka 1dag/v 2-3dag/v 4-5dag/v Spel Nej ibland inte varje vecka 1dag/v 2-3dag/v 4-5dag/v Fruktstund Nej ibland inte varje vecka 1dag/v 2-3dag/v 4-5dag/v 6. Tycker du att det är viktigt att arbeta med antal? JA NEJ 7, På vilket sätt märker du att barnen lärt sig om antal? 8. Vilka förslag skulle du ge till en annan förskola om hur de kan arbeta med antalsuppfattning? Skicka enkäten senat den 16/10 till min mailadress som är, Vid frågor kontakta mig gärna på telefon Med vänlig hälsning Cecilia Johansson Tack för din medverkan till mitt examensarbete! 28

29 Bilaga 2 HEJ Efter min analys av svaren i enkäten så uppmärksammade jag att det fattades en viktig följdfråga i enkäten. Det skulle vara vänligt om du som medverkade i enkäten vill vara snäll och svara på denna fråga och skickar den så fort som möjligt till mig. Tack på förhand! Förklara hur ni arbetar med antalsuppfattning i de olika alternativen nedan. Samling: Dukning: Måltiderna: Fria leken: På/av klädning: Spel: Fruktstund: Finns det några andra situationer än ovan där ni arbetar med antalsuppfattning i så fall i vilka och förklara hur ni arbetar med antalsuppfattning i dessa situationer. 29