Verksamhetsmål Vardagssituationer. Regnbågen. Syrenens Förskola

Transkript

1 Verksamhetsmål Vardagssituationer Regnbågen Syrenens Förskola

2 Innehåll På och avklädning Utevistelse på förskolegården Skogen Samling Måltiden Leken

3 På och avklädning: Vi vill att det ska vara en situation som får ta lite tid om så behövs. Här kan barnen i sin takt och utifrån den nivån man befinner sig på, träna olika moment i på och avklädning, Exempelvis ta på sin jacka, knäppa sina knappar eller dra upp sin dragkedja, ta på sina skor, vantar, mössa samt att träna på i vilken ordning det funkar bäst. I dessa moment kan barnen, med hjälp av pedagogerna, kommunicera matematik och teknik i ett meningsfullt sammanhang. Här kan också barnen träna på att hjälpa varandra, som sett ur ett värdegrundsperspektiv är viktiga moment! Enligt Vygotskij* går en skilje linje mellan vardagsbegrepp och vetenskapliga begrepp. Det är i interaktionen med en vuxen eller äldre mer erfarna barn som den inlärning äger rum som skapar vad Vygotskij kallar "zonen för den närmaste utvecklingen". "Förskolans uppdrag: Alla barn ska få erfara den tillfredställelse det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och få uppleva sig vara en tillgång i gruppen" (Lpfö- 98/10) Mål: Att alla barns tilltro till den egna förmågan ska stärkas samt att öka barnens inflytande över sin vardag. * Psykolog, pedagog och filosof som varit inflytelserik inom den moderna utvecklingspsykologin och pedagogiken.

4 Utevistelse på förskolegården Utevistelsen ger barnen stor möjlighet till lek. Vi vill att utevistelsen ska vara lustfylld och lärorik. Utemiljön ska i leken, stimulera barnen till olika vardagsaktiviteter. Där kan de tillsammans upptäcka och utmanas i matematik, språk, NO, teknik etc. "Barnen ska kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen. Verksamheten ska ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande såväl inomhus som utomhus" (Lpfö-98/10). Den ska också utmana barnen till motorisk träning i olika former. För att ytterligare stärka barnens tilltro till den egna förmågan, låter vi de barn som vi bedömer klarar av att vara ute på gården själva under kortare stunder får vara det, men under uppsyn av någon pedagog. Utevistelsen ska också bidra till bättre hälsa genom frisk luft och rörelse. Mål: Att barnen stimuleras och utmanas i sin språk- och kommunikationsutveckling. Att barnen stimuleras och utmanas i sin matematiska utveckling. Att barnen stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik samt att barnen får stöd och stimulans i sin motoriska utveckling.

5 Skogen Leken går som en röd tråd genom vår verksamhet, så även när vi går till "vår" skog på Hisingsbacke en dag i veckan. Den ligger ett par kvarter från vår förskola. Där finns oändligt många aktiviteter barnen kan ägna sig åt. "Lärandet ska baseras såväl på samspelet mellan vuxna och barn som på att barnen lär av varandra. Barngruppen ska ses som en viktig och aktiv del i utveckling och lärande" (Lpfö-98/10). Här finns mängder av småkryp de kan undersöka när stock och sten välts åt sidan. Ibland möter de något äldre barnen sitt uppdragsträd där olika uppgifter väntar, det kan handla om vad som är lika eller olika, vad som är kortare eller längre, större eller mindre. Varje gång bygger vi också på vår koja som blir allt större och mysigare. Då tränar vi på samarbete men upptäcker även olika former som uppstår. Problemlösning blir också en naturlig del i kojbygget så att inte hela bygget rasar samman, här kan alla komma med sina förslag. Men som sagt, stort utrymme ges för leken där barnens nyfikenhet och upptäckarlusta får utlopp! Vår skog Hisingsbacke erbjuder också den bästa av motorikbanor. Här kan de allra yngsta barnen med lust och glädje träna sin motorik i uppförs och nedförsbackarna. Mål: Att med olika pedagogglasögon på, tillsammans med barnen upptäcka och använda matematik, NO, teknik, språk, och motorik och att stimulera och utmana barnen i deras lärande.

6 Samling Våra samlingar är både i helgrupp men även i delad grupp. En samling som kallas läsvila äger rum efter lunchen varje dag då de minsta barnen sover. Under denna samling läser vi tillsammans med barnen men även andra aktiviteter förekommer. Det kan vara olika lekar, typ pomperipossa eller hunden och benet men det händer också att vi sjunger tillsammans. Efter läsvilan får barnen välja aktivitet, måla, bygga och konstruera med lego, klossar m.m. Barnen har också möjlighet att välja att jobba med Ipad i olika appar som tränar både språk och mattetänk. På tisdagar tar vi fram förskolelådan där Kanin och Igelkott läser ur små böcker som innehåller berättelser om hur man ska lösa olika konfliktsituationer sett ur ett värdegrundsperspektiv. Kanin och Igelkott lyssnar även till barnens egna berättelser och kommer med tankar och funderingar kring hur man kan lösa olika situationer som barnen upplever. Värdegrundsarbetet genomsyrar hela verksamheten på vår avdelning. Vi brukar även använda tisdag förmiddag till att göra något speciellt tillsammans med en grupp barn som just för tillfället har behov av att göra något tillsammans. Det kan exempelvis vara de yngre barnen som tillsammans med en pedagog stannar inne när de andra går ut på gården. Det skapar utrymme för de yngre i sin takt, utforska och upptäcka samt ger pedagogerna bättre möjlighet till att stimulera och utmana barnen, men även bättre möjlighet till observation och reflektion. En annan tisdag kan det vara några av de äldre barnens tur att få lite extra uppmärksamhet. Mål: Att med olika typer av samlingar, utifrån barnens intressen, skapa en så god lärmiljö som möjligt. Att med åldersblandade samlingar, utöver ovan nämnda mål, ge möjlighet till social träning som i sin tur syftar till att ge barnen en god värdegrund.

7 Måltiden Måltiden är mycket mer än bara ett födointag. Vi menar att den ska vara något som alla barn ser fram emot. Det är viktigt att skapa en positiv och lärorik atmosfär kring måltidssituationen. Den börjar med att bordsvärdarna, oftast tre till antalet, tillsammans med en pedagog påbörjar dukningen. Här upptäcker man snart att det inte bara handlar om att få tallrikar, glas och bestick på borden så snabbt som möjligt. Nu dyker frågor upp som t.ex. hur många glas ska vi ha? Eller om det sitter sex personer vid ett bord och var och en ska ha kniv och gaffel, hur många bestick ska du ha då? etc När dukningen är klar går bordsvärdarna in till de andra barnen där de sedan presenterar dagens lunch. För att uppnå en skön och avkopplande stund så är barnen placerade vid fyra bord i olika rum, där de äter tillsammans med en pedagog. Här ges tillfälle till samtal om olika saker som just för tillfället engagerar barnen. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra (Lpfö-98/10)

8 Men även matematiska funderingar dyker upp, vilken form har mackan och vad kallas den? Vad kallas delarna om jag delar äpplet i fyra lika stora delar? Vilka andra geometriska former kan vi se på bordet? Vem sitter mitt emot och vem sitter bredvid? Att barnen sen hjälper varandra genom att exempelvis skicka matskålarna vidare till kompisen bredvid stärker också värdegrunden. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa varandra (Lpfö98/10) När måltiden är slut så hjälps alla åt att duka av borden. Här visar även de allra yngsta barnen att de vill vara med och exempelvis ta undan sin tallrik genom att först skölja den och sedan ställa den på matvagnen, något som de, med lite träning och uppmuntran, klarar galant! Mål: Att måltidssituationen är en lugn och skön stund där samvaron utgör en god lärmiljö för alla barn med möjlighet till språkträning i form av samtal, men även möjlighet till att upptäcka t.ex. matematik, geometri, teknik m.m. Men också uppmuntra de yngsta barnen att vara med i praktiska sysslor för att stärka sin självkänsla.

9 Leken Lekens betydelse för barns utveckling i förskolan har på senare tid åter kommit i fokus. Forskning visar att leken spelar en viktig roll i barns utveckling och lärande. Eller som Sandra Smidt skriver i Boken Vygotskij och de små och yngre barnens lärande. Leken är självvald och gör det möjligt för barnet att följa sin egen agenda i syfte att tillgodose sina egna behov och intressen [ ] Leken är riskfri i så måtto att om saker och ting inte går som planenligt så kan planen ändras eftersom det är barnet själv som bestämmer. Den närmaste utvecklingszonen - Vad barnet kan göra utan hjälp Prestationsnivå - Låtsaslek: roller och regler - Byggnadsställning: kulturella redskap - Vad barnet skulle kunna göra med direkt eller indirekt hjälp Potentiell nivå Fig. ur Smidt. S (2010) Vygotskij och de små och yngre barnens lärande Under dagen ges barnen många tillfällen till lek. Efter läsvilan får barnen välja vad de vill göra och vilka de vill leka tillsammans med. Pedagogerna finns till hands och deltar vid behov eller efter barnens önskemål i leken. Vid vissa tillfällen tar pedagogerna initiativ i leken, exempelvis om det är någon speciell händelse som känns angelägen att ta upp i barngruppen, eller att det är något speciellt som man känner att barnen behöver träna på. Vi observerar barnen i deras lek som ett led i att utveckla vårt arbetssätt, samt för att kunna stimulera och utmana barnens utveckling och lärande. Mål: Att barnen genom leken, i synnerhet symbol och låtsasleken, utvecklar sina sociala och emotionella och kunskapsmässiga färdigheter.

10 Sammanfattning Utöver allt det som nämnts i vardagsmålen, så går det språkutvecklande arbetet som en röd tråd genom vardagens alla aktiviteter på vår avdelning. I en artikel i tidningen Förskolan (nr.1, 2014) menar filosofie doktorn i tvåspråkighet, Veli Tuomela, att detta sker när pedagogerna talar på ett stimulerande vis och utmanar barnens språk. Tuomela menar vidare att arbete med att utveckla språket ska ske varje dag och under alla de rutinsituationer och aktiviteter i vardagen som förskolan kryllar av: av- och påklädning, blöjbyten, måltider, utevistelse, högläsning. Etc. Med andra ord handlar det om att se de många möjligheter till lärande som vardagen ger! Dessa vardagsmål ska ses som små trappsteg på den trappa som leder till måluppfyllelse för de övergripande mål som finns formulerade för verksamheten. Mats, Lasse, Patrik och Daniel. Reviderad